abvolvo-2025-12-31-1-sv

VOLVOKONCERNEN 2025

Drivande i utvecklingen av

framtidens transporter och

infrastrukturlösningar

Volvokoncernen bidrar till ett ökat välstånd genom att erbjuda

transport- och infrastrukturlösningar som lastbilar, bussar,

anläggningsmaskiner och motorer för industriella och marina

applikationer samt finansiering och tjänster som ökar kundernas

drifttid och produktivitet.

Volvo grundades 1927 och är i dag drivande i utvecklingen

av framtidens hållbara transport- och infrastrukturlösningar.

Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg, cirka 99.000

medarbetare och kunder på nästan 180 marknader. År 2025

uppgick nettoomsättningen till 479 miljarder kronor. Volvoaktien

är noterad på Nasdaq Stockholm.

Vi formar den värld vi vill leva i

Varje dag använder våra kunder våra produkter och tjänster för att

hjälpa till med att sätta mat på våra bord, ta människor till jobbet

eller skolan, bygga vägar, hålla våra städer rena och mycket mer,

vilket på ett effektivt sätt bidrar till att möta de växande kraven i

vår värld.

De flesta av Volvokoncernens kunder är verksamma inom

transportindustrin eller i bygg- och anläggningsbranschen.

Tillförlitligheten och prestandan i våra produkter är viktiga för

deras framgång och lönsamhet.

Klimatförändringar, befolkningstillväxt och ökande urbanisering

förändrar landskapet och förväntningarna på transporter och

infrastruktur. I allt vi gör strävar vi efter att öka säkerheten och höja

produktiviteten med våra produkter och lösningar, samtidigt som vi

tar hänsyn till hur vi kan minska klimatpåverkan, använda jordens

resurser mer effektivt och bedriva affärer mer ansvarsfullt.

Tillsammans med våra kunder, partners i leverantörskedjan,

myndigheter, samhällen och andra intressenter arbetar vi med

att utveckla och introducera transport- och infrastrukturlösningar

som tar sikte på att nå våra hållbarhetsmål. Att driva välstånd socialt,

miljömässigt och ekonomiskt innebär att vi strävar mot vår vision om

transport- och infrastrukturlösningar som är 100% säkra, 100%

fossilfria och 100% mer produktiva.

VOLVOKONCERNEN 2025

INNEHÅLL


ÖVERSIKT
2	En global koncern med starka positioner
4	Volvokoncernen 2025
8	VD-ord
STRATEGI
13	Resan fortsätter
14	Svara upp mot trender som påverkar våra branscher
16	Driva lönsam tillväxt
18	Bygger vidare på en stabil grund
20	Sätta vår strategiska agenda
22	Prioriteringar för våra affärssegment
24	Koncernens mål
26	Skapa välstånd för många intressenter
FINANSIELLA RAPPORTER
29	Viktiga händelser	l	l
35	Resultatutveckling	l	l
38	Finansiell ställning	l	l
42	Kassaflödesanalys	l	l
44	Förändringar i eget kapital	l	l
45	Finansiell styrning	l	l
46	Segment	l	l
58	Aktien	l	l
60	Risker och osäkerhetsfaktorer	l	l
68	Noter till de finansiella rapporterna	l
132	Moderbolaget	l
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR
145	Allmänna upplysningar		l
151	Miljöfrågor		l
167	Sociala frågor		l
181	Affärsetiska frågor		l
184	Kompletterande allmänna upplysningar		l
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
191	Bolagsstyrning		l
198	Styrelsens ledamöter		l
204	Koncernledning		l
ÖVRIG INFORMATION
208	Förslag till vinstfördelning	l
209	Revisionsberättelse
216	Nyckeltal
221	11-årsöversikt
229	Årsstämma
229	Preliminär finansiell kalender

Volvokoncernens formella finansiella rapporter.

Förvaltningsberättelsen.

De formella finansiella rapporterna har reviderats av bolagets

revisorer. Hållbarhetsförklaringarna och Bolagsstyrningsrapporten

har genomgått en översiktlig granskning.

På omslaget: Volvo FH Aero.

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

En global koncern

med starka positioner

Volvokoncernen är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar

och anläggningsmaskiner samt motorer, drivlinor och tillhörande tjänster

för industriella och marina applikationer. Koncernen tillhandahåller också

kompletta tjänster för finansiering och service.

Människor – vår viktigaste tillgång

Volvokoncernens cirka 99.000 medarbetare är vår viktigaste tillgång.

Med vd Martin Lundstedts ord: ”Att lyckas i den här branschen handlar

om människor och våra medarbetare gör skillnad.”

Starka varumärken

Volvokoncernen säljer sina produkter under varumärkena Volvo,

Volvo Penta, Rokbak, Renault Trucks, Prevost, Nova Bus och Mack.

Vi har också ägande i bland annat Eicher, Dongfeng, cellcentric,

Milence, Flexis, Cespira och Coretura. Genom att erbjuda produkter

med olika varumärken bearbetar koncernen många olika kund- och

marknadssegment runt om i världen.

Läs mer om våra

varumärken här

Konkurrenskraftiga produkter och ledande teknik

Volvokoncernens produkter är utvecklade för att bidra till effektiva

transport- och infrastrukturlösningar och för att erbjuda våra kunder

pålitlig drift. Kvalitet, säkerhet och omsorg om miljön vägleder oss nu

och i framtiden. Vi driver utvecklingen av elektrifierade fordon och

maskiner samt autonoma lösningar till nytta för kunder, samhälle

och miljö. Försäljningen av fordon och maskiner bygger en popul-

ation av produkter som behöver reservdelar och service.

Service i världsklass

Utöver fordon och maskiner omfattar erbjudandet även olika typer

av finansiering, försäkringar, hyrtjänster, reservdelar, reparationer,

förebyggande underhåll, serviceavtal och assistanstjänster. Bredden

och flexibiliteten i erbjudandet innebär att lösningarna kan skräddarsys

efter varje kunds behov för att säkerställa drifttiden och produktiviteten.

Serviceaffären bidrar till att balansera upp- och nedgångar i försäljningen

av nya produkter och till att förbättra lönsamheten. Att växa service-

affären är ett prioriterat område.


Försäljning på nästan 180 marknader	Tillverkning i 17 länder
99.000 medarbetare	479 mdr kr i nettoomsättning

Starka positioner globalt

Tack vare konkurrenskraftiga produktprogram, starka återförsäljare

med väl utbyggda servicenät och allt mer kompletta erbjudanden har

Volvokoncernen etablerat ledande positioner på en global marknad.

Dessa positioner möjliggör skalfördelar i produktutveckling, tillverkning,

inköp och finansiella tjänster.

Partnerskap och samarbeten med ledande företag

Ny teknik utvecklas i snabbare takt än någonsin tidigare. Att ligga

i framkant är avgörande för att bli framgångsrik, och det är därför vi

har samarbeten och partnerskap med andra ledande företag inom

områden som batterier, bränslecellssystem, autonom teknik,

laddningsnätverk för tunga lastbilar och turistbussar samt mjuk-

varudefinierade fordonsplattformar.

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

Volvo Lastvagnar | Volvos eldrivna lastbilar har

kört mer än 250 miljoner km sedan lanseringen

av de första elektriska modellerna 2019.

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

Solid lönsamhet på lägre volymer

• Under 2025 sjönk nettoomsättningen

med 9% till 479,2 miljarder kronor

(526,8). Justerat för valuta var minsk-

ningen 3%, varav fordonsförsäljningen

minskade med 5% och serviceförsälj-

ningen ökade med 2%.

• Cykliska nedgångar på många marknader

påverkade leveranserna och försäljnings-

volymerna negativt. Bra utnyttjande av

fordon och maskiner gav stöd åt service-

försäljningen.

• Det justerade rörelseresultatet uppgick

till 51.218 Mkr (65.718). För mer infor-

mation om justeringar, se Nyckeltal på

sidan 216.

• Den justerade rörelsemarginalen

uppgick till 10,7 % (12,5).

• Det rapporterade rörelseresultatet

uppgick till 48.506 Mkr (66.611).

• Vinsten per aktie uppgick till 16,94

kronor (24,78).

• Det operativa kassaflödet i Industri-

verksamheten uppgick till 21,8 miljarder

kronor (45,3).

• Avkastning på sysselsatt kapital i

Industriverksamheten: 25,3% (35,8).

• Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning

på 8,50 ( 8,00 ) kronor per aktie och en

extra utdelning på 4,50 ( 10,50) kronor

per aktie.

Nettoomsättning per

intäktsslag, %

Nettoomsättning per

region, %

Nettoomsättning per

segment, %

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

Mack Trucks | Med oöverträffad kör- och vilo-

komfort, avancerad aerodynamik och banbryt-

ande bränsleeffektivitet sätter nya Mack Pioneer

en ny standard för fjärrtransporter.

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

Volvokoncernen

Finansiella nettotillgångar

exkl. avsättningar för

pensions- och leasing-

skulder Industri-

verksamheten, Mdr kr

Justerat rörelse-

resultat¹, Mdr kr

och justerad

rörelsemarginal, %

Avkastning på sysselsatt

kapital Industri-

verksamheten, %

Operativt kassaflöde

Industriverksamheten,

Mdr kr

Nettoomsättning,

Mdr kr


Nyckeltal

	2025	2024
Nettoomsättning, Mkr	479.183	526.816
Justerat rörelseresultat¹ , Mkr	51.218	65.718
Justerad rörelsemarginal, %	10,7	12,5
Rörelseresultat, Mkr	48.506	66.611
Rörelsemarginal, %	10,1	12,6
Resultat efter finansiella poster, Mkr	47.391	67.210
Periodens resultat, Mkr	34.707	50.576
Resultat per aktie, kronor	16,94	24,78
Utdelning, kronor per aktie²˒ ³	13,00	18,50
Operativt kassaflöde, Industriverksamheten, Mkr	21.837	45.295
Finansiella nettotillgångar exkl. avsättningar för pensions- och leasingskulder, Industriverksamheten, Mdr kr	63,0	85,9
Avkastning på sysselsatt kapital, Industriverksamheten, %	25,3	35,8
Avkastning på eget kapital, Financial Services, %	10,4	13,0
Avkastning på eget kapital, Volvokoncernen, %	19,1	28,5
Totalt antal anställda	98.844	101.595
Andel kvinnor, %	24	23
Andel kvinnor i ledande befattning, %	29	29
Energianvändning per nettoomsättning, Industriverksamheten, MWh/Mkr	4,9	4,5
Totala koldioxidutsläpp per nettoomsättning, Industriverksamheten, ton/Mkr (scope 1 & 2)	0,6	0,5
Andel inköp av direkt material som kommer från leverantörer som genomfört CSR-självutvärdering, %	93	94

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

2 2025: Av styrelsen föreslagen utdelning till årsstämman 2026, varav 8,50 kronor per aktie i ordinarie utdelning och 4,50 kronor per aktie i extra utdelning.

3 2024: 8,00 kronor per aktie i ordinarie utdelning och 10,50 kronor per aktie i extra utdelning.

Såvida inte annat anges avser alla jämförelsetal samma period eller samma tidpunkt föregående år.

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

Segment


	Nettoomsättning, Mkr	Andel av koncernens nettoomsättning, %	Justerat rörelseresultat¹, Mkr	Justerad rörelsemarginal, %
LASTBILAR	323.463		31.730	9,8
Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks, Volvo Autonomous Solutions, Volvo Energy, VE Commercial Vehicles (46% ägarandel), Dongfeng Commercial Vehicles (45%), cellcentric (50%), Milence (33%), Flexis (45%), Cespira (45%) och Coretura (50%).	323.463		31.730	9,8


ANLÄGGNINGSMASKINER	81.641		10.856	13,3
Volvo Construction Equipment, Rokbak och SDLG² (70%).	81.641		10.856	13,3


BUSSAR	25.072		2.272	9,1
Volvo Bussar och Prevost.	25.072		2.272	9,1


VOLVO PENTA	20.597		3.590	17,4
Motorer, drivlinor och tillhörande tjänster för industriella och marina applikationer.	20.597		3.590	17,4


FINANCIAL SERVICES	26.469		3.916	–
Erbjuder finansiella tjänster och finansieringslösningar till återförsäljare och kunder.	26.469		3.916	–


KONCERNFUNKTIONER OCH ÖVRIGT³	1.940		-1.446	–
Nova Bus, Designwerk⁴ och koncerngemensamma stödfunktioner.	1.940		-1.446	–

—

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

2 SDLG avyttrades den 1 september 2025.

3 Inklusive koncernelimineringar.

4 Från och med den 1 januari 2026 ingår Designwerk i rörelsesegmentet Lastbilar.

Mer information om Volvokoncernens segment och hur de redovisas återfinns i Not 6 till koncernens räkenskaper.

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

God lönsamhet under en period

med svagare efterfrågan

Under 2025 fortsatte Volvokoncernens produktförnyelse inom

samtliga våra affärsområden med effektivare produkter och

lösningar som driver värde för våra kunder. Samtidigt fortsatte den

cykliska nedgången som började 2024 på många marknader, med

lägre volymer av nya fordon och maskiner som följd. De senaste

årens geopolitiska spänningar fortsatte också att ha en negativ

påverkan på den globala ekonomin.

I denna period av svagare efterfrågan i våra nyckelregioner och

med ökad osäkerhet om framtiden fokuserade vi på vad vi kan

påverka. Vi anpassade vår verksamhet, tillämpade strikt kostnads-

kontroll, höll fast vid våra kommersiella villkor och fortsatte att

utveckla vår serviceverksamhet.

Tack vare hårt arbete av kollegor i hela Volvokoncernen och hos

våra partners i värdekedjan hade vi en fortsatt bra underliggande

utveckling. Koncernens nettoomsättning på 479,2 miljarder kronor

var 3% lägre än 2024 justerat för valuta, med en lägre fordons-

försäljning men med en stabil utveckling i serviceverksamheten.

Vi visade motståndskraft i lönsamheten på de lägre volymerna med

ett justerat rörelseresultat på 51,2 miljarder kronor (65,7). Den

justerade rörelsemarginalen uppgick till 10,7% (12,5), med stöd

av den fortsatta goda utvecklingen i vår serviceverksamhet.

Stabilisering på den europeiska lastbilsmarknaden, besvärligare

förhållanden i Nordamerika och Brasilien

Under året stabiliserades efterfrågan på nya lastbilar på lägre nivåer

i Europa, medan marknadsförhållandena var besvärligare i Nord-

amerika och Brasilien. Våra leveranser minskade med 8% jämfört

med 2024. Utnyttjandet av den installerade lastbilsflottan var dock

stabil på de flesta marknader. Nettoomsättningen i vår lastbils-

verksamhet uppgick till 323,5 miljarder kronor, vilket var cirka 5%

lägre än föregående år justerat för valutaförändringar. Den justerade

rörelsemarginalen uppgick till 9,8% (12,7). Resultatet påverkades

negativt av de lägre volymerna samt högre material- och tariff-

kostnader samtidigt som lägre rörelsekostnader och en bra service-

verksamhet gav stöd åt resultatet.

Den europeiska marknaden fortsatte att vara ersättningsdriven

med de större flottorna som höll fast vid sina investeringsplaner.

Vi hade en bra orderingång under större delen av året och ökade vår

produktion inför sommaren för att ha bra leveranstider till kunderna.

Vi tog marknadsandelar inom tunga lastbilar med båda våra två

varumärken, Volvo och Renault Trucks. Faktum är att Volvos

marknadsandel på 19,0% (17,9) innebar att de var marknads-

ledare i Europa för andra året i rad.

I Nordamerika var våra kunder inne på det tredje året av en ned-

gång i fraktkonjunkturen, vilket påverkade deras lönsamhet och vilja

att investera i nya lastbilar negativt. Osäkerhet kring införandet av

nya utsläppsregler 2027 och avseende tariffer bidrog till det svaga

sentimentet i marknaden. Den totala lastbilsmarknaden låg långt

under ersättningsnivåerna, vilket gör att våra kunder skjuter ett

investeringsbehov framför sig. Volvo, som är mer beroende av

försäljningen av fjärrtransportlastbilar, tappade en del marknads-

andelar och slutade året på 8,4% (9,0), medan Macks marknads-

andel steg från 6,0% till 8,0% tack vare en förbättrad leveranskedja

och relativt god efterfrågan på bygg- och anläggningslastbilar samt

sopbilar. När marknaden återhämtar sig har vi ett helt nytt lastbils-

program i Nordamerika. För fjärrtransporter introducerade vi Volvo

VNL under 2024 och under 2025 följde vi upp den med lanseringen

av nya Mack Pioneer. För regionala transporter har vi helt nya Volvo

VNR och Mack Anthem. Samtliga dessa nya lastbilar erbjuder helt

nya nivåer av bränsleeffektivitet och produktivitet, och kundernas

feedback bekräftar vår uppfattning att det är fantastiska lastbilar.

För att stödja våra tillväxtambitioner i Nordamerika investerar vi i

en ny fabrik i Monterrey i Mexiko, som kommer att tas i drift 2026.

Leveranserna av nya lastbilar i Sydamerika påverkades av lägre

volymer i Brasilien, som är den största marknaden i regionen. Höga

räntor i Brasilien kylde ner ekonomin och efterfrågan på lastbilar.

Volvo förblev dock marknadsledare i Brasilien med en marknads-

andel på 23,2% inom tunga lastbilar. Efterfrågan höll i sig bättre

på andra marknader som Peru och Chile där vi också har starka

marknadspositioner.

Sammantaget har vi starka positioner med våra produkter

baserade på energieffektivitet, förarkomfort och säkerhet. Det

sistnämnda bevisades genom att Volvo Lastvagnar återigen fick

det maximala 5-stjärniga säkerhetsbetyget för sina tunga lastbilar

från den europeiska konsumenttestorganisationen Euro NCAP.

Både Volvo FH Aero 6x2 och Volvo FM 6x2 fick toppresultat i

2025 års test. Renault Trucks T bekräftade sin höga säkerhets-

prestanda genom att behålla sitt 4-stjärniga betyg. Samtliga

modeller belönades med CitySafe-märkningen, som uppmärk-

sammar de fordon som är bäst utrustade för stadskörning och

för att skydda utsatta trafikanter.

Säkerhet och produktivitet är också kärnan i Volvo Autonomous

Solutions (V.A.S.). Detta är ett område med enorm potential. Inom

autonoma transporter på motorväg går vi vidare tillsammans med

partners som Aurora och Waabi, när det gäller teknik, och med

kunder som DHL och Uber Freight, när det gäller kommersialisering,

och vi uppnår redan påtagliga resultat. Gruvor och stenbrott är en

annan bransch för autonoma fordon, och 2025 passerade V.A.S.

en viktig milstolpe i gruveffektivitet och produktivitet när man fram-

gångsrikt transporterat över en miljon ton kalksten med självkörande

lastbilar för kunden Brønnøy Kalk i Norge. Denna milstolpe visar på

den banbrytande effekt självkörande teknik kan ha i gruv- och sten-

brottsindustrin.

Bra resultat för Anläggningsmaskiner

Inom Anläggningsmaskiner minskade våra maskinleveranser med

8%, men justerat för avyttringen av vårt 70-procentiga ägande i

SDLG i Kina, där vi avser att omfokusera vår verksamhetsnärvaro,

ökade leveranserna med 10%.

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

”Jag vill rikta ett hjärtligt tack till alla kollegor och affärspartners

för ännu ett år av hårt arbete och engagemang för att uppfylla

vår mission att bidra till ökat välstånd genom transport- och

infrastrukturlösningar. Tillsammans bidrar vi till att forma den

värld vi vill leva i med ekonomisk tillväxt, ökad levnadsstandard

och en hållbar samhällsutveckling.”

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

I juni kom vi överens med Lantmännen om att förvärva deras

återförsäljargrupp Swecon, med försäljning och serviceverksamhet i

Sverige, Tyskland och Baltikum. Affären slutfördes i början av 2026.

Swecon-förvärvet kommer att föra oss närmare våra kunder, stärka

vår förmåga att sälja helhetslösningar och stärka Volvo Construction

Equipments serviceverksamhet i Europa. Vidare tillkännagav vi en

strategisk investering i tillverkningen av bandgrävare på tre nyckel-

platser i Sydkorea, Sverige och Nordamerika, för att möta växande

efterfrågan från kunderna, stärka de regionala leveranskedjorna och

komma närmare kunderna med kortare ledtider.

Anläggningsmaskiners nettoomsättning minskade till 81,6

miljarder kronor (88,3), men justerat för valuta och avyttringen av

SDLG ökade nettoomsättningen med 4%. Den justerade rörelse-

marginalen uppgick till 13,3% (14,4). Resultatet påverkades nega-

tivt av lägre volymer och tariffkostnader medan en god utveckling

i serviceverksamheten hade en positiv inverkan.

Positiv utveckling inom Bussar och Volvo Penta

Bussar har haft en stark förbättringstrend de senaste åren, stödd av

god kostnadskontroll, omstruktureringsåtgärder och en fördelaktig

produktmix. Den positiva utvecklingen fortsatte under 2025 med

det högsta rörelseresultatet hittills, trots att leveranserna minskade

med 4%. Den valutajusterade nettoomsättningen ökade med 10%

till 25,1 miljarder kronor och den justerade rörelsemarginalen var

fortsatt god på 9,1% (9,1), med stöd av prisrealisering och en

positiv mix, vilka kompenserade ökade tillverknings- och tariff-

kostnader. Under året lanserades busschassit BZR Electric, vilket

innebär att Volvo Bussar nu erbjuder lösningar för elektromobilitet

för alla segment – stad, intercity och långdistans inklusive rundturer

och charter – samtliga kan tillgodose en mängd olika kundbehov.

Volvo Penta hade en stark lönsamhet med ökande volymer, med

god efterfrågan inom de marina kommersiella, yacht- och industriella

segmenten, som gynnades av ett ökat globalt energibehov från data-

center och generatorer. Efterfrågan på reservdelar var stark, vilket

speglade en bra utnyttjandegrad hos kunderna. Den valutajusterade

nettoomsättningen ökade med 9% till 20,6 miljarder kronor medan

den justerade rörelsemarginalen förbättrades till 17,4% (17,2). De

ökade motor- och reservdelsvolymerna bidrog till resultatet, vilka

delvis motverkades av en ofördelaktig produktmix.

Volvo Financial Services (VFS), vår egen finansverksamhet, höll

uppe resultatet och fortsatte att växa portföljen, med kreditförluster

på normala nivåer för rådande konjunkturläge. Finansiering är ett bra

verktyg för att behålla nöjda kunder, och under året ökade VFS sitt

fokus på att stärka helhetserbjudandet till kunderna. Det justerade

rörelseresultatet på 3.916 Mkr (4.042) var på en fortsatt bra nivå

och avkastningen på eget kapital uppgick till 10,4% (13,0).

Lägre operativt kassaflöde

Det lägre rörelseresultatet och högre investeringar, inklusive den nya

monteringsfabriken i Mexiko, påverkade det operativa kassaflödet

som uppgick till 21,8 miljarder kronor (45,3). Den lägre kassa-

genereringen gjorde att vi avslutade året med en finansiell netto-

ställning i vår Industriverksamhet på 63,0 miljarder kronor jämfört

med 85,9 miljarder kronor föregående år, exklusive pensions- och

leasingskulder. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till

25,3% (35,8).

Vi är fokuserade på att både ge våra aktieägare en god avkastning

på sina investeringar och på att finansiera de aktiviteter som formar

våra branscher och som kommer att bidra till Volvokoncernens

framtida tillväxt och konkurrenskraft. Styrelsen föreslår en ordinarie

utdelning på 8,50 kronor per aktie (8,00) och en extra utdelning på

4,50 kronor per aktie (10,50) för årsstämman att besluta om.

Tydlig strategi för 2030 och framåt

Det finns viktiga trender som har en enorm inverkan på våra bran-

scher. Geopolitisk osäkerhet med minskad frihandel och ökad

regionalisering är en av dem. Det snabba teknikskiftet med digital-

isering, automation och elektrifiering är en annan. Energiomställ-

ningen och utfasningen av fossila bränslen är en av de viktigaste

globala frågorna, både i den tid vi lever i nu och för framtida genera-

tioner. Framstegen inom elektrifiering varierar dock mellan olika

regioner. I denna föränderliga omvärld bildas nya partnerskap och

allianser längs med våra värdekedjor.

För att svara upp mot dessa trender och utmaningar har vi en

tydlig strategi för 2030 och framåt, vilken du kan läsa mer om i

denna årsredovisning.

Vi strävar efter att våra kunder ska vara de mest framgångsrika

i sina branscher. När de är nöjda och når framgång är det mer sanno-

likt att de förblir lojala, vilket leder till ökade affärer och bestående

intäkter.

Vi siktar på branschledande lönsam tillväxt, eftersom detta är

grundläggande för att leverera en bra totalavkastning till aktieägarna.

Våra avgörande framgångsfaktorer fungerar som våra viktigaste

värdedrivare framåt. De handlar om att säkra starka positioner på

nyckelmarknader, nå vår serviceverksamhets fulla potential, leda

transformationen till hållbara lösningar inom transport- och infra-

strukturbranscherna, driva produktledarskap och synergier och

skapa värde genom portföljförvaltning.

Genom att fokusera på medarbetarnas engagemang främjar vi

en dynamisk arbetsmiljö som skapar värde både för våra anställda

och för organisationen. Vårt mål är att locka till oss talangerna i våra

branscher och, genom att arbeta för en inkluderande kultur och

frigöra varje individs fulla potential, skapa ett vinnande team. Detta

kommer att se till att vi bibehåller konkurrensfördelar, driver innova-

tion och på ett meningsfullt sätt bidrar till en hållbar framtid.

Anpassning till en långsammare transformation

Volvokoncernen har de produkter och lösningar som krävs för att

driva på övergången till nollutsläppsfordon. Däremot går samhällets

transformation långsammare än tidigare beräknat, inte minst på

grund av att andra viktiga förutsättningar, såsom laddinfrastruktur

och åtgärder för att stimulera efterfrågan, ännu inte finns på plats.

Vi beklagar detta. Det är dags för beslutsfattare, statsledare och

andra intressenter att också göra mer.

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVERSIKT

Vi har anpassat vår batterielektriska verksamhet till att takten i

transformationen går långsammare än förväntat, och därför påverk-

ades det rapporterade rörelseresultatet negativt med 4,5 miljarder

kronor relaterat till kompensation för lägre volymåtaganden på

batterier och nedskrivning av vissa batterielektriska tillgångar.

Vår ambition om nettonollutsläpp år 2040 kvarstår dock.

På längre sikt förblir transporter och infrastruktur spännande

tillväxtbranscher där en omställning till koldioxidneutrala lösningar

är nödvändig.

Starka positioner för framtiden

Vi har hög kundnöjdhet med starka relationer och det är viktigare än

någonsin att arbeta nära våra kunder. Vi arbetar tillsammans med

dem för att stödja deras verksamheter så effektivt som möjligt med

ledande produkter och tjänster. Våra kunder runt om i världen

fortsätter att använda sina fordon och maskiner, vilket gör att de

måste bytas ut förr eller senare. Med vårt bränsleeffektiva och

konkurrenskraftiga utbud av produkter och tjänster inom samtliga

affärsområden är vi väl positionerade för att ta vara på tillväxten

i nästa konjunkturuppgång.

Vi har en stabil grund med rätt medarbetare, en välinvesterad

industristruktur, teknik i absolut framkant och en stark finansiell

ställning. I ett geopolitiskt landskap som är i snabb förändring kan vi

lita på våra starka regionala värdekedjor och på vår globala kapacitet.

Med vårt bränsleeffektiva

och konkurrenskraftiga

utbud av produkter och

tjänster inom samtliga

affärsområden är vi väl

positionerade för att ta

vara på tillväxten i nästa

konjunkturuppgång.

Vi fortsätter också att driva omställningen mot nollutsläpps-

lösningar, med vetskapen om att transformationen måste gå hand

i hand med utvecklingen i samhället. Genom att balansera våra

ambitioner med kundernas mognad kommer vi att fortsätta att föra

branschen framåt och leverera långsiktigt värde för både våra kunder

och våra aktieägare.

Jag vill rikta ett hjärtligt tack till alla kollegor och affärspartners

för ännu ett år av hårt arbete och engagemang för att uppfylla vår

mission att bidra till ökat välstånd genom transport- och infra-

strukturlösningar. Tillsammans bidrar vi till att forma den värld vi vill

leva i med ekonomisk tillväxt, ökad levnadsstandard och en hållbar

samhällsutveckling.

Martin Lundstedt

Vd och koncernchef

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Bidra till välstånd

genom lönsam

tillväxt

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Resan fortsätter

Välstånd och transporter har alltid utvecklats hand i hand. När välståndet växer, ökar

kravet på effektiva transporter av varor, människor och råvaror, vilket driver behovet av

mer transporter och infrastruktur. Väl fungerande transportsystem och infrastruktur-

lösningar möjliggör i sin tur handel, industriell utveckling och produktivitet, vilket är

en kraftfull för ytterligare ekonomisk utveckling och ökat välstånd. I den här miljön

har Volvokoncernen goda förutsättningar att ta vara på tillväxten när kunder efter-

frågar pålitliga och effektiva transport- och infrastrukturlösningar med lägre utsläpp.

Under det senaste decenniet har Volvokoncernen varit på en fantastisk resa,

präglad av god lönsamhet, teknisk innovation och ett starkt engagemang för att forma

framtidens transporter och infrastruktur. Sedan 2015 har totalavkastningen för aktie-

ägarna varit i genomsnitt 20% per år, drivet av en 50-procentig ökning av omsätt-

ningen och en 110-procentig ökning av rörelseresultatet. Denna tillväxt speglar inte

bara vår ambition om ständiga förbättringar av vår verksamhet utan också vår för-

måga att förutse och anpassa oss till en snabbt föränderlig omvärld.

Vår resa har präglats av medvetna val och ett tydligt fokus. Från förvärvsdriven

tillväxt vid millennieskiftet, via förbättringar av lönsamheten och övergången till

nollutsläppslösningar och autonoma lösningar, fortsätter Volvokoncernen att förnya

sig själv. Med försäljning i nästan 180 länder och en personalstyrka på cirka 99.000

medarbetare är vi erkända som en global ledare, och vår största tillgång fortsätter att

vara våra medarbetare – de är en grundförutsättning för att vi ska kunna utvecklas

och driva innovation.

Idag ligger vi i framkant av branschen och är inriktade på att växa, redo att leverera

den hållbara och lönsamma tillväxt som definierar vår strategi.

1999–2011

2012–2015

FÖRVÄRVS-

DRIVEN

TILLVÄXT

STÄNGA

GAPET

2025-

FÖRBÄTTRAD

LÖNSAMHET

LEVERERA IDAG

OCH FÖRÄNDRA

FÖR FRAMTIDEN

LÖNSAM

TILLVÄXT

2016–2018

2019–2024

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Svara upp mot trender som

påverkar våra branscher

Förändrat affärslandskap

Affärsmiljön utvecklas och nya partnerskap och allianser bildas

mellan olika aktörer i värdekedjorna. Ny lagstiftning, särskilt inom

områden som utsläpp och autonom teknik, påverkar i hög grad

många branscher. Dessutom håller det globala konkurrensland-

skapet på att förändras, inte minst i Kina där det regionala eko-

systemet ligger långt fram i övergången till nollutsläppsfordon.

Vi utnyttjar vår globala närvaro, våra regionala värdekedjor och

fortsätter att investera i våra produkter och tjänster för att ligga i

framkant.

Teknikutveckling

Snabb teknikutveckling, inklusive automation, elektrifiering och

digitalisering, förändrar våra branscher och gör det möjligt för

oss att skapa ökat värde för våra kunder. Att vidareutveckla,

omskola och hitta morgondagens talanger är en nödvändighet

för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Att utnyttja framstegen

inom dessa tekniker kommer att göra det möjligt för oss att

förbättra säkerheten, minska utsläppen och leverera smartare

och mer uppkopplade produkter till våra kunder.

Geopolitisk osäkerhet och regionalisering

Efter globaliseringstrenden som följde på det kalla kriget har

världen de senaste åren sett mindre av fri och rättvis handel och

globalisering och mer av bilaterala avtal och regionalisering.

Nationer och regioner agerar allt mer ”protektionistisk”. Statliga

åtgärder, industrisubventioner och tullar formar den globala

handeln och har en stor påverkan på våra branscher. Samtidigt

kan bilaterala handelsavtal påverka denna trend, där stora eko-

nomier som EU och Indien spelar nyckelroller i branschens ut-

veckling över tid. Vi fortsätter att regionalisera våra värdekedjor

och navigera de handelspolitiska effekterna på våra affärer.

Energiomställning och minskade utsläpp av växthusgaser

Energiomställningen och minskade utsläpp av växthusgaser är

viktiga globala frågor för kommande generationer. Utvecklingen

på dessa områden skiljer sig dock åt mellan regionerna, där EU,

USA och Kina var och en har egna strategier för att utveckla

marknaden för elektriska lastbilar. Trots att hastigheten i omställ-

ningen varierar, fortsätter behovet av att investera i hållbara

lösningar vara stort, vilket enbart understryker vår vision om att

bli 100% fossilfria.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Volvo Bussar | Volvos erbjudande för elektri-

fierad kollektivtrafik är en helhetslösning som

omfattar mycket mer än enbart elbussarna.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Vår strategi –

driva lönsam tillväxt

Vår strategi för 2030 och framåt beskriver Volvokoncernens

framtida inriktning, identifierar de viktigaste värdeskapande

åtgärderna och säkerställer att vi är lyhörda för förändrade

förutsättningar på marknaden.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Kärnan i vår strategi bygger på fem

integrerade element:

MISSION

Bidra till ökat välstånd med våra transport- och infrastrukturlösningar och därigenom

bidra till ekonomisk tillväxt, ökad levnadsstandard och hållbar utveckling av samhället.

VISION

Vi ser en framtid med transporter som är:

100% Säkra – Människors hälsa, säkerhet och välbefinnande är vår främsta

prioritet. Vi har en vision om noll olyckor med våra produkter och i vår egen

verksamhet. Vi arbetar proaktivt för att tillhandahålla säkra och hållbara förhåll-

anden i hela vår värdekedja.

100% Fossilfria – Vi arbetar för i en fossilfri framtid med nollutsläpp från våra

produkter och verksamheter. Tillsammans med myndigheter, kunder och partners

arbetar vi aktivt med omställningen till ett hållbart samhälle.

100% Mer produktiva – Genom att öka produktiviteten är det möjligt att göra

mer med mindre, vilket ökar både vår egen och våra kunders konkurrenskraft. Det

kommer också att göra det möjligt att möta det växande behovet av transporter

samtidigt som man håller sig inom gränserna för vad vår planet kan bära.

AMBITIONER

Koncernen har tre tydliga ambitioner:

Kundernas förstahandsval: Vår ambition är att våra kunder ska vara de mest

framgångsrika i branschen. När de är nöjda och når framgång är det mer sannolikt

att de förblir lojala, vilket leder till fler affärer och bestående intäkter. Vårt mål är att

vara förstahandsvalet för både nuvarande och nya kunder, med alla varumärken och

i alla marknadssegment. Genom att kontinuerligt mäta kundnöjdhet, kan vi fatta

smarta beslut som hjälper oss att bli bättre och säkerställer långsiktig framgång.

Branschledande lönsam tillväxt: Att uppnå lönsam tillväxt är grunden för att

leverera en bra totalavkastning till aktieägarna, och vi är fast beslutna att ligga

i täten av vår bransch. Med en stark finansiell ställning och tydlig strategi strävar

vi efter att leverera lönsam tillväxt genom att arbeta både med att uppnå resultat

idag och att driva transformationen. Våra avgörande utmaningar är de främsta

drivkrafterna för att nå framgång.

Ett vinnande lag med ledande medarbetarengagemang: Genom att alltid fokusera

på våra medarbetare främjar vi en dynamisk arbetsmiljö som tillför värde för både våra

anställda och för verksamheten. Vårt mål är att locka till oss talanger i branschen och,

genom att odla en inkluderande kultur och frigöra den fulla potentialen hos varje individ,

skapa ett vinnande lag. Detta kommer att säkerställa att vi är konkurrenskraftiga,

driver innovation och på ett meningsfullt sätt bidrar till en hållbar framtid.

AVGÖRANDE UTMANINGAR

Det finns fem strategiska områden som tillsammans är vårt fokus, vägleder våra

prioriteringar och är de viktigaste värdeskaparna på vägen mot 2030. De beskrivs

närmare på sidan 20.

FRAMGÅNGSFAKTORER

Vårt recept på framgång tar utgångspunkt i en kultur där människan är i fokus kom-

binerad med starkt fokus på prestation. Våra kärnvärden, framgång för kunden, tillit,

passion, förändring och prestation, styr vårt dagliga arbete och vårt beslutsfattande.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Bygger vidare på en stabil grund

Volvokoncernens lönsamhet de senaste åren speglar genomförandet av vår nuvarande

strategi. Från 2015 till 2025 har Volvokoncernen haft högre tillväxt och rörelseresultat

än branschkollegorna, vilket resulterat i en stabil finansiell ställning, samtidigt som

volatiliteten i resultat och kassaflöde minskat.

Volvokoncernen gick in i 2025 från en långsiktig styrkeposition men

hade motvind på marknaderna under året med minskade fordons-

volymer, särskilt i Nordamerika och Sydamerika, medan utveck-

lingen i Europa var mera stabil. Trots de lägre fordonsvolymerna höll

vi uppe lönsamheten och genererade ett justerat rörelseresultat på

51,2 miljarder kronor (61,7) med en justerad rörelsemarginal på

10,7% (12,5), med stöd av vår serviceverksamhet, där den valuta-

justerade nettoomsättningen steg med 2%.

Investeringarna har skiftats mot segment med högre lönsamhet

samtidigt som exponeringen mot områden med lägre vinst minskas.

Under året avyttrades vårt 70-procentiga innehav i det kinesiska

anläggningsmaskinsföretaget SDLG och vi tecknade avtal om att

förvärva maskinåterförsäljaren Swecon, en affär som slutfördes

i början av 2026.

Oavsett marknadernas utveckling säkerställer Volvokoncernens

stabila grund att vi är väl positionerade för att klara av konjunktur-

svängningar och ta vara på långsiktiga tillväxtmöjligheter.

Tillväxt i service-

försäljningen, Mkr

Förbättrad lönsamhet över

konjunkturcykeln

God avkastning på

sysselsatt kapital, %

Långsiktig försäljnings-

tillväxt, Mkr

Volvokoncernen är verksam i

branscher med långsiktig tillväxt.

Mellan 2021 och 2025 ökade

nettoomsättningen från 372,2

mdr kr till 479,2 mdr kr. De

senaste fem åren har den

genomsnittliga årliga tillväxten

varit 7%.

Tillväxt inom serviceverksam-

heten är ett prioriterat område.

Under 2025 uppgick service-

försäljningen till 124 mdr kr,

motsvarande 26% av koncern-

ens totala omsättning. Den

genomsnittliga årliga tillväxten i

serviceverksamheten har varit

13% de senaste fem åren.

Lönsamheten har förbättrats de

senaste åren. Under 2025 upp-

gick det justerade rörelseresul-

tatet till 51,2 mdr kr (65,7),

med en justerad rörelsemarginal

på 10,7% (12,5). Åren 2021

till 2025 var den genomsnittliga

justerade rörelsemarginalen

11,8%.

Avkastningen på sysselsatt

kapital i Industriverksamheten

har varit stark, vilket visar att

Volvokoncernen använder sitt

kapital effektivt för att generera

lönsamhet. År 2025 uppgick

den till 25,3%. Under 2021 till

2025 var den genomsnittliga

avkastningen på sysselsatt

kapital 30,1%.

Våra främsta styrkor

Starka kundrelationer

Våra varaktiga partnerskap är grunden

för hög kundnöjdhet och lojalitet, och

stödjer stabila återkommande intäkter

från tjänster och lösningar.

En kultur med människan i fokus

Vi tror på kraften i mångfald, engagemang

och samarbete och främjar en miljö där våra

medarbetare kan utvecklas och frigöra sin

fulla potential.

Produktledarskap

Vi är kända för våra ledande produkter

inom transporter och infrastruktur, med

högsta standard inom säkerhet och

kvalitet, som uthålligt skapar ökat värde

för kunder och samhälle.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Volvo Construction Equipment | En global

ledare inom anläggningsmaskiner som levererar

premiumprodukter och tjänster som kombinerar

kraft och prestanda med ett mer hållbart sätt

att arbeta.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Fem avgörande utmaningar – sätter

Volvokoncernens strategiska agenda

Säkerställa starka marknadspositioner på nyckelmarknader

– ta en rimlig andel av marknaden

Nordamerika är en av världens största transportmarknader.

För att maximera vår påverkan och leverera aktieägarvärde,

siktar Volvokoncernen på att ta en marknadsandel på 25%

inom tunga lastbilar i Nordamerika, och att göra det med

ledande lönsamhet. Vår ambition stöds av våra betydande

investeringar i nya produktprogram, förbättringar av leverans-

kedjan, inklusive en ny fabrik i Mexiko, och expansion av vårt

återförsäljarnät. Vid sidan av Nordamerika har vart och ett av

våra affärssegment sina specifika nyckelmarknader. Genom att

fokusera på marknader med högst värdepotential och bygga

stabila, regionala värdekedjor bygger vi starka positioner globalt.

Nå den fulla potentialen i serviceverksamheten –

avsevärd tillväxt genom ett helhetserbjudande

Vår serviceverksamhet är av stor betydelse för lönsamhet, kund-

nöjdhet och lojalitet. Vår ambition är att öka serviceförsäljning-

en avsevärt med bibehållen god lönsamhet. Detta kommer att

förverkligas tack vare ökad penetration av våra tjänsteerbjudan-

den genom helhetslösningar, vilka skapar kundvärde. Digital

transformation och införandet av ny teknik kommer att ytter-

ligare stärka vårt tjänsteerbjudande och stödja kundernas drift-

tid och effektivitet samt deras övergång till elektriska fordon.

Genom tillväxt i vår serviceverksamhet bygger vi ett företag som

bibehåller en god lönsamhet över konjunkturcyklerna.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Leda transformationen i våra branscher –

driva nollutsläppslösningar och autonoma lösningar

Volvokoncernen driver välstånd med transformationen, både ur ett

hållbarhets- och tillväxtperspektiv. Våra elektriska och autonoma

lösningar ökar värdeerbjudandet till kunderna och svarar upp mot

behovet av transport- och infrastrukturlösningar som är säkra, håll-

bara och mer produktiva. Vårt mål är att öka marknadsandelarna i

omvandlingen till nollutsläppslösningar, genom att utnyttja ett brett

utbud av fossilfria och koldioxidsnåla tekniker för att möta kundernas

krav runt om i världen. Mot bakgrund av den långsammare takten i

övergången till elektriska fordon och maskiner utvärderar vi hela tiden

våra investeringar och anpassar dem till marknadsefterfrågan och

externa faktorer, såsom en fungerande laddinfrastruktur. Vi håller

dock fast vid vår strategi att leda omställningen genom att leverera

kompletta erbjudanden med noll eller mycket låga avgasutsläpp,

stödja kunderna i transformationen och skala upp autonoma

transportlösningar.

Driva produktledarskap och synergier – rätt kund-

erbjudande, levererat i rätt tid och med rätt kvalitet

och kostnad

Nyckeln till framgång är att ha ledande produkterbjudanden inom

alla segment där vi är verksamma, oavsett drivlina och affärsom-

råde, och att ge högt kundvärde. Kunderbjudandet behöver ut-

vecklas snabbt och levereras med rätt kvalitet och kostnad. Genom

att utnyttja gemensamma tekniska, industriella och kommersiella

resurser uppnår vi skalfördelar och synergier som leder till ökad

effektivitet, samtidigt som vi ser till att varumärkena är differen-

tierade. Genom att fortsätta att utveckla modulbaserade och

skalbara plattformar samt genom framgångsrika partnerskap

skapar vi innovationer som ger värde och som säkrar ledande

produkterbjudanden på samtliga våra marknader.

Kontinuerligt följa upp lönsamheten och vidta åtgärder

Skapa värde genom portföljförvaltning och genom

att driva lönsamhet – bibehålla hög avkastning på

sysselsatt kapital

Volvokoncernens portfölj består av många verksamheter som är

i olika mognadsfaser och som var och en bidrar till det gemen-

samma värdeskapandet. Vi utvärderar verksamheterna kontinu-

erligt och riktar kapital och fokus mot områdena med störst

värdepotential. Målet är att ha en uthålligt hög avkastning på

sysselsatt kapital – drivet av att ta tillvara tillväxtmöjligheter,

förbättra verksamheter som underpresterar och att ha disciplin

i kapitalallokeringen. Detta tillvägagångssätt ska säkerställa att

Volvokoncernen förblir motståndskraftig, flexibel och fokuserad

på att leverera överlägsen avkastning till samtliga intressenter.


l	Utveckla	l	Tät uppföljning	l	Exit

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Våra affärssegments prioriteringar

– i linje med koncernens strategi

Lastbilar

• Fortsatt lönsamhetsförbättring inom alla affärsområden genom

att utnyttja våra starka tillgångar och ledande marknadspositioner.

• Fortsätta driva produktledarskap.

• Öka marknadsandelarna i Nordamerika genom nya produkter

samt stärkt återförsäljarnätverk och leverantörskedja.

• Driva serviceförsäljningen mot sin fulla potential, och därigenom

stärka kundernas lojalitet, lönsamheten och motståndskraften.

• Stärka vårt återförsäljarnätverk för att säkerställa kundnöjdhet,

kontinuerliga förbättringar och rätt partners.

• Ta tillvara tillväxtmöjligheterna i transformationen genom att vara

ledande på nollutsläppsfordon.

Bussar

• Fokusera på lönsamma segment och marknader för att leverera

verkligt affärsvärde som stödjer kundernas framgång och driva

kontinuerliga förbättringar.

• Accelerera elektromobiliteten genom att fortsätta utveckla

och lansera framgångsrika erbjudanden.

• Fånga den fulla potentialen i serviceaffären, stärka kund-

relationerna, motståndskraften och lönsamheten.

• Utveckla och kommersialisera nya tjänster och lösningar

för att driva lönsam tillväxt och kundlojalitet.

Anläggningsmaskiner

• Leda transformationen i vår bransch med flera olika teknik-

erbjudanden som möter kundernas krav.

• Fortsätta driva produktledarskap.

• Utöka erbjudandet av tjänster och kompletta lösningar och

därigenom säkra konkurrenskraften, skapa närmare relationer

med kunderna och sträva efter uthållighet i lönsamheten under

produktens hela livscykel.

• Säkra regionala värdekedjor för att bli mer motståndskraftiga

mot och flexibla inför yttre faktorer.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Volvo Penta

• Fortsätta utveckla vårt världsledande erbjudande av motorer, drivlinor

och tillhörande tjänster för industriella och marina applikationer.

• Stödja våra kunders produktivitet och leverera hög kvalitet på service.

• Fortsätta satsningarna mot minskade utsläpp och nettonoll.

• Ta tillvara tillväxtpotentialen i Nordamerika.

• Utveckla tjänsteerbjudanden för att stärka kundlojalitet och en

förbättrad användarupplevelse.

• Ytterligare stärka vårt erbjudande av integrerade marina lösningar,

från förarplats till propeller.

• Ta tillvara potentialen i kraftgenererings- och datacentersegmenten.

Financial Services

• Höja kundnöjdheten för att öka lojaliteten.

• Driva på utvecklingen av totalerbjudanden till kunderna med

finansierings- och försäkringslösningar.

• Bibehålla fokus på finansieringslösningar för nollutsläppsfordon.

• Bibehålla den lönsamma portföljtillväxten.

Vi har hög kundnöjdhet med starka relationer

och det är viktigare än någonsin att arbeta nära

våra kunder. Vi arbetar tillsammans med dem för

att stödja deras verksamheter så effektivt som

möjligt med ledande produkter och tjänster.

Martin Lundstedt, vd och koncernchef

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Koncernens mål – att leverera

på våra ambitioner

Volvokoncernen har mål för finansiell utveckling samt ambitioner

inom områdena hållbarhet, människor och kundnöjdhet.

Finansiell utveckling

De nuvarande finansiella målen beslutades av styrelsen 2017 och

omfattar rörelsemarginal för Volvokoncernen, finansiell nettoställning i

Industriverksamheten och avkastning på eget kapital inom Financial

Services.

Tydliga och enkla mål för koncernens rörelsemarginal och avkast-

ningen på eget kapital i Financial Services stödjer ansträngningarna

med att öka lönsamheten i koncernen genom konjunkturcykeln.

Målen stämmer också överens med hur koncernen utmanas och

utvärderas internt.

En skuldfri balansräkning i Industriverksamheten, exklusive pensions-

och leasingskulder, möjliggör för Volvokoncernen att bättre hantera

konjunkturcyklerna i en kapitalintensiv bransch och att säkerställa

konkurrenskraftiga upplåningskostnader för Financial Services.

Rörelsemarginal

i Volvokoncernen, %

Mål: Volvokoncernens rörelsemarginal ska

överstiga 10% mätt över en konjunkturcykel.

Resultat: År 2025 uppgick rörelsemarginalen

till 10,1% (12,6). Under 2021 till 2025 var den

genomsnittliga rörelsemarginalen 11,2%. År

2025 uppgick den justerade rörelsemargi-

nalen till 10,7% (12,5). Under 2021 till 2025

var den genomsnittliga justerade rörelsemargi-

nalen 10,7%. För mer information om justerad

rörelsemarginal, se Nyckeltal på sidan 216.

Finansiell nettoställning i Industri-

verksamheten, exklusive pensions-

och leasingskulder, Mdr kr

Mål: Industriverksamheten ska under normala

förhållanden inte ha någon finansiell nettoskuld-

sättning exklusive avsättningar för pensions-

och leasingskulder.

Resultat: Vid utgången av 2025 hade

Industriverksamheten finansiella netto-

tillgångar på 63,0 miljarder kronor (85,9).

Avkastning på eget kapital

i Financial Services, %

Mål: Financial Services mål är en avkastning

på eget kapital på 12–15% med en soliditet

överstigande 8%.

Resultat: År 2025 uppgick avkastningen på

eget kapital till 10,4 (13,0) med en soliditet

på 10,0% (8,0). Soliditeten ökades till 10%

under 2025 på grund av ändrade regelverk.

Under 2021 till 2025 var den genomsnittliga

avkastningen på eget kapital 10,8%. Exklusive

de avyttrade verksamheterna i Ryssland och

Belarus var avkastningen på eget kapital

13,9% under 2023 och 15,4% under 2022.

Under 2021 till 2025 var den genomsnittliga

avkastningen på eget kapital exklusive

Ryssland och Belarus 13,2% .

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Nettonollutsläpp i värdekedjan 2040

Volvokoncernen har som mål att nå nettonollutsläpp av växthus-

gaser i värdekedjan år 2040. Takten i övergången till nettonoll är

långsammare än vad som förutsågs när målen fastställdes. Våra

ambitioner, som stöder de mål som beskrivs i Parisavtalet, kvarstår

och vi fortsätter våra ansträngningar för att minska utsläppen av

växthusgaser i hela vår värdekedja.

En sammanfattning av koncernens mål presenteras nedan, med

detaljerad information i Hållbarhetsförklaringarna på sidan 151.

Växthusgasutsläpp från användningen av sålda produkter, Mton


	Volvokoncernens viktigaste klimatmål, från utgångsvärde 2019, Scope 3 användarfas förutom för Egen verksamhet som är Scope 1-2

	LASTBILAR	BUSSAR	ANLÄGGNINGSMASKINER	VOLVO PENTA	EGEN VERKSAMHET

Mål 2030	-40%	-40%	-30%	-37.5%	-50%
Mål 2030	utsläpp per fordonskilometer	utsläpp per fordonskilometer	absoluta utsläpp	absoluta utsläpp	absoluta utsläpp


Status 2025	–10%	–11%	–43%	+21%	–33%

* Mål 2034

Ledande kundnöjdhet för alla varumärken

Volvokoncernen har en ledande kundnöjdhet på många marknader

och segment. Nöjda kunder är mer benägna att förbli lojala och

fortsätta att köpa våra produkter och tjänster. Detta leder i sin tur

till tillväxt i affären och långsiktiga intäkter. Vår ambition är att ha

ledande kundnöjdhet för alla varumärken och inom alla segment.

Volvokoncernens engagemangsmått

Mål 2030

Strävar efter branschens högsta medarbetarengagemang

Volvokoncernen fångar upp de anställdas röster genom Volvo Group

Pulse, som kopplar medarbetarnas erfarenheter till affärsresultat och

hjälper till att frigöra koncernens fulla potential. Trots pågående

global osäkerhet och interna förändringar var engagemanget inom

personalstyrkan stabilt. År 2025 låg engagemangspoängen på

77 (78), vilket återspeglar en stark och positiv syn bland anställda

på Volvokoncernen som arbetsgivare. Med en genomgående hög

svarsfrekvens på 85% är det tydligt att våra kollegor litar på att

deras röster blir hörda. Genom att prioritera engagemang fortsätter

vi att främja en dynamisk arbetsplats som gynnar både våra anställda

och organisationen.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI

Bidra till välstånd för

många intressenter

Genom att leverera kundvärde skapar vi också värde för oss själva, våra

medarbetare, våra ägare, andra intressenter och för samhället i stort.

Vi anser att nyckeln till att bli framgångsrik är att skapa värde för

våra kunder genom att bidra till att förbättra deras lönsamhet.

Genom att förstå våra kunders prioriteringar och utmaningar kan

vi tillhandahålla produkter och tjänster som ökar deras intäkter och

minskar deras kostnader.

Nyckelområden för att skapa värde för våra kunder är erbjud-

anden som ökar deras produktivitet, säkerställer drifttiden och

ökar energieffektiviteten.

Värdeskapande

INSIKTER FÖR YTTERLIGARE

VÄRDESKAPANDE

• Utmärkta produkter

och tjänster

• Nära kundrelationer

• Effektivt arbetssätt

• Produktivitet

• Tillgänglighet

• Bränsleeffektivitet

Värde för

kunder

Värde för

Volvokoncernen

• Ökade intäkter

• Minskade kostnader

• Ökade intäkter

• Minskade kostnader

Uthållig

lönsamhetstillväxt

Uthållig

lönsamhetstillväxt

TRANSPORT- OCH

INFRASTRUKTUR-

LÖSNINGAR

För kunder

För våra kunder är drifttiden allt. Oavsett om det är en kund som äger en enda lastbil eller en lastbilsflotta, om det är en

kollektivtrafikleverantör eller en bussägare, en entreprenör eller en stenbrottsägare, hänger deras lönsamhet på pålitliga

produkter och tjänster som uppfyller deras affärsbehov. Omkring 2,1 miljoner lastbilar och 70.000 bussar, som koncernen

tillverkat de senaste tio åren, utför transportarbete över hela världen. Våra anläggningsmaskiner utför arbete på byggen

över hela världen och vi har levererat drygt 700.000 maskiner de senaste tio åren. Fordon, maskiner och relaterade lösningar

utvecklas tillsammans med kunderna för att skapa värde genom produktivitet, säkerhet och förbättrad miljöprestanda.

VOLVOKONCERNEN 2025

STRATEGI


För aktieägare			26,4 mdr kr


Volvokoncernen strävar efter att skapa ett ökat värde för sina aktieägare genom en positiv kursutveckling och utbetalning av utdelningar. Under 2020–2025 steg kursen för Volvo B-aktien med 84%. Aktieägarna får i normala fall en viss andel av det fria egna kapitalet i form av en utdelning efter det att verksamheten tillförts nödvändigt kapital för fortsatt utveckling enligt strategierna. Under 2025 fick aktieägarna utdelningar om totalt 37.619 Mkr. Till bolagsstämman 2026 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 8,50 kronor per aktie och en extra utdelning om 4,50 kronor per aktie, totalt 26.435 Mkr. Totalavkastningen med återinvesterade utdelningar uppgick för B-aktien till 171% åren 2020-2025.


För samhället			30,7 mdr kr


Våra produkter och tjänster gör att samhällen fungerar. Våra kunder opererar busslinjer så att människor kan komma till jobbet, de transporterar mat och industrivaror och de bygger infrastruktur som vägar och sjukhus. Därutöver skapar vägtransporter också flera miljoner arbetstillfällen runt om i världen. Vi bidrar också till den lokala ekonomin genom att vara en stor arbetsgivare i många samhällen, vilket ger både direkt och indirekt sysselsättning. Under 2025 betalade koncernen 13.138 Mkr i sociala kostnader, 6.016 Mkr i pensionskostnader och 11.507 Mkr inkomstskatter, tillsammans 30.661 Mkr. Vi betalar också bland annat tullar samt fastighets- och energiskatter.


För anställda			57,9 mdr kr


Volvokoncernens 99.000 medarbetare är vår viktigaste tillgång. Medarbetarnas engagemang och en högpresterande företags- kultur, baserad på framgång för kunden, förtroende och passion, är avgörande för att koncernen ska kunna uppfylla sin mission. Koncernen strävar efter att erbjuda konkurrenskraftiga anställnings- villkor och förmåner samt en stimulerande, säker och hälsosam arbetsmiljö. Under 2025 betalade vi 57.872 Mkr i löner och ersättningar.


För långivare			1,5 mdr kr


Företag som ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga kräver tillgång till kapital för att kunna investera. Volvokoncernen strävar efter att säkerställa att kapitalet används på bästa möjliga sätt och att försäkra långivare med den finansiella styrkan för att säkerställa vinst och återbetalning. Under 2025 betalade Volvokoncernen sina långivare 1.458 Mkr i ränta.


För leverantörer			328,1 mdr kr


En stabil leverantörsbas och professionella partnerskap är avgörande för att kunderna ska bli framgångsrika. Volvokoncernen ger både inkomst och sysselsättning åt ett stort antal företag och många samhällen runt om i världen. Inköpta varor och tjänster är Volvokoncernens enskilt största kostnad och under 2025 köpte vi varor och tjänster för 328.093 Mkr. Vi strävar också efter att påverka våra partners i leverantörskedjan för att säkerställa goda anställningsvillkor och på så sätt bidra till att uppfylla vår mission om att driva välstånd.


Återinvesterat i Volvokoncernen			48,6 mdr kr


En betydande andel av det kapital som genereras återförs normalt till verksamheten. Kapitalet används bland annat till investeringar som ska stärka konkurrenskraften och skapa långsiktigt värde för koncernen och dess intressenter. Under 2025 investerade Volvokoncernen 30.268 Mkr i forskning och utveckling samt ytterligare 18.344 Mkr i fastigheter, maskiner och inventarier, totalt 48.612 Mkr.

00-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Intro.jpg

VOLVOKONCERNEN 2025

Finansiella

rapporter

Ägarstruktur och juridisk form

AB Volvo (publ) med organisationsnummer 556012-5790 är ett

aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm

i Sverige. AB Volvo är moderbolag i Volvokoncernen och har sitt

huvudkontor i Göteborg. Det yttersta moderbolaget för koncernen

är AB Volvo med registrerad adress 405 08 Göteborg, Sverige .

Affärsverksamhet

Volvokoncernen bidrar till ett ökat välstånd genom att erbjuda transport-

och infrastrukturlösningar som lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner

och motorer för marina och industriella applikationer samt finansiering

och tjänster som ökar kundernas drifttid och produktivitet. Volvo

grundades 1927 och är i dag drivande i utvecklingen av framtidens

hållbara transport- och infrastrukturlösningar. Volvokoncernen har

p roduktion i 17 länder och försäljning på nästan 180 marknader. En stor

del av koncernens verksamhet finns i Sverige. Andra större verksamheter

finns i USA, Brasilien, Indien, Frankrike och Kina.

Händelser efter balansdagen

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång,

utöver det som har angivits i avsnittet Viktiga händelser, som bedöms

få en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella rapporter.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Viktiga händelser

2025 var ett år med en svagare efterfrågan på många av

Volvokoncernens marknader. Samtidigt fortsatte koncernens

produktförnyelse i samtliga affärsområden med effektivare

produkter och lösningar som driver värde för våra kunder.

Volvo Lastvagnar lanserade Volvo

VNR i Nordamerika

I mars lanserade Volvo Lastvagnar en helt ny Volvo VNR för

regionala transporter i Nordamerika. Den är byggd på Volvos helt

nya plattform, vilket gör den nya lastbilen mer bränsleeffektiv,

säkrare och mer mångsidig. Lanseringen av nya Volvo VNR är den

andra lastbilsmodellen på den nya plattformen, efter introduktionen

av den nya fjärrtransportmodellen Volvo VNL i början av 2024.

Nya Volvo VNR är 90% nyutvecklad jämfört med sin föregångare,

inklusive ny effektiv teknik och förbättrad aerodynamik. Detta bidrar

till att minska bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen med upp

till 7,5% i nya Volvo VNR. Produktionen av de nya lastbilarna

påbörjades i början av 2026 vid New River Valley-anläggningen

i Dublin i Virginia.

03-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

Mack Trucks helt nya

Mack Pioneer

I april lanserade Mack Trucks helt nya Mack Pioneer, det nya

flaggskeppet för motorvägstransporter. Den är tillgänglig i USA

och Kanada i flera konfigurationer, inklusive daghytter och små,

medelstora och stora sovhytter, och tillgodoser de behov åkerier

och operatörer har på alla typer av motorvägstransporter. Mack

Pioneer började tillverkas i augusti 2025 vid Lehigh Valley

Operations-anläggningen i Macungie i Pennsylvania.

02-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

Volvo FH Aero vann

Green Truck Award 2025

I mars tilldelades Volvos mest bränsleeffektiva lastbil någonsin,

Volvo FH Aero, Green Truck Award 2025. Volvo FH Aero erbjuder

en kombination av bra aerodynamik och en effektiv drivlina, vilket

ger besparingar av både bränsle och CO2 enligt ett oberoende test

genomfört i Tyskland.

04-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Utrullning av anläggningsmaskiner

Under Q1 fortsatte Volvo Construction Equipment (Volvo CE) att lansera

sina strategiska produkter relaterade till det största lanseringsåret någon-

sin. Utrullningen av Volvo CE:s nya konventionella produktsortiment

fortsatte med lanseringen av dumpern A50 för den viktiga nordameri-

kanska marknaden tillsammans med flera lanseringar av den nya serien

grävmaskiner på de asiatiska marknaderna. Volvo CE lanserade också

sin nya generation hjullastare, utvecklade för förbättrad produktivitet,

förar-komfort och säkerhet. Först ut var fem modeller i storlekarna

L150 till L260.

På byggmässan Bauma i Tyskland i början av april visade Volvo CE

upp ett banbrytande helelektriskt sortiment av grävmaskiner, hjul-

lastare, ramstyrda dumprar och kompaktmaskiner. På Bauma

avtäcktes också världens första elektriska ramstyrda dumprar i

storleksklasserna A30 och A40, vilka kommer att nå utvalda kunder

i Europa 2026.

05-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

Volvo Bussar lanserade nya

elbussen Volvo 7800

I mars lanserade Volvo Bussar nya Volvo 7800 Electric i Mexiko,

den första elektriska ledade och dubbelledade bussen som till-

verkas i landet. Den nya bussen, som bygger på Volvo Bussars

globala elektriska plattform, Volvo BZR Electric, kommer att spela

en nyckelroll i utvecklingen av Bus Rapid Transit-systemen i Mexiko

och bidra till ett mer effektivt och hållbart kollektivtrafiksystem.

Volvo Autonomous Solutions

nådde viktig milstolpe

I maj nådde Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.) en viktig

milstolpe inom effektivitet och produktivitet vid gruvdrift, genom

att framgångsrikt ha fraktat över en miljon ton kalksten med själv-

körande lastbilar för kunden Brønnøy Kalk i Norge. Denna mil-

stolpe visar på den banbrytande påverkan självkörande teknik kan

ha i gruv- och stenbrottsindustrin.

06-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

07-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

Andrea Fuder gick bort

Den 18 maj meddelades att Andrea Fuder, inköpsdirektör och medlem av koncernledningen sedan

2017, tragiskt hade gått bort efter en kort tids sjukdom. Hon ledde det globala inköpsteamet och

ekosystemet av leverantörspartners i den största omvandlingen som branschen någonsin sett, inklu-

sive att klara en pandemi, leveransbrister och den alltmer volatila geopolitiska situationen. Andrea

Fuder spelade en avgörande roll i Volvokoncernens övergång till mer hållbara transportlösningar.

08-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

Andrea Fuder

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Volvokoncernen och Daimler Truck lanserade Coretura

I juni m Volvokoncernen och Daimler Truck, två av de ledande företagen i den kommersiella fordonsindustrin,

lanseringen av samriskföretaget Coretura. Det nya företaget ska med en ny mjukvaru-definierad fordonsplatt-

form omvandla den kommersiella fordonsindustrin och etablera en ny bransch-standard. Det kommer att göra

det möjligt för Volvokoncernen och Daimler Truck samt andra framtida kunder till det nya företaget att erbjuda

fristående differentierande digitala fordonsapplikationer med sina produkter.

Volvo CE sålde sin andel i SDLG

och förvärvade Swecon

I juni lämnade Volvo Construction Equipment (Volvo CE) två viktiga

meddelanden: försäljningen av ägarandelen i kinesiska SDLG

(Shandong Lingong Construction Machinery Co) och det planerade

förvärvet av återförsäljaren Swecon.

Volvo CE beslutade att avyttra hela sin andel på 70% i SDLG

för 8 miljarder kronor till en fond som till övervägande del ägs av

Lingong Group, minoritetsägaren i SDLG. Volvo CE kommer att

koncentrera sig på att erbjuda premiumprodukter av Volvovaru-

märket och tjänster till utvalda kundsegment i Kina. Affären slut-

fördes den 1 september.

Istället kom Volvo CE överens med Lantmännen om att för-

värva Swecons verksamhet i Sverige, Tyskland och Baltikum,

inklusive Entrack för 7 miljarder kronor. Förvärvet omfattar

Swecons verksamhet på dessa marknader, det vill säga försälj-

ning av produkter och tjänster, uthyrningsverksamhet, efter-

marknadstjänster och support till kunder samt kontor, verk-

städer och 1.400 medarbetare. Transaktionen slutfördes i

början av 2026. Volvo CE ser detta som ett strategiskt steg

för att ytterligare investera i återförsäljarverksamhet på viktiga

marknader: Tyskland, som är Europas största marknad för

anläggningsmaskiner, Sverige, Volvo CE:s hemmamarknad

samt Estland, Lettland och Litauen. Tillsammans med den

tidigare återförsäljarverksamheten innebär detta förvärv att

Volvo CE äger och hanterar majoriteten av företagets verksam-

het i Europa, vilket gör återförsäljarverksamheten till en kärnaffär

för Volvo CE i Europa.

21-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

Mack Trucks lanserade helt nya

Mack Anthem

I juni lanserade Mack Trucks nya Mack Anthem, en helt igenom

nyutvecklad lastbil byggd för regionala transporter, som ger

förbättrad manövrerbarhet, ökad bränsleeffektivitet och bransch-

ledande förarkomfort. Den nya Mack Anthem ger upp till 10%

bättre bränsleeffektivitet jämfört med den tidigare modellen, en

betydande fördel för lastbilsflottor som vill minska driftkostnad-

erna. Produktionen av den nya lastbilen påbörjades i januari 2026.

22-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

12-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.png

11-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.png

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

10-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

Förändringar i Volvokoncernens ledning

I juni meddelades det att Lars Stenqvist, medlem i Volvokoncernens ledning och Group Chief Technology

Officer, hade beslutat att kliva av sin roll efter nio år och fortsätta som senior ledare inom koncernen. Den

1 september ersattes han av Jens Holtinger, medlem av koncernledningen och Executive Vice President

Group Trucks Operations.

Jens Holtinger

Expansion av tillverkningen

av grävmaskiner

I juni tillkännagav Volvo Construction Equipment (Volvo CE) en

strategisk global investering i produktionen av bandgrävare på tre

nyckelplatser för Volvo CE för att möta växande kundkrav, minska

riskerna i leveranskedjan genom lokaliserad produktion och

minska beroendet av långdistanstransporter. Investeringen på

cirka 2,5 miljarder kronor kommer att fokusera på tre större

produktionsorter: den nuvarande fabriken i Changwon i Sydkorea

och nya anläggningar i Eskilstuna och i Shippensburg i USA.

13-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

16-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.png

Batterikapacitet

på upp till

720 kWh

Toppbetyg i Euro NCAP

I september fick Volvo Lastvagnar återigen maximala 5-stjärnor

när det gäller säkerhet för sina tunga lastbilar från den europeiska

konsumenttestorganisationen Euro NCAP. Både Volvo FH Aero

6x2 och Volvo FM 6x2 fick toppresultat i 2025 års test. Renault

Trucks T bekräftade sin höga säkerhetsprestanda genom att

behålla sitt 4-stjärniga betyg. Samtliga modeller belönades med

CitySafe-märkningen, som uppmärksammar de fordon som är bäst

utrustade för stadskörning och för att skydda utsatta trafikanter.

17-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.png

Volvo Bussar lanserade ett nytt

elektriskt busschassi

I september lanserade Volvo Bussar ett nytt elektriskt busschassi

med en branschledande batterikapacitet på upp till 720 kWh och

en räckvidd på upp till 700 km, vilket utökar den modulära BZR

Electric-plattformen till att även omfatta turistbussapplikationer.

Detta är ett elektriskt busschassi som klarar längre resor med färre

laddningsstopp och större flexibilitet i driften – vilket gör det möjligt

att köra rutter som tidigare inte var genomförbara med eldrivna

bussar. Turistbusschassit erbjuds med karosser från olika på-

byggare, beroende på marknad och kundernas önskemål.

14-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

15-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Volvo

Autonomous

Solutions

Volvo Autonomous Solutions och

Waabi visade upp framtiden för

autonoma lastbilstransporter

I oktober nådde Volvo Autonomous Solutions och Waabi, en av

ledarna inom fysisk AI, en betydande milstolpe inom autonoma

lastbilstransporter genom den framgångsrika integrationen av

Waabi Driver i lastbilen Volvo VNL Autonomous. Denna gemen-

samma framgång visar på de betydande framsteg som de båda

företagen gör tillsammans för att utveckla autonoma transporter.

Med denna integration genomförd, är de båda företagen nu

fokuserade på att leverera en autonom lösning som är säker

och stöder en bred kommersiell lansering.

Waabi

Driver

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Förändringar i Volvokoncernens ledning

och i Renault Trucks ledningsgrupp

Den 1 oktober meddelades att Bruno Blin, efter tio år i tjänst, hade beslutat att kliva av sin roll som

medlem i Volvokoncernens ledning och som verkställande direktör för Renault Trucks. Den 1 november

ersattes han av Antoine Duclaux, tidigare Senior Vice President Renault Trucks International.

16-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

Antoine Duclaux

19-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

En räckvidd på 600 km: Renault

Trucks visade elektrisk lastbil för

fjärrtransporter

I november presenterade Renault Trucks nya versioner av Renault

Trucks E-Tech T: Renault Trucks E-Tech T 585 och Renault Trucks

E-Tech T 780, som kan köra 600 km på en laddning. Renault

Trucks E-Tech T 780 är utvecklad för att möta behoven inom

längre transporter och är fokuserad på räckvidd , Renault Trucks

E-Tech T 585 är fokuserad på nyttolast, medan Renault Trucks

E-Tech T 540 4x2 är inriktad på regional distribution. Den ökade

räckvidden har uppnåtts genom att integrera en elektrisk axel.

E-axeln gör att alla delar av drivlinan, elmotorer och transmission,

grupperas baktill på fordonet. Denna arkitektur frigör utrymme

mellan sidobalkarna för att rymma fler batteripaket.

600 km

räckvidd

20-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

Volvokoncernen, Renault Group och CMA-CGM i

överenskommelse om strategisk förändring för Flexis

Den 23 februari 2026 meddelades det att Volvokoncernen,

Renault Group och CMA-CGM hade kommit överens om att

göra en strategisk förändring av Flexis affärsmodell. Renault

köper Volvos 45-procentiga, och CMA-CGM:s 10-procentiga,

ägarandel i Flexis S.A.S. Volvokoncernen, genom Renault Trucks,

kommer fortsatt vara distributör och finansiär i projektet och

kommer att distribuera Flexis produkter från och med 2027.

Denna förändring är i linje med den nuvarande framgångsrika

affärsmodellen Renault Group och Renault Trucks har för

Renaults lätta transportfordon. Transaktionen har ingen väsentlig

påverkan på Volvokoncernens resultat. I oktober 2023 gick Renault

Group, Volvokoncernen och CMA-CGM samman för att leda marknaden

med en helt ny generation av fullt elektriska transportbilar och tillhörande

tjänster, byggda kring en mjukvarudefinierad fordonsplattform och ett

brett ekosystem av skräddarsydda lösningar. Överenskommelsen är

föremål för myndighetsgodkännande.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Resultatutveckling – stabil lönsamhet på

lägre volymer

För Volvokoncernen var 2025 ett år med lägre marknadsefterfrågan då den

cykliska nedgången som inleddes 2024 fortsatte på många marknader.


KONCERNENS RESULTATRÄKNING
		Industriverksamheten		Financial Services		Elimineringar		Volvokoncernen
Mkr	Not	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Nettoomsättning	6, 7	457.509	504.975	26.469	26.982	-4.795	-5.140	479.183	526.816
Kostnad för sålda produkter		-349.251	-369.672	-18.116	-18.606	5.054	5.512	-362.314	-382.767
Bruttoresultat		108.258	135.303	8.353	8.375	258	371	116.869	144.049
Forsknings- och utvecklingskostnader		-26.242	-30.957	–	–	–	–	-26.242	-30.957
Försäljningskostnader		-29.645	-31.245	-3.175	-3.443	–	–	-32.820	-34.688
Administrationskostnader		-7.213	-7.784	-16	-17	–	–	-7.229	-7.801
Övriga rörelseintäkter och kostnader	8	874	-971	-1.304	-873	–	–	-430	-1.844
Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag	5,6	-1.630	-2.166	–	–	–	–	-1.630	-2.166
Resultat från övriga aktieinnehav		-24	18	12	–	–	–	-12	18
Rörelseresultat		44.379	62.198	3.869	4.042	258	371	48.506	66.611
Ränteintäkter och liknande resultatposter		2.167	3.060	–	–	-258	-371	1.909	2.688
Räntekostnader och liknande resultatposter		-1.819	-1.592	–	–	–	–	-1.819	-1.592
Övriga finansiella intäkter och kostnader	9	-1.204	-497	–	–	–	–	-1.204	-497
Resultat efter finansiella poster		43.522	63.168	3.869	4.042	–	–	47.391	67.210
Inkomstskatter	10	-11.669	-15.542	-1.016	-1.092	–	–	-12.685	-16.634
Periodens resultat *		31.853	47.626	2.853	2.949	–	–	34.707	50.576
* Hänförligt till:
AB Volvos ägare								34.456	50.389
Innehav utan bestämmande inflytande								251	186
Resultat per aktie före utspädning, kronor	19							16,94	24,78
Resultat per aktie efter utspädning, kronor	19							16,94	24,78


ÖVRIGT TOTALRESULTAT
Mkr	Not	2025	2024
Periodens resultat		34.707	50.576
Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen:
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner¹	20	2.433	-842
Omvärdering av aktieinnehav värderade till verkligt värde		-17	13
Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag¹		21	-28
Poster som senare kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:
Valutakursförändringar vid omräkning av utlandsverksamhet¹		-14.316	3.884
Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag¹		-18	-33
Ackumulerade valutakursförändringar återförda till resultatet		-964	-423
Övrigt totalresultat, netto efter inkomstskatter		-12.861	2.572
Periodens totalresultat *		21.846	53.147
* Hänförligt till:
AB Volvos ägare		22.006	52.755
Innehav utan bestämmande inflytande		-160	393

1 Från 2025 har andel av övrigt totalresultat för joint ventures och intressebolag omklassificerats mellan valutakursförändringar vid omräkning av utlandsverksamhet

samt omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Jämförelsetalen i de finansiella rapporterna avseende 2024 har omräknats utan någon nettopåverkan

på övrigt totalresultat.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Nettoomsättning

Under 2025 minskade nettoomsättningen med 9% till 479,2

miljarder kronor (526,8). Justerat för valutakursförändringar och

försäljningen av Shandong Lingong Construction Machinery Co

(SDLG) var minskningen 2%. Den cykliska nedgången som började

på många marknader under 2024 fortsatte, med lägre volymer av

nya fordon och maskiner som följd. Justerat för valuta minskade

fordonsförsäljningen med 4%. Nedgången skedde inom Lastbilar

och Koncernfunktioner och övrigt, medan nettoomsättningen ökade

inom Anläggningsmaskiner, Bussar och Volvo Penta. Nettoomsätt-

ningen minskade i alla regioner förutom Asien, Afrika och Oceanien.

Den underliggande utvecklingen i serviceförsäljningen höll sig på en

bra nivå och ökade med 2% justerat för valuta.

Lastbilsverksamhetens nettoomsättning för fordon minskade med

7% justerat för valuta, drivet av lägre leveranser på nya lastbilar medan

serviceförsäljningen ökade med 3% justerat för valutakursförändringar.

För Anläggningsmaskiner ökade nettoomsättningen med 4%, justerat

för valutakursförändringar och försäljningen av SDLG, tack vare ökade

volymer i Europa och Asien, medan volymerna minskade i Nordame-

rika. Bussars nettoomsättning ökade med 10% justerat för valutakurs-

förändringar, framför allt drivet av en ökad efterfrågan på turistbussar.

Nettoomsättningen för Volvo Penta ökade med 9%, justerat för

Nettoomsättning, Mdr kr

valutakursförändringar, drivet av goda volymer för både motorer

och service. Nettoomsättningen i Koncernfunktioner och övrigt

minskade med 11% justerat för valutakursförändringar och

försäljningen av Arquus under 2024.

Under 2025 hade Volvokoncernen ingen försäljning av försvars-

materiel såsom definierad i den svenska förordningen om krigsmateriel

(1992:1303) paragraf A jämfört med 0,36% av nettoomsättningen

2024. Detta är en konsekvens av avyttringen av Arquus 2024.


Nettoomsättning per rörelsesegment
Mkr	2025	2024	%
Lastbilar	323.463	360.610	-10
Anläggningsmaskiner	81.641	88.305	-8
Bussar	25.072	24.544	2
Volvo Penta	20.597	19.852	4
Koncernfunktioner och övrigt	11.481	16.548	-31
Elimineringar	-4.746	-4.883	–
Industriverksamheten	457.509	504.975	-9
Financial Services	26.469	26.982	-2
Omklassificeringar och elimineringar	-4.795	-5.140	–
Volvokoncernen¹	479.183	526.816	-9

1 Justerat för ändrade valutakurser minskade nettoomsättningen med 3%.


Nettoomsättning per geografisk region
Mkr	2025	2024	%
Europa	206.455	216.270	-5
Nordamerika	140.619	162.370	-13
Sydamerika	46.437	56.559	-18
Asien	55.163	58.773	-6
Afrika och Oceanien	30.509	32.843	-7
Volvokoncernen	479.183	526.816	-9
Varav:
Fordon	355.167	397.193	-11
Service	124.016	129.624	-4

Rörelseresultat

Under 2025 uppgick Volvokoncernens justerade rörelseresultat till 51,2

miljarder kronor (65,7), exklusive negativa effekter på totalt 2,7 miljarder

kronor hänförliga till händelser av engångskaraktär, ej direkt relaterade

till den underliggande affärsverksamheten. Det justerade rörelse-

resultatet under 2024 exkluderade en total positiv effekt om 0,9

miljarder kronor. För information om justeringar, se Nyckeltal på

sidan 216. Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 10,7% (12,5).

Under 2025 höll nedgången av försäljningsvolymer i sig på

många marknader. Samtidigt fortsatte Volvokoncernens produkt-

förnyelse över alla affärsområden med effektivare produkter och

innovativa lösningar som driver värde för kunderna. Jämfört med

2024 påverkades det justerade rörelseresultatet negativt av lägre

volymer, en negativ varumärkes- och marknadsmix, ökade tariff- och

materialkostnader samt underabsorption i det amerikanska tillverk-

ningssystemet, vilket delvis motverkades av en förbättrad service-

verksamhet, lägre rörelsekostnader och en förbättrad lönsamhet i joint

ventures.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 48,5 miljarder

kronor (66,6).

Rörelseresultat, Mdr kr


Justerat rörelseresultat per rörelsesegment
Mkr	2025	2024
Lastbilar	31.730	45.826
Anläggningsmaskiner	10.856	12.737
Bussar	2.272	2.233
Volvo Penta	3.590	3.419
Koncernfunktioner och övrigt	-1.446	-2.943
Elimineringar	41	32
Industriverksamheten	47.043	61.305
Financial Services	3.916	4.042
Omklassificeringar och elimineringar	258	371
Volvokoncernens justerade rörelseresultat	51.218	65.718
Justeringar¹	-2.712	893
Volvokoncernens rörelseresultat	48.506	66.611

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se avsnitt för Nyckeltal.


Justerad rörelsemarginal
%	2025	2024
Lastbilar	9,8	12,7
Anläggningsmaskiner	13,3	14,4
Bussar	9,1	9,1
Volvo Penta	17,4	17,2
Industriverksamheten	10,3	12,1
Volvokoncernens justerade rörelsemarginal	10,7	12,5
Volvokoncernens rörelsemarginal	10,1	12,6

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


Förändring av rörelseresultatet, Volvokoncernen
Mdr kr	Förändring (exklusive valuta)	Valuta- effekt	Totalt
Mdr kr	Förändring (exklusive valuta)	Valuta- effekt	Totalt
Rörelseresultat 2024			66,6
Förändring av bruttoresultat¹ Industriverksamheten	-19,2	-7,8	-27,0
Förändring av bruttoresultat Financial Services	0,6	-0,6	–
Högre kreditförluster	-0,5	–	-0,5
Försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar	-0,1	–	-0,1
Försäljning av koncernbolag²	1,6	–	1,6
Lägre forsknings- och utvecklingskostnader	4,4	0,3	4,7
Lägre försäljnings- och administrationskostnader	0,7	1,8	2,4
Resultat från innehav i joint ventures, intresseföretag och övriga aktieinnehav	0,5	–	0,5
Lägre kostnader för skador och tvister	0,2	–	0,2
Omstruktureringskostnader³	-0,6	–	-0,6
Övrigt	0,5	0,1	0,7
Rörelseresultat 2025	-11,9	-6,2	48,5

1 Inkluderar en total negativ påverkan om 4.512 Mkr relaterat till batteri-

elektriska produkter.

2 2025 avyttrade Volvokoncernen sitt ägande i SDLG. Transaktionen hade en

positiv påverkan på rörelseresultatet med 0,8 miljarder kronor. Vidare gav

avyttringen av 50% av aktierna i Coretura till Daimler Trucks, tillsammans

med omvärderingen av de återstående aktierna till verkligt värde en positiv

påverkan på rörelseresultatet med 1,0 miljarder kronor.

2024 avyttrades Arquus och en partiell återföring av den tidigare

nedskrivningen förbättrade rörelseresultatet med 0,2 miljarder kronor.

3 Under 2024 återfördes 0,6 miljarder kronor från omstruktureringsreserver

som redovisades 2023.


Valutakursernas inverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen, jämfört med föregående år
Mkr
Nettoomsättning¹	-29.595
Kostnad för sålda produkter	21.152
Forsknings- och utvecklingskostnader	330
Försäljnings- och administrationskostnader	1.755
Övriga	144
Total effekt av valutakursförändringar på rörelseresultatet	-6.214

1 Koncernens försäljningsvärde redovisas till månatliga genomsnittskurser.

Valutapåverkan på rörelseresultatet

Under 2025 påverkade förändrade valutakurser i jämförelse med

föregående år Volvokoncernens rörelseresultat med -6,2 miljarder

kronor. Effekten var relaterad till nettoflöden i utländsk valuta med

-4,0 miljarder kronor, omvärdering av rörelseresultat i utländska

dotterföretag med -2,5 miljarder kronor och omvärdering av

utestående fordringar och skulder med 0,3 miljarder kronor. Den

negativa effekten av förändrade valutakurser på rörelseresultatet

förklaras främst av en förstärkt SEK mot viktiga valutor.

Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering

om Volvokoncernens transaktionsexponering från operativa

nettoflöden, graf 4:5, 4:7 och 4:8, samt valutapåverkan på

rörelseresultatet och försäljningen.


Kostnader per kostnadsslag, Volvokoncernen
Mkr	2025	2024
Materialkostnader (frakt, distribution, garanti) och inköpta tjänster	283.963	308.046
Personalkostnader	77.026	79.176
Avskrivningar	23.486	22.548
Övrigt	44.130	46.442
Total	428.605	456.213


Operativa nyckeltal, Industriverksamheten
%	2025	2024
Bruttomarginal	23,7	26,8
Forsknings- och utvecklingskostnader i % av nettoomsättning	5,7	6,1
Försäljningskostnader i % av nettoomsättning	6,5	6,2
Administrationskostnader i % av nettoomsättning	1,6	1,5
Rörelsemarginal	9,7	12,3

Forsknings- och utvecklingskostnader, Industriverksamheten

Finansnetto

Under 2025 var ränteintäkterna lägre jämfört med föregående år

och uppgick till 1,9 miljarder kronor (2,7). Förändringen förklaras

främst av minskningen i finansiella nettotillgångar.

Räntekostnaderna var i nivå med föregående år och uppgick till -1,8

miljarder kronor (-1,6). Övriga finansiella intäkter och kostnader

uppgick till -1,2 miljarder kronor (-0,5). Förändringen jämfört med

2024 var hänförlig till omvärderingseffekter av finansiella tillgångar

och skulder.

Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader.

Inkomstskatter

Årets skattekostnad uppgick till 12,7 miljarder kronor (16,6),

vilket motsvarar en effektiv skattesats om 26,8% (24,7). Den högre

skattesatsen är främst relaterad till den skattepliktiga vinsten vid

försäljningen av SDLG-aktierna i Kina. Exklusive avyttringen av

SDLG var den effektiva skattesatsen 23,2%.

Periodens resultat och resultat per aktie

Periodens resultat för 2025 uppgick till 34,7 miljarder kronor

(50,6). Resultatet per aktie före och efter utspädning uppgick

till 16,94 kronor (24,78).

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Fortsatt stark finansiell ställning

Under 2025 fortsatte Volvokoncernen att investera i teknik som driver transformationen och återförde

37,6 miljarder kronor till sina aktieägare samtidigt som en solid finansiell ställning bibehölls.


KONCERNENS BALANSRÄKNING - TILLGÅNGAR
		Industriverksamheten		Financial Services		Elimineringar		Volvokoncernen
Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	12
Goodwill		23.659	25.143	–	–	–	–	23.659	25.143
Övriga immateriella anläggningstillgångar		22.769	19.046	132	151	–	–	22.901	19.197
Materiella anläggningstillgångar	13
Fastigheter, maskiner och inventarier		83.758	79.571	70	58	–	–	83.829	79.629
Tillgångar i operationell leasing		36.072	37.226	20.563	22.276	-16.150	-14.000	40.485	45.501
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i joint ventures och intresseföretag	5	21.111	22.496	–	–	–	–	21.111	22.496
Övriga aktier och andelar	5	1.080	1.089	27	18	–	–	1.106	1.107
Långfristiga kundfinansieringsfordringar	15	936	1.533	126.597	134.969	-1.397	-1.897	126.136	134.605
Pensionstillgångar, netto	20	1.828	2.115	–	–	–	–	1.828	2.115
Långfristiga räntebärande fordringar	16	5.619	4.969	1.605	–	-1.605	-1.505	5.619	3.464
Övriga långfristiga fordringar	16	3.412	7.018	373	322	-187	-220	3.597	7.120
Uppskjutna skattefordringar	10	11.502	13.889	1.247	1.989	–	–	12.749	15.878
Summa anläggningstillgångar		211.745	214.094	150.614	159.784	-19.340	-17.623	343.019	356.254
Omsättningstillgångar
Varulager	17	65.104	77.121	858	1.238	–	–	65.963	78.359
Kortfristiga fordringar
Kundfinansieringsfordringar	15	569	923	108.519	123.160	-1.126	-1.406	107.962	122.677
Aktuella skattefordringar	16	3.113	2.277	1.008	1.214	–	–	4.121	3.491
Räntebärande fordringar	16	2.843	4.256	–	–	-13	-18	2.829	4.238
Intern finansiering		372	9.463	–	–	-372	-9.463	–	–
Kundfordringar	16	29.333	40.005	1.900	1.767	–	–	31.232	41.772
Övriga fordringar	16	20.366	22.441	4.134	3.796	-4.539	-4.234	19.960	22.003
Kortfristiga placeringar	18	142	218	–	–	–	–	142	218
Likvida medel	18	67.875	80.505	7.666	6.872	-2.180	-2.206	73.361	85.171
Tillgångar som innehas för försäljning	3	–	381	–	–	–	–	–	381
Summa omsättningstillgångar		189.716	237.590	124.085	138.047	-8.231	-17.328	305.570	358.309
Summa tillgångar		401.461	451.684	274.699	297.830	-27.571	-34.950	648.590	714.564

Balansräkning

Under 2025 minskade de totala tillgångarna i Volvokoncernen med

66,0 miljarder kronor i jämförelse med årsskiftet 2024. Justerat

för valutakursförändringar minskade de totala tillgångarna med 4,8

miljarder kronor. Den valutajusterade minskningen är främst en effekt

av minskningar i likvida medel, kundfordringar och lager, som delvis

motverkades av ökade investeringar i materiella och immateriella

tillgångar.

Andelar i joint ventures och intresseföretag uppgick till 21,1

miljarder kronor den 31 december 2025, en minskning med

1,4 miljarder kronor i jämförelse med årsskiftet 2024.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och

övriga aktier och andelar.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


KONCERNENS BALANSRÄKNING - EGET KAPITAL OCH SKULDER
		Industriverksamheten		Financial Services		Elimineringar		Volvokoncernen
Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare	19	150.931	170.218	27.464	23.831	–	–	178.395	194.049
Innehav utan bestämmande inflytande	11	83	3.312	–	–	–	–	83	3.312
Summa eget kapital		151.013	173.530	27.464	23.831	–	–	178.477	197.361
Långfristiga avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	20	8.604	12.606	65	99	–	–	8.669	12.706
Övriga avsättningar	21	10.161	12.243	61	51	–	–	10.222	12.293
Summa långfristiga avsättningar		18.765	24.849	125	150	–	–	18.891	24.999
Långfristiga skulder
Obligationslån	22	82.620	109.031	–	–	–	–	82.620	109.031
Övriga lån	22	29.240	29.783	26.380	22.602	-1.005	-1.561	54.614	50.824
Intern finansiering		-102.075	-126.063	99.783	113.733	2.292	12.330	–	–
Uppskjutna skatteskulder	10	3.573	2.483	1.635	2.295	–	–	5.208	4.778
Övriga skulder	22	52.584	54.411	1.867	1.762	-11.584	-9.591	42.867	46.583
Summa långfristiga skulder		65.941	69.645	129.665	140.393	-10.297	1.178	185.309	211.216
Kortfristiga avsättningar	21	14.939	19.653	100	37	–	–	15.039	19.690
Kortfristiga skulder
Obligationslån	22	64.960	45.460	–	–	–	–	64.960	45.460
Övriga lån	22	31.088	44.698	15.413	14.507	-635	-912	45.866	58.292
Intern finansiering		-84.161	-81.228	91.507	107.718	-7.345	-26.490	–	–
Leverantörsskulder	22	67.265	77.607	701	920	–	–	67.966	78.527
Aktuella skatteskulder	22	2.721	1.916	974	1.194	–	–	3.695	3.111
Övriga skulder	22	68.930	75.540	8.751	9.082	-9.293	-8.726	68.388	75.896
Skulder som innehas för försäljning	3	–	13	–	–	–	–	–	13
Summa kortfristiga skulder		150.802	164.006	117.346	133.420	-17.273	-36.129	250.874	261.298
Summa eget kapital och skulder		401.461	451.684	274.699	297.830	-27.571	-34.950	648.590	714.564

Nettovärdet av tillgångar och skulder relaterade till pensioner och

liknande förpliktelser uppgick till en skuld om 6,8 miljarder kronor den

31 december 2025, en minskning med 3,8 miljarder kronor i jämförelse

med årsskiftet 2024.

Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande

förpliktelser.

Den 31 december 2025 uppgick Volvokoncernens eget kapital

till 178,5 miljarder kronor jämfört med 197,4 miljarder kronor vid

Avkastning på sysselsatt kapital, Industriverksamheten %

slutet av 2024. Soliditeten uppgick till 27,5% (27,6). Soliditeten

i Industriverksamheten var vid samma tidpunkt 37,6% (38,4).

Avkastningen på sysselsatt kapital i Industriverksamheten uppgick

till 25,3% (35,8).

Volvokoncernens balansräkning presenteras per segment där Volvo

Group Treasury är en del av Industriverksamheten. Kreditportföljen

i Financial Services finansieras både via extern upplåning i Financial

Services och genom intern finansiering från Volvo Group Treasury.

Den interna utlåningen från Volvo Group Treasury presenteras i

balansräkningen som intern finansiering på skuldsidan när den

finansierats av externa lån, och på tillgångssidan när den finansierats

av likvida medel i Industriverksamheten.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder
	Industriverksamheten		Volvokoncernen
Mdr kr	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024
Långfristiga räntebärande tillgångar
Långfristiga kundfinansieringsfordringar	–	–	126.136	134.605
Långfristiga räntebärande fordringar	5.619	4.969	5.619	3.464
Kortfristiga räntebärande tillgångar
Kundfinansieringsfordringar	–	–	107.962	122.677
Räntebärande fordringar	2.843	4.256	2.829	4.238
Intern finansiering	372	9.463	–	–
Kortfristiga placeringar	142	218	142	218
Likvida medel	67.875	80.505	73.361	85.171
Tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	–
Summa räntebärande finansiella tillgångar	76.851	99.411	316.050	350.372
Långfristiga räntebärande skulder
Obligationslån	-82.620	-109.031	-82.620	-109.031
Övriga lån	-23.448	-23.759	-48.753	-44.880
Intern finansiering	102.075	126.063	–	–
Kortfristiga räntebärande skulder
Obligationslån	-64.960	-45.460	-64.960	-45.460
Övriga lån	-29.020	-42.581	-43.754	-56.187
Intern finansiering	84.161	81.228	–	–
Skulder som innehas för försäljning	–	–	–	–
Summa räntebärande finansiella skulder exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder	-13.811	-13.540	-240.086	-255.558
Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder	63.040	85.871	75.963	94.814


Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto
	Industriverksamheten		Volvokoncernen
Mdr kr	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024
Långfristig leasingskuld	-5.792	-6.024	-5.862	-5.944
Kortfristig leasingskuld	-2.067	-2.117	-2.111	-2.104
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto	-6.776	-10.492	-6.841	-10.591
Skulder som innehas för försäljning	–	–	–	–
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto	-14.635	-18.633	-14.814	-18.640


Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder
	Industriverksamheten		Volvokoncernen
Mdr kr	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024
Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder	63.040	85.871	75.963	94.814
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto	-14.635	-18.633	-14.814	-18.640
Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder	48.405	67.238	61.149	76.174

Finansiell nettoställning

Under 2025 minskade de finansiella nettotillgångarna i Industri-

verksamheten exklusive avsättningar för pensions- och leasing-

skulder med 22,8 miljarder kronor och uppgick till 63,0 miljarder

kronor den 31 december 2025. Förändringen förklaras i huvudsak

av det positiva operativa kassaflödet om 21,8 miljarder kronor,

vilket motverkades av utdelningen till AB Volvos aktieägare

om 37,6 miljarder kronor. Valutakursförändringar minskade de

finansiella nettotillgångarna med 3,7 miljarder kronor.

Inklusive pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder

uppgick Industriverksamhetens finansiella nettotillgångar till 48,4

miljarder kronor den 31 december 2025. Under 2025 minskade

avsättningarna för pensioner och liknande förpliktelser samt leasing-

skulder med 4,0 miljarder kronor. Förändringen förklaras i huvudsak

av positiv omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner om 3,0

miljarder kronor.

Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande

förpliktelser.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


Förändring av finansiell nettoställning, Industriverksamheten
Mdr kr	2025	2024
Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid slutet av föregående period	85,9	83,4
Operativt kassaflöde	21,8	45,3
Investeringar i och försäljningar av aktier och andelar, netto	-2,1	-4,9
Förvärv och försäljningar av verksamheter, netto	4,9	-0,6
Kapitalöverföring till/från Financial Services	-3,1	0,4
Valutaeffekt	-3,7	1,4
Utdelning till AB Volvos aktieägare	-37,6	-36,6
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	–	–
Övriga förändringar	-3,0	-2,4
Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång	63,0	85,9
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid slutet av föregående period	-18,6	-16,7
Utbetalning av pensioner som ingår i operativt kassaflöde	1,8	1,8
Omvärdering av förmånsbestämda pensioner och liknande förpliktelser	3,0	-1,2
Kostnader för tjänstgöring samt övriga pensionskostnader	-1,3	-1,3
Investeringar, omvärderingar och amorteringar av leasingkontrakt	-0,4	-0,5
Överföring pensioner och leasingskulder till avyttrade verksamheter	-0,3	0,3
Valutaeffekt	1,3	-0,6
Övriga förändringar	-	-0,5
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång	-14,6	-18,6
Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång	48,4	67,2

Volvokoncernens likvida medel uppgick till 73,4 miljarder kronor

den 31 december 2025 jämfört med 85,2 miljarder kronor den

31 december 2024. Därutöver fanns beviljade men ej utnyttjade

kreditfaciliteter uppgående till 61,2 miljarder kronor (58,7) den

31 december 2025. Likvida medel innehöll 1,1 miljarder kronor

(2,3) som inte är tillgängliga för användning av Volvokoncernen

och 7,5 miljarder kronor (9,6) där andra begränsningar råder,

huvudsakligen likvida medel i länder med valutaregleringar eller

andra legala restriktioner.

Läs mer i Not 18 Likvida medel.

Läs mer i Not 22 Skulder om förfallostruktur på kreditfaciliteterna.

Finansiella nettotillgångar exkl. avsättningar för pensions- och

leasingskulder, Industriverksamheten Mdr kr

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Lägre operativt kassaflöde

Industriverksamheten genererade ett operativt kassaflöde om 21,8 miljarder kronor,

vilket var lägre jämfört med föregående år.


KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS
		Industriverksamheten		Financial Services		Elimineringar		Volvokoncernen
Mkr	Not	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		44.379	62.198	3.869	4.042	258	371	48.506	66.611
Avskrivningar och nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar	12	3.984	4.113	36	41	–	–	4.020	4.153
Avskrivningar och nedskrivningar materiella anläggningstillgångar	13	10.393	9.161	32	26	–	–	10.425	9.187
Avskrivningar och nedskrivningar leasingtillgångar	13	4.196	4.105	4.845	5.103	–	–	9.041	9.208
Övriga ej kassapåverkande poster	29	305	1.667	1.631	1.090	–	–	1.935	2.757
Total förändring i rörelsekapital varav		-5.879	-2.405	-10.850	-25.652	-362	-241	-17.092	-28.298
Förändring i kundfordringar		-2.118	3.933	-171	76	–	–	-2.289	4.009
Förändring i kundfinansieringsfordringar		211	121	-5.812	-19.352	-302	-136	-5.902	-19.367
Förändring i varulager		1.347	2.570	246	-358	–	–	1.593	2.212
Förändring i leverantörsskulder		2.718	-6.564	-154	-215	–	–	2.563	-6.778
Förändring av fordon inom operationell leasing och tillgångar för servicelösningar		-1.345	-857	-4.951	-5.143	3	61	-6.293	-5.939
Övriga förändringar i rörelsekapital		-6.692	-1.609	-8	-660	-63	-166	-6.763	-2.435
Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag		203	168	–	–	–	–	203	168
Erhållna räntor och liknande poster		2.183	3.122	–	–	-263	-371	1.920	2.750
Erlagda räntor och liknande poster		-1.444	-1.258	–	–	-14	14	-1.458	-1.244
Övriga finansiella poster		-398	-410	–	–	–	–	-398	-410
Betalda inkomstskatter		-10.658	-17.319	-849	-1.120	–	–	-11.507	-18.439
Kassaflöde från den löpande verksamheten		47.263	63.141	-1.286	-16.471	-381	-226	45.595	46.444
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar		-7.739	-4.416	-48	-77	–	–	-7.786	-4.493
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		-18.341	-13.889	-3	-3	–	–	-18.344	-13.892
Försäljning av im-/materiella anläggningar		654	460	16	21	–	–	670	481
Operativt kassaflöde		21.837	45.295	-1.320	-16.529	-381	-226	20.135	28.540
Förvärv av aktier	5							-2.137	-4.905
Försäljning av aktier	5							–	16
Förvärv av verksamheter	3							-798	-3.006
Försäljning av verksamheter	3							1.639	2.371
Räntebärande fordringar inkl. kortfristiga placeringar, netto								-722	-709
Kassaflöde efter nettoinvesteringar								18.118	22.306
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån	29							467.562	342.066
Återbetalning av lån	29							-455.247	-327.245
Utdelning till AB Volvos aktieägare	19							-37.619	-36.602
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande								-10	-16
Övrigt								-73	-74
Förändring av likvida medel exkl. valutakursförändringar								-7.269	435
Effekt av valutakursförändringar på likvida medel								-4.541	1.410
Förändring av likvida medel								-11.810	1.845
Likvida medel vid periodens början	18							85.171	83.326
Likvida medel vid periodens slut	18							73.361	85.171

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Operativt kassaflöde

Under 2025 uppgick det operativa kassaflödet i Industriverksamheten

till 21,8 miljarder kronor (45,3 ). Det lägre operativa kassaflödet jämfört

med 2024 är främst en effekt av ett lägre rörelseresultat och högre

investeringar i materiella och immateriella tillgångar.

Det operativa kassaflödet i Financial Services var negativt och

uppgick till 1,3 miljarder kronor (-16,5). Förändringen jämfört

med 2024 berodde främst på en lägre ökning av ny affärsvolym

i kreditportföljen.

Investeringar och avyttringar

Industriverksamhetens investeringar i materiella och immateriella

anläggningstillgångar uppgick 2025 till 26,1 miljarder kronor (18,3).

Lastbilars investeringar i materiella och immateriella anläggnings-

tillgångar uppgick till 22,5 miljarder kronor (14,4). De större

investeringarna var kopplade till byggnationen av en produktions-

anläggning i Mexiko, produktuppgraderingar och utveckling av

batterielektriska lastbilar med både utvecklingsaktiviteter och

anpassningar i fabriker samt nya testanläggningar i Sverige.

Investeringar i återförsäljarnätverk och verkstäder var främst

relaterade till uppgraderingar och optimering främst i Europa.

Investeringarna inom Anläggningsmaskiner uppgick till 1,7

miljarder kronor (2,1). Produktrelaterade investeringar under året

var framförallt relaterade till produktuppgraderingar såsom den

nya produktserien av ramstyrda dumprar samt batterielektriska

Investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier,

Industriverksamheten

maskiner med både utvecklingsaktiviteter och anpassningar i fabriker.

De större investeringarna i fabrikerna var främst relaterade till

ersättningsinvesteringar och modifieringar för batterielektriska

maskiner.

Investeringarna i Bussar var under året 0,6 miljarder kronor (0,5),

och i Volvo Penta 1,0 miljarder kronor (0,9).

Investeringsnivån i anläggningar, maskiner och inventarier under

2025 var högre än föregående år. Under 2026 förväntas investeringar

i anläggningar, maskiner och inventarier fortsättningsvis vara på

höga nivåer. Produktrelaterade investeringar och ersättnings-

investeringar samt optimering av den industriella strukturen med

bland annat färdigställandet av den nya produktionsanläggningen

i Mexiko förväntas vara de huvudsakliga områdena.

Förvärv och avyttringar av aktier och andelar

Under 2025 påverkade förvärvade och avyttrade aktier och andelar

kassaflödet negativt med totalt 2,1 miljarder kronor (-4,9), främst

på grund av aktieägartillskott till joint ventures.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga

aktier, och andelar.

Förvärv och avyttringar av verksamheter

Under 2025 hade förvärvade och avyttrade verksamheter en netto

positiv kassaflödeseffekt om 0,8 miljarder kronor (-0,6), främst på

grund av avyttringen av SDLG.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.

Finansiering och utdelning

Under 2025 ökade nettoupplåningen med 12,3 miljarder kronor,

främst på grund av en ökad affärsvolym i kreditportföljen.

Under 2025 betalades utdelningar till AB Volvos aktieägare med

totalt 37,6 miljarder kronor (36,6). Dessa bestod av en ordinarie

utdelning om 8,00 kronor per aktie och en extrautdelning om 10,50

kronor per aktie.

Läs mer i Not 29 Kassaflöde om förändring av lånen.

Förändring av likvida medel

Under 2025 minskade likvida medel med 11,8 miljarder kronor

och uppgick till 73,4 miljarder kronor den 31 december 2025.

Läs mer i Not 18 Likvida medel om redovisningsprinciper.

Läs mer i Not 29 Kassaflöde om principer för upprättande

av kassaflödesanalysen.

Operativt kassaflöde, Industriverksamheten, Mdr kr

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Förändringar i eget kapital


FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL
	Eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare
Mkr	Aktiekapital	Balanserade vinstmedel	Investeringar i egetkapital- instrument	Förmåns- bestämda pensions- planer	Andel av övrigt totalresultat i joint ventures och intresse- företag	Omräkning av utlands- verksamhet	Totalt	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
Eget kapital 31 december 2023	2.562	168.969	-21	-5.137	85	11.333	177.791	2.948	180.739
Periodens totalresultat
Periodens resultat	–	50.389	–	–	–	–	50.389	186	50.576
Övrigt totalresultat¹	–	–	13	-842	-60	3.255	2.365	206	2.572
Periodens totalresultat	–	50.389	13	-842	-60	3.255	52.755	393	53.147
Transaktioner med aktieägare
Utdelningar	–	-36.602	–	–	–	–	-36.602	-16	-36.618
Förändringar i innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–	–	–	-21	-21
Övriga förändringar	–	87	–	22	6	-9	106	8	114
Transaktioner med aktieägare	–	-36.516	–	22	6	-9	-36.497	-28	-36.525
Eget kapital 31 december 2024	2.562	182.842	-8	-5.957	31	14.579	194.049	3.312	197.361
Periodens totalresultat
Periodens resultat	–	34.456	–	–	–	–	34.456	251	34.707
Övrigt totalresultat	–	–	-17	2.433	3	-14.869	-12.450	-411	-12.861
Periodens totalresultat	–	34.456	-17	2.433	3	-14.869	22.006	-160	21.846
Transaktioner med aktieägare
Utdelningar	–	-37.619	–	–	–	–	-37.619	-10	-37.629
Förändringar i innehav utan bestämmande inflytande	–	12	–	–	–	–	12	-3.075	-3.063
Övriga förändringar	–	-122	–	–	–	69	-53	15	-38
Transaktioner med aktieägare	–	-37.729	–	–	–	69	-37.660	-3.070	-40.729
Eget kapital 31 december 2025	2.562	179.569	-25	-3.524	34	-221	178.395	83	178.477

1 Från 2025 har andel av övrigt totalresultat för joint ventures och intressebolag omklassificerats mellan valutakursförändringar vid omräkning av utlandsverksamhet

samt omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Jämförelsetalen i de finansiella rapporterna avseende 2024 har omräknats utan någon nettopåverkan på

övrigt totalresultat.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Finansiell styrning –

bibehållet kreditbetyg

Målet med Volvokoncernens finansiella styrning är att säkerställa

Volvokoncernens likviditetsposition den 31 december 2025, mdr kr

en långsiktigt attraktiv totalavkastning för aktieägarna och en

finansiell styrka och flexibilitet som tryggar avkastning och åter-

betalning till långivarna. En långsiktigt konkurrenskraftig verksamhet

kräver tillgång till kapital för att kunna investera. Den finansiella

styrningen säkerställer att kapitalet används på bästa möjliga sätt

genom tydligt definierade nyckeltal och mål för industriverksamheten

likaväl som för kundfinansieringsverksamheten.

Målen för koncernens rörelsemarginal och avkastning på eget

kapital för kundfinansieringsverksamheten Financial Services är

avsedda att säkerställa avkastningskravet från aktieägarna. Målen

om att under normala förhållanden inte ha en finansiell nettoskuld-

sättning i industriverksamheten och soliditet i kundfinansierings-

Geografiskt diversifierade upplåningsprogram

verksamheten syftar till att trygga den finansiella stabiliteten.

Styrningsprinciper för finansiell flexibilitet

För att säkerställa finansiell stabilitet och flexibilitet genom hela

konjunkturcykeln har Volvokoncernen en stark likviditetsposition.

Utöver likvida medel och kortfristiga placeringar är likviditets-

positionen också uppbyggd av beviljade kreditfaciliteter. Både

upplåning och utlåning i Financial Services sker i lokal valuta och

kundfinansieringsportföljen är matchad både från ett ränte- och

ett likviditetsriskperspektiv i enlighet med Volvokoncernens policy.

För mer information se Not 4 till koncernens räkenskaper.

Diversifierade finansieringskällor

Volvokoncernen har en centraliserad portföljhantering av finansiella

tillgångar och skulder, lånetransaktioner samt likviditetshantering

genom internbanken Volvo Treasury. Koncernens finansiella skulder

är uppdelade i två portföljer, en för industriverksamheten och en

för kundfinansieringsverksamheten, för att motsvara behoven i de

skilda verksamheterna. Genom att ha diversifierade finansierings-

källor ökar Volvo Treasury möjligheten att ha kontinuerlig tillgång

till kapitalmarknaderna. För att få tillgång till flera kapitalmarknader

globalt, använder sig Volvokoncernen av en rad olika instrument för

att låna pengar, såsom bilateral bankupplåning, företagsobligationer

och certifikat, lån från olika statliga institutioner samt värdepapperisering

av tillgångar i kundfinansieringsportföljen, så kallade ABS:er. En allt

viktigare del av internbankverksamheten är att hantera ökade finansier-

ingsbehov på nya tillväxtmarknader.

Ramverk för grön finansiering

Volvokoncernen har ett grönt finansieringsramverk, vilket gör det

möjligt att emittera gröna obligationer och andra gröna finansiella

instrument. Det gör det också möjligt att identifiera, välja, hantera

och rapportera om berättigade projekt och tillgångar i linje med

International Capital Market Association Green Bond Principles.

Upplånade medel kommer att öronmärkas till projekt inom områden

som forskning, utveckling och tillverkning av elektrifierade fordon,

maskiner och motorer, vilka inte har några utsläpp av avgaser.

Upplåningen kan komma att användas av Volvo Financial Services

för att erbjuda gröna lån till kunder som köper koncernens elektriska

produkter. Ramverket för grön finansiering har varit föremål för en

oberoende extern bedömning av CICERO Shades of Green, som har

klassificerat ramverket som mörkgrönt – deras högsta nivå.

134,6

SEK

EUR

USD

JPY

AUD


Kreditbetyg den 25 februari 2026
	Kortsiktigt	Långsiktigt
Moody’s (Corporate Rating)	P-1	A2, stabil
S&P (Corporate Rating)	A-1	A, stabil
R&I (Japan)	a-1+	AA–, stabil

En stark och stabil kreditvärdering är betydelsefull

Att vara en stor utgivare av obligationer innebär att det är viktigt

att ha ett starkt och stabilt kreditbetyg. Nivån på kreditbetyget är

inte enbart av betydelse för långivarna utan också för ett antal andra

intressenter när det handlar om att skapa långsiktiga relationer.

Ett starkt kreditbetyg påverkar förmågan att attrahera och finansiera

kundernas inköp av koncernens produkter samt tilliten från leverantörer

på ett positivt sätt. Det ger också tillgång till utökade finansierings-

källor och lägre lånekostnader. Volvokoncernen har avtalsförbindelser

med två globala kreditvärderingsinstitut, Standard & Poor’s Rating

Services (S&P) och Moody’s Investor Services (Moody’s), samt ett

nationellt institut, R&I (Rating & Investment Information) i Japan.

Under 2025 bibehöll samtliga kreditvärderingsinstitut sina kreditbetyg.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Lastbilar – god lönsamhet

på lägre volymer

Under 2025 minskade den valutajusterade nettoomsättningen i

lastbilsverksamheten med 5% till 323,463 Mkr till följd av lägre

leveranser. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 31.730 Mkr,

vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 9,8%.

Lägre marknadsvolymer

Den europeiska lastbilsmarknaden var ersättningsdriven tack vare

ett stabilt utnyttjande av lastbilsflottan. Registreringarna av tunga

lastbilar minskade med 5% jämfört med föregående år.

Den nordamerikanska marknaden för fjärrtransporter befann

sig fortsatt i lågkonjunktur med minskade fraktvolymer och lägre

fraktpriser. Bygg- och sopbilssegmenten höll i sig bättre. Osäkerhet

om utsläppsreglerna EPA 2027 och tariffer bidrog också till att

kunderna intog en försiktig hållning. Den totala nordamerikanska

marknaden för tunga lastbilar var 15% lägre än under 2024.

Höga räntor i Brasilien kylde ner ekonomin och lastbilsmarknaden,

som sjönk med 11% jämfört med föregående år. Marknaden fick

stöd av jordbruks-, gruv- och massaindustrin medan de allmänna

industrisegmenten var svagare.

Den indiska lastbilsmarknaden återtog i styrka med hjälp av en

återhämtning inom bygg- och anläggning samt gruvdrift. Efterfrågan

fick också stöd av sänkta skatter samt förbättrade finansierings-

villkor i takt med att inflationen lättade. Den kinesiska marknaden

återhämtade sig tack vare statliga subventioner för inbyte av såväl

diesel-, som naturgas- och batteridrivna lastbilar.

Order och leveranser

Under 2025 levererades totalt 202.911 lastbilar från koncernens

helägda verksamheter, en minskning med 8% jämfört med

219.377 lastbilar 2024. Leveranserna minskade i alla regioner

med undantag för Asien där de var oförändrade.

Den totala orderingången för helelektriska lastbilar ökade med

18% till 3.925 (3.318) fordon medan leveranserna av helelektriska

lastbilar ökade med 8% till 4.006 (3.717) fordon. Både order-

ingången och leveranserna drevs av lätta lastbilar.

God lönsamhet

Under 2025 minskade nettoomsättningen i lastbilsverksamheten

med 10% till 323.463 Mkr (360.610). Justerat för valutakurs-

förändringar minskade nettoomsättningen med 5%, varav fordons-

försäljningen minskade med 7% och serviceförsäljningen ökade

med 3%.

Det justerade rörelseresultatet minskade till 31.730 Mkr (45.826),

vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 9,8% (12,7). Det

justerade rörelseresultat 2025 exkluderade en negativ effekt på 2

947 Mkr. Under 2024 exkluderades en positiv effekt på 140 Mkr.

För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216.

Resultatet påverkades negativt av de lägre volymerna och högre

material- och tariffkostnader, samtidigt som lägre rörelsekostnader

och en god utveckling inom serviceverksamheten gav stöd.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 28.783 Mkr

(45.966). Jämfört med 2024 påverkade valutakursförändringar

negativt med 3.472 Mkr.

Erbjudande

Volvokoncernen är en världens största tillverkare av tunga

lastbilar. Produkterbjudandet omfattar allt från tunga lastbilar

för fjärrtransporter och anläggningsarbete till lätta lastbilar för

distribution. Erbjudandet omfattar även service och reparationer

samt finansiering och leasing.

Antal anställda

58.113

(58.458)

Varumärken

• Volvo

• Renault Trucks

• Mack

• Eicher

• Dongfeng Trucks

Nettoomsättning, Mdr kr

Andel av koncernen, %

Per region, %

Per intäktsslag, %

Justerat rörelseresultat¹ och justerad rörelsemarginal

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


Leveranser
Antal lastbilar	2025	2024
Europa	105.664	106.981
Nordamerika	48.408	56.931
Sydamerika	23.991	29.629
Asien	15.877	15.817
Afrika och Oceanien	8.971	10.019
Totalt	202.911	219.377
Tunga lastbilar (>16 tons)	173.193	183.661
Medeltunga lastbilar (7-16 tons)	11.549	15.567
Lätta lastbilar (<7 tons)	18.169	20.149
Totalt	202.911	219.377
Volvo	119.395	133.747
Renault Trucks	55.011	56.898
Mack	28.014	28.044
Andra varumärken	491	688
Totalt	202.911	219.377
Ej konsoliderad verksamhet
VE Commercial Vehicles (Eicher)	75.556	66.789
Dongfeng Commercial Vehicle Company (Dongfeng Trucks)	127.632	105.786


Nettoorderingång och leveranser av helelektriska lastbilar
	Nettoorderingång		Leveranser
	2025	2024	2025	2024
Volvo	1.438	1.213	1.339	1.945
Renault Trucks	2.473	2.057	2.612	1.628
Tunga och medeltunga	713	864	800	1.003
Lätta	1.760	1.193	1.812	625
Mack	14	48	55	144
Totalt	3.925	3.318	4.006	3.717

Marknadsutveckling, tunga lastbilar, tusental


	2021	2022	2023	2024	2025
Kina	1.395	672	635	611	801

Starka positioner globalt

Marknadsandelar, tunga lastbilar %

☐ 2024 ¢ 2025

Batteri-

elektrisk

i Europa

1 EU, Norge och Schweiz.

2 Volvokoncernen äger 45,6% i VECV, som

tillverkar Eicherlastbilar, och 45,0% i

DFCV, som tillverkar Dongfenglastbilar.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Viktiga händelser

I början av mars lanserade Volvo Lastvagnar en helt ny Volvo VNR

för regionala transporter i Nordamerika. Den är byggd på Volvos nya

plattform, vilket gör den nya lastbilen mer bränsleeffektiv, säkrare

och mer mångsidig.

Volvos mest bränslesnåla lastbil någonsin, Volvo FH Aero, till-

delades 2025 års Green Truck Award. Volvo FH Aero erbjuder

en kombination av bra aerodynamik och en effektiv drivlina, vilket

resulterar i besparingar av bränsle och CO2 enligt ett oberoende

test i Tyskland.

I april lanserade Mack Trucks helt nya Mack Pioneer, det nya

flaggskeppet för motorvägstransporter i USA och Kanada. Mack

Pioneer finns tillgänglig i ett antal olika modeller, inklusive daghytter

samt flera olika sovhytter, och den tillgodoser därmed de olika

behoven som flottägare och åkerier har för motorvägstransporter.

I maj nådde Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.) en viktig

milstolpe inom effektivitet och produktivitet vid gruvdrift, genom

att med självkörande lastbilar framgångsrikt ha fraktat över en miljon

ton kalksten för kunden Brønnøy Kalk i Norge. Denna milstolpe visar

på den banbrytande inverkan självkörande teknik kan ha på gruv-

och stenbrottsindustrin.

I juni lanserade Mack Trucks den helt nya Mack Anthem, en från

grunden nyutvecklad lastbil byggd för regionala transporter med

förbättrad manövrerbarhet, ökad bränsleeffektivitet och bransch-

ledande förarkomfort.

I augusti påbörjade Mack Trucks tillverkningen av den helt nya

Mack Pioneer vid Lehigh Valley-fabriken i Macungie i Pennsylvania

i USA. Den nya lastbilen, som lanserades i april 2025, representerar

det mest betydande framsteget i Macks erbjudande inom fjärr-

transporter och kombinerar oöverträffad aerodynamik, förarkomfort

och bränsleeffektivitet.

Lastbilar som fortsätter att rulla, är säkra och levererar maximal

drifttid och produktivitet för sina ägare. Det är vad Volvo vill uppnå

med sina digitala och uppkopplade tjänster för kunderna. En miljon

uppkopplade Volvolastbilar finns nu på vägarna över hela världen

och kan dra nytta av Volvos hela utbud av tjänster.

I september fick Volvo Lastvagnar återigen maximala fem stjärnor

avseende säkerhet för sina tunga lastbilar från den europeiska

konsumenttestorganisationen Euro NCAP. Både Volvo FH Aero 6x2

och Volvo FM 6x2 fick toppresultat i 2025 års test. Renault Trucks

T bekräftade sin höga säkerhetsprestanda genom att behålla sitt

4-stjärniga betyg. Samtliga modeller belönades med CitySafe-

märkningen, som uppmärksammar de fordon som är bäst utrustade

för stadskörning och för att skydda utsatta trafikanter.


Nettoomsättning och rörelseresultat
Mkr	2025	2024
Europa	157.288	165.594
Nordamerika	89.279	105.546
Sydamerika	34.179	44.182
Asien	24.711	25.019
Afrika och Oceanien	18.007	20.268
Total nettoomsättning	323.463	360.610
Nettoomsättning per produktgrupp
Fordon	252.321	286.919
Service	71.142	73.690
Justerat rörelseresultat¹	31.730	45.826
Justeringar¹	-2.947	140
Rörelseresultat	28.783	45.966
Justerad rörelsemarginal, %	9,8	12,7
Rörelsemarginal, %	8,9	12,7

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

I oktober nådde Volvo Autonomous Solutions och Waabi, en av

de ledande inom fysisk AI, en betydande milstolpe inom autonoma

lastbilstransporter genom den framgångsrika integrationen av

Waabi Driver i Volvo VNL Autonomous. Denna gemensamma

prestation understryker de betydande framsteg som båda företagen

gör tillsammans för att utveckla autonoma transporter.

I november levererades den första helt nya Mack Pioneer till en

kund i USA, Wayne Smith Farms och Cooley Transport. Leveransen

markerade en betydande milstolpe när den helt nya Pioneer, Macks

mest aerodynamiska och förarfokuserade fjärrtransportlastbil hittills,

började nå amerikanska kunder.

I januari 2026 levererade Volvo Lastvagnar 125 helt nya Volvo

VNL-lastbilar till Highlight Motor Group i Kanada. Detta var den

största ordern dittills för Volvos nya flaggskepp i det landet.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

23-Volvo-Arsredovisning-2025-Directors-Report-Events.jpg

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Anläggningsmaskiner –

ett år av styrka och innovation

Under 2025 arbetade Volvo Construction Equipment (Volvo CE)

nära sina kunder, hade en stabil resultatutveckling under ett

utmanande år för branschen och fortsatte att prestera och

transformera med styrka och innovation.

Volvo CE:s nettoomsättning var 4% högre än under 2024,

justerat för valuta och avyttringen av SDLG. Det justerade rörelse-

resultatet uppgick till 10.856 Mkr, vilket motsvarar en justerad

rörelsemarginal på 13,3%.

Bra resultat i en bransch med utmaningar

Under 2025 påverkades marknaden för anläggningsmaskiner av

geopolitisk turbulens och amerikanska tullar. Den totala marknaden

växte dock med cirka 5%, främst driven av Kina och övriga Asien,

Mellanöstern och Sydamerika.

Året markerade en vändpunkt för den europeiska marknaden,

som för helåret var på samma nivå som föregående år men som

hade en mer positiv utveckling under andra halvåret, med stöd

av stora marknader som Tyskland och Storbritannien.

Den nordamerikanska marknaden var också mer eller mindre

oförändrad jämfört med 2024, trots viss osäkerhet på marknaden.

Statliga stimulanser genom skattelättnader och förmånliga avskriv-

ningsregler gav stöd.

Tillväxten i Sydamerika drevs främst av Brasilien, samt förbättrade

konjunkturutsikter i Argentina, Chile och Peru.

I Kina drev statliga åtgärder för att stimulera fastighetssektorn

framför allt efterfrågan på mindre maskiner. I länder som Indonesien,

Vietnam samt i Mellanöstern och Afrika drevs tillväxten av investe-

ringar i infrastruktur och gruvdrift.

Totalt ökade orderingången med 1% till 53.800 maskiner.

Justerat för SDLG, som avyttrades den 1 september, ökade

orderingången med 22%. Leveranserna minskade med 8% till

51.634 maskiner. Justerat för SDLG ökade leveranserna med 10%.

Stabil lönsamhet på lägre volymer

Under 2025 minskade nettoomsättningen med 8% till 81.641 Mkr

(88 305). Justerat för valutakursförändringar och avyttringen av

SDLG ökade nettoomsättningen med 4% med en ökning i både

maskin- och serviceförsäljningen på 4%.

Det justerade rörelseresultatet uppgick till 10.856 Mkr (12.737),

vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 13,3% (14,4). Det

justerade rörelseresultatet 2025 exkluderade positiva effekter om

581 Mkr. Inga justeringar gjordes under 2024. För information om

justeringar, se Nyckeltal på sidan 216.

Jämfört med 2024 påverkades resultatet negativt av lägre

volymer och tariffkostnader medan den goda utvecklingen i service-

verksamheten och en fördelaktig varumärkesmix hade en positiv

inverkan.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 11.436 Mkr

(12.737). Valutakursförändringar påverkade negativt med 1.468

Mkr jämfört med 2024.

Erbjudande

Volvo CE är ett av de ledande företagen inom utveckling av

produkter och tjänster för bygg- och anläggning, utvinning,

avfallshantering och materialhantering. Volvo CE tillverkar

dumprar, hjullastare, grävmaskiner, väganläggningsmaskiner

och kompaktmaskiner. I erbjudandet ingår även tjänster som

kundsupportavtal, maskinkontrollsystem, redskap, finansiering

och leasing.

Antal anställda

10.638

(14.193)

Varumärken

• Volvo

• SDLG (Avyttrades den

1 september 2025.)

• Rokbak

Nettoomsättning, Mdr kr

Andel av koncernen, %

Per intäktsslag, %

Per marknad, %

Justerat rörelseresultat¹ och justerad rörelsemarginal

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Stärkt position med strategiska investeringar

Genom att driva på innovation med sin fortsatta lansering av nya

produkter och tjänster, arbetade Volvo CE i linje med sin ambition

att både prestera och transformera. Företaget stärkte också sin

position med flera strategiska åtgärder för att möta växande efter-

frågan och komma ännu närmare kunderna. Detta omfattar en

expansion av tillverkningen av bandgrävare, med planerade

investeringar i den nuvarande anläggningen i Sydkorea samt

ny kapacitet i Sverige och USA, avyttringen av ägarandelen i det

kinesiska företaget SDLG och förvärvet av distributören Swecons

verksamhet i Sverige, Tyskland och Baltikum, som slutfördes i

början av 2026, se sidan 31.

Viktiga händelser

Volvo CE hade en hektisk start på 2025 med lanseringen av sin

nya generation ramstyrda dumprar och introduktionen av en helt

ny A50-dumper, tillsammans med flera lokala lanseringar av det

nya programmet av grävmaskiner på de asiatiska marknaderna.

Höjdpunkten 2025 var företagets banbrytande helelektriska

produktutbud på byggmässan Bauma i Tyskland, som inkluderade

avtäckningen av världens första elektriska ramstyrda dumper i sin

storleksklass, A30 Electric, vilken kommer att nå utvalda kunder

i Europa 2026 tillsammans med den nya A40 Electric ramstyrda

dumpern.

Volvo CE tillkännagav också ett partnerskap med det danska

mjukvaruföretaget Unicontrol för att integrera deras teknik för 3D-

maskinstyrning i Volvos grävmaskiner.

Under Q4 bekräftade Volvo CE att Eskilstuna blir platsen för den

nya monteringsfabriken för bandgrävare som ska betjäna europeiska

marknader. Den 30.000 kvadratmeter stora anläggningen är avsedd

att stärka Volvo CE:s position i nyckelsegmentet för grävmaskiner

genom att öka kapaciteten och flexibiliteten för att möta den ökande

regionala efterfrågan.


Leveranser
Antal anläggningsmaskiner	2025	2024
Europa	11.896	10.694
Nordamerika	5.701	7.116
Sydamerika	2.415	2.381
Asien	28.094	32.567
Afrika och Oceanien	3.528	3.285
Totala leveranser	51.634	56.043
Leveranser
Större anläggningsmaskiner¹	38.158	42.364
Kompakta anläggningsmaskiner²	13.476	13.679
Totala leveranser	51.634	56.043
Volvo	28.546	27.885
SDLG	22.052	27.969
Andra varumärken	1.036	189
Totala leveranser	51.634	56.043
Helelektriska	2.746	2.067
Varav SDLG	2.418	1.708

1 Grävmaskiner >10 ton, hjullastare >120 hk, ramstyrda dumprar,

tipptruckar och väganläggningsmaskiner.

2 Grävmaskiner <10 ton, hjullastare <120 hk, kompaktlastare och grävlastare.

Marknadsutveckling inom Volvo CE:s produktkategorier, tusental


Nettoomsättning och rörelseresultat
Mkr	2025	2024
Europa	27.761	26.934
Nordamerika	19.301	23.459
Sydamerika	3.939	4.099
Asien	23.419	26.604
Afrika och Oceanien	7.221	7.208
Total nettoomsättning	81.641	88.305
Varav SDLG	10.099	9.482
Nettoomsättning per produktgrupp
Maskiner	66.565	72.503
Service	15.076	15.802
Justerat rörelseresultat¹	10.856	12.737
Justeringar¹	581	–
Rörelseresultat	11.436	12.737
Justerad rörelsemarginal, %	13,3	14,4
Rörelsemarginal, %	14,0	14,4

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Bussar – rekordresultat på stabila volymer

Under 2025 ökade Bussars valutajusterade nettoomsättning med

10% till 25.072 Mkr och det justerade rörelseresultatet uppgick till

2.272 Mkr, vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 9,1%.

Rörelseresultatet var Bussars högsta någonsin.

Fortsatt stark efterfrågan

Efterfrågan på bussar var fortsatt stark på många marknader, med

en orderingång som ökade med 13% till 5.905 enheter. Viktiga

turistbussmarknader för Volvo Bussar som Mexiko och Brasilien

upplevde dock en avmattning. Leveranserna minskade med 4%

till 6.005 enheter.

Övergången till elektromobilitet inom segmentet för stadsbussar

fortsatte. Nettoorderingången för helelektriska bussar ökade med

4% och nådde 544 enheter (524), medan antalet leveranser av

helelektriska bussar ökade med 55% till 511 enheter (330).

Förbättrad lönsamhet

Nettoomsättningen ökade med 2% till 25.072 Mkr (24.544).

Justerat för valutakursförändringar ökade nettoomsättningen med

10%, varav fordonsförsäljningen ökade med 10% och service-

försäljningen med 8%.

Det justerade rörelseresultatet uppgick till 2.272 Mkr (2.233),

vilket var Volvo Bussars bästa någonsin. Det motsvarar en justerad

rörelsemarginal på 9,1% (9,1). Under 2025 exkluderades negativa

effekter om 80 Mkr från det justerade rörelseresultatet. Under 2024

exkluderades positiva effekter om 200 Mkr. För information om

justeringar, se Nyckeltal på sidan 216.

Bidragande till resultatet var prisrealisering, en gynnsam produkt-

mix och ökad serviceförsäljning, vilket motverkade ökade tillverk-

$62$

nings- och tariffkostnader.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 2.192 Mkr (2.433).

Valutakursförändringar påverkade negativt med 416 Mkr.

Utökat elbusserbjudande och partnerskap

På den tidigare introducerade Volvo BZR Electric-plattformen

lanserades i september en variant för turistbussmarknaden. Detta

markerade ett viktigt steg i elektrifieringen, med en batterikapacitet

på upp till 720 kWh och en räckvidd på upp till 700 km. Detta är ett

elektriskt busschassi som klarar längre resor med färre laddnings-

stopp och större operativ flexibilitet, vilket öppnar upp långa inter-

regionala rutter som tidigare inte var möjliga med elektriska bussar.

Elchassit kommer att erbjudas med karosser från olika påbyggare,

beroende på marknad och kundernas preferenser. Med lanseringen

av Volvo BZR Electric-chassit erbjuder Volvo Bussar nu elektro-

mobilitetslösningar för alla segment – stad, intercity, långdistans

inklusive rundturer och charter – samtliga kan tillgodose en mängd

olika kundbehov.

Volvo Bussars påbyggnadspartner MCV öppnade en helt ny,

Volvo-dedikerad produktionslinje för tillverkning av kompletta

elektriska stads- och linjetrafikbussar för de europeiska mark-

naderna. Genom att stärka sitt partnerskap med MCV fortsätter

Volvo Bussar att utveckla sin affärsmodell.

Erbjudande

Volvo Bussar är en av världens största tillverkare av stads-

b ussar och turistbussar i premiumsegmentet och ledande inom

utvecklingen av hållbara persontransportlösningar. Utbudet

omfattar stads-, intercity- och turistbussar samt chassier till-

sammans med tjänster för ökad produktivitet, drifttid och

säkerhet. Volvo Bussar har försäljning i 70 länder och tillsam-

mans med Volvo Lastvagnar ett globalt servicenät med fler än

2.200 återförsäljare och verkstäder. Produktionsanläggningar

finns i Europa, Nordamerika och Sydamerika.

Varumärken

• Volvo

• Prevost

Antal anställda

5.371

(4.988)

Nettoomsättning, Mdr kr

Andel av koncernen, %

Per intäktsslag, %

Per region, %

Justerat rörelseresultat¹ och justerad rörelsemarginal

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Viktiga händelser

Därutöver utökades det strategiska partnerskapet med Marcopolo,

en av de största tillverkarna av busskarosser i Brasilien och bland

de största i världen, i och med att Marcopolo kommer att utöka sin

produktportfölj och stärka sin närvaro på den europeiska turist-

bussmarknaden med Volvobussar. Partnerskapet ger en ny

premiumlösning till kunder i Frankrike och Italien – Volvo B13R-

chassit tillsammans med Marcopolos Paradiso G8 1200-kaross.

I Nordamerika påbörjade Prevost leveranser av bussar till New

York Citys Metropolitan Authority (MTA), under det största

kontraktet i Prevosts historia, undertecknat i december 2023.

Dessutom togs flera viktiga elektriska order, inklusive den första

beställningen av elektriska ledade och dubbelledade bussar i

Brasilien, där Goiânia blir den första staden i världen med 100%

elektriska dubbelledade bussar i regelbunden trafik.

Guadalajara i Mexiko är en annan stad som påskyndar sin över-

gång till hållbar kollektivtrafik. I november beställde Guadalajara

53 elektriska stadsbussar från Volvo, som alla kommer att tillverkas

i Mexiko.

Två större kontrakt på elbussar under året i Sverige var 106

bussar till Svealandstrafiken och 73 bussar till Vy Buss i Borås.


Leveranser
Antal bussar	2025	2024
Europa	1.104	1.270
Nordamerika	1.868	1.853
Sydamerika	1.116	1.395
Asien	815	777
Afrika och Oceanien	1.102	979
Totala leveranser	6.005	6.274
Varav
Helelektriska	511	330
Hybrider	-	69


Nettoomsättning och rörelseresultat
Mkr	2025	2024
Europa	6.578	6.547
Nordamerika	11.291	10.979
Sydamerika	2.170	2.248
Asien	1.770	1.821
Afrika och Oceanien	3.263	2.949
Total nettoomsättning	25.072	24.544
Nettoomsättning per produktgrupp
Fordon	19.138	18.738
Service	5.933	5.806
Juserat rörelseresultat¹	2.272	2.233
Justeringar¹	-80	200
Rörelseresultat	2.192	2.433
Justerad rörelsemarginal, %	9,1	9,1
Rörelsemarginal, %	8,7	9,9

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Volvo Penta – stark lönsamhet med

ökade volymer i nyckelsegment

Under 2025 ökade Volvo Pentas valutajusterade nettoomsättning

med 9% till 20.597 Mkr driven av ökade volymer. Det justerade

rörelseresultatet uppgick till 3.590 Mkr med en justerad rörelse-

marginal på 17,4%.

Ett år med varierade marknadsförhållanden

Volvo Penta verkade under varierande marknadsförhållanden, där vissa

segment hade ökad efterfrågan. Segmentet för fritidsbåtar låg kvar på

en stabil men låg nivå, medan det för kommersiella båtar och fartyg

samt yachter utvecklades väl. De industriella segmenten gynnades av

ökad global efterfrågan på energi, särskilt inom elproduktion och energi-

lagring för datacenter. Den starka industriella försäljningsutvecklingen

hade en bred geografisk spridning, där orderingången mot slutet av året

påverkades särskilt av ökande efterfrågan från datacenter i Nordamerika.

Detta bidrog till förstärkta orderböcker och högre orderingång för D17-

och D16-motorer inom industrisegmentet. Segmenten för industriella

fordon, främst inom gruvdrift och specialfordon visade positiv utveckling

och bidrog till en bredare industriell efterfrågan. Efterfrågan på reserv-

delar var robust, vilket reflekterar bra utnyttjandegrad i fordonsflottorna

och god serviceaktivitet.

Volvo Pentas leveranser ökade med 11% till 39.543 enheter

( 35.651).

Starkt resultat från ökade volymer

Volvo Penta levererade ett starkt finansiellt resultat under 2025.

Nettoomsättningen ökade med 4% till 20.597 Mkr (19.852).

Justerat för valutakursförändringar ökade nettoomsättningen

med 9%, varav fordonsförsäljningen ökade med 10% och

serviceförsäljningen med 7%.

Det justerade rörelseresultatet uppgick till 3.590 Mkr (3.419)

med en rörelsemarginal på 17,4% (17,2). Under 2025 exklu-

derades en negativ effekt på 218 Mkr från det justerade rörelse-

resultatet. Det gjordes inga justeringar under 2024. För mer

information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216. De ökade

volymerna av motorer och reservdelar bidrog positivt till resultatet,

delvis motverkat av en ogynnsam produktmix.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 3.373 Mkr

(3.419). Jämfört med 2024 påverkade valutakursförändringar

negativt med 797 Mkr.

Fokus på hög prestanda och minskad klimatpåverkan

Volvo Penta är verksamt inom två huvudsakliga affärsområden:

Marin (fritid, yachter och kommersiella fartyg) och Industri

(industriella fordon, generatorer och delsystem till batterienergi-

lagringssystem). Fokus ligger på att leverera högpresterande

produkter, minska utsläpp samt stödja kundernas produktivitet

genom tjänster, digitala lösningar och starka kundrelationer.

Volvo Pentas dotterföretag fortsatte att driva innovation,

där ZEM AS bidrog till elektrifiering av kommersiella fartyg, och

CPAC Systems och Humphree tog ytterligare steg i utvecklingen

av kontrollsystem respektive fartygsstabilisering. I Nordamerika

fångade Volvo Penta nya affärsmöjligheter och stärkte sin position

inom kraftgenerering genom att vidareutveckla erbjudandet för

datacenterkunder.

Erbjudande

Volvo Penta är en världsledande leverantör av motorer, drivlinor

och tillhörande tjänster för industriella och marina applikationer,

med målsättningen att vara den mest kundfokuserade leveran-

tören av innovativa och hållbara lösningar. Erbjudandet består

av lösningar för industriella fordon, elproduktion och energi-

lagring samt för fritidsbåtar, yachter och kommersiella fartyg.

Detta innefattar förbränningsmotorer för flera typer av bränslen,

batterielektriska hybridsystem, helt elektriska drivlinor samt

energilagringssystem.

Antal anställda

2.202

(2.180)

Varumärken

• Volvo Penta

Nettoomsättning, Mdr kr

Andel av koncernen, %

Per intäktsslag, %

Per region, %

Justerat rörelseresultat¹och justerad rörelsemarginal

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Viktiga händelser

Volvo Pentas IPS Professional Platform introducerades på den

globala yachtmarknaden och fullbordade sitt första år i seriepro-

duktion. Plattformen fortsatte vinna mark i yachtsegmentet genom

ordrar från flera etablerade OEM:er. Under året presenterades ett

samarbete som resulterade i den första helt kundanpassade super-

yachten med IPS Professional Platform. Bolaget lanserade dess-

utom den nya modellen IPS900E – en helt elektrisk drivlina som

riktar sig till kommersiella marina kunder som övergår till lösningar

med lägre utsläpp.

Bolaget lanserade även D6-480 DPI i segmentet för motorbåtar.

Paketet inkluderar Volvo Pentas unika funktioner Assisted Docking

och Autopilot, som ger ökad precision, kontroll och manövrerbarhet

för att göra båtlivet enklare och tillgängligt för fler. Dessutom intro-

ducerade Volvo Penta förbättrad joystickteknik för båtar med V8

bensinmotorer i singelinstallation.

Volvo Penta tilldelades flera viktiga utmärkelser efter räkenskaps-

året, bland annat Technical Development of the Year för Hybrid

Electric IPS och en Content Marketing Award för en reklamkampanj

för Assisted Docking.

Inom Industrisegmentet togs ett viktigt steg på företagets väg

mot lägre utsläpp då man inledde försäljningen av D8 Dual-fuel,

en teknologi som möjliggör drift genom en blandning av diesel

och vätgas. Flera nya samarbeten med tillverkare av batterienergi-

lagringssystem har också breddat marknaden för Volvo Pentas

BESS subsystem, med områden som mobil snabbladdning och

energistödsystem. Volvo Penta stärkte sin närvaro i Oceanien,

Turkiet och Asien/Stillahavsregionen genom flera viktiga affärer

inom försvar, elproduktion, offentlig sektor och datacenter, där

intresset för energiresiliens fortsatte att öka. Därutöver lanserades

det avancerade kontrollsystemet Volvo Penta Co‑Pilot för

industrifordon, som erbjuder smarta lösningar för produktivitet,

uppkoppling och fordonsstyrning.

I januari 2026 lanserade Volvo Penta G17, företagets första

motor för naturgas. Lanseringen markerar en strategisk breddning

av produktportföljen i en tid då den globala energiefterfrågan accele-

rerar, särskilt drivet av datacenter, energibolag och annan kritisk

infrastruktur.


Leveranser
Antal enheter	2025	2024
Marinmotorer	10.604	11.733
Industrimotorer	28.939	23.918
Totala leveranser	39.543	35.651
Varav
Helelektriska	54	113


Nettoomsättning och rörelseresultat
Mkr	2025	2024
Europa	9.622	9.580
Nordamerika	4.586	4.036
Sydamerika	834	854
Asien	4.336	4.008
Afrika och Oceanien	1.220	1.375
Total nettoomsättning	20.597	19.852
Nettoomsättning per produktgrupp
Motorer	14.992	14.278
Service	5.605	5.574
Juserat rörelseresultat¹	3.590	3.419
Justeringar¹	-218	–
Rörelseresultat	3.373	3.419
Justerad rörelsemarginal, %	17,4	17,2
Rörelsemarginal, %	16,4	17,2

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Financial Services – fortsatt tillväxt i

kundkreditportföljen

Under 2025 fortsatte Volvo Financial Services (VFS) att växa kund-

kreditportföljen. Portföljens utveckling var god och VFS ökade sitt

fokus på att stärka det totala erbjudandet till kunderna.

Det justerade rörelseresultatet minskade till 3.916 Mkr (4.042)

medan ny affärsvolym ökade med 1% justerat för valuta. Avkast-

ningen på eget kapital uppgick till 10,4% (13,0).

God portföljutveckling

Under året uppgick VFS nyfinansieringsvolym till 109,0 miljarder

kronor (115,1), en minskning med 5%, jämfört med 2024. Justerat

för valuta var det dock en ökning med 1%. Antalet finansierade fordon

och maskiner från Volvokoncernen var 66.682 (65.250).

VFS upprätthöll en solid penetrationsgrad på 30 % (29). VFS

nettokreditportfölj uppgick till 255.680 Mkr (280.405), en ökning

med 2% på valutajusterad basis jämfört med 2024. Finansieringen

av kreditportföljen matchas vad gäller löptider, räntor och valutor i

enlighet med koncernens policy. För mer information, se Not 4.

Det justerade rörelseresultatet minskade till 3.916 Mkr (4.042 ).

Under 2025 exklusive en negativ effekt på 47 Mkr från det

justerade rörelseresultatet. Inga justeringar gjordes under 2024.

För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216.

Den fortsatta portföljtillväxten och lägre rörelsekostnader hade

en positiv effekt jämfört med föregående år, vilket delvis motverkade

högre kostnader för osäkra fordringar och ogynnsamma valutakurs-

förändringar, vilket för helåret 2025 hade en negativ inverkan på

335 Mkr jämfört med 2024. Det rapporterade rörelseresultat

uppgick till 3.869 Mkr (4.042).

Avkastningen på eget kapital uppgick till 10,4% (13,0) och

soliditeten var 10,0% (8,0) vid årets slut. Soliditeten höjdes under

2025 till 10% på grund av ändrade regelverk.

Kostnaderna för osäkra fordringar uppgick till 1.461 Mkr (1.045),

medan bortskrivningar om 1.209 Mkr (909) redovisades under

2024, motsvarande 0,45% (0,33). Kreditreserverna uppgick vid

utgången av 2025 till 1,36% (1,29) av kreditportföljen.

Växa serviceaffären

VFS är helt i linje med Volvokoncernens ambitioner, inklusive att nå

vår fulla potential inom service. VFS har under 2025 lagt vikt vid sitt

försäkringserbjudande genom flera strategiska åtgärder. Även om

VFS inte agerar som försäkringsbolag, ger man tillgång till försäkrings-

produkter som tillhandahålls av tredje part. Förutom att utöka tillgäng-

ligheten och täckningen för kunder på flera marknader, fördjupar VFS

även samarbetet med koncernens varumärken för att inkludera försäk-

ringsalternativ som en del av det totala erbjudandet till kunderna. Detta

tillvägagångssätt förenklar kundernas inköp av fordon och maskiner

genom att tillhandahålla kompletta finansierings- och försäkrings-

lösningar från en pålitlig partner, Volvokoncernen. Genom att stödja

tillgången till försäkringar hjälper VFS till att bygga kundlojalitet och

skapa långsiktigt värde för Volvokoncernen.

Erbjudande

VFS är en integrerad del av Volvokoncernens totala erbjudande och

driver kundernas framgång genom skräddarsydda finansierings-

och försäkringslösningar som stärker förtroendet, bygger lojalitet

och främjar tillväxten av Volvokoncernens varumärken. Med kund-

och återförsäljarfinansiering tillgänglig på 40 marknader världen

över, täcker VFS omkring 90% av leveranserna från koncernens

varumärken. VFS förvaltar en kundkreditportfölj på cirka 294.000

fordon och maskiner.

Antal anställda

1.583

(1.616)

Kundkreditportföljens fördelning, %

Penetrationsgrad¹, %

1 Andel enheter som finansieras av Volvo Financial Services i förhållande till

det totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader där

finansiering erbjuds.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


Nyckeltal, Financial Services
	2025	2024
Antal finansierade enheter	66.682	65.250
Total penetrationsgrad, %¹	30	29
Ny kundfinansieringsvolym, Mdr kr	109,0	115,1
Kreditportfölj netto, Mdr kr	256	280
Nettoomsättning	26.469	26.982
Kostnader för osäkra fordringar	1.461	1.045
Justerat rörelseresultat²	3.916	4.042
Justeringar²	-47	-
Rörelseresultat	3.869	4.042
Kreditreserver som andel av kreditportföljen, %	1,36	1,29
Avkastning på eget kapital, %	10,4	12,9

1 Andel enheter som finansieras av Volvo Financial Services i förhållande till

det totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader där

finansiering erbjuds.

2 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216.


Resultaträkning Financial services
	2025	2024
Leasing och finansiella intäkter	26.469	26.982
Leasing och finansiella kostnader	-18.114	-18.606
Bruttoresultat	8.355	8.375
Försäljnings- och administrationskostnader	-3.192	-3.460
Kostnader för osäkra fordringar¹	-1.397	-1.009
Övriga rörelseintäkter och kostnader	103	135
Rörelseresultat	3.869	4.042
Ränteintäkter och liknande resultatposter	–	–
Resultat efter finansiella poster	3.869	4.042
Inkomstskatter	-1.016	-1.092
Periodens resultat	2.853	2.949

1 Kostnader för osäkra fordringar på operationella leasar om 64 (36) Mkr är

inkluderade i leasing och finansiella kostnader i bruttoresultatet.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Totalavkastning på 17% under 2025

– bättre än index

Volvoaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Det finns två aktie-

Resultat, utdelning och direktavkastning

slag, A-aktier och B-aktier. En A-aktie ger en röst på bolagsstämman

och en B-aktie en tiondels röst. Utdelningen är densamma för båda

aktieslagen. Volvoaktierna ingår i ett stort antal index som samman-

ställs av bland andra Dow Jones, FTSE, S&P och Nasdaq Nordic.

Volvoaktiens utveckling

På Nasdaq Stockholm steg det breda indexet OMXSPI under året

med 9% efter att ha stigit med 6% under 2024. Kursen för Volvo A

steg med 10% och var vid årets slut 296,40 (270,20) kronor.

Lägsta stängningskurs var 242,20 kronor den 11 april och högsta

1 Ordinarie utdelning 6,50 kronor, extra utdelning 6,50 kronor och 9,50

kronor per aktie relaterade till likviden från försäljningen av UD Trucks.

2 Ordinarie utdelning på 7,00 kronor och extra utdelning på 7,00 kronor.

3 Ordinarie utdelning på 7,50 kronor och extra utdelning på 10,50 kronor.

4 Ordinarie utdelning på 8,00 kronor och extra utdelning på 10,50 kronor.

5 Ordinarie utdelning på 8,50 kronor och extra utdelning på 4,50 kronor

enligt styrelsens förslag till årsstämman 2026.

stängningskurs var 333,80 kronor den 7 mars. Kursen för Volvo B steg

med 10% och uppgick vid årets slut till 295,90 (268,60) kronor.

Lägsta stängningskurs var 241,70 kronor den 11 april och högsta

stängningskurs var 333,50 kronor den 7 mars. Totalavkastningen

var 17% (8) för A-aktien och 17% (9) för B-aktien jämfört med

11% (9) för indexet OMX Stockholm Benchmark GI.

Totalt omsattes 0,9 (0,8) miljarder Volvoaktier till ett värde

av 255 (213) miljarder kronor på Nasdaq Stockholm med ett

genomsnitt per dag på 3,6 (3,1) miljoner aktier. Mätt i värde var

Volvoaktierna de tredje mest handlade på Nasdaq Stockholm under

2025. Vid slutet av året uppgick Volvos börsvärde till 602 (547)

miljarder kronor.

Möjlighet till aktiekonvertering

Enligt beslut på årsstämman 2011 innehåller bolagsordningen ett

konverteringsförbehåll så att aktieägare ges möjlighet att konvertera

A-aktier till B-aktier efter begäran till styrelsen. Vid utgången av

2023 fanns 444.984.560 A-aktier utestående. Under 2025 konvert-

erades totalt 695.472 A-aktier till B-aktier. Mer information om

förfarandet finns på www.volvogroup.se

Utdelning

Styrelsen föreslår att 8,50 kronor per aktie i ordinarie utdelning

och därutöver 4,50 kronor per aktie i extra utdelning betalas ut för

räkenskapsåret 2025. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med

styrelsens förslag, innebär det att totalt 26.435 Mkr kommer att

överföras till aktieägarna. För föregående år betalades en utdelning

om 8,00 kronor per aktie och en extrautdelning om 10,50 kronor

per aktie, totalt 37.619 Mkr.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Se not 27 för de senaste beslutade riktlinjerna för ersättning till

ledande befattningshavare.

Kommunikation med aktieägarna

Dialogen med aktieägare är viktig för Volvokoncernen. Utöver års-

stämman och ett antal större aktiviteter riktade till professionella

investerare, privata aktieägare och aktiemarknadsanalytiker upprätthålls

relationen mellan Volvokoncernen och aktiemarknaden bland annat

genom press- och telefonkonferenser i samband med offentlig-

görandet av delårsrapporter, aktiesparträffar, investerarbesök samt

så kallade road shows där representanter för Volvokoncernen reser

för att träffa investerare i Europa, Nordamerika och Asien. På

www.volvogroup.se är det möjligt att bland annat läsa och ladda

ner finansiella rapporter, söka information om aktien och statistik

på lastbilsleveranser samt få information om koncernens styrning,

exempelvis information som rör årsstämma, styrelse och koncern-

ledning och andra områden som bestäms i Svensk kod för bolags-

styrning. På webbplatsen finns det också en aktuell lista över

de analytiker som bevakar Volvokoncernen samt möjlighet att

prenumerera på information från bolaget.

Avtalsvillkor vid uppköpserbjudanden

Bestämmelser om att ett avtal kan förändras eller avslutas om

kontrollen över bolaget förändras, så kallade kontrollklausuler,

ingår i vissa av de avtal i vilka Renault Trucks har givits rätt att sälja

Renault s.a.s. och Nissan Motor Co. Ltd:s lätta lastbilar samt i vissa

av koncernens inköpsavtal.

En del av AB Volvos långsiktiga finansieringsavtal innehåller

bestämmelser som ger långivare rätt att i vissa fall kräva förtida

betalning om kontrollen över bolaget förändras. Denna typ av

bestämmelser är inte ovanliga i finansieringsavtal. Det är AB Volvos

bedömning att det har varit nödvändigt att acceptera dessa

bestämmelser för att erhålla finansiering på i övrigt godtagbara villkor.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


De största aktieägarna i AB Volvo
Den 31 december 2025	Röst- andel, %	Kapital- andel, %
Industrivärden	28,1	9,6
Geely Holding	14,7	4,4
AMF Försäkring & Fonder	5,6	3,6
Alecta	3,9	2,2
Vanguard	2,6	3,8
AFA Försäkring	2,3	0,8
Norges Bank Investment Management	1,9	0,8
Fjärde AP-fonden	1,7	1,0
Swedbank Robur Fonder	1,7	4,3
Blackrock	1,5	4,0

Källa: Modular Finance


Aktiekapital
Den 31 december 2025
Antal aktier	2.033.452.084
varav A-aktier¹	444.289.088
varav B-aktier²	1.589.162.996
Aktiekapital, Mkr	2.562
Kvotvärde, kronor	1,26
Antal aktieägare	423.717
Privatpersoner	405.042
Juridiska personer	18.675

1 A-aktier ger 1 röst.

2 B-aktier ger 1/10 röst.

Kursutveckling, Volvo B-aktien, 2020–2025, kronor

Källa: Investis Digital

Ackumulerad totalavkastning för Volvos B-aktie, %

13.043%

Källa: Investis Digital

Diagrammet visar att 1.000 kronor investerade i Volvo B-aktier den

2 januari 1987 hade vuxit till 131.430 kronor vid slutet av 2025

under förutsättning att samtliga utdelningar under åren återinvesterats

i Volvo B-aktier.

Ägande per land, andel av kapital, %

Ägarkategorier, andel av kapital, %

Källa: Euroclear

Mer detaljerad information om Volvoaktien finns i 11-årsöversiktens aktiestatistik samt i Not 19.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Risker och osäkerhetsfaktorer

– kontrollerat risktagande

Vart och ett av Volvokoncernens affärsområden, Trucks Technology

& Industrial-divisionen och koncernfunktioner övervakar och hanterar

risker i sin verksamhet. Dessutom använder Volvokoncernen en

centraliserad Enterprise Risk Management (ERM)

rapporteringsprocess, som är ett systematiskt och strukturerat

ramverk för rapportering och granskning av identifierade risker,

riskbedömningar och åtgärder för att hantera riskerna.

Volvokoncernens Enterprise Risk Management-process

För Volvokoncernens

styrningsmodell,

se sidan 191.

Styrelsen

Revisionskommitté

Styrelsen följer upp riskerna och mitigeringsaktiviteterna

årligen medan styrelsens revisionskommitté gör det

regelbundet genom Volvokoncernens ERM-rapport.

Koncernledning

Koncernledningen analyserar riktigheten i de rapporterade

riskerna och mitigeringsaktiviteterna samt säkerställer att

de anpassas till de strategiska och operativa planerna.

Enterprise Risk

Management-kommitté

ERM-kommittén, granskar, analyserar och utmanar sammanställda

ris ker och mitigeringsaktiviteter och säkerställer en första anpassning till

koncernens operativa agenda. ERM-kommittén består av Executive Vice

President Group Finance, Executive Vice President Legal & Compliance,

Vice President Group Treasury, Vice President Group B usiness Control

och Senior Vice President Risk Management and Internal Audit.

Enterprise Risk

Management-funktion

Varje affärsområde, Trucks Technology & Industrial-divisionen och

koncernfunktion rapporterar sina största risker och mitigeringsaktiviteter

till ERM-funktionen, som granskar och sammanställer rapporterade

risker i Volvokoncernens ERM-rapport.

Business Review-möten

I Business Review-möten i varje affärsområde och Trucks Technology &

Industrial-divisionen identifieras, analyseras, mitigeras och övervakas de

största riskerna. Dessa utgör grunden i ERM-rapporteringen.

Ledningsgrupper

Ledningsgrupperna inom varje affärsområde och Trucks Technology

& Industrial-divisionen samt koncernfunktion är fullt ansvariga för

riskhantering och riskmitigering inom deras respektive områden. Risker

identifieras, mitigeringsaktiviteter upprättas och övervakning och

rapportering av utvecklingen är en del av den dagliga verksamheten.

Riskkategorier

ERM-processen klassificerar Volvokoncernens risker i fyra kategorier:

• Makro- och marknadsrelaterade risker

• Verksamhetsrisker

• Efterlevnadsrisker

• Finansiella risker.

På efterföljande sidor presenteras de huvudsakliga risker och

osäkerhetsfaktorer som Volvokoncernen står inför inom varje

riskkategori. Dessa risker kan separat eller i kombination ha

en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, strategi,

finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. För

risker på kort sikt, se även segmentsrapporteringen i förvaltnings-

berättelsen och Not 2 i den senaste kvartalsrapporten.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Makro- och marknadsrelaterade risker

Cyklisk kommersiell fordonsindustri

Volvokoncernens kunder är verksamma över hela världen, vissa inom

ett enda land och andra över gränser. Många globala och regionala

geopolitiska, ekonomiska, regelmässiga, digitala, tekniska, resurs-

tillgångsmässiga samt klimat- och energiresurseffektivitetsfaktorer

bidrar till en betydande volatilitet i efterfrågan och risk på olika

marknader.

Liksom många andra kapitalvarubranscher har fordonsbranschen

generellt sett varit cyklisk, påverkad av bl.a. BNP-utvecklingen och

motsvarande förändringar i efterfrågan på transporter, behovet att

ersätta åldrande fordon och maskiner samt förändrade lagar och

regler. Även om branschen genomgår en fortsatt förändring av fokus

från produkter till tjänster, finns cyklikaliteten i branschen kvar.

Fluktuerande efterfrågan på koncernens produkter och tjänster gör

det ekonomiska resultatet av verksamheten beroende av koncernens

förmåga att snabbt reagera på marknadsförändringar. Oförmåga

att anpassa sig till förändrad efterfrågan kan leda till kapacitets-

begränsningar eller underutnyttjande av resurser, vilket kan ha

en negativ effekt på resultat, kassaflöde och finansiell ställning.

Konkurrens

Volvokoncernen verkar på marknader som är mycket konkurrensutsatta

och möter därför intensiv konkurrens från globala och lokala konkur-

renter. Volvokoncernen kommer också att möta konkurrens från nya

marknadsaktörer, som försöker erbjuda t.ex. hållbara transporter,

ökad logistikeffektivitet, ny teknik och/eller nya affärsmodeller.

I denna marknadsmiljö kan det inte finnas någon garanti för att

nuvarande eller nya konkurrenter inte kan vara mer framgångsrika

än koncernen när det gäller att föra ut nya produkter och tjänste-

lösningar på marknaden, att implementera nya tekniker eller samarbets-

modeller eller att erbjuda mer attraktivt prissatta produkter, tjänster

eller lösningar. Detta skulle kunna resultera i t.ex. minskade vinst-

marginaler, förlust av marknadsandelar eller ett behov av att

påskynda investeringarna i forskning och utveckling och/eller

försäljnings- och marknadsföringskostnader, vilka var och en kan

påverka koncernens verksamhet, resultat, marknadsandel och

finansiella ställning negativt.

Politisk och social osäkerhet

Volvokoncernen har försäljning på nästan 180 marknader runt om i

världen. Vår verksamhet är föremål för de politiska, ekonomiska och

andra riskerna som kommer av att verka i en global miljö, inklusive:

• folkhälsokriser, inklusive spridning av smittsamma sjukdomar,

såsom covid-19, och andra katastrofala händelser

• säkerhetshot, inklusive krigshandlingar, terrorism, sabotage och

andra kriminella eller illvilliga handlingar riktade mot våra eller

våra affärspartners anställda, informationssystem, produkter,

produktionssystem eller anläggningar

• förändringar i allmänna ekonomiska eller politiska förhållanden,

inklusive politisk instabilitet, konflikter och frikoppling av ekonomier.

Det finns ingen garanti för att konsekvenserna av dessa och andra

faktorer relaterade till vår multinationella verksamhet inte kommer

att materiellt negativt påverka vår konkurrensförmåga, vår verksamhet

och dess lönsamhet, finansiella ställning eller anseende.

Tullar och handelspolitiska förändringar

Den senaste tidens tullar och andra handelsrestriktioner som införts

eller avses införas av USA och andra länder har avsevärt ökat

osäkerheten om handelsförhållandena på marknader där koncernen

verkar, såväl som i relation till globala och regionala leveranskedjor.

Situationen är snabbt föränderlig och komplex att bedöma, och inga

förutsägelser kan göras om framtida utveckling, eller om handels-

restriktioner kan påverka koncernen mer än huvudkonkurrenterna.

Införandet av tariffer, repressalier, sanktioner eller andra handels-

restriktioner som påverkar våra fordon, reservdelar och andra

produkter och material som påverkar befintliga leveranskedjor

och medför ytterligare kostnader för vår eller våra leverantörers

verksamhet. Dessa åtgärder kan skapa plötsliga nackdelar för

Volvokoncernens verksamhet jämfört med konkurrenter med andra

leveranskedjor. De skulle också generellt kunna göra våra produkter

dyrare för kunderna och/eller mindre konkurrenskraftiga.

När det gäller efterlevnad upprätthåller och investerar koncernen

betydande resurser i rutiner för att efterleva och anpassa sig till

tillämpliga handelsrestriktioner, men det kan inte finnas någon

garanti för att koncernen alltid kommer att uppfylla alla tillämpliga

krav. Därutöver innebär ökande komplexitet och högre handels-

restriktioner eller barriärer att riskerna för att koncernens produkter

eller insatsmaterial kopplas till försök från tredje part att kringgå

reglering ökar, vilket koncernen kanske inte alltid kan upptäcka och

förhindra. Koncernens tillgångar och information kan också vara

föremål för externa aktörer som försöker manipulera eller utnyttja

interna verksamhets- eller informationsprocesser. Brott mot

sanktioner eller andra handelsrestriktioner som involverar koncernens

produkter eller insatsmaterial kan orsaka skada på rykte, införa

restriktioner för affärsverksamhet, utlösa rättsliga förfaranden och

regulatoriska utredningar och leda till ekonomiska sanktioner.

Den senaste tidens utveckling i den globala handelspolitiken

har också ökat risken för en bredare ekonomisk nedgång. En

sådan utveckling skulle kunna påverka den globala efterfrågan

och möjligheten att absorbera fasta kostnader negativt. En lång-

varig period av handelsosäkerhet kan också negativt påverka

investeringsnivåerna och kundernas köpbeteende, särskilt på

koncernens nyckelmarknader. Koncernen kommer att fortsätta att

sträva efter att anpassa sig till förändringar i marknadsförhållanden

allteftersom de kan utvecklas, men införandet av handelsrestriktioner

och förändringar i handelspolicyer, eller underlåtenhet att följa

sådana policyer över hela värdekedjan, kan, enskilt eller i kom-

bination, ha en väsentlig negativ effekt på koncernens affärs-

verksamhet och finansiella resultat.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Verksamhetsrisker

Transformation och teknik

Omvandlingen av transport- och fordonsindustrin mot koldioxid-

snåla och hållbara transport- och infrastrukturlösningar innebär

olika övergångsrisker för Volvokoncernen. För närvarande går

övergången till nollutsläppsfordon långsammare än tidigare för-

väntat, men koncernens framtida affärsframgång är fortfarande

beroende av dess förmåga att utveckla nya, attraktiva, konkurrens-

kraftiga, energieffektiva och lönsamma produkter. Underlåtenhet att

utveckla produkter i linje med kundernas efterfrågan och regleringar,

särskilt med tanke på digitalisering, autonoma och lägre koldioxid-

utsläpp, inklusive batterielektrisk, bränslecellselektrisk och förbrännings-

motorer som drivs av koldioxidsnåla bränslen, kan ha en negativ

inverkan på koncernens långsiktiga verksamhet, medan ett för tidigt

införande av vissa tekniker eller lösningar innan marknader och

infrastruktur är redo kan också leda till underutnyttjade investeringar.

Efterlevnad av kraven för CO₂, bränsleeffektivitet och utsläpps-

kontroll kan leda till ett behov av att påskynda introduktionen av

betydande volymer elfordon och implementera ytterligare ny teknik

för konventionella dieselmotorer. Det kan dock inte garanteras att

sådana nya tekniker och lösningar kan produceras och säljas med

lönsamhet eller att kunderna kommer att köpa dem i de kvantiteter

som behövs för att uppfylla regulatoriska krav. Till exempel har EU

infört reviderade ambitiösa mål för att minska CO2-utsläppen i

Europa för tillverkare av tunga fordon, medan andra delar av värde-

kedjan förblir opåverkade av dessa regler. Målet är satt att inkludera

en minskning med 45% till 2030 jämfört med en 2019 års baslinje.

Efterlevnaden mäts baserat på utsläppsnivåerna för alla lastbilar i

tillämpliga segment registrerade mellan 1 juli 2030–30 juni 2031.

Om utsläppen överskrider dessa mål kan materiella böter utdömas

specifikt för fordonstillverkare.

Omvandlingen till elektriska lösningar beror också på externa

faktorer såsom tillgången på battericeller och -teknik, en fungerande

laddningsinfrastruktur och tillgång till förnybara energikällor för att

driva batterielektriska och bränslecellselektriska produkter. Om

utbyggnaden av laddinfrastruktur eller tillgången och kostnaden för

förnybara energikällor, ensamma eller i kombination, är otillräckliga,

kan kundernas investeringar i Volvokoncernens elektrifierade

produkter ske i långsammare takt än väntat. Detta kan negativt

påverka koncernens rörelseresultat och finansiella ställning samt

koncernens hållbarhetsmål.

Många av de nya produkterna och teknikerna är fortfarande i ett

tidigt utvecklingsskede. Detta, tillsammans med bristen på allmänt

accepterade standarder, innebär betydande risker för Volvokoncernen.

Koncernen är skyldig att välja relevant teknik, kvalitet på produkter

och tidpunkten för deras introduktion på ett klokt sätt, samtidigt

som den tar hänsyn till den rådande mognadsnivån bland marknader

och segment, samt skiftande politiska prioriteringar och trender över

hela världen.

Om Volvokoncernen missbedömer, är för sen att upptäcka eller

misslyckas med att anpassa sina produkter och tjänster till trender,

legala krav och kundkrav på enskilda marknader eller andra föränd-

ringar i efterfrågan, kan det ha en väsentlig negativ inverkan på

koncernens resultat, finansiella ställning och kassaflöden. Slutligen,

om Volvokoncernen misslyckas i positioneringen i detta teknikskifte,

när det gäller timing och/eller teknikval, kan intjäningsförmåga och

finansiell ställning påverkas allvarligt på lång sikt.

Nya affärsmodeller

Transport- och fordonsindustrin står inför ny teknik, nya affärs-

modeller, konkurrenter och globala trender som digital transform-

ation, vilka tillsammans skapar en mycket disruptiv miljö. Dessa

faktorer kommer troligen att skifta Volvokoncernens fokus från att

vara en tillverkare av tunga kommersiella fordon till mer av en

leverantör av transport- och logistiklösningar. Volvokoncernen har

de senaste åren inlett undersökningar och tidig utforskning av nya

affärsmodeller och ny teknik för att kunna erbjuda säkrare, mer

hållbara och mer produktiva lösningar till sina kunder. Framöver är

det troligt att ett nytt transportlandskap kommer att fortsätta växa

fram och påverka stora delar av Volvokoncernens verksamhet och

arbetssätt, med risker relaterade till förmågan att svara på specifika

kundbehov med skräddarsydda tjänster och tillgången på tekniska

innovationer som svarar mot de stora trenderna i branschen (d.v.s.

att minska utsläpp och föroreningar, digitalisering, elektromobilitet

och autonoma lösningar). Om Volvokoncernen missbedömer, är för

sen att upptäcka eller misslyckas med att anpassa sina produkter och

tjänster till trender, legala krav och kundkrav på enskilda marknader eller

andra förändringar i efterfrågan, kan det ha en väsentlig negativ inverkan

på koncernens resultat, finansiella ställning och kassaflöden.

En ytterligare risknivå relaterar till behovet av att utvecklas från ett

fordons-/produktfokus till ett ekosystemdrivet synsätt, där fordon

och infrastrukturer ska utvecklas och implementeras samtidigt.

Risker i leverantörskedjan och industrisystemet

Volvokoncernens förmåga att leverera i linje med marknadens efter-

frågan och förväntningar på produktkvalitet beror i hög grad på att

vi får tillgång till material, komponenter och andra väsentliga tjänster

i rätt tid och på vår förmåga att effektivt utnyttja kapaciteten inom

koncernens produktions- och serviceanläggningar. Koncernens

industriella system och försörjningskedja är till sin natur utsatta för

återkommande påfrestningar på grund av deras globala omfattning

och ömsesidiga beroende.

Störningar i försörjningskedjan och det industriella systemet kan

uppstå från en mängd olika faktorer, inklusive fortsatt eller ytterligare

brist på material, enstaka inköp, leverantörsinsolvens, brist på arbets-

kraft och komponenter, strejker, pandemier, cybersäkerhetsbrott,

tariffer, naturkatastrofer, krig eller störningar i det globala logistik-

systemet. Var och en av dessa faktorer, var för sig eller i kombination,

kan leda till kvalitetsproblem, stopp, ökade kostnader eller andra

störningar i produktion och leveranser, vilket kan försämra koncernens

förmåga att möta kundorder.

Det pågående teknikskiftet mot elektrifiering och andra nya kund-

erbjudanden kommer sannolikt att öka koncernens beroende av nya

leverantörer, partners och material som används i olika kvantiteter

och tillämpningar jämfört med traditionell teknik. Vissa av dessa

material kan utgöra en ökad risk för försörjningsbegränsningar på

grund av knapphet, geopolitiska spänningar, konflikter, människorätts-

problem eller miljöpåverkan. Samtidigt kan minskande efterfrågan

på komponenter relaterade till traditionella tekniker påverka befintliga

leverantörers intäkter och livskraft, vilket potentiellt kan leda till

avbrott i leveranskedjan som kräver att koncernen investerar i att

upprätthålla leverantörers verksamhet eller att söka alternativ.

Sådana åtgärder kan öka kostnaderna och försena produktionen.

Vissa av våra avtal med leverantörer, särskilt inom nya och

transformativa produkter och tekniker som kan kräva avsevärda in-

vesteringar, inkluderar även åtaganden om minimivolymer eller

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

”ta-eller-betala”-åtaganden, som kräver att vi köper en minimivolym

av komponenter eller andra produkter eller betalar för en minimi-

produktionskapacitet hos leverantören. Om efterfrågan på våra

relevanta produkter och tjänster minskar, eller inte förverkligas som

planerat, kan vi bli tvungna att betala för komponenter eller andra

produkter som vi inte kan använda, betala straffavgifter för att inte

uppfylla minimiåtagandena och/eller anta överskottslager, som var

och en kan påverka vår likviditet och lönsamhet väsentligt.

Om leverantörer eller affärspartners inte följer Volvokoncernens

uppförandekod kan det innebära ryktesrisker och andra risker.

Dessutom kan leverantörer av nya produkter och teknikner vara

oförmögna eller ovilliga att investera i kapacitet utan stöd eller

åtagande från koncernen, vilket innebär att investeringar kanske

inte sker i tid för att möta efterfrågan, eller att koncernen kan behöva

kompensera leverantörer om förväntade volymer inte realiseras.

Omvänt kan leverantörer av traditionella produkter förlora affärer

och riskera att stängas, vilket lämnar Volvokoncernen med brist på

vissa områden och potentiellt kräva ytterligare investeringar för att

säkra utbudet.

Om dessa risker förverkligas kan de resultera i kvalitets- och

leveransproblem, högre kostnader, försenade produktlanseringar

och minskad operativ effektivitet, vilket kan påverka Volvokoncernens

verksamhet, lönsamhet och resultat avsevärt negativt.

Tariffer, kostnadsinflation och prisökningar

Under de senaste åren har koncernen upplevt högre insatskostnader

från höjda priser på bl.a. inköpt material, frakt och energi samt högre

löner. Det finns ingen garanti för att dessa inflationstrender inte

kommer att återkomma, beroende på utvecklingen på nyckelmark-

naderna och de allmänna ekonomiska förhållandena. De senaste

förändringarna i den globala handelspolicyn påverkar också kon-

cernens kostnadsbas, och tullar och exportkontrollåtgärder för-

väntas fortsätta att påverka kostnaderna och potentiellt tillgången

på råvaror, material och andra produkter och tjänster.

Ansträngningar att mildra inflations- eller tull- och export-

kontrolldrivna kostnadsökningar genom att regionalisera försörj-

ningskedjan och justera inköps- eller produktionsstrukturer kan

begränsas av lokala bestämmelser, leverantörskapacitet eller

investeringskrav och kanske inte alltid kommer i tid eller är i övrigt

framgångsrika. Möjligheten att föra över högre kostnader i pris-

ökningar för produkter och tjänster kan också begränsas av

konkurrenstryck eller redan utfästa priser till kunder i orderböcker

och andra avtal, och är särskilt utmanande när efterfrågan på

marknaden är låg.

Om koncernen inte kan kompensera för de högre insatskostnaderna

genom höjda priser på sålda produkter och tjänster kan dess finansiella

resultat påverkas negativt.

Informationssäkerhet och digital infrastruktur

Verksamheten i många av koncernens affärsprocesser är beroende

av pålitliga IT-system och -infrastruktur. Detta gäller t.ex. forskning

och utveckling, produktion, logistik och försäljning samt produkter

och tjänster som använder uppkoppling och automatiserings-

funktioner, där koncernen förlitar sig på sin förmåga att utöka och

uppdatera tekniker och infrastruktur för att möta de förändrade

behoven i koncernens verksamhet. Om koncernen får problem med

digital teknik som stödjer viktiga affärsprocesser kan de uppkomna

störningarna få negativa effekter på verksamheten. När koncernen

implementerar nya digitala tekniker kan det hända att de inte

fungerar som förväntat. Koncernen står också inför utmaningen

att stödja sina äldre digitala tekniker och genomföra nödvändiga

uppgraderingar.

Åtgärder från hotaktörer som försöker utnyttja sårbarheter i

koncernens och dess tredjepartstjänsteleverantörers IT-system,

processer eller personal kan ge upphov till säkerhetsincidenter som

kan påverka sekretessen, tillgängligheten eller integriteten hos

informationstillgångar, teknik eller produkter och tjänster. Dessa

cybersäkerhetsincidenter kan inkludera utpressningsprogram eller

andra skadliga attacker, intrång, utnyttjande av systemsårbarheter,

intrång i datasekretess, läckage av konfidentiell eller känslig data,

obehörig användning eller modifiering av data, komplexa, kostsamma

och ofullständiga återställningsåtgärder och otillgänglighet av data

eller system som påverkar koncernens verksamhet. Otillåten åtkomst

till eller manipulation av fordonsdata kan också möjliggöra olaglig

service eller modifiering av fordon på obehöriga tjänstemarknader.

Dessutom kan tredje parter söka använda sådan data för att bygga

oberoende tjänstemodeller som konkurrerar med koncernens egna

tjänsteerbjudanden, vilket kan påverka kundrelationer och efter-

marknadslönsamhet.

Koncernens system och applikationer, och de från dess tredje-

partstjänsteleverantörer har och förväntas fortsätta vara föremål för

cybersäkerhetsincidenter. Sådana incidenter kan orsaka allvarlig

skada för koncernen och kan materiellt negativt påverka koncernens

verksamhet, finansiella resultat, relationer med affärspartners,

kreditvärdighet och rykte, och kan resultera i rättstvister eller

regulatoriska utredningar eller åtgärder samt ökade kostnader för

åtgärdande och efterlevnad.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Sammanslagningar och förvärv, partnerskap och avyttringar

Förutom Volvokoncernens interna arbete och fokus på organisk

tillväxt, gör Volvokoncernen förvärv och avyttringar, liksom ingår i

joint ventures, partnerskap och andra former av samarbeten. Detta

är viktiga delar i genomförandet av vår strategi. Det kan dock inte

finnas någon försäkran om att dessa transaktioner och samarbeten

kommer att bli eller förblir framgångsrika och inte heller att de

kommer att ge förväntade fördelar. Förvärv kan t.ex. ge upphov

till eventualförpliktelser, ökade avskrivningskostnader och ned-

skrivningar relaterade till goodwill och andra immateriella tillgångar

samt oförutsedda svårigheter att integrera en förvärvad enhet.

Avyttringar kan medföra risker i t.ex. den operativa delningen eller

genom avtalsenliga åtaganden eller legala åtaganden med avseende

på den avyttrade verksamheten.

Joint ventures och partnerskap kan misslyckas med att prestera

som förväntat av olika skäl, inklusive vår eller vår partners felaktiga

bedömning av behov och potentiella synergier, resurs- och investerings-

behov som överstiger initiala förväntningar och kanske inte passar

våra eller vår partners investeringsplaner eller föredragna tilldelningar

eller en förändring av strategisk riktning som samarbetet inte tillgodoser.

Vidare kan joint ventures och partnerskap begränsa t.ex. vår förmåga

att bedriva oberoende verksamhet inom samarbetsområdet och

begränsningar i vår eller vår partners operativa och ekonomiska

resurser kan begränsa samverkanskapaciteten.

Återköpsavtal med garanterade restvärden

Volvokoncernen erbjuder ibland kunder att förvärva koncernens

produkter med ett restvärdesåtagande, vilket innebär att kunden kan

återlämna tillgången vid ett avtalat datum och till ett avtalat pris. De

avtalade priserna fastställs inom varje affärsområde, som tar ansvar

för att upprätthålla en restvärdesmatris som syftar till att spegla

framtida marknadsvärden. Volvokoncernen kommer att ha en

restvärdesrisk om fordon som omfattas av restvärdesåtaganden

återköps och det verkliga marknadsvärdet på fordonen understiger

det bokförda restvärdet. Ett restvärdesåtagande kan också bli en

framtida risk i fråga om lager av begagnade fordon om fordonet inte

säljs, vilket påverkar kassaflödet negativt.

Med omställningen till nollutsläppsfordon kan risken för restvärde-

såtaganden öka, eftersom ny teknik som fortfarande håller på att mogna

kan leda till större osäkerhet kring framtida marknadsvärden. Parallellt

kan övergången till ny teknik på lång sikt minska efterfrågan och

därmed restvärden för fordon baserade på äldre teknik.

För mer information om restvärdesåtaganden, se Not 13

Materiella anläggningstillgångar.

Människor och kultur

Volvokoncernens förmåga att leverera på sina strategiska mål är

beroende av attrahera och behålla kvalificerade medarbetare och

säkerställa en säker, inkluderande och engagerande arbetsmiljö

som stödjer prestation och innovation. När branschen genomgår

snabb omvandling, driven av ny teknik och förändrade kompetens-

behov, står koncernen inför allt större utmaningar när det gäller att

säkra rätt kompetens och ledarskapsförmåga inom alla verksamheter.

Att upprätthålla höga nivåer av medarbetarengagemang och

säkerställa attraktiva och rättvisa arbetsvillkor på alla marknader

är grundläggande för produktivitet och att behålla talanger. Miss-

lyckanden inom dessa områden kan leda till minskad moral, högre

personalomsättning och negativa effekter på operativ effektivitet

och koncernens rykte som arbetsgivare. En snabb teknisk utveck-

ling och nya arbetssätt kräver också kontinuerlig omskolning och

kompetensutveckling. Om koncernen inte kan identifiera och täppa

till kompetensluckor eller upprätthålla en kultur av lärande och

anpassningsförmåga, kan den möta utmaningar när det gäller att

genomföra sin strategiska omvandling och möta framtida affärsbehov.

Underlåtenhet att effektivt hantera dessa områden kan negativt

påverka personalens hälsa, säkerhet och välbefinnande, vilket kan

leda till rättstvister och ersättningsanspråk. Det kan också skada

Volvokoncernens rykte och anseende som arbetsgivare, vilket

försämrar dess förmåga att attrahera och behålla den nödvändiga

talangen för att leverera kundernas framgång och driva tekniska

framsteg.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Efterlevnadsrisker

Produkt- och verksamhetsrelaterade regleringar

Volvokoncernen är föremål för miljö-, arbetsmiljö- och säkerhets-

lagar och -förordningar som påverkar verksamheten, anläggningarna,

produkterna och tjänsterna i varje jurisdiktion där Volvokoncernen

är verksam. Särskilt reglerna om avgasutsläpp, buller, säkerhet och

föroreningar från produktionsanläggningar och produkter är omfattande

och utvecklas ständigt. Dessa lagar och förordningar resulterar i en

ofta komplex, osäker och föränderlig juridisk och reglerande miljö för

Volvokoncernens globala verksamheter.

Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa efterlevnad av

tillämpliga lagar och förordningar och strävar efter att samarbeta

och vara transparent med alla styrande organ i certifierings- och

efterlevnadsprocesser, under utveckling och genom hela livscykeln

för koncernens produkter samt i investeringar i produktions-

anläggningar, men kan inte garantera att den alltid kommer att

vara helt efterlevande. Om Volvokoncernen har misslyckats eller

misslyckas med att följa dessa lagar, förordningar och krav kan det

leda till kostnader för återkallelser och andra åtgärder, betydande

böter och andra sanktioner och ansvar samt skada på ryktet. Ett

misslyckande med att uppfylla tillämpliga lagar och förordningar på

detta område kan också innebära ett misslyckande med att säker-

ställa ett aktuellt och efterlevande produkt- och tjänsteutbud i tid,

vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på t.ex. Volvokoncernens

verksamhet, rörelseresultat, finansiella ställning och varumärkesvärden.

Dessutom blir säkerhetsregler allt viktigare med autonoma fordon

i kommersiella tillämpningar. Om regler inte är fastställda, eller inte

tillräckligt tydliga, finns det en risk att inte kunna skala upp det

autonoma erbjudandet eller att inte följa reglerna. En säkerhets-

incident kan ha en skadlig effekt på koncernens varumärkens anseende

och en materiell finansiell påverkan. En incident i branschen kan

också leda till snabbt justerade eller ytterligare regler.

Digitala och datarelaterade regleringar

I takt med att den digitala transformationen fortskrider har

regleringar relaterade till den digitala ekonomin och data blivit

allt vanligare. Volvokoncernen omfattas av en bred uppsättning

regleringar som rör dataskydd, cyberresiliens, dataåtkomst och

överföring, samt andra konsumentskyddsregleringar som styr

påverkan av produkter och digitala tjänster på konsumenter, såsom

behandling av personuppgifter och användning av artificiell

intelligens.

Med tanke på koncernens globala närvaro och verksamhet i

många olika jurisdiktioner innebär det stora utmaningar att säker-

ställa efterlevnad av alla tillämpliga digitala och datarelaterade

regleringar. Regelverken skiljer sig avsevärt mellan regioner och

är föremål för frekventa förändringar, vilket skapar komplexitet i

att upprätthålla efterlevnad konsekvent genom koncernens olika

verksamheter, fordon och digitala tjänster. Det kan inte garanteras

att alla tillämpliga regleringar kommer att uppfyllas vid alla tidpunkter

i varje jurisdiktion.

Brott mot dessa regleringar kan leda till betydande juridiska

konsekvenser, inklusive regulatoriska utredningar, resulterande i

böter, påföljder och potentiella restriktioner på koncernens förmåga

att bedriva vissa aktiviteter. Detta kan ha en väsentlig negativ effekt

på verksamhetens resultat.

Dessutom kan koncernen möta skadeståndskrav från drabbade

tredje parter, inklusive kunder, anställda eller andra intressenter.

Sådana överträdelser kan också orsaka betydande skada på

koncernens rykte, vilket negativt påverkar koncernens varumärke

och kundförtroende.

Immateriella tillgångar

Volvokoncernen äger eller har på annat sätt rätt till patent, varumärken,

ritningar och copyrights som avser de produkter, mjukvara och tjänster

som koncernen tillverkar och marknadsför. Dessa rättigheter har

utvecklats eller förvärvats under ett antal år och är värdefulla för

Volvokoncernens verksamhet. För att dessutom säkra investeringar

i FoU har Volvokoncernen en plan för immateriella tillgångar som

definierar skapandet och användningen av dess immateriella rättigheter.

Handeln med förfalskade varor som andel av den globala handeln

har ökat betydligt. Produkter som bryter mot Volvokoncernens

immateriella rättigheter är ofta av undermålig kvalitet och innebär

risker för koncernen avseende kundernas säkerhet, fordonens pre-

standa, kvalitet och utsläppsnivåer, som kommer att påverka

människors hälsa, klimatet och enskilda varumärkens och koncernens

anseende.

AB Volvo och Volvo Car Corporation äger gemensamt namnet

och varumärket Volvo genom Volvo Trademark Holding AB. AB Volvo

har ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena för sina

produkter och tjänster enligt ett licensavtal. På samma sätt har Volvo

Car Corporation ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena

för sina produkter och tjänster. Volvokoncernens rättigheter att använda

varumärket Renault är begränsade till enbart lastbilsverksamheten

och regleras av ett licensavtal med Renault s.a.s., som är ägare till

varumärket Renault. Dessutom äger Volvokoncernen flera andra

varumärken relaterade till verksamheten. Allt fler partnerskap och joint

ventures som involverar immaterialrättsliga arrangemang etableras.

Användning i möjlig konflikt med tredje parts immateriella rättig-

het eller tredje parts obehöriga användning av Volvokoncernens

äganderätter, kan ha betydande inverkan på koncernens affärs-

verksamhet.

Rättsliga förfaranden

I sin normala verksamhet är Volvokoncernen inblandad i rättsliga för-

faranden. Dessa förfaranden kan avse ett antal ämnen, inklusive

fordonssäkerhet och andra produktrelaterade anspråk, garantianspråk,

kommersiella tvister, immateriella rättigheter, anklagelser om hälso-,

miljö- eller säkerhetsfrågor, antitrust-, skatte- eller arbetstvister samt

myndighetsförfrågningar och utredningar. Vidare kan AB Volvo och

andra företag i koncernen, liksom deras befattningshavare, vara föremål

för anspråk på grund av bristande efterlevnad av aktiemarknads-

regler, värdepapperslagar och andra tillämpliga regler och förordningar.

Kostnaderna för rättsliga förfaranden är betydande och ökar, drivet av

bland annat en ökad global reglerings-börda, förändringar i tillsynspraxis,

ökade procedurkostnader, oväntade förändringar i regleringsmiljön

och en ökad benägenhet i vissa marknader att inleda rättsliga

förfaranden för att söka ersättning och/eller uppnå andra mål.

Rättsliga förfaranden kan också vara långa, ta resurser i anspråk

som kan användas för andra ändamål och är ofta svåra att förutsäga.

Det finns ingen försäkran om att avsättningar, där sådana gjorts, för ett

visst rättsförfarande kommer att täcka kostnaderna för ett negativt

resultat, och inte heller att förfaranden där inga avsättningar gjorts

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

inte ger upphov till några betydande ytterligare kostnader. För inform-

ation om vissa rättsliga förfaranden där bolag inom Volvokoncernen

är inblandade, se Not 21 Övriga avsättningar och Not 24

Eventualförpliktelser.

Korruption och konkurrenslagstiftning

Korruptionsrisker är främst kopplade till Volvokoncernens försäljnings-

aktiviteter och leveranskedja men kan också hänföra sig till

administrativa rutiner, såsom licensiering och tillstånd. Detta

inkluderar Volvokoncernens anställdas aktiviteter men kan även

sträcka sig till verksamheten hos koncernens affärspartners och

mellanhänder. Den övergripande risknivån påverkas därför av

försäljningsvolymer, distributionssätt och av att koncernen bedriver

affärsverksamhet även på marknader som anses ha en hög risk

ur ett korruptionsperspektiv.

Potentiella risker för bristande efterlevnad av konkurrenslagstiftningen

(till exempel prissamarbete, marknadsdelning, olagligt informations-

utbyte, missbruk av dominerande ställning) är i första hand kopplade

till anställdas beteende när de interagerar med konkurrenter och andra

externa intressenter i olika situationer.

Både korruptions- och konkurrenslagstiftningsöverträdelser kan

ha en allvarlig negativ påverkan på koncernens affärsverksamhet,

inklusive skador på koncernens anseende, rättsliga förfaranden,

böter eller fängelse för anställda. Koncernen kan också påverkas

av anspråk som tas upp av personer eller företag som påverkats av

påstådd icke-efterlevnad.

Mänskliga rättigheter

Volvokoncernen har åtagit sig att respektera internationellt erkända

mänskliga rättigheter och undvika att orsaka eller bidra till negativa

konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i linje med tillämplig

lagstiftning över hela världen och relevanta globala ramverk såsom FN:s

vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs).

Den regulatoriska miljön som adresserar företagens beteende i

relation till mänskliga rättigheter utvecklas snabbt. Ny lagstiftning

med strängare gransknings- och rapporteringskrav avseende

mänskliga rättigheter har redan antagits och ytterligare lagstiftning

växer fram. Volvokoncernen försöker övervaka sin efterlevnad av

tillämpliga lagar, policyer och riktlinjer och strävar efter ständiga

förbättringar, men det kan inte finnas några garantier för att fram-

tida negativa effekter på mänskliga rättigheter inte kommer att

uppkomma i koncernens egen organisation eller i koncernens

affärsrelationer eller i värdekedjan. Koncernen strävar efter att

hantera negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter som den

kan vara inblandad i, men sådana händelser kan påverka koncernens

lönsamhet och anseende negativt.

Finansiella risker

Försäkring

Volvokoncernen tecknar vanligtvis försäkringsskydd där den är lagligt

eller avtalsenligt skyldig att göra det och från tid till annan på annat

sätt mot sådana risker, i sådana belopp och på villkor som den anser

kommersiellt motiverade. Om försäkringsskydd inte kan erhållas på

sådana villkor kan koncernen utsättas för väsentliga oförsäkrade

förluster, vilket kan ha en väsentligt negativ effekt på koncernens

verksamhet och finansiella ställning. Koncernen är inte helt försäkrad

mot effekter från cybersäkerhetsincidenter eller översvämningar,

jordbävningar och andra naturkatastrofer.

Kreditrisk

Volvokoncernen är exponerad mot kreditrisk främst genom sin

försäljning till kunder inom Industriverksamheten och genom sina

långsiktiga kreditfordringar i kundfinansieringsverksamheten

Financial Services. Den totala exponeringen per den 31 december

2025 återfinns i Not 15 Kundfinansieringsfordringar och Not 16

Fordringar. Koncernen har också en finansiell kreditrisk på grund

av kortfristiga placeringar hos koncernens närmaste banker och

orealiserade resultat från derivat som används för säkring. För

mer information, se Not 4 Mål och policy avseende finansiell risk-

hantering och Not 15 Kundfinansieringsfordringar. Om flera större

kunder, återförsäljare eller en bank i koncernens närhet inte uppfyller

sina åtaganden kan koncernen drabbas av betydande förluster.

Skatt

Volvokoncernen verkar inom ett flertal skattejurisdiktioner och är

exponerad för risker relaterade till inkomstskatter, internprissättning

och indirekta skatter, inklusive tull.

Skatteavsättningar, uppskjutna skattefordringar och framtida

skatteskulder kan påverkas negativt av t.ex. införandet av ny skatte-

lagstiftning och förändringar i olika skattesatser. Det redovisade

värdet av uppskjutna skattefordringar är beroende av vår förmåga

att generera framtida skattepliktiga intäkter i relevanta jurisdiktioner.

På internprissättningsområdet uppstår risker p.g.a. komplexiteten

i internationell skattelagstiftning och globala skatteramverk.

Skattemyndigheter över hela världen intensifierar sina insatser för

efterlevnad och tillämpar allt striktare och ofta avvikande lokala

tolkningar vilket ökar risken för dubbelbeskattning, ekonomiska

påföljder och utdragna tvister, trots koncernens etablerade styr-

och efterlevnadsprocesser.

Dessutom har koncernen risker relaterade till indirekta skatter och

tullar, där allt mer komplexa regelverk, digitala rapporteringskrav och

frekventa processuella förändringar driver en växande efterlevnads-

börda. Skillnader i tolkning och tillämpning mellan jurisdiktioner, i

kombination med den operativa komplexiteten i en global verksamhet,

kan leda till negativa ekonomiska eller operativa konsekvenser för

koncernen.

Koncernen arbetar kontinuerligt för att upprätthålla höga efter-

levnadsstandarder, men i pågående eller framtida granskningar eller

revisioner kan skattemyndigheter inta en avvikande skatteposition

och som ett resultat ålägga oss ytterligare skatter och avgifter, vilket

kan uppgå till väsentliga belopp.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Pensionsåtaganden

Volvokoncernen har betydande pensionsåtaganden, varav vissa är i

förmånsbestämda planer. Förändringar i antaganden om ränte- och

inflationsnivåer, dödlighet, pensionsålder och pensionsgrundande

ersättningar kan leda till betydande förändringar av nuvärdet av

redan upplupna förpliktelser såväl som kostnaden för nya förpliktelser,

vilket påverkar finansieringsnivån för sådana planer. Avkastningen

på förvaltningstillgångarna kan också påverka finansieringsnivåerna

väsentligt. Förmånsbestämda förvaltningstillgångar förvaltas utanför

koncernen med en betydande del av förvaltningstillgångarna

exponerade för marknadsrisker som inte helt matchar pensions-

förpliktelsen. Se Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande

förpliktelser för ytterligare information. Om det råder underskott

i förmånsplaner kan Volvokoncernen bli skyldig att ge betydande

oväntade kapitaltillskott, vilket skulle påverka kassaflödet och

koncernens finansiella ställning negativt.

Ränterisk

Volvokoncernen är exponerad för ränterisk främst genom netto-

finansiella tillgångar i Industriverksamheten samt upp- och utlåning

i Financial Services-verksamheten. Med ränterisk avses risken att

förändrade räntor påverkar Volvokoncernens nettoresultat och kassa-

flöde eller det verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder.

Räntefluktuationer kan leda till hårdare konkurrens och minska

efterfrågan på koncernens produkter, öka lånekostnaderna och

eventuellt minska räntemarginalerna. Volvokoncernens ansträngningar

att matcha räntebindningar på finansiella tillgångar och skulder och

att minska effekterna av räntefluktuationer genom säkringsaktiviteter

kanske inte alltid är framgångsrika eller tillräckliga, vilket kan resultera

i negativa effekter på Volvokoncernens resultat, kassaflöde och värdet

av finansiella tillgångar och skulder.

Valutarisk

Volvokoncernens globala verksamhet exponerar koncernen för

olika valutaregioner. Valutarisker i koncernens verksamhet är

relaterade till förändringar i värdet av kontrakterade och förväntade

framtida betalningsflöden, värdeförändringar på lån och investeringar

samt värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländska dotter-

bolag. Mer än 95% av koncernens intäkter genereras i andra länder

än Sverige medan en betydande del av koncernens kostnader

genereras i svenska kronor. Volvokoncernen har för närvarande

en nettointäktsexponering i utländsk valuta, vilket innebär att en

starkare svensk krona generellt sett skulle ha en negativ effekt på

Volvokoncernens redovisade resultat. I den mån koncernen inte kan

matcha intäkter och vinster erhållna i en valuta med kostnader och

utgifter som betalas i samma valuta, kan den långsiktiga utveck-

lingen av valutakurser i förhållande till Volvokoncernens industri-

verksamhet ha en negativ inverkan på koncernens kassaflöde,

lönsamhet och balansräkning. Koncernens ansträngningar att

minska effekterna av valutakursförändringar genom säkrings-

aktiviteter kanske inte alltid är tillräckliga eller framgångsrika,

vilket kan resultera i en negativ inverkan på koncernens resultat

och finansiella ställning.

Likviditetsrisk

Det är av avgörande betydelse för Volvokoncernen att säkerställa

en tillräcklig betalningsförmåga över tid, för att kontinuerligt

hantera krav och förväntningar från externa intressenter. Plötsliga

förändringar i konjunkturcykeln, oförutsedda händelser på finans-

marknaderna, förändringar i Volvokoncernens tillgång till finans-

marknaderna (särskilt för verksamheten i Financial Services) och

förändringar i kundernas aptit på finansiering från koncernen, kan

leda till påfrestningar på koncernens likviditetsberedskap eller

innebära böter eller andra påföljder. Underlåtenhet att på rätt sätt

hantera koncernens likviditetsrisker kan orsaka väsentlig negativ

inverkan på intjäningsförmåga och finansiell ställning.

Nedskrivningsbehov

Volvokoncernen har betydande värden i goodwill och andra immateriella

tillgångar på sin balansräkning. Goodwill och aktiverade utvecklings-

kostnader som ännu inte används skrivs inte av, varför det finns en

risk för nedskrivning om det beräknade återvinningsvärdet är lägre

än det redovisade värdet. Storleken på övervärdena varierar mellan

de olika verksamheterna och de är således i olika grad känsliga för

förändringar i omvärldsfaktorer. Instabilitet i marknadens utveckling

och volatilitet i räntor och valutor kan indikera ett nedskrivnings-

behov. Se Not 12 Immateriella tillgångar.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

00-Volvo-Arsredovisning-2025-Notes-Financial-Statements-Intro.jpg

Noter till de

finansiella

rapporterna


NOT		SIDA
1	Redovisningsprinciper	69
2	Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar, kritiska bedömningar och klimatrelaterade risker och möjligheter	71
3	Förvärv och avyttringar av verksamheter	72
4	Mål och policy avseende finansiell riskhantering	74
5	Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar	81
6	Segmentsrapportering	84
7	Intäkter	86
8	Övriga rörelseintäkter och kostnader	89
9	Övriga finansiella intäkter och kostnader	89
10	Inkomstskatter	90
11	Ägare av innehav utan bestämmande inflytande	92
12	Immateriella anläggningstillgångar	93
13	Materiella anläggningstillgångar	96
14	Leasing	99
15	Kundfinansieringsfordringar	102
16	Fordringar	104
17	Varulager	106
18	Likvida medel	106
19	Eget kapital och antal aktier	107
20	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	108
21	Övriga avsättningar	114
22	Skulder	116
23	Ställda säkerheter	118
24	Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden	118
25	Transaktioner med närstående	120
26	Statliga stöd	120
27	Personal	121
28	Ersättning till revisorer	126
29	Kassaflöde	126
30	Finansiella instrument	128

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


1		Redovisningsprinciper

Koncernredovisningen för AB Volvo (publ) och dess dotterföretag är

upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards

(IFRS Accounting Standards) utgivna av International Accounting

Standards Board (IASB) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU).

Denna årsredovisning är upprättad i enlighet med IAS 1 Utformning av

finansiella rapporter samt den svenska Årsredovisningslagen. Vidare har

RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats,

utgiven av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Belopp

är i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges och beloppen inom

parentes avser föregående år.


1:1
Redovisningsprinciper	Not		IFRS-standard
Förvärv och avyttringar	3	Förvärv och avyttringar av verksamheter	IFRS 3, IFRS 10
Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter	3	Förvärv och avyttringar av verksamheter	IFRS 5, IFRS 13
Joint ventures	5	Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar	IFRS 11, IFRS 12, IAS 28
Intresseföretag	5	Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar	IFRS 12, IAS 28
Övriga aktier och andelar	5	Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar	IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 28, IAS 32
Rörelsesegment	6	Segmentsrapportering	IFRS 8
Intäkter	7	Intäkter	IFRS 9, IFRS 15, IFRS 16
Finansiella intäkter och kostnader	9	Övriga finansiella intäkter och kostnader	IFRS 9
Inkomstskatter	10	Inkomstskatter	IAS 12
Ägare av innehav utan bestämmande inflytande	11	Ägare av innehav utan bestämmande inflytande	IFRS 10, IFRS 12
Produkt- och mjukvaruutveckling	12	Immateriella anläggningstillgångar	IAS 36, IAS 38
Goodwill	12	Immateriella anläggningstillgångar	IFRS 3, IAS 36, IAS 38
Fastigheter, maskiner och inventarier	13	Materiella anläggningstillgångar	IAS 16, IAS 36, IAS 40
Tillgångar i operationell leasing	13	Materiella anläggningstillgångar	IFRS 16, IAS 16, IAS 36, IAS 40
Leasing	14	Leasing	IFRS 16
Varulager	17	Varulager	IAS 2
Resultat per aktie	19	Eget kapital och antal aktier	IAS 33
Pensioner och liknande förpliktelser	20	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	IFRS 2, IAS 19
Restvärdesrisker	13	Materiella anläggningstillgångar	IFRS 16, IAS 16, IAS 36
Restvärdesrisker	21	Övriga avsättningar	IFRS 15, IAS 37
Produktgarantier	21	Övriga avsättningar	IAS 37
Omstruktureringskostnader	21	Övriga avsättningar	IAS 19, IAS 37
Utökad garanti och servicekontrakt	21	Övriga avsättningar	IFRS 15, IAS 37
Försäkringsverksamhet	21	Övriga avsättningar	IAS 37
Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden	24	Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden	IFRS 12, IAS 37
Transaktioner med närstående	25	Transaktioner med närstående	IAS 24
Statliga stöd	26	Statliga stöd	IAS 20
Incitamentsprogram	27	Personal	IFRS 2, IAS 19
Kassaflödesanalys och operativt kassaflöde	29	Kassaflöde	IAS 7
Finansiella instrument	4	Mål och policy avseende finansiell riskhantering	IFRS 7, IFRS 9
	15	Kundfinansieringsfordringar	IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IFRS 16, IAS 32
	16	Fordringar	IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
	18	Likvida medel	IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
	22	Skulder	IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32
	30	Finansiella instrument	IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


		Volvokoncernens redovisningsprinciper

Volvokoncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna

i anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive

redovisningsområde. Volvokoncernen fokuserar på att beskriva de

redovisningsval som är gjorda inom ramen för gällande IFRS-

standard och undviker att upprepa paragraftext från standarden, om

inte Volvokoncernen anser det vara särskilt viktigt för förståelsen av

notens innehåll. Följande symboler RR och BR visar om belopp i

noterna återfinns i resultat- alternativt balansräkning. Totalsumman

i tabeller och räkningar summerar inte alltid på grund av avrundnings-

differenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin

ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå på totalen.

Se tabell 1:1 för att se i vilken not respektive redovisningsprincip

återfinns, samt tillämplig IFRS-standard med väsentlig påverkan.

Koncernens finansiella rapporter

Konsolideringsprinciper

Koncernens finansiella rapporter omfattar moderbolaget och dotter-

företag över vilka moderbolaget innehar bestämmande inflytande.

Bestämmande inflytande föreligger när Volvokoncernen exponeras

för, eller har rätt, till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotter-

företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt

inflytande över företaget. Joint ventures och intresseföretag redovisas

genom tillämpning av kapitalandelsmetoden när Volvokoncernen

har gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande.

Koncerninterna transaktioner likväl vinster på transaktioner med joint

ventures och intresseföretag elimineras i koncernredovisningen.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag

och övriga aktier och andelar.

Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande.

Omräkning till svenska kronor vid konsolidering av

företag som har annan funktionell valuta

Varje koncernföretags funktionella valuta bestäms utifrån den

primära ekonomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet.

Den primära ekonomiska miljön är vanligen den i vilken företaget

primärt genererar och förbrukar likvida medel. Den funktionella

valutan är i de flesta fall valutan i det land där företaget är beläget.

AB Volvos och Volvokoncernens rapporteringsvaluta är svenska

kronor. Vid upprättandet av koncernredovisningen omräknas poster

i resultaträkningarna för utländska dotterföretag till svenska kronor

med hjälp av månatliga genomsnittliga valutakurser. Poster i

balansräkningarna omräknas till svenska kronor genom att använda

balansdagens valutakurser. Valutakursförändringar redovisas i övrigt

totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Ackumulerade

valutakursförändringar som är hänförliga till ett visst dotterföretag,

joint venture eller intresseföretag återförs till resultaträkningen som

en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen av

företaget.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i andra valutor än den funktionella valutan för

det rapporterande företaget (utländska valutor) omräknas till den

funktionella valutan genom att använda balansdagens kurs. Valuta-

kursförändringar avseende operationella tillgångar och skulder

hänförs till rörelseresultatet, medan valutakursförändringar avseende

räntebärande finansiella tillgångar och skulder hänförs till övriga

finansiella intäkter och kostnader. Räntebärande finansiella tillgångar

och skulder är de poster som ingår i beräkning av Volvokoncernens

finansiella nettoställning (se avsnitt Nyckeltal). De viktigaste valuta-

kurserna som har använts i koncernredovisningen anges i tabell 1:2.

Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering

om valutaexponering och valutariskhantering.


1:2 Valutakurser
		Genomsnittskurs		Balansdagens kurs 31 dec
Land	Valuta	2025	2024	2025	2024
Australien	AUD	6,3250	6,9736	6,1534	6,8599
Brasilien	BRL	1,7569	1,9697	1,6464	1,7758
Kanada	CAD	7,0190	7,7140	6,7037	7,6371
Kina	CNY	1,3653	1,4677	1,3123	1,5065
Eurozonen	EUR	11,0687	11,4315	10,7968	11,4657
Storbritannien	GBP	12,9228	13,5028	12,3898	13,8332
Norge	NOK	0,9445	0,9832	0,9141	0,9683
Sydafrika	ZAR	0,5488	0,5770	0,5502	0,5895
Sydkorea	KRW	0,0069	0,0078	0,0063	0,0075
USA	USD	9,8189	10,5605	9,1741	10,9967

Nya redovisningsprinciper 2025

Inga nya eller ändrade redovisningsstandarder eller tolkningar som

trädde i kraft 1 januari 2025 har haft en väsentlig påverkan på

Volvokoncernens finansiella rapporter.

Nya redovisningsprinciper 2026 och senare

IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements

Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation

and disclosure in financial statements i kraft. Den nya standarden är

antagen av EU och kommer ersätta IAS 1 Utformning av finansiella

rapporter. Syftet med IFRS 18 är att förbättra den finansiella

rapporteringen för att hjälpa användare av finansiella rapporter att

förstå informationen och därigenom underlätta jämförbarheten

mellan företag.

Standarden introducerar en enhetlig struktur för resultaträkningen

med definierade kategorier och obligatoriska delsummor. Intäkter

och kostnader ska klassificeras i en av huvudkategorierna: rörelse,

investering, finansiering, inkomstskatt och avvecklad verksamhet.

Rörelsekategorin kommer att omfatta intäkter och kostnader

hänförliga till industriverksamheten samt kundfinansiering, vilket

anses vara en specificerad huvudsaklig affärsverksamhet. Investerings-

kategorin kommer att inkludera intäkter och kostnader som härrör

från vissa tillgångar, såsom resultat från innehav i joint ventures och

intresseföretag, utdelningar från egetkapitalinstrument och ränte-

intäkter från likvida medel. Finansieringskategorin kommer att

omfatta intäkter och kostnader som härrör från skulder, såsom

räntekostnader på lån, leasingskulder och förmånsbestämda

pensionsskulder, samt övriga finansiella intäkter och kostnader.

Således kommer de nya kraven att påverka Volvokoncernens

nuvarande delsumma Rörelseresultat, främst på grund av att resultat

från innehav i joint ventures och intressebolag kommer att inkluderas i

investeringskategorin. Dessutom kommer ränteintäkter och

räntekostnader att ingå i olika kategorier, vilket tar bort

presentationen av finansnetto.

I kassaflödesanalysen tas de befintliga alternativen för

presentation av betalda och erhållna räntor och utdelningar bort.

Eftersom kundfinansiering är en specificerad huvudsaklig

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

verksamhet inom Volvokoncernen, kommer betalda och erhållna

räntor att klassificeras i kassaflödet från den löpande verksamheten.

Erhållna utdelningar kommer att inkluderas i kassaflödet från

investeringsverksamheten medan betalda utdelningar kommer

fortsättningsvis vara en del av kassaflödet från finansierings-

verksamheten. Således kommer de nya kraven att påverka

Volvokoncernens kassaflödesanalys.

Den nya standarden innehåller även specifika upplysningskrav

i separata noter om företagsledningens definierade resultatmått

(MPM), såsom Volvokoncernens mått av justerat rörelseresultat,

samt mer omfattande upplysningar om kostnaders karaktär etc.

Volvokoncernen kommer slutföra analysen av effekterna från IFRS

18 under 2026.

Inga andra nya och ändrade redovisningsstandarder och tolk-

ningar som har publicerats och träder i kraft 2026 och senare

bedöms ha en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella

rapporter.


2		Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar, kritiska bedömningar och klimatrelaterade risker och möjligheter

Upprättandet av Volvokoncernens finansiella rapporter kräver att

uppskattningar och antaganden görs, vilka kan påverka de redovisade

värdena på tillgångar och skulder vid tidpunkten för de finansiella

rapporterna. Därutöver påverkas även de redovisade beloppen för

nettoomsättning och kostnader för de presenterade perioderna. Vid

upprättandet av de finansiella rapporterna, har ledningen gjort sina

bästa bedömningar av vissa belopp som inkluderas i de finansiella

rapporterna med hänsyn tagen till dess väsentlighet. Verkligt utfall

kan avvika från tidigare gjorda uppskattningar. I enlighet med IAS 1

ska företaget upplysa om de antaganden och andra viktiga källor till

osäkerheter i uppskattningar som, om verkligt utfall inte stämmer,

kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.

Klimatrelaterade risker och möjligheter

Volvokoncernen har som mål att nå nettonollutsläpp av växthus-

gaser i värdekedjan år 2040. En viktig drivkraft i denna övergripande

strategi är utvecklingen av fordon och maskiner med noll eller mycket

låga avgasutsläpp, vilket innebär investeringar. Hastigheten i

omställningen till nettonoll är långsammare än målsättningarna

sattes, men ambitionen och ansträngningarna för att minska

utsläppen av växthusgaser fortsätter. För att möta lagkrav och

kundefterfrågan inkluderar investeringsplanen olika tekniker för att

utnyttja ett brett utbud av fossilfria och koldioxidsnåla tekniker, och

därigenom erbjuda en mix a produkter med batterielektriska fordon,

bränslecellselektriska fordon och fordon med förbränningsmotorer.

Som en konsekvens av den långsammare övergången har en

total negativ påverkan på rörelseresultatet för 2025 redovisats om

4.512 Mkr relaterat till batterielektriska produkter. Denna påverkan

består av kompensation för minskade batterivolymsåtaganden om

2.897 Mkr samt nedskrivning av vissa batterielektriska tillgångar

om 1.615 Mkr.

Trots utmaningarna för batterielektriska produkter förväntas

investeringar i teknologi och produktion för konventionella produkter

fortsätta att utnyttjas under överskådlig framtid. För närvarande

finns det inga indikationer på nedskrivningsbehov av kapitaliserad

forskning och utveckling, materiella anläggningstillgångar eller lager

relaterade till konventionella produkter. Vidare bidrar flexibiliteten

i monteringsanläggningarna, som kan användas för produktion av

både konventionella och batterielektriska produkter, till att begränsa

risken för nedskrivning av tillgångar.

Läs mer i Hållbarhetsförklaringar om klimatrelaterade risker.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

De källor till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

identifierade av Volvokoncernen och som anses uppfylla dessa

kriterier presenteras i anslutning till de poster de bedöms kunna

påverka. Tabell 2:1 visar var dessa beskrivningar återfinns samt

klimatrelaterade risker och möjligheter, om tillämpligt.


2:1 Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar
	Not		Klimatrelaterade risker och möjligheter
Försäljning med återköpsåtaganden och rörligt försäljningspris	7	Intäkter
Uppskjuten skatt och osäkerhet i inkomstskattemässiga behandlingar och tvister	10	Inkomstskatter
Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar	12	Immateriella anläggningstillgångar
Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar och restvärdesrisker	13	Materiella anläggningstillgångar
Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar	14	Leasing
Reserv för förväntade kreditförluster	15 16	Kundfinansieringsfordringar Fordringar
Nedskrivning av varulager	17	Varulager
Antaganden vid beräkning av pensioner och liknande förpliktelser	20	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Avsättningar för produktgarantier, övriga avsättningar och avsättningar för rättsliga processer	21	Övriga avsättningar

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


3		Förvärv och avyttringar av verksamheter


		Redovisningsprinciper

Förvärv

Företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvstid-

punkten, vilket är när Volvokoncernen erhåller det bestämmande

inflytandet över verksamheten. Rörelseförvärv redovisas i enlighet

med förvärvsmetoden. De förvärvade identifierbara tillgångarna och

övertagna skulderna värderas till verkligt värde. Ett överstigande

belopp från köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande

inflytande och verkligt värde vid förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav

jämfört med de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill.

Alla förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs.

I samband med stegvisa förvärv anses ett rörelseförvärv ha skett

när bestämmande inflytande har erhållits. Som en del i att erhålla det

bestämmande inflytandet, värderas förvärvade identifierbara netto-

tillgångar till verkligt värde och goodwill redovisas. Den tidigare eget

kapitalandelen omvärderas till verkligt värde och uppkommen vinst

eller förlust, jämfört med redovisat värde, redovisas i resultaträkningen.

Volvokoncernen beslutar i samband med varje rörelseförvärv om

innehavet utan bestämmande inflytande ska redovisas till verkligt

värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens

nettotillgångar. Transaktioner mellan Volvokoncernen och ägare med

innehav utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital så länge

som det bestämmande inflytandet över dotterföretaget kvarstår.

Avyttringar

Avyttrade dotterföretag ingår i koncernredovisningen till och med

tidpunkten för avyttringen vilket är när Volvokoncernen förlorar det

bestämmande inflytandet över dotterföretaget. En minskning av

ägarandelen i ett dotterföretag utan att förlora det bestämmande

inflytandet redovisas som en eget kapitaltransaktion.

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

och avvecklade verksamheter

I en global koncern som Volvokoncernen pågår ständigt processer

avseende försäljningar av tillgångar eller grupper av tillgångar till mindre

värden. I de fall kriterierna för klassificering som tillgångar och skulder

som innehas för försäljning är uppfyllda och tillgången eller gruppen av

tillgångar är av väsentligt värde, redovisas tillgången eller gruppen

av tillgångar, både omsättnings- och anläggningstillgångar, samt de

tillhörande skulderna på separata rader i balansräkningen. Tillgången

eller gruppen av tillgångar värderas till det lägsta av redovisat värde och

verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Balansposterna

och den eventuella resultateffekt som uppstår vid omvärdering till

verkligt värde redovisas inom respektive segment.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag

och övriga aktier och andelar.

Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande.

Läs mer i Not 12 Aktier och andelar i moderbolaget för information

om AB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag per den

31 december 2025.

Periodens förvärv

Den 1 augusti 2025 förvärvade Volvokoncernen 100% av aktierna i

Truck Centre Western Australia från P.H.W Air Charter och Max

Winkless. Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 109,5 miljoner

AUD (682 Mkr). Köpeskillingen motsvarar de förvärvade netto-

tillgångarna till verkligt värde, främst bestående av lager och

övervärden relaterat till kundrelationer. Det återstående beloppet

har redovisats som goodwill. Den förvärvade goodwillen hänför

sig främst till värdet av förväntade framtida kundrelationer, den

förvärvade marknadspositionen, den samlade och kvalificerade

arbetskraften samt till förväntade synergier från verksamhets-

förvärvet. Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet

Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter.

Under 2024 förvärvade Volvokoncernen nettotillgångarna

relaterade till batteriverksamheten från Proterra Inc. och Proterra

Operating Company Inc., vilket inkluderade ett utvecklingscenter för

batterimoduler och batteripack i Kalifornien och en monteringsfabrik

i Greer i South Carolina i USA. Förvärvet gjordes till en köpeskilling

om 210 miljoner USD (2.169 Mkr) före justering för lagernivå vid

tillträde. Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet

Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter.

Volvokoncernen förvärvade även en produktionsanläggning som

producerar hytter for Macks tunga och medeltunga lastbilar i North

Carolina, USA, från Commercial Vehicle Group Inc. under 2024.

Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 49 miljoner USD (514 Mkr).

Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet Lastbilar

i Volvokoncernens finansiella rapporter.

Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning och kassa-

flödesanalys i samband med samtliga förvärv av verksamheter är

inkluderade i tabell 3:1.


3:1 Förvärv
	2025	2024
Immateriella anläggningstillgångar	229	653
Materiella anläggningstillgångar	503	1.220
Finansiella anläggningstillgångar	–	122
Uppskjutna skattefordringar	54	–
Varulager	704	1.341
Kortfristiga fordringar	133	116
Likvida medel	43	–
Långfristiga avsättningar	-8	–
Långfristiga skulder	-433	-156
Kortfristiga skulder	-783	-81
Förvärvade nettotillgångar	441	3.215
Innehav utan bestämmande inflytande	–	–
Goodwill	400	105
Köpeskilling	-841	-3.320
Utestående köpeskilling¹	–	79
Förskottsbetalning²	–	235
Påverkan på Volvokoncernens likvida medel	-798	-3.006
Påverkan på Volvokoncernens finansiella nettoställning	-1.545	-3.058

1 2024 avser främst en utestående köpeskilling relaterad till förvärvet av

produktionsanläggningen från Commercial Vehicle Group Inc., vilken

reglerades under 2025.

2 2024 avsåg återföring av förskottsbetalningen i 2023 avseende förvärvet av

en batteriverksamhet från Proterra Inc. och Proterra Operating Company.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Periodens avyttringar

I juni 2025 etablerade Volvokoncernen och Daimler Truck joint

venture-bolaget Coretura AB. Volvokoncernen avyttrade 50%

av sina aktier till Daimler Truck för 500 Mkr. Utifrån den externa

transaktionen med Daimler Truck har Volvokoncernens kvarvarande

andel i samriskbolaget omvärderats till verkligt värde, vilket medförde

ett övervärde uppgående till 489 Mkr som till stor del är hänförligt

till immateriella tillgångar avseende teknologi. Transaktionen

genererade en total vinst om 989 Mkr som påverkade Volvo-

koncernens rörelseresultat, samt en positiv kassaflödeseffekt

om 472 Mkr.

I september 2025 avyttrade Volvokoncernen hela sin ägarandel

på 70% av aktierna i Shandong Lingong Construction Machinery

Co (SDLG) till en fond som till övervägande del ägs av Lingong

Group (LGG) till en köpeskilling om 6.000 miljoner RMB (7.943

Mkr). Avyttringen påverkade Volvokoncernens rörelseresultat positivt

med 811 Mkr (inklusive ackumulerade valutakursdifferenser återförda

till resultatet om 815 Mkr).

Under 2024 genomförde Volvokoncernen avyttringen av Volvo

Construction Equipments asfaltsläggarverksamhet ABG till Ammann

Group. Avyttringen påverkade Volvokoncernens rörelseresultat

negativt med 610 Mkr under 2023 till följd av en nedskrivning av

tillgångar till verkligt värde.

Avyttringen av Arquus till John Cockerill Defense genomfördes

under 2024 och genererade en positiv kassaflödeseffekt om

1.917 Mkr. Totalt påverkade avyttringen av Arquus Volvokoncernens

rörelseresultat negativt med 699 Mkr under åren 2023 och 2024,

till följd av en nedskrivning av tillgångar till verkligt värde under 2023.

Som ett resultat av John Cockerill Defences förvärv av Arquus kan

en tilläggsköpeskilling på högst 100 miljoner EUR (cirka 1.080 Mkr)

betalas till Volvokoncernen, beroende på utvecklingen av Arquus

under åren 2023–2025. Tilläggsköpeskillingen omvärderas

kontinuerligt under den specificerade tidsperioden. Vid försäljnings-

tillfället uppskattades det verkliga värdet på tilläggsköpeskillingen till

45 miljoner EUR (cirka 486 Mkr). Tilläggsköpeskillingen redovisas

som en tillgång till verkligt värde och påverkade den totala realisa-

tionsvinsten/förlusten med samma belopp.

Under 2024 erhöll Volvokoncernen 176 Mkr i tilläggsköpeskilling

relaterat till försäljningen av UD Trucks till Isuzu Motors som genom-

fördes 2021.

Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning, resultat-

räkning samt kassaflödesanalys i samband med samtliga avyttringar

av verksamheter specificeras i tabell 3:2.

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

Den 31 december 2025 redovisades inga tillgångar och skulder

som innehas för försäljning, jämfört med 368 Mkr för 2024 vilket

var hänförligt till fastighetsavyttringar.

Förvärv och avyttringar efter periodens slut

Den 31 januari 2026 slutförde Volvokoncernen det tidigare

kommunicerade förvärvet av Swecon. Förvärvet omfattar Swecons

verksamheter i Sverige, Tyskland och Baltikum, inklusive Entrack.

Den förvärvade verksamheten omfattar försäljning av produkter och

tjänster, uthyrningsverksamhet, eftermarknadstjänster och support

till kunder samt kontor, verkstadsanläggningar och 1.400 anställda.

Förvärvet utgör ett strategiskt steg i arbetet med att ytterligare

stärka återförsäljarverksamheten och serviceförsäljningen på ett

antal nyckelmarknader och därmed göra denna affär till en kärn-

verksamhet för Volvo Construction Equipment i Europa.

Köpeskillingen uppgick till 7,3 Mdr före justering av stängnings-

balanser. I samband med förvärvet har Volvokoncernen gjort en

preliminär förvärvsanalys av identifierade tillgångar och skulder,

vilken förväntas slutföras inom tolv månader från förvärvstidpunkten.

Köpeskillingen motsvarar de förvärvade nettotillgångarna till verkligt


3:2 Avyttringar
	2025	2024
Goodwill	-510	-461
Immateriella anläggningstillgångar	-14	-525
Materiella anläggningstillgångar	-1.131	-1.005
Finansiella anläggningstillgångar	-2.264	-819
Uppskjutna skattefordringar	-468	-149
Varulager	-3.060	-4.394
Kortfristiga fordringar	-10.960	-5.928
Likvida medel	-6.859	-272
Långfristiga avsättningar	309	336
Långfristiga skulder	2.960	2.909
Kortfristiga skulder	10.907	7.181
Nedskrivning av tillgångar till verkligt värde redovisad under tidigare år	–	1.488
Avyttrade nettotillgångar	-11.089	-1.639
Varav innehav utan bestämmande inflytande	-3.063	–

Kassaflöde och finansiell nettoställning	2025	2024
Erhållna likvida medel	8.498	1.168
Återbetalning av lån	–	1.474
Likvida medel, avyttrade verksamheter	-6.859	-272
Påverkan på Volvokoncernens likvida medel	1.639	2.371
Påverkan på Volvokoncernens finansiella nettoställning	6.133	2.766

Detaljer avseende avslutade avyttringar	2025	2024
Erhållen och kommande köpeskilling:
Likvida medel	8.498	993
Verkligt värde av villkorad köpeskilling	–	472
Total köpeskilling vid avyttring	8.498	1.465
Redovisat värde av avyttrade nettotillgångar	-8.026	-1.639
Verkligt värde av kvarvarande innehav i koncernredovisningen	500	–
Valutakursförändringar återförda till resultatet	868	423
Realisationsvinst/förlust	1.840	249

värde, främst bestående av materiella anläggningstillgångar

(2,6 Mdr), varulager (1,4 Mdr) samt överskottsvärden hänförliga

till kundrelationer (0,8 Mdr) och varumärke (0,2 Mdr). De identifi-

erade immateriella tillgångarna kommer att skrivas av inom fyra år.

Det återstående beloppet om 4,1 Mdr har redovisats som goodwill.

Den förvärvade goodwillen hänför sig främst till värdet av den för-

värvade marknadspositionen, framtida kundrelationer, den samlade

och kvalificerade arbetskraften, samt förväntade synergier från

verksamhetsförvärvet. Eftersom Volvokoncernen var och förblir

Swecons huvudsakliga leverantör, kommer relationen mellan

parterna att vara intern framöver. Således är en del av goodwillen

kopplad till kundlojalitet gentemot Volvokoncernens varumärke och

produkter samt leverantörsavtalet mellan parterna, vilka inte redovisas

separat från goodwill. För helåret 2024 uppgick Swecons intäkter

till 10 Mdr. Transaktioner mellan Construction Equipment och

Swecon efter förvärvet kommer att elimineras inom Volvokoncernen.

Från och med 31 januari 2026 redovisas den förvärvade verksam-

heten inom segmentet Construction Equipment i Volvokoncernens

finansiella rapporter.

Volvokoncernen har inte gjort några ytterligare förvärv eller

avyttringar efter periodens slut som har haft en väsentlig påverkan

på de finansiella rapporterna.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


4		Mål och policy avseende finansiell riskhantering

Volvokoncernen är genom sin globala verksamhet utsatt för finansi-

ella risker i form av ränterisker, valutarisker, kreditrisker, likviditets-

risker och övriga prisrisker. AB Volvos styrelse har antagit en finansiell

riskpolicy som reglerar hur dessa risker skall kontrolleras och styras

och som definierar roller och ansvar inom Volvokoncernen. Den

finansiella riskpolicyn fastslår också principer för hur finansiella

aktiviteter skall utföras, sätter mandat och styrprinciper för hantering

av finansiella risker samt anger vilka finansiella instrument som skall

användas för att mildra dessa risker. Viktiga mandat och styrprinciper

beskrivs i respektive riskavsnitt.

AB Volvos styrelse och revisionskommitté informeras under året

regelbundet om utvecklingen av Volvokoncernens finansiella risker

och andra ämnen som täcks av den finansiella riskpolicyn. Den

finansiella riskpolicyn ses över årligen. Den finansiella riskhanteringen

är en integrerad del av Volvokoncernens affärsverksamhet där delar

av ansvaret för finansverksamheten och de finansiella riskerna är

centraliserat till Volvo Group Treasury, Volvokoncernens internbank.

Deras ansvar inkluderar finansiering av Industriverksamheten samt

finansiering av kreditportföljen i Financial Services.

Under 2025 präglades de finansiella marknaderna av handelskrig

och geopolitisk osäkerhet. Kreditspreadarna var relativt stabila under

året. Inflationen minskade vilket åtföljdes av en nedgång av de långa

marknadsräntorna. Korta marknadsräntor uppvisade en mer diver-

gerad bild men minskade generellt. Under året har SEK stärkts

märkbart mot flertalet valutor. Volvokoncernen har fortsatt att

utföra finansiella aktiviteter och hanterat risk i enlighet med den

finansiella riskpolicyn utan några policyöverträdelser.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper

avseende finansiella instrument.

Läs mer i avsnittet Finansiell styrning om finansiell riskhantering.

Läs mer i avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer om finansiella risker.

FINANSIELLA RISKER

ÖVRIGA PRISRISKER

RÄNTERISKER

VALUTARISKER

KREDITRISKER

LIKVIDITETSRISKER

KASSAFLÖDESRISKER

KOMMERSIELL

VALUTAEXPONERING

KOMMERSIELLA KREDITRISKER

RÅVARURISKER

PRISRISKER

FINANSIELL

VALUTAEXPONERING

FINANSIELLA KREDITRISKER

VALUTAEXPONERING

AV EGET KAPITAL

FINANSIELLA MOTPARTSRISKER

RÄNTERISKER


		Ränterisker

Med ränterisk avses risken att förändringar i räntenivåer påverkar

Volvokoncernens resultat och kassaflöde (kassaflödesrisk) eller det

verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder (prisrisk). Efter

att reformen för referensräntor implementerats har marknadsräntor

fortsatt att ersättas av riskfria räntor. Övergångsfasen för olika IBOR-

räntor förväntas fortsätta ett antal år. Konverteringar hanteras i

enlighet med ISDA fallback-scenariot och inga väsentliga effekter

förväntas i Volvokoncernens resultaträkning. Inga väsentliga IBOR-

räntor, där Volvokoncernen hade utestående kontrakt, har upphört

under 2025 och det finns heller ingen kommunicerad tidplan för

avskaffande av ytterligare väsentliga IBOR-räntor under det

kommande året.


		Policy

Att matcha räntebindningstiden för finansiella tillgångar och skulder

minskar exponeringen. Ränteswappar används för att förändra/

påverka räntebindningstiden för Volvokoncernens finansiella tillgångar

och skulder. Valutaränteswappar möjliggör upplåning i utländska

valutor från olika marknader utan att tillföra valutarisk.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Kassaflödesrisker

Effekten av ändrade räntenivåer på framtida valuta- och ränteflöden

påverkar främst Financial Services och Industriverksamhetens finansi-

ella nettoställning. Ränterisken inom Financial Services hanteras

med målsättningen att uppnå en matchning mellan räntebindningen

på in- och utlåning, i avsikt att eliminera ränterisk. Beräkningen av

matchningsgraden exkluderar eget kapital som i Financial Services

uppgår till 10%. Vid utgången av 2025 var denna matchningsgrad

98 % (97) i Financial Services, vilket är i enlighet med koncernens

policy.

Utöver tillgångar i Financial Services, bestod räntebärande till-

gångar i Volvokoncernen vid utgången av 2025 främst av likvida

medel. Den 31 december 2025 var den genomsnittliga räntan på

finansiella tillgångar i Industriverksamheten 2,6% (3,3). Minsk-

ningen beror på lägre underliggande räntor i regioner där Volvo-

koncernen har betydande volym av finansiella tillgångar.

Industriverksamhetens resultat och lönsamhet är nära kopplat

till konjunkturcykeln. Till följd av detta är räntebindningstiden på

finansiella lån på mellan en och tre månader för att minimera

ränterisken. Den genomsnittliga räntesatsen på finansiella skulder

i Industriverksamheten, inklusive Volvokoncernens kreditkostnader,

uppgick vid årsskiftet till 4,7% (4,8).

Tabell 4:1 visar resultateffekt efter finansiella poster på Industri-

verksamhetens finansiella nettoställning exklusive leasingskulder

och pensioner och liknande förpliktelser, beaktat en genomsnittlig

räntebindningstid på tre månader avseende finansiella skulder, om

räntenivån stiger med 1 procentenhet. Känslighetsanalysen avseende

ränterisk baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt att

marknadsräntorna förändras med en procentenhet på årsbasis.

Däremot stiger eller sjunker de i verkligheten oftast inte vid en och

samma tidpunkt. I känslighetsanalysen antas vidare en parallell-

förskjutning av avkastningskurvan samt att räntor på både tillgångar

och skulder påverkas på samma sätt av ändrade marknadsräntor.

Effekten av verkliga ränteförändringar kan därmed avvika från den

presenterade analysen. Påverkan på eget kapital är resultateffekt

efter skatt.

Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande

förpliktelser avseende känslighetsanalys för de förmånsbestämda

förpliktelserna vid förändringar av de tillämpade antagandena för

diskonteringsränta och inflation.


4:1 Risk Industriverksamhetens finansiella nettoställning, 31 dec 2025
	Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser och leasingskulder	Påverkan på resultat efter finansiella poster om räntenivån stiger 1% (Ränterisk)	Påverkan på finansiell nettoställning om SEK stärks 10% i förhållande till andra valutor (Valutarisk)
Mkr
SEK	31.561	358	–
EUR	17.856	157	-1.786
USD	7.224	65	-722
GBP	6.629	58	-663
CNY	2.746	28	-275
BRL	-1.826	-14	183
Övriga	-1.152	-3	115
Totalt	63.040	648	-3.148

Läs mer i avsnittet Finansiell ställning om Industriverksamhetens finansiella nettoställning.

Prisrisker

Exponering för prisrisk till följd av ändrade räntenivåer avser finansi-

ella tillgångar och skulder med längre räntebindningstid (fast ränta).

Samtliga utestående lån för Industriverksamheten har en kort ränte-

bindningstid, vilket gör att prisrisken blir obetydlig.

Inom Financial Services matchas finansiella tillgångar och

skulder för att minska risk. Volvo Group Treasury har mandat att

ta begränsade valuta- och räntepositioner relaterade till Financial

Services-portföljen. Detta mandat regleras och begränsas av app-

licerbara marknadsrisklimiter.

Det finns ett flertal metoder för att definiera marknadsrisk. Volvo

Group Treasury använder Value-at-Risk (VaR) som sitt huvudsakliga

verktyg för att mäta marknadsrisk (inklusive ränterisk, valutarisk och

likviditetsrisk). Volvo Group Treasury beräknar VaR till en konfidensgrad

av 97,7% över en dags horisont baserat på historiska värden för

volatilitet och korrelation. Det totala VaR-mandatet för Volvo Group

Treasury är 150 Mkr, och utnyttjandet mäts på daglig basis. Den

31 december 2025 var VaR-utnyttjandet 8,7 Mkr (20,0).

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

VALUTARISKER


		Valutarisker

Balansräkningen kan påverkas av förändringar i olika valutakurser.

Valutarisker i Volvokoncernens verksamhet är relaterade till för-

ändringar i värdet av kontrakterade och förväntade framtida

betalningsflöden (kommersiell valutaexponering), förändringar i

värdet av lån och placeringar (finansiell valutaexponering) samt

förändringar i värdet av tillgångar och skulder i utländska dotter-

företag (valutaexponering av eget kapital).


		Policy

Målet för Volvokoncernens valutariskhantering är att säkerställa

kassaflödet från avtalade flöden genom valutasäkring enligt fastställd

policy för finansiella risker samt att minimera exponeringen av finansiella

poster i Volvokoncernens balansräkning. Nedan redogörs för hur detta

arbete sker för kommersiell och finansiell valutaexponering samt för

valutaexponering av eget kapital.

Kommersiell valutaexponering

Transaktionsexponering från kommersiella flöden

Volvokoncernen bedriver tillverkning i 17 länder runt om i världen

och mer än 98% av försäljningen sker utanför Sverige. Transaktions-

exponeringen från kommersiella flöden uppkommer genom interna

inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan produktionsenheter

och marknadsbolag, samt externa inköp och försäljningar i utländsk

valuta runt om i världen. Då den övervägande delen av verksamheten

i Volvokoncernen bedrivs utanför Sverige påverkar rörelser i valuta-

kurser i många fall transaktionsflöden i utländsk valuta mot andra

valutor än mot SEK. Industriverksamhetens transaktionsexponering

från kommersiella flöden för Volvokoncernens viktiga valutor framgår

i diagram 4:5. Diagrammet visar transaktionsexponeringen från

kommersiella kassaflöden i utländsk valuta, uttryckt som netto

överskott/underskott i viktiga valutor. Kommersiella nettoflöden

minskade jämfört med föregående år som en effekt av den cykliska

nedgången med lägre volymer av nya fordon och maskiner som

följd. Underskott i SEK och KRW beror främst på stora till-

verkningskostnader från fabrikerna i Sverige och Sydkorea

samtidigt som externa intäkter i utländska valutor är begränsade.

Överskottet i GBP är främst relaterat till intern- och externförsäljning

till Storbritannien. Överskottet i CAD är främst relaterat till intern- och

externförsäljning till Kanada. Överskottet i USD är främst relaterat till

intern- och externförsäljning till USA och tillväxtmarknader runt om i

världen. Transaktionsexponeringen i Financial Services är begränsad

då utlåningen sker i lokal valuta och valutarisken hanteras genom en

matchning mellan in- och utlåning.

Säkring av Volvokoncernens kommersiella valutaexponering

verkställs centralt. Volvokoncernens konsoliderade transaktions-

exponering i utländsk valuta är värdet av prognostiserade framtida

kassaflöden i utländsk valuta. Volvokoncernen kan säkra den del av

det prognostiserade framtida kassaflödet i utländsk valuta som med

stor sannolikhet kommer att inträffa. Under 2025 har emellertid

endast framtida kassaflöden för specifika ordrar, beslutade från fall

till fall, säkrats. Volvokoncernen använder terminskontrakt och

valutaoptioner i syfte att säkra värdet av avtalade framtida

kassaflöden i utländska valutor. Säkrad andel av avtalade framtida

kassaflöden ligger för samtliga perioder inom ramen för Volvo-

koncernens finansiella riskpolicy. I tabell 4:2 framgår utestående

derivat för säkring av kommersiella valutarisker.


4:2 Volvokoncernens utestående derivat för säkring av kommersiella valutarisker, 31 dec 2025
Nominellt belopp, miljoner	GBP/SEK	HKD/SEK
Förfalloår 2026	5	17
Total lokal valuta	5	17
Genomsnittlig kontraktskurs	13,16	1,21
Marknadsvärde av utestående derivat, Mkr	4	1

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om säkringar av

valutarisker av framtida kassaflöden och effekterna som redovisats i

resultaträkningen.


4:3 Känslighetsanalys Risk valutaexponering 2025
	Transaktions- exponering från kommersiella nettoflöden	Påverkan på rörelseresultatet om valutan stärks med 10% i förhållande till alla andra valutor (Valutarisk)

Mdr kr
SEK	-53	-5,3
GBP	15	1,5
CAD	10	1,0
USD	9	0,9
AUD	6	0,6

Känslighetsanalyser för transaktionsexponering

I tabell 4:3 framgår påverkan på rörelseresultatet om viktiga valutor

för Volvokoncernen förstärks med 10% i förhållande till alla andra

valutor. Säkringsredovisning tillämpas inte på säkring av kommersiella

kassaflöden i utländsk valuta, vilket innebär att påverkan på eget

kapital är påverkan på rörelseresultatet. Känslighetsanalysen för

valutarisker baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt

att en valuta förstärks med 10% i förhållande till andra valutor.

I verkligheten förändras dock normalt inte alla valutakurser vid en

och samma tidpunkt och i samma riktning och den verkliga effekten

kan därför avvika från känslighetsanalyserna. Underskottet i trans-

aktionsexponering i SEK är främst relaterat till utländska kommersi-

ella flöden i GBP, CAD, USD, AUD och NOK gentemot SEK.

Omräkningsexponering av rörelseresultatet vid

konsolidering av utländska dotterföretag

I samband med omräkning av rörelseresultatet i utländska dotterföretag

påverkas Volvokoncernens resultat vid förändring av valutakurserna.

Volvokoncernen säkrar inte denna risk. I diagram 4:7 framgår

omräkningseffekten i viktiga valutor vid konsolidering av rörelse-

resultatet för 2025 i utländska dotterföretag i Volvokoncernen.

Läs mer i avsnittet om valutaexponering av eget kapital.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Volvokoncernens valutauppföljning

Av tabell 4:4 och diagrammen 4:5 till 4:8 framgår valutapåverkan

på rörelseresultatet och illustrerar transaktionsexponering och

valutapåverkan på rörelseresultatet från kommersiella nettoflöden

i utländsk valuta, omräkningseffekt vid konsolidering av rörelse-

resultatet av utländska dotterföretag och valutapåverkan på för-

säljningen i viktiga valutor.

Läs mer om Volvokoncernens transaktionsexponering från

kommersiella flöden ovan.

Finansiell valutaexponering

Lån och placeringar i koncernens dotterföretag görs huvudsakligen

i lokala valutor via Volvo Group Treasury vilket minimerar de enskilda

företagens finansiella valutaexponering. Volvo Group Treasury använder

olika derivatinstrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i olika

valutor utan att öka Volvokoncernens risk. Volvokoncernens finansi-

ella nettoställning påverkas av förändrade valutakurser eftersom finansi-

ella tillgångar och skulder är fördelade mellan koncernföretag vilka

bedriver sin verksamhet i olika valutor.

Av tabell 4:1 framgår påverkan på Industriverksamhetens resultat

efter finansiella poster samt finansiell nettoställning exklusive leasing-

skulder och pensioner och liknande förpliktelser netto, om SEK förstärks

med 10%.

Valutaexponering av eget kapital

Volvokoncernens redovisade värde av tillgångar och skulder i

utländska dotterföretag påverkas av gällande valutakurser då

tillgångar och skulder omräknas till SEK. För att minimera valuta-

exponering av eget kapital optimeras fortlöpande storleken på eget

kapital i utländska dotterföretag med hänsyn till kommersiella och

legala förutsättningar. I samband med denna aktivitet kan utbetal-

ningar av större interna utdelningar i utländsk valuta bli föremål

för säkring. Kurssäkring av eget kapital kan förekomma i fall då ett

utländskt dotterföretag bedöms vara överkapitaliserat. Netto-

tillgångar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures

uppgick vid utgången av 2025 till 84 miljarder kronor (101).

Kurssäkringsbehov avseende investeringar i intresseföretag, joint

ventures och övriga företag avgörs från fall till fall.

Av nedanstående karta framgår Volvokoncernens nettotillgångar

(Mdr kr) fördelat per valuta.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens

principval gällande säkringsredovisning. Information om vinster och

förluster relaterat till säkring av interna utdelningar, se tabell 30:3.

Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor, Mdr kr

SEK

94,9

USD

24,4

GBP 5,5

EUR

22,4

KRW 2,6

CNY

4,9

INR 2,4

BRL

9,6

OTHER

11,8

Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor (Mdr kr) = n

Läs mer i avsnittet Valutaexponering av eget kapital ovan.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

När Volvokoncernen kommunicerar valutapåverkan på rörelseresultatet är följande faktorer inräknade:


4:4 Volvokoncernens valutauppföljning Valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen
Mkr	2025	2024	Förändring
Nettoflöden i utländsk valuta			-3.964
Realiserat och orealiserat resultat på valutariskkontrakt	20	-87	106
Orealiserat resultat på kund- och leverantörsskulder i utländsk valuta	116	-49	165
Omräkningseffekt på rörelseresultatet i utländska dotterföretag			-2.521
Total valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen			-6.214

Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta åskådliggörs i diagram 4:6 och omräkningseffekten vid konsolidering av rörelseresultatet i

utländska dotterföretag åskådliggörs i diagram 4:7 för de viktigaste valutorna.

4:5 Transaktionsexponering från kommersiella nettoflöden

2025 och 2024, Mdr kr

4:7 Omräkningseffekt på rörelseresultatet 2025

jämfört med 2024, Mkr


¢	15	10	9	6	5	4	2	-4	-53	5
£	15	11	9	7	6	5	2	-3	-59	6


£	Valutaflöde 2024			¢	Valutaflöde 2025

Diagrammet visar transaktionsexponeringen från kommersiella

kassaflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen, uttryckt som netto

överskott/underskott i viktiga valutor.

Läs mer i avsnittet Kommersiell valutaexponering.

4:6 Valutapåverkan på rörelseresultatet från nettoflöden

i utländsk valuta 2025 jämfört med 2024, Mkr


	589	106	-222	-246	-649	-771	-865	-986	-920


£	Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -3.964 Mkr).

Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen

framgår i ovanstående diagram.


	-1.016	-422	-286	-260	-218	-55	-55	-52	-40	-117


£	Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -2.521 Mkr).

Omräkningseffekt vid konsolidering av rörelseresultatet i utländska

dotterföretag framgår i ovanstående diagram.

4:8 Valutapåverkan på omsättningen 2025

jämfört med 2024, Mkr


	-9.916	-5.362	-3.824	-1.648	-1.617	-1.304	-862	-693	-4.370


£	Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -29.595 Mkr).

Valutapåverkan på omsättningen från inflöden i utländsk valuta

samt omräkningseffekt vid konsolidering av försäljningen i

utländska dotterföretag framgår i ovanstående diagram.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

KREDITRISKER


		Kreditrisker

Med kreditrisk avses risken att Volvokoncernen inte erhåller betalning

för redovisade kundfordringar och kundfinansieringsfordringar

(kommersiell kreditrisk), att Volvokoncernens placeringar inte kan

realiseras (finansiell kreditrisk) samt att en potentiell vinst inte blir

realiserad om motparten inte fullföljer sin del av kontraktet vid

användning av derivatinstrument (finansiell motpartsrisk).


		Policy

Målet för Volvokoncernens hantering av kreditrisker är att definiera,

mäta och följa upp kreditexponeringen för att minimera risken för

förluster som härrör sig från krediter till kunder och leverantörer,

finansiell kreditrisk, motpartsrisk, samt kundfinansieringsverk-

samheten inom Financial Services.

Kommersiella kreditrisker

Volvokoncernens kreditgivning styrs av koncernövergripande policys

och regler för kundklassificering. Kreditportföljen skall vara fördelad

mellan olika kundkategorier och branscher. Kreditrisken hanteras genom

aktiv kreditbevakning, rutiner för uppföljning och i förekommande

fall återtagande av produkter. Vidare bevakas fortlöpande att

erforderliga reserveringar sker för förväntade kreditförluster på

finansiella fordringar. Riskhanteringsstrategin inom Financial

Services presenteras i not 15 Kundfinansieringsfordringar och inom

Industriverksamheten i not 16 Fordringar. Dessutom presenteras

i not 15 åldersanalys av bruttoexponeringen av utestående kund-

finansieringsfordringar och i not 16 åldersanalys av kundfordringar

i relation till reserv för förväntade kreditförluster.

Kundfinansieringsfordringarna för Volvokoncernen uppgick den

31 december 2025 till netto 234 miljarder kronor (257). Kredit-

risken i denna portfölj fördelas mellan ett stort antal enskilda kunder

och återförsäljare. Säkerhet utgörs av de finansierade produkterna.

I kreditgivningen eftersträvar Volvokoncernen en balans mellan

riskexponering och förväntad avkastning. Syndikering av kundfinansi-

eringsfordringar görs i syfte att reducera koncentrationsrisken.

Per 31 december 2025 uppgick Volvokoncernens kundfordringar

till netto 31 miljarder kronor (42).

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om Volvokoncernens

koncentration av kreditrisk i Financial Services.

Läs mer i Not 16 Fordringar.

Finansiella kreditrisker

Volvokoncernens finansiella tillgångar förvaltas till största delen av

Volvo Group Treasury. Alla placeringar måste uppfylla kraven på hög

likviditet och låg kreditrisk. Enligt Volvokoncernens finansiella

riskpolicy uppnås detta genom att motparter för både placeringar

och derivattransaktioner skall ha erhållit en rating om A- eller bättre,

hos något av de väletablerade kreditratinginstituten eller liknande.

Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick den 31 december

2025 till 73 miljarder kronor (85), varav merparten i form av bank-

kontobalanser.

Läs mer i Not 18 Likvida medel.

Finansiella motpartsrisker

Vid användning av derivatinstrument uppkommer en motpartsrisk,

vilket innebär att en potentiell förlust inte alltid kan regleras (helt

eller delvis) mot en potentiell vinst om motparten inte fullföljer sin

del av kontraktet. Volvokoncernen arbetar aktivt med limiter per

motpart för att reducera risken för höga nettobelopp mot enstaka

motparter. För att minska exponeringen ytterligare ingår Volvo-

koncernen nettningsavtal, s.k. ISDA-avtal, med alla motparter som

kan komma ifråga för derivattransaktioner. Nettningsavtalen innebär

att fordringar och skulder kan kvittas i vissa situationer, bl.a.

i händelse av motpartens insolvens. Till ISDA-avtal medföljer ofta s.k.

Credit Support Annex (CSA) villkor. CSA fastställer villkoren för när

parterna är skyldiga att utföra kontantöverföringar sinsemellan för att

reducera exponeringen på öppna nettopositioner. Nettningsavtalen

har dock ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller

finansiella ställning, eftersom ingångna derivattransaktioner

redovisas brutto. Tabell 4:9 visar effekterna av nettningsavtal

och kontantöverföringar på Volvokoncernens bruttoexponering

i utestående ränte- och valutaderivat per 31 december 2025.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens

bruttoexponering per typ av derivatinstrument.


4:9 Påverkan från nettningsavtal och kontantöverföringar på Volvokoncernens bruttoexponering i derivat, 31 dec 2025
	Bruttoposition	Nettningsavtal	Kontant- överföringar	Nettoposition	Förändring
Ränte- och valutaderivat rapporterade som tillgångar	7.646	-1.587	-5.423	635	92 %
Ränte- och valutaderivat rapporterade som skulder	1.787	-1.587	-17	183	90 %

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

LIKVIDITETSRISKER


		Likviditetsrisker

Med likviditetsrisk avses risken att Volvokoncernen inte skulle

kunna finansiera eller återfinansiera sina tillgångar eller fullgöra

sina betalningsåtaganden.


		Policy

Volvokoncernen strävar efter att hålla en god finansiell beredskap

genom att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida

tillgångar, huvudsakligen i form av kassabalanser på banker med en

kreditrating på minst A- från ett av de väletablerade kreditratinginstituten

4:10 Framtida kassaflöden inklusive leasingskulder och derivat

relaterade till långfristiga och kortfristiga finansiella skulder¹, Mdr kr

eller liknande. En god balans mellan kort och lång upplåning samt

avtalade långfristiga kreditfaciliteter är avsett att säkra tillgången till

likviditet och således Volvokoncernens betalningsförmåga.

Volvokoncernens likvida medel uppgick till 73 miljarder kronor (85) den

31 december 2025. Därutöver finns beviljade men ej utnyttjade

kreditfaciliteter på 61 miljarder kronor (59). Diagram 4:10 visar

förväntade framtida kassaflöden relaterade till finansiella skulder.

Kapitalflödet avser förväntade betalningar avseende lån, leasing-

skulder och derivat. Förväntat ränteflöde baseras på marknadens

förväntade framtida räntor och avser betalningar av räntor på lån,

leasingskulder och derivat. Ränteflödet redovisas inom kassaflödet

från den löpande verksamheten. De outnyttjade kreditfaciliteternas

löptidsfördelning är också inkluderad i not 22 Skulder, i tabell 22:2.

Den stora andelen låneförfall under 2026 och 2027 är en effekt av

den normala affärsverksamheten i Volvokoncernen, där portföljen inom

Financial Services har en kortare förfallostruktur i jämförelse med

Industriverksamheten.

Financial Services mäter matchningsgraden av in- och

utlåningens längd. Beräkningen av matchningsgraden exkluderar

eget kapital som uppgick till 10% i Financial Services. Vid utgången

av 2025 var denna matchningsgrad 98% (97) vilket är i enlighet

med Volvokoncernens policy. Av praktiska och affärsmässiga skäl

har Volvo Group Treasury mandat att avvika till en matchningsgrad

om 80–120% avseende på portföljen i Financial Services. Vid

utgången av 2025 var denna matchningsgrad 95% (95). Vinster

och förluster hänförliga till den lägre matchningsgraden påverkar

segmentet Koncernfunktioner och övrigt inom Industriverksamheten.

Läs mer i Not 14 Leasing om löptidsanalys för långfristiga

leasingskulder i tabell 14:4.

Läs mer i Not 22 Skulder om löptidsanalys för långfristiga

skulder i tabell 22:2.


£	-110,8	-73,7	-26,4	-19,1	-14,6	-1,1	-2,3
¢	-9,5	-5,6	-3,0	-2,0	-0,9	-0,3	-0,3


£	Kapitalflöde lån		¢	Ränteflöde

1 Utöver derivat inkluderade i diagram 4:10 innehar Volvokoncernen derivat

relaterade till finansiella skulder som redovisas som tillgångar vilka förväntas

ge upphov till 6,1 miljarder kronor (3,1) i framtida kapitalflöde och 0,3

miljarder kronor (1,5) i framtida ränteflöde.

ÖVRIGA PRISRISKER


		Övriga prisrisker

Råvarurisker

Med råvarurisk avses risken att ändrade råvarupriser kan påverka

Volvokoncernens resultat. Upphandling av råvaror såsom stål, ädla

metaller och el sker regelbundet inom Volvokoncernen varvid pris

erhålls på globala marknader.


		Policy

Förändringar i råvarupriserna ingår i Volvokoncernens produkt-

kostnadskalkyler. Ökade råvarukostnader påverkar därmed försäljnings-

priset för slutprodukterna. Inköpsavtal med råvaruleverantörer kan

också vara långsiktiga eller strukturerade på ett sätt som minskar

volatiliteten i råvarukostnaderna.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


5		Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar


		Redovisningsprinciper

Joint ventures

Joint ventures är företag i vilka Volvokoncernen har gemensamt

bestämmande inflytande tillsammans med en eller flera externa

parter. Gemensam kontroll föreligger endast när beslut om relevant

verksamhet kräver ett enhälligt samtycke från de parter som delar

kontroll. Andelar i joint ventures redovisas i enlighet med

kapitalandelsmetoden.

Intresseföretag

Intresseföretag är företag i vilka Volvokoncernen har ett betydande

inflytande. En stark indikation på sådant inflytande är när

koncernens innehav är mer än 20% men mindre än 50% av

röstvärdet. Andelar i intresseföretag redovisas i enlighet med

kapitalandelsmetoden.

Kapitalandelsmetoden

Volvokoncernens andel av företagens vinst/förlust som rapporteras

enligt kapitalandelsmetoden redovisas som resultat från innehav i

joint ventures och intresseföretag i Volvokoncernens resultaträkning.

I förekommande fall har resultatet reducerats med avskrivning av

övervärden och hänsyn har tagits till effekten av tillämpning av olika

redovisningsprinciper. Resultat från företag redovisade enligt

kapitalandelsmetoden redovisas i rörelseresultatet då Volvo-

koncernens investeringar är av rörelsekaraktär. Utdelningar från

joint ventures och intresseföretag ingår inte i koncernens resultat.

Det redovisade värdet på andelar i joint ventures och intresseföretag

förändras med Volvokoncernens andel av företagens resultat efter

skatt minskat med avskrivning av övervärden och erhållna

utdelningar. Värdet av investeringar i joint ventures och intresse-

företag påverkas även av Volvokoncernens andel av företagens

övriga totalresultat samt av valutakursförändringar vid omräkning

av företagens eget kapital i Volvokoncernens konsolidering.

När kapitalandelsmetoden tillämpas och intresseföretag eller joint

ventures redovisar förluster, kan ytterligare nedskrivningar redovisas

om nedskrivningsbehov föreligger. Exempelvis är en väsentlig eller

långvarig nedgång i verkligt värde av aktierna en indikation på

nedskrivningsbehov. Investeringar som redovisas i enlighet med

kapitalandelsmetoden kan dock inte uppgå till ett negativt redovisat

värde. Volvokoncernens andel av en förlust justeras därför inte om

innehavet uppgår till ett negativt värde. Avsättningar görs för

ytterligare förluster i den mån Volvokoncernen har en legal eller

formell förpliktelse att göra betalningar för ett joint venture eller

intresseföretag.

Övriga aktier och andelar

Under övriga aktier och andelar redovisas aktieinnehav i företag i

vilka Volvokoncernen inte har ett betydande inflytande. Det betyder

generellt att Volvokoncernens innehav motsvarar mindre än 20% av

röstvärdet. Noterade aktier och andelar redovisas till verkligt värde

via övrigt totalresultat till följd av att aktierna inte innehas för handel.

För onoterade aktier och andelar kan verkligt värde inte fastställas på

ett tillförlitligt sätt, dessa värderas därför till upplupet anskaffnings-

värde. Intjänad eller betald ränta hänförlig till dessa tillgångar redovisas

i resultaträkningen bland finansiella poster i enlighet med effektiv-

räntemetoden. Utdelning hänförlig till dessa tillgångar redovisas som

resultat från övriga aktieinnehav inom rörelseresultatet.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och

värdering av finansiella instrument.

Väsentliga innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden

cellcentric GmbH & Co KG

År 2021 bildade Daimler Truck AG och Volvo Group det 50/50-

ägda joint venture-bolaget cellcentric GmbH & Co. KG med

huvudkontor i Kirchheim unter Teck, Tyskland. cellcentrics

huvudfokus är att utveckla, producera och kommersialisera

bränslecellsystem för användning i tunga lastbilar. Investeringen

redovisas inom rörelsesegmentet Lastbilar.

VE Commercial Vehicles, Ltd. (VECV)

VE Commercial Vehicles Ltd. (VECV) har sedan 2008 varit ett

joint venture mellan Volvo Group och Eicher Motors Limited.

Investeringen i VECV syftar till att stärka Volvokoncernens position

på den indiska marknaden. VECV omfattar fem affärsområden –

Eicher Trucks and Buses, Volvo Trucks India, Eicher Engineering

Components samt VE Powertrain. Volvokoncernen innehar 45,6 %

och investeringen redovisas inom rörelsesegmentet Lastbilar.

Flexis SAS

År 2024 bildade Volvokoncernen joint venture-företaget Flexis SAS

tillsammans med Renault Group och CMA CGM Group. Volvo-

koncernen innehar 45% av företaget, vars syfte är att erbjuda nästa

generation helt elektriska och mjukvarudefinierade skåpbilar. Bolaget,

som har sitt säte i Frankrike, ska möta det växande behovet av

koldioxidfri och effektiv stadslogistik. Investeringen redovisas inom

rörelsesegmentet Lastbilar. I februari 2026 har Volvokoncernen

kommit överens om att sälja sitt innehav om 45% till Renault Group.

Milence

Under 2022 bildade Volvokoncernen, Daimler Truck och Traton

Group ett joint venture, Milence. Syftet är att tillhandahålla till-

förlitliga och lättillgängliga högpresterande laddstationer för alla

operatörer av batterielektriska tunga fordon. Volvokoncernen innehar

33,3 % och investeringen redovisas inom rörelsesegmentet

Lastbilar.

Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV)

Volvokoncernen förvärvade år 2015 en ägarandel om 45% i

Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV), vilket avsevärt

stärkte koncernens position på den kinesiska marknaden för

kommersiella fordon. Ägandet i den kinesiska fordonstillverkaren

DFCV klassificeras som ett intresseföretag och redovisas inom

rörelsesegmentet Lastbilar.

Nya investeringar 2025

Under 2025 etablerade Volvokoncernen och Daimler Truck ett joint

venture, Coretura AB, med ett ägandeförhållande om 50/50. Syftet

med joint venture-företaget är att utveckla en ny, standardiserad

mjukvarudefinierad fordonsplattform (Software-Defined Vehicle,

SDV) för den kommersiella fordonsindustrin. Bolaget har sitt säte

i Göteborg och inledde sin verksamhet i juni 2025.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


5:1 Investeringar i joint ventures och intresseföretag
	Joint ventures				Intresseföretag
	cellcentric	VECV	Flexis	Milence	DFCV	Övriga joint ventures och intresseföretag¹	Total
Ingående redovisat värde 2024	7.786	3.131	–	377	7.256	608	19.158
Ägarandel (%)	50,0	45,6	45,0	33,3	45,0	–	–
Förvärv av joint ventures eller intresseföretag	–	–	2.436	–	–	356	2.792
Avyttring av joint ventures eller intresseföretag	–	–	–	–	–	–	–
Resultat enligt kapitalandelsmetoden	-1.404	615	-157	-192	-952	-76	-2.166
Kapitaltillskott	1.307	–	–	432	–	154	1.893
Valutakursförändringar	269	238	30	16	401	18	972
Erhållen utdelning	–	-143	–	–	–	–	-143
Övrigt	–	-6	–	–	21	-25	-9
BR Redovisat värde, 31 dec 2024	7.958	3.835	2.309	634	6.726	1.035	22.496
Ägarandel (%)	50,0	45,6	45,0	33,3	45,0	–	–
Förvärv av joint ventures eller intresseföretag²	–	–	–	–	–	501	501
Avyttring av joint ventures eller intresseföretag	–	–	–	–	–	-3	-3
Resultat enligt kapitalandelsmetoden	-1.321	690	-354	-273	-240	-132	-1.630
Kapitaltillskott	1.169	–	–	443	–	436	2.048
Valutakursförändringar	-458	-775	-127	-38	-690	-43	-2.131
Erhållen utdelning	–	-203	–	–	–	–	-203
Övrigt	–	6	–	–	25	–	31
BR Redovisat värde, 31 dec 2025	7.348	3.554	1.828	765	5.821	1.796	21.111

1 Övriga innehav avser huvudsakligen Cespira, Coretura AB och Blue Chip Jet II .

2 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter i sektionen periodens avyttringar om etableringen av Coretura.


5:2 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag
	2025	2024
Resultat från joint ventures
VECV	690	615
cellcentric	-1.321	-1.404
Flexis	-354	-157
Milence	-273	-192
Övriga företag	-142	-70
Delsumma	-1.400	-1.208
Resultat från intresseföretag
DFCV¹	-240	-952
Övriga företag	10	-6
Delsumma	-230	-959
Omvärdering, nedskrivning och resultat vid avyttring av aktier
Övriga företag	–	–
Delsumma	–	–
RR Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag²	-1.630	-2.166

1 Resultatet från DFCV inkluderar en internvinsteliminering om netto 25 Mkr (37)

samt en justering enligt Volvokoncernens redovisningsprinciper på 15 Mkr (-92).

2 Inkluderar Volvokoncernens avskrivningar på övervärden om 25 Mkr (37) i

intresseföretag och joint ventures.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Följande tabell visar sammanfattad finansiell information för Volvokoncernens väsentliga joint ventures och intresseföretag:


5:3 Sammanfattade finansiella rapporter
	Joint ventures								Intresseföretag
	cellcentric		VECV		Flexis		Milence		DFCV
	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Resultaträkning
Nettoomsättning	10	117	29.120	28.596	–	–	48	8	41.201	40.452
Rörelseresultat	-2.626	-2.780	1.828	1.455	-713	-380	-789	-601	-533	-1.967
Periodens resultat	-2.647	-2.801	1.514	1.347	-788	-347	-821	-614	-534	-2.116
Övrigt totalresultat	24	-63	–	–	–	–	17	11	–	–
Totalt totalresultat	-2.623	-2.864	1.514	1.347	-788	-347	-804	-603	-534	-2.116
Periodens resultat inkluderar:
Avskrivningar och nedskrivningar	-690	-700	-692	-758	-8	-2	-169	-60	-1.537	-1.580
Ränteintäkter	10	9	235	230	27	34	13	19	73	127
Räntekostnader	-19	-17	-42	-27	-103	-1	-30	-34	–	–
Inkomstskatter	-12	-13	-505	-315	–	–	-4	–	-70	-273
Balansräkning
Anläggningstillgångar	14.663	15.860	4.884	5.716	10.474	5.562	3.061	2.501	14.220	16.906
Omsättningstillgångar	1.078	1.371	13.401	13.459	1.654	3.111	1.301	1.058	34.863	35.026
varav likvida medel	549	567	3.287	3.033	638	2.607	1.108	537	12.846	15.818
Summa tillgångar	15.741	17.231	18.285	19.175	12.128	8.673	4.362	3.559	49.083	51.932
Eget kapital	14.518	15.727	6.388	6.838	4.062	5.130	2.294	1.901	9.964	12.032
Långfristiga finansiella skulder	330	365	233	237	–	–	1.150	1.274	–	–
Övriga långfristiga skulder	41	459	756	893	7	6	623	–	3.765	4.280
Kortfristiga finansiella skulder	38	9	42	60	3.181	1.247	74	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder	813	671	10.866	11.147	4.878	2.290	220	384	35.354	35.620
Summa eget kapital och skulder	15.741	17.231	18.285	19.175	12.128	8.673	4.362	3.559	49.083	51.932
Ägarandel (%)	50,0	50,0	45,6	45,6	45,0	45,0	33,3	33,3	45,0	45,0
Avstämning av andel i eget kapital mot Volvokoncernens redovisade värde enligt kapitalandelsmetoden
Eget kapital hänförligt till Volvokoncernen	7.259	7.863	2.913	3.118	1.828	2.309	765	634	4.484	5.414
Övriga justeringar¹	89	94	641	716	–	–	–	–	1.337	1.312
Redovisat värde för innehav enligt kapitalandelsmetoden	7.348	7.958	3.554	3.835	1.828	2.309	765	634	5.821	6.726

1 Övriga justeringar avser goodwill och övervärden vid förvärv, inklusive avskrivningar, nedskrivningar, återföringar av nedskrivningar samt redovisningsmässiga

justeringar i enlighet med Volvokoncernens redovisningsprinciper.

Volvokoncernens andel av eventualförpliktelser i joint ventures

uppgick till 89 Mkr (112). Erhållen utdelning under 2025 från VECV

uppgick till 203 Mkr (142).

Övriga aktier och andelar

Redovisat värde av Volvokoncernens innehav av aktier och andelar i

övriga företag framgår i tabell 5:4.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och

värdering av finansiella instrument.


5:4 Aktieinnehav i noterade och onoterade företag
	31 dec 2025 Redovisat värde	31 dec 2024 Redovisat värde
Innehav i noterade företag¹	18	35
Innehav i onoterade företag	1.089	1.072
BR Övriga aktier och andelar	1.106	1.107

1 Förändring i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och uppgick till -17

Mkr (13).

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


6		Segmentsrapportering


		Redovisningsprinciper

Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den

interna rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren.

Högsta verkställande beslutsfattare har definierats som Volvos

koncernledning, eller relevant medlem av den utökade koncern-

ledningen, vilka fattar strategiska beslut och är ansvariga för

fördelning av resurser och utvärdering av rörelsesegmentens

finansiella prestation.

Volvokoncernen innefattar nio affärsområden: Volvo Lastvagnar,

Mack Trucks, Renault Trucks, Volvo Autonomous Solutions, Volvo

Energy, Volvo Construction Equipment, Volvo Bussar, Volvo Penta,

och Volvo Financial Services.

Varje affärsområde ses som ett separat rörelsesegment förutom

affärsområdena för lastbilar, Volvo Autonomous Solutions och Volvo

Energy vilka ingår i segmentet Lastbilar. Detta segment innefattar

även intresseföretagen och joint ventures Dongfeng Commercial

Vehicles, VE Commercial Vehicles, cellcentric, Milence, Flexis SAS,

Cespira och Coretura AB. Lastbilssegmentet har gemensamma

funktioner för produktutveckling, inköp och tillverkning vilka är

mycket integrerade, och strategisk resursallokering sker till

segmentet som helhet.

Segmentet Koncernfunktioner och övrigt innefattar Nova Bus,

Designwerk och gemensamma affärsstödsfunktioner såsom Volvo

Group Digital & IT och Volvo Group Real Estate. Kostnaderna för

dessa affärstödsfunktioner delas mellan de olika affärsområdena

baserat på utnyttjande i enlighet med Volvokoncernens fastställda

principer. Från och med den 1 januari 2026 ingår Designwerk i

rörelsesegmentet Lastbilar.


6:1 Redovisning per rörelsesegment
2025	Lastbilar	Anläggnings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar	Industri- verksamheten	Financial Services	Elimi- neringar	Volvo- koncernen
Nettoomsättning, externa kunder	319.700	80.946	23.395	19.824	9.553	453.418	26.258	-493	479.183
Nettoomsättning, internt	3.764	695	1.677	773	-2.817	4.092	210	-4.302	–
RR Nettoomsättning	323.463	81.641	25.072	20.597	6.736	457.509	26.469	-4.795	479.183
Kostnader	-293.071	-70.200	-22.869	-17.224	-8.137	-411.501	-22.600	5.054	-429.047
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag	-1.609	-5	-11	–	-4	-1.630	–	–	-1.630
RR Rörelseresultat	28.783	11.436	2.192	3.373	-1.405	44.379	3.869	258	48.506
RR Ränteintäkter och liknande resultatposter						2.167	–	-258	1.909
RR Räntekostnader och liknande resultatposter						-1.819	–	–	-1.819
RR Övriga finansiella intäkter och kostnader						-1.204	–	–	-1.204
RR Resultat efter finansiella poster						43.522	3.869	–	47.391
Övrig segmentsinformation
Avskrivningar och nedskrivningar	-18.178	-2.011	-579	-706	2.902	-18.573	-4.913	–	-23.486
Omstruktureringskostnader	-103	-26	–	1	10	-118	-60	–	-178
Intäkter/förluster från avyttringar	990	798	–	–	52	1.840	–	–	1.840
Anskaffningar av im-/materiella anläggningstillgångar	38.210	3.996	857	1.064	-6.012	38.116	9.581	–	47.697
BR Andelar i joint ventures och intresseföretag	20.368	55	90	–	598	21.111	–	–	21.111
BR Tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	–	–	–	–	–	–
BR Skulder som innehas för försäljning	–	–	–	–	–	–	–	–	–

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


6:2 Redovisning per rörelsesegment
2024	Lastbilar	Anläggnings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar	Industri- verksamheten	Financial Services	Elimi- neringar	Volvo- koncernen
Nettoomsättning, externa kunder	356.482	87.647	23.093	19.087	14.619	500.928	26.419	-531	526.816
Nettoomsättning, internt	4.128	658	1.451	765	-2.955	4.047	562	-4.610	–
RR Nettoomsättning	360.610	88.305	24.544	19.852	11.665	504.975	26.982	-5.140	526.816
Kostnader	-312.491	-75.565	-22.130	-16.433	-13.993	-440.611	-22.940	5.512	-458.039
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag	-2.152	-3	18	–	-29	-2.166	–	–	-2.166
RR Rörelseresultat	45.966	12.737	2.433	3.419	-2.357	62.198	4.042	371	66.611
RR Ränteintäkter och liknande resultatposter						3.060	–	-371	2.688
RR Räntekostnader och liknande resultatposter						-1.592	–	–	-1.592
Övriga finansiella intäkter och kostnader						-497	–	–	-497
RR Resultat efter finansiella poster						63.168	4.042	–	67.210
Övrig segmentsinformation
Avskrivningar och nedskrivningar	-16.417	-2.115	-628	-638	2.420	-17.379	-5.170	–	-22.548
Omstruktureringskostnader¹	-57	-72	195	-58	413	421	-24	–	397
Intäkter/förluster från avyttringar	81	-17	–	–	185	249	–	–	249
Anskaffningar av im-/materiella anläggningstillgångar	30.614	4.521	706	947	-5.256	31.531	10.269	–	41.799
BR Andelar i joint ventures och intresseföretag	21.938	62	105	1	390	22.496	–	–	22.496
BR Tillgångar som innehas för försäljning	–	–	–	–	381	381	–	–	381
BR Skulder som innehas för försäljning	–	–	–	–	-13	-13	–	–	-13

1 Under 2024 återfördes 572 Mkr från omstruktureringsreserver som redovisades 2023.


6:3 Redovisning per geografisk region
	Nettoomsättning¹		Anläggningstillgångar²
	2025	2024	2025	2024
Europa	206.455	216.270	103.394	97.612
varav Sverige	11.686	11.731	43.620	37.749
varav Frankrike	35.210	41.544	15.170	15.409
varav Storbritannien	27.881	29.206	6.147	6.401
varav Spanien	16.726	16.226	8.644	8.233
Nordamerika	140.619	162.370	32.538	33.633
varav USA	114.302	134.073	26.494	31.564
Sydamerika	46.437	56.559	4.329	4.133
varav Brasilien	31.010	43.331	3.806	3.571
Asien	55.163	58.773	3.769	5.700
varav Kina	11.063	15.436	505	1.958
Afrika och Oceanien	30.509	32.843	3.184	3.250
varav Australien	14.972	17.081	1.777	1.369
Summa	479.183	526.816	147.214	144.328

1 Redovisning av nettoomsättning per geografisk region grundas på var leverans av varor och service har skett.

2 Anläggningstillgångar inkluderar materiella och immateriella anläggningstillgångar utom goodwill.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


7		Intäkter


		Redovisningsprinciper

Industriverksamhetens redovisade nettoomsättning avser intäkter

från försäljning av fordon och service. Intäktsredovisning av fordon

och service sker när kontrollen har överförts från Volvokoncernen till

kunden. Kontroll avser kundens möjlighet att använda fordon eller

service i dennes verksamhet och erhålla kassaflöden till följd av

användandet. Fordon och service säljs separat såväl som i kombination.

I kombinerade kontrakt där fordon och service är separerbara i det

avseendet att dessa kan användas oberoende av varandra, fördelas

transaktionspriset mellan fordon och service baserat på fristående

försäljningspriser enligt prislistor.

Financial Services redovisade nettoomsättning avser ränteintäkter

relaterat till finansiell leasing och avbetalningskontrakt såväl som

intäkter från operationella leasingkontrakt. Ränteintäkter redovisas

över underliggande kontraktsperiod och intäkter från operationell

leasing redovisas över leasingperioden.

Fordon

Fordon inkluderar försäljning av nya lastbilar, bussar, anläggnings-

maskiner, motorer och batterier likväl som försäljning av begagnade

lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, släp, överbyggnader och

specialfordon. En fabriksgaranti inkluderas som en del i försälj-

ningen. Kunderna kan betala för fordon i samband med försäljningen

eller senarelägga betalningen genom att ingå avtal om olika

betalningslösningar såsom avbetalningsköp och finansiell leasing.

Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar om produktgarantier.

Intäkter redovisas vid en specifik tidpunkt, då kontrollen av fordonet

har överförts till kunden vilket normalt sett är när fordonet har

levererats till kunden. Värdet av lämnade rabatter, retur av varor

samt rörligt försäljningspris har beaktats som en del av intäkts-

redovisningen.

I de fall en försäljning av fordon görs i kombination med ett åter-

köpsåtagande (s.k. buybacks och tradebacks) är kriteriet för att

bedöma huruvida kontroll har överförts baserat på om kunden har

ett betydande ekonomiskt incitament att utöva sin rätt att återlämna

fordonet eller inte. Ett betydande ekonomiskt incitament existerar

om återköpspriset är högre än förväntat marknadsvärde, d.v.s.

nettoförsäljningsvärdet vid slutet av perioden för restvärdes-

åtaganden, eller om historiska återköp indikerar att det är sannolikt

att kunden kommer att återlämna fordonet vid slutet av åtagande-

perioden. Kontrollen har således inte överförts och transaktionen

redovisas som en operationell leasingtransaktion. Intäkten och

kostnaden redovisas då över perioden för restvärdesåtaganden i

resultaträkningen. En tillgång i operationell leasing, en restvärdes-

skuld och en förutbetald leasingintäkt redovisas i balansräkningen.

Tillgången skrivs av linjärt över åtagandeperioden och den förut-

betalda leasingintäkten intäktsredovisas över samma period.

Restvärdesskulden förblir oförändrad fram till slutet av åtagande-

perioden. Om fordonet återlämnas vid slutet av åtagandeperioden,

återbetalas restvärdesskulden till kunden och fordonet omklassificeras

från tillgångar i operationell leasing till varulager.

Läs mer i Not 14 Leasing om leaseintäkter för tillgångar i

operationell leasing.

Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar enligt

EU:s Taxonomi för hållbara aktiviteter avseende taxonomiförenlig

omsättning.

I de fall kunden inte bedöms ha ett ekonomiskt incitament att

återlämna fordonet så redovisas transaktionen enligt reglerna för

försäljning med returrätt. Intäkter motsvarande försäljningspriset

med avdrag för återköpsåtagandet redovisas vid försäljnings-

tidpunkten, liksom en proportionell andel av kostnad för såld vara.

Kvarvarande intäkt redovisas som återbetalningsskuld, samt

resterande kostnad för såld vara redovisas som en returrättstillgång

över åtagandeperioden. Om fordonet inte återlämnas, redovisas

återbetalningsskulden som intäkt och returrättstillgången som

kostnad för såld vara vid slutet av åtagandeperioden.

Service

Service inkluderar försäljning av reservdelar, underhållsservice,

reparationer, utökad garanti, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster

och lösningar och andra eftermarknadsprodukter. Intäkter redovisas när

kontrollen har överförts till kunden vilket är när Volvokoncernen har utfört

service och kostnad för utförandet uppstått så att kunden kan dra nytta

av levererad service. För reservdelar redovisas intäkten vid en

specifik tidpunkt, normalt sett i samband med leverans till kunden.

För underhållsservice, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster och

lösningar och andra eftermarknadsprodukter redovisas intäkter över tid,

normalt sett över kontraktsperioden. I de fall betalning sker i förskott

avseende servicekontrakt redovisas en avtalsskuld.

Service inkluderar även intäkter inom Financial Services relaterat

till finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing.

Under 2025 uppgick intäkter från Financial Services till 26.469 Mkr

(26.982).

Läs mer i Not 6 Segmentsrapportering om nettoomsättningens

fördelning per rörelsesegment och geografisk region.

Läs mer i Not 14 Leasing om leasingintäkter för tillgångar i operationell

leasing och finansiella intäkter på kundfinansierings-fordringar.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Försäljning med återköpsåtaganden

När Volvokoncernen säljer fordon med återköpsåtaganden (s.k.

buybacks och tradebacks) är bedömningen huruvida kontrollen har

överförts från Volvokoncernen till kunden och vid vilken tidpunkt intäkter

ska redovisas kritisk. Bedömningen avser huruvida det föreligger ett

betydande ekonomiskt incitament eller inte för kunden att utöva sin rätt

att återlämna fordonet vid slutet av åtagandeperioden. Bedömningen av

betydande ekonomiskt incitament utförs i början av kontraktet och

utfallet vid slutet av åtagandeperioden kan skilja sig åt jämfört med den

initiala bedömningen. Faktorer som tas hänsyn till och som kräver

bedömning är uppskattning av förväntat marknadsvärde d.v.s.

nettoförsäljningsvärde vid slutet av perioden för restvärdesåtaganden

och historiska återköp. Den framtida mixen av fordon och service

baseras på kundernas efterfrågan av produkter och lösningar med

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

lägre miljöpåverkan. Övergången till batterielektriska och bränsle-

cellselektriska produkter, såväl som störningar i leveranskedjan och

produktionen innebär osäkerheter i bedömningen av förväntat

marknadsvärde.

Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar för en beskrivning

av restvärdesrisker och bedömningen av marknadsvärde.

Rörligt försäljningspris

En del försäljningstransaktioner har ett rörligt försäljningspris.

Vid bedömning av rörligt försäljningspris används den förväntade

värdemetoden och intäkter redovisas när det är mycket sannolikt att

en återföring inte kommer att ske. Både den förväntade värdemetoden

samt huruvida det är mycket sannolikt kräver bedömning för att göra

en uppskattning. Uppskattningarna görs vid ingången av kontraktet

med löpande omvärdering vid varje rapportperiod.


7:1 Uppdelning av intäkter¹
	Lastbilar	Anlägg- nings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar	Industri- verksam- heten	Financial Services	Elimne- ringar	Volvo- koncernen
2025	Lastbilar	Anlägg- nings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar	Industri- verksam- heten	Financial Services	Elimne- ringar	Volvo- koncernen
Nettoomsättning per geografisk region
Europa	157.288	27.761	6.578	9.622	-739	200.511	9.938	-3.994	206.455
Nordamerika	89.279	19.301	11.291	4.586	7.897	132.353	8.707	-441	140.619
Sydamerika	34.179	3.939	2.170	834	-173	40.948	5.675	-186	46.437
Asien	24.711	23.419	1.770	4.336	-89	54.147	1.016	–	55.163
Afrika och Oceanien	18.007	7.221	3.263	1.220	-160	29.551	1.133	-175	30.509
RR Nettoomsättning	323.463	81.641	25.072	20.597	6.736	457.509	26.469	-4.795	479.183
Nettoomsättning per produktgrupp
Fordon	252.321	66.565	19.138	14.992	6.261	359.276	–	-4.110	355.167
Service	71.142	15.076	5.933	5.605	475	98.233	26.469	-686	124.016
RR Nettoomsättning	323.463	81.641	25.072	20.597	6.736	457.509	26.469	-4.795	479.183
Tidpunkt för intäktsredovisning
Intäktsredovisning av fordon och service vid leverans	299.950	78.168	23.778	20.547	5.835	428.277	–	-799	427.478
Intäktsredovisning av fordon och service över kontraktsperioden	23.513	3.474	1.294	50	901	29.232	26.469	-3.996	51.704
RR Nettoomsättning	323.463	81.641	25.072	20.597	6.736	457.509	26.469	-4.795	479.183

1 Läs mer i Resultatutveckling och avsnitt Nettoomsättning om förändring av försäljning justerat för valutakursförändringar och försäljning av verksamheter

i jämförelse med 2024.


7:2 Uppdelning av intäkter¹
	Lastbilar	Anlägg- nings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar	Industri- verksam- heten	Financial Services	Elimne- ringar	Volvo- koncernen
2024	Lastbilar	Anlägg- nings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar	Industri- verksam- heten	Financial Services	Elimne- ringar	Volvo- koncernen
Nettoomsättning per geografisk region
Europa	165.594	26.934	6.547	9.580	2.379	211.034	9.861	-4.625	216.270
Nordamerika	105.546	23.459	10.979	4.036	9.466	153.486	9.025	-141	162.370
Sydamerika	44.182	4.099	2.248	854	-241	51.142	5.581	-164	56.559
Asien	25.019	26.604	1.821	4.008	135	57.587	1.190	-4	58.773
Afrika och Oceanien	20.268	7.208	2.949	1.375	-74	31.725	1.324	-206	32.843
RR Nettoomsättning	360.610	88.305	24.544	19.852	11.665	504.975	26.982	-5.140	526.816
Nettoomsättning per produktgrupp
Fordon	286.919	72.503	18.738	14.278	9.310	401.747	–	-4.555	397.193
Service	73.690	15.802	5.806	5.574	2.355	103.228	26.982	-586	129.624
RR Nettoomsättning	360.610	88.305	24.544	19.852	11.665	504.975	26.982	-5.140	526.816
Tidpunkt för intäktsredovisning
Intäktsredovisning av fordon och service vid leverans	336.856	84.915	23.461	19.801	9.314	474.345	–	-1.359	472.986
Intäktsredovisning av fordon och service över kontraktsperioden	23.754	3.391	1.083	51	2.351	30.630	26.982	-3.782	53.830
RR Nettoomsättning	360.610	88.305	24.544	19.852	11.665	504.975	26.982	-5.140	526.816

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


7:3 Avtals- och returrättstillgångar
	31 dec 2025	Varav förfaller inom 12 månader	Varav förfaller efter 12 månader	31 dec 2024	31 dec 2023
Avtalstillgångar	13	–	13	14	14
Returrättstillgångar	1.738	304	1.434	1.699	1.535
Reservdelstillgångar	154	110	44	151	154
Summa	1.905	415	1.490	1.865	1.702

Avtalstillgångar redovisas som övriga fordringar och inkluderar

redovisade intäkter för utfört arbete som ännu inte har fakturerats.

Returrättstillgångar och reservdelstillgångar avser produktkostnaden

för de tillgångar som kan komma att returneras till Volvokoncernen.


7:4 Avtals- och återbetalningsskulder
	31 dec 2025	Varav förfaller inom 12 månader	Varav förfaller efter 12 månader	31 dec 2024	31 dec 2023
Avtalsskulder
Förutbetalda intäkter för service	28.179	5.243	22.936	29.075	24.916
Förskott från kunder	4.009	3.962	46	4.312	3.623
Övriga förutbetalda intäkter	2.160	1.965	195	2.084	1.460
Upplupna kostnader avseende återförsäljarbonus och rabatter	7.758	7.749	10	8.996	6.952
Återbetalningsskulder	2.226	580	1.646	2.169	2.054
Summa	44.331	19.499	24.833	46.636	39.006

Avtalsskulder redovisas som övriga skulder och inkluderar förskotts-

betalningar från kunder, t.ex. förskott för serviceavtal och utökad

garanti, för vilka intäkter redovisas när tjänsten tillhandahålls.

Återbetalningsskulder härrör till rätten att returnera en produkt och

inkluderar de belopp som förväntas betalas till kunden om fordonet

eller reservdelen returneras. Förändringen av avtals- och återbetal-

ningsskulder är främst hänförlig till minskade upplupna kostnader

avseende återförsäljarbonus och rabatter. Under 2025 har intäkter

redovisats med 22.405 Mkr (26.205) som var inkluderade i

avtalsskulderna vid periodens början.

I servicekontrakt uppgår de totala intäkterna som förväntas redo-

visas under den återstående kontraktstiden avseende ännu ej

levererade tjänster till 39.648 Mkr (38.873) per den 31 december

2025. Ungefär 34% förväntas att intäktsredovisas under 2026 och

resterande 66% förväntas intäktsredovisas under 2027–2029.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


8		Övriga rörelseintäkter och kostnader


8:1 Övriga rörelseintäkter och kostnader
	2025	2024
Vinster/förluster vid försäljning av koncernbolag¹	1.840	249
Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar samt bortskrivningar²	-1.795	-1.312
Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på övriga fordringar samt bortskrivningar³	-490	-449
Skador och tvister⁴	-990	-1.191
Nedskrivning av goodwill⁵	–	-483
Omstruktureringskostnader⁶	-178	397
Övriga intäkter och kostnader	1.183	946
RR Summa	-430	-1.844

1 2025 avyttrade Volvokoncernen sitt ägande i SDLG. Transaktionen hade en

positiv effekt på rörelseresultatet med 811 Mkr. Vidare gav avyttringen av

50% av aktierna i Coretura till Daimler Trucks, tillsammans med omvärderingen

av kvarvarande andel till verkligt värde, en positiv effekt på rörelseresultatet

med 989 Mkr.

2024 avyttrades Arquus och en partiell återföring av den tidigare

nedskrivningen förbättrade rörelseresultatet med 181 Mkr.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.

2 För information om förändring av reserv för förväntade kreditförluster, läs

mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar.

3 För information om förändring av reserv för förväntade kreditförluster på

kundfordringar, läs mer i Not 16 Fordringar.

4 Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar.

5 Under 2024 gjordes en nedskrivning av goodwill avseende Designwerk med

483 Mkr. Läs mer i Not 12 Immateriella anläggningstillgångar.

6 Under 2024 återfördes 572 Mkr från omstruktureringsreserver som

redovisades 2023.


9		Övriga finansiella intäkter och kostnader


		Redovisningsprinciper

I övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas orealiserad

omvärdering av derivat som används för att säkra ränteexponeringen

samt realiserade och orealiserade vinster och förluster från derivat

som säkrar framtida kassaflöden i utländsk valuta. Derivaten är

värderade till verkligt värde via resultaträkningen och säkrings-

redovisning tillämpas ej. Den orealiserade omvärderingen av derivat

som använts för att säkra ränteexponering är främst relaterad till

skuldportföljen i Industriverksamheten samt kundfinansierings-

portföljen i Financial Services, där fluktuerande räntenivåer har stor

effekt.

Läs mer i Not 1 Redovisningsprinciper om fordringar och skulder

i utländsk valuta.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper

av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat-

räkningen och dess effekt på resultat och kassaflöde.


9:1 Övriga finansiella intäkter och kostnader
	2025	2024
Orealiserad omvärdering av derivat som säkrar ränteexponering	-679	389
Realiserade resultat samt orealiserad omvärdering av derivat som säkrar framtida kassaflöden i utländsk valuta	30	-130
Finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen	-649	259
Valutakursvinster och förluster på finansiella tillgångar och skulder	-356	-145
Finansiella intäkter och kostnader hänförliga till skatter	173	-86
Diskonteringseffekter på långfristiga övriga avsättningar och skulder	-13	-201
Kostnader för Treasuryfunktion och övrigt	-359	-324
RR Summa¹	-1.204	-497

1 Övriga finansiella intäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument

uppgick till -1.005 Mkr (114). Beloppet specificeras i not 30 Finansiella

instrument tabell 30:3.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


10		Inkomstskatter


		Redovisningsprinciper

Periodens inkomstskatt omfattar aktuell och uppskjuten skatt.

Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de

länder där koncernbolag är verksamma.

Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen förutom i de fall då den

underliggande transaktionen rapporteras i övrigt totalresultat eller

direkt i eget kapital, om så är fallet redovisas inkomstskatten också

i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.

Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader som upp-

kommer mellan det skattemässiga och redovisningsmässiga värdet

på tillgångar och skulder samt på skattemässiga underskottsavdrag

och skattekrediter. Uppskjutna skattefordringar redovisas om det

är sannolikt att beloppen kan nyttjas mot framtida skattepliktiga

överskott.

Uppskjutna skatteskulder hänförliga till temporära skillnader

gällande investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresse-

företag redovisas inte i balansräkningen då Volvokoncernen kan

styra tidpunkten för återföringen av de temporära skillnaderna

avseende ackumulerade utdelningsbara medel och det är sannolikt

att en sådan återföring inte kommer att ske inom en överskådlig framtid.

Skatteskulder redovisas för troliga inkomstskattekostnader till

följd av identifierade skatterisker. När det således är troligt att

skattemyndighet eller domstol inte kommer att godta en osäker

inkomstskattemässig behandling enligt skattelagstiftningen justeras

skatteskulden för uppskattat utfall. Skatteanspråk där justering av

skatteskulden ej bedöms erforderlig rapporteras generellt som

eventualförpliktelser.

Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Uppskjuten skatt

Volvokoncernen redovisar uppskjutna skattefordringar avseende

underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas efter att

en grundlig bedömning gjorts för att säkerställa att det är sannolikt

att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att genereras under

kommande år för att möjliggöra att underskottsavdragen kommer

kunna utnyttjas. Bedömningen grundar sig på en utvärdering av

affärsplaner. Dessutom beaktas kvittningsmöjligheter av skatte-

tillgångar och skatteskulder samt det faktum att en signifikant del

av underskottsavdragen är hänförliga till länder med lång eller

obegränsad nyttjandetid.

Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag, skattekrediter

eller temporära skillnader som inte bedöms kunna realiseras baserat

på gällande affärsplan aktiveras inte. I händelse av att verkligt utfall

inte stämmer med affärsplan eller om affärsplanen för kommande

tidsperioder justeras kan förändringar behöva göras av uppskjutna

skattetillgångar. Detta kan få en påverkan på Volvokoncernens

finansiella ställning och periodens resultat.

Osäkerhet i inkomstskattemässiga behandlingar och tvister

Volvokoncernen utvärderar löpande inkomstskattemässiga ställnings-

taganden för att besluta om en skatteskuld eller en eventualförpliktelse

skall redovisas. Bedömningen grundar sig på flera faktorer, bland annat

förändrade fakta och omständigheter, utvecklingen av ärendet och

erfarenheter från liknande fall. Den faktiska utgången av inkomst-

skattemässiga ställningstaganden kan avvika från den förväntade

utgången och väsentligt påverka framtida finansiella rapporter.

Volvokoncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pelare 2,

en internationell skattereform som syftar till att säkerställa att stora

multinationella koncerner betalar en minimiskatt på inkomster som

uppstår i varje jurisdiktion där de är verksamma. Således blir

Volvokoncernen skyldig att betala tilläggsskatt på vinster i varje

jurisdiktion där den effektiva skattsatsen beräknad enligt GloBE-

reglerna understiger minimiskattesatsen på 15%. Lagstiftning

om Pelare 2 har antagits i Sverige och tillämpas från och med

räkenskapsåret 2024. Volvokoncernen tillämpar undantaget för

att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skatte-

fordringar och -skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare 2,

som anges i tillägg till IAS 12. Aktuell skatt hänförlig till Pelare 2 är

inkluderad i aktuella skatter för perioden och redovisas inte separat,

då beloppet inte har någon väsentlig påverkan på Volvokoncernens

skattekostnad.


10:1 Fördelning av inkomstskatter
	2025	2024
Aktuella skatter för perioden	-12.301	-15.791
Justering av aktuella skatter för tidigare perioder	684	82
Uppskjutna skatter som uppkommit eller återförts under perioden	-693	313
Justering av uppskjutna skatter för tidigare perioder	-375	-1.239
RR Summa inkomstskatter	-12.685	-16.634

Svensk inkomstskattesats uppgick till 20,6% (20,6) för år 2025.

I tabell 10:2 framgår de främsta orsakerna till skillnaden i skattesats

mellan svensk inkomstskattesats och Volvokoncernens effektiva

skattesats med utgångspunkt från resultat efter finansiella poster.


10:2: Avstämning av effektiv skattesats, %
	2025	2024
Svensk inkomstskattesats	20,6	20,6
Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och övriga länder	3,7	2,7
Ej skattepliktiga intäkter	-2,7	-1,8
Ej avdragsgilla kostnader	1,7	0,6
Kapitalvinster/förluster	2,4	-0,1
Resultat från joint ventures och intressebolag	–	0,2
Aktuella skatter hänförliga till tidigare perioder	-0,6	-0,3
Ej aktiverade uppskjutna skatter	-1,0	2,2
Justering av uppskjutna skatter för tidigare perioder	1,7	0,3
Övriga skillnader	0,8	0,4
Effektiv skattesats för Volvokoncernen	26,8	24,7

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Den effektiva skattesatsen för Volvokoncernen, per den 31 december

2025, påverkades framför allt av landsmixen i koncernens intjäning

och den skattepliktiga vinsten vid försäljningen av aktieinnehavet i

SDLG i Kina.


10:3: Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder
	31 dec 2025	31 dec 2024
Uppskjutna skattefordringar:
Outnyttjade underskottsavdrag	1.730	2.181
Andra outnyttjade skatteavdrag	683	663
Internvinster i lager	1.684	1.849
Nedskrivning av varulager	635	761
Reserv för osäkra fordringar	1.205	1.450
Avsättningar för garantiåtaganden	4.310	5.537
F&U avskrivning och kapitalisering	1.427	1.075
Leasingskulder	1.658	1.529
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	2.507	3.319
Övriga avsättningar	2.029	1.760
Upplupna kostnader	2.213	1.286
Övriga avdragsgilla temporära skillnader	3.464	6.229
Uppskjutna skattefordringar före avdrag för ej aktiverade skattetillgångar	23.545	27.638
Ej aktiverade uppskjutna skattefordringar	-2.222	-2.708
Uppskjutna skattefordringar efter avdrag för ej aktiverade skattetillgångar	21.322	24.930
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder	-8.573	-9.052
BR Uppskjutna skattefordringar, netto	12.749	15.878
Uppskjutna skatteskulder:
Överavskrivningar fastigheter, maskiner och inventarier	2.408	2.189
Överavskrivningar leasingtillgångar	2.249	2.647
Nyttjanderättstillgångar, leasing	1.586	1.441
LIFO-värdering varulager	869	878
Kapitaliserad produkt- och mjukvaruutveckling	3.938	3.096
Obeskattade reserver	72	929
Övriga skattepliktiga temporära skillnader	2.658	2.650
Uppskjutna skatteskulder	13.781	13.830
Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder	-8.573	-9.052
BR Uppskjutna skatteskulder, netto	5.208	4.778
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, netto¹	7.542	11.100

1 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i balansräkningen

delvis netto efter beaktande av kvittningsmöjligheter. Uppskjutna skatte-

fordringar och skatteskulder har värderats efter de skattesatser som förväntas

gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden regleras enligt de

skattesatser och skatteregler som har beslutats eller antagits per balansdagen.

Totala ej aktiverade uppskjutna skattefordringar uppgick till 2.222

Mkr (2.708 ) per den 31 december 2025, varav 863 Mkr (965)

bestod av ej aktiverad uppskjuten skattefordran på underskotts-

avdrag samt temporära skillnader i Kanada, 740 Mkr (834) på

underskottsavdrag och temporära skillnader i Kina samt med

266 Mkr (600) för en skattekredit i Brasilien.

Per den 31 december 2025 uppgick Volvokoncernens outnyttjade

underskottsavdrag brutto till 6.800 Mkr (8.249). Redovisad uppskjuten

skattefordran i balansräkningen hänförlig till underskottsavdrag uppgick

netto till 475 Mkr (1.008). Minskningen av den uppskjutna skatte-

fordran hänförlig till outnyttjade underskottsavdrag hänförde sig huvud-

sakligen Frankrike.

De outnyttjade underskottsavdragen brutto förfaller enligt tabell

10:4.


10:4 Förfallotid, outnyttjade underskottsavdrag, brutto
	31 dec 2025	31 dec 2024
Efter 1 år	84	15
Efter 2 år	200	16
Efter 3 år	497	263
Efter 4 år	289	555
Efter 5 år	102	407
Efter 6 år eller mer¹	5.627	6.992
Summa	6.800	8.249

1 Underskottsavdrag med lång eller obegränsad nyttjandetid var i huvudsak

hänförligt till Kanada. Underskottsavdrag med obegränsad nyttjandetid

uppgick till 1.635 Mkr (3.376) vilket motsvarade 24% (41 ) av de totala

outnyttjade underskottsavdragen.


10:5 Förändring i uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto
	2025	2024
Uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto, ingående balans	11.100	11.461
Redovisat i resultaträkningen	-1.068	-925
Redovisat i övrigt totalresultat:
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner	-672	210
Valutakursförändringar	-1.585	458
Omklassificering till tillgångar och skulder som innehas för försäljning	-16	-64
Anskaffningar/Avyttringar	-566	60
Omklassificeringar	349	-100
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, netto, 31 dec	7.542	11.100

Det ansamlade beloppet avseende outdelade vinstmedel i utländska

dotterföretag, vilket Volvokoncernen för närvarande har för avsikt att

på obestämd tid återinvestera utanför Sverige och för vilket uppskjutna

skatter ej har beaktats, var vid årets slut 22 miljarder kronor (13).

Outdelade vinstmedel som finns i länder där utdelningen är skattefri har

exkluderats.

Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering hur

Volvokoncernen hanterar valutaexponering av eget kapital.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


11		Ägare av innehav utan bestämmande inflytande


		Redovisningsprinciper

Ägare med ett innehav utan bestämmande inflytande har ett begränsat

ägande av aktier och röstandelar i ett dotterföretag och därmed även

en begränsad rätt till dotterföretagets egna kapital. Innehav utan

bestämmande inflytandes andel av det egna kapitalet redovisas separat

från eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare. Vid förvärv beräknas

innehav utan bestämmande inflytande till det verkliga värdet eller till den

proportionella andelen av det förvärvade företagets nettotillgångar.

Förändringar i ägarandelar som inte resulterar i en förändring av

bestämmande inflytande redovisas inom eget kapital.

Volvokoncernen har några få mindre icke helägda dotterföretag.

I september 2025, avyttrade Volvokoncernen hela sin ägarandel på

70% av aktierna i Shandong Lingong Construction Machinery Co.

(SDLG) till en fond som till övervägande del ägs av Lingong Group

(LGG). Under 2025 uppgick resultatet för innehavet utan

bestämmande inflytande i SDLG till 237 Mkr (185 ). Den totala

effekten från avyttringen av SDLG på innehav utan bestämmande

inflytande inom eget kapital uppgick till -3.063 Mkr.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om

avyttringen av SDLG.

Följande tabeller presenterar finansiell information i sammandrag för

SDLG. Tabellen över resultaträkning i sammandrag avser perioden

när SDLG var en del av Volvokoncernen.


11:1 Resultaträkning i sammandrag
	2025	2024
Nettoomsättning	10.472	14.206
Rörelseresultat	906	604
Periodens resultat	790	615
Övrigt totalresultat¹	-1.269	676
Periodens totalresultat¹	-479	1.291
Utdelning till ägare utan bestämmande inflytande	–	–

1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av företagets eget

kapital i Volvokoncernen.


11:2 Balansräkning i sammandrag
	31 dec 2025	31 dec 2024
Anläggningstillgångar	–	3.121
Kortfristiga placeringar och likvida medel	–	6.317
Övriga omsättningstillgångar	–	15.626
Summa tillgångar	–	25.064
Långfristiga skulder	–	2.520
Kortfristiga skulder	–	11.794
Summa skulder	–	14.314
Eget kapital hänförligt till:
AB Volvos aktieägare¹	–	7.525
Ägare av innehav utan bestämmande inflytande¹	–	3.225

1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av företagets eget

kapital i Volvokoncernen.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


12		Immateriella anläggningstillgångar


		Redovisningsprinciper

Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid redovisning

av immateriella anläggningstillgångar bestående av goodwill,

kapitaliserad produkt- och mjukvaruutveckling samt övriga

immateriella tillgångar.

Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar

enligt EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter avseende

taxonomiförenliga investeringar.

Goodwill

Goodwill redovisas som en immateriell anläggningstillgång med

obestämbar nyttjandeperiod. För ej avskrivningsbara tillgångar

såsom goodwill sker, utöver vid indikation, en årlig prövning av

ett eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill fördelas och prövas

på nivån för kassagenererande enheter vilka är identifierade som

Volvokoncernens rörelsesegment. Dock ingår två kassagenererande

enheter, Nova Bus och Designwerk i rörelsesegmentet Koncern-

funktioner och övrigt. Från och med den 1 januari 2026 ingår

Designwerk i rörelsesegmentet Lastbilar och är inte längre en egen

kassagenererande enhet. Om det redovisade värdet för den prövade

kassagenererande enheten överstiger det beräknade återvinnings-

värdet, redovisas skillnaden som en nedskrivning. Återvinningsvärdet

för en kassagenererande enhet bestäms av nyttjandevärdet, vilket

är baserat på en diskonterad kassaflödesmodell med en prognos-

period om fem år. Värderingen baseras på en finansiell plan vilken

är en del av Volvokoncernens finansiella planeringsprocess och

representerar företagsledningens bästa bedömning om verksamhetens

utveckling. Den pågående omställningen av transportsektorn till nya

teknologier och nya tjänstebaserade affärsmodeller ger affärs-

möjligheter men medför också omställningsrisker för Volvokoncernen

vilka har integrerats i strategin och i affärsplaner. Antaganden om

marknadens långsiktiga tillväxt bortom prognosperioden uppgår till

2% (2) och den egna verksamhetens utveckling i förhållande till

denna ligger till grund för bedömningen. Volvokoncernen förväntas

i modellen bibehålla en stabil kapitaleffektivitet över tid. Andra

faktorer som beaktas i beräkningen är rörelseresultat, mix av varor

och tjänster, övergången mot elektrifiering och andra koldioxidsnåla

transportlösningar, omkostnader och investeringsbehov. Investerings-

planen inkluderar olika teknologier för att utnyttja ett brett utbud av

fossilfria och koldioxidsnåla tekniker, och därigenom erbjuda en mix

a produkter med batterielektriska fordon, bränslecellselektriska

fordon och fordon med förbränningsmotorer. Makroekonomiska

risker och möjligheter reflekteras i uppskattade framtida kassaflöden

för varje kassagenererande enhet. Volvokoncernen använder en

diskonteringsränta på 10% (10) före skatt för 2025.

Under 2025 har återvinningsvärdet på Volvokoncernens

verksamheter överstigit det redovisade värdet för alla kassa-

genererande enheter, således har ingen nedskrivning redovisats.

Volvokoncernen har analyserat huruvida en isolerad negativ

justering av använda antaganden för diskonteringsränta och

rörelseresultat skulle resultera i nedskrivning av goodwill. Känslig-

hetsanalysen inkluderade en ökning av diskonteringsräntan upp till

30% och en minskning av rörelseresultatet med 30%, vilket inte

resulterade i en nedskrivning för någon av de kassagenererande

enheterna, förutom Designwerk. För Designwerk kunde diskonterings-

räntan öka till 12% eller rörelseresultatet minska med 21% innan

en nedskrivning uppstod.

De operationella faktorer som tillämpats i värderingen baseras på

ledningens strategi och kan indikera bättre värden än historiskt utfall

för de olika kassagenererande enheterna. Volvokoncernen verkar

även i en cyklisk bransch varför utfallet kan variera över tid. Headroom

varierar mellan olika kassagenererande enheter och de är i olika grad

känsliga för förändringar i ovanstående antaganden. Volvokoncernen

följer därför löpande utvecklingen för de kassagenererande enheter

vars headroom är beroende av att Volvokoncernens bedömningar

infrias. Instabilitet i marknadens återhämtning och volatilitet i räntor

och valutor kan leda till indikation på nedskrivningsbehov. De

viktigaste faktorerna som påverkar Volvokoncernens framtida

resultatutveckling beskrivs i Volvokoncernens rörelsesegment samt

i avsnittet om Riskhantering.

Produkt- och mjukvaruutveckling

Utgifter för utveckling av nya produkter och mjukvaror redovisas

som immateriella tillgångar om sådana utgifter med hög säkerhet

kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för företaget.

Immateriella tillgångar skrivs av över dess bedömda nyttjandeperiod.

Reglerna innebär att höga krav ställs för att utgifter för utveckling

skall redovisas som tillgångar. Till exempel skall det kunna påvisas

att det är tekniskt möjligt att färdigställa en ny produkt eller mjukvara

så att den kan användas eller säljas innan utgifter för dess utveckling

börjar redovisas som en tillgång. Detta innebär vanligen att utgifter

endast kapitaliseras under industrialiseringsfasen av ett produkt-

utvecklingsprojekt. Övriga kostnader avseende forskning och

utveckling redovisas i resultaträkningen när de uppstår.

Volvokoncernen har utvecklat en process för att driva produkt-

och mjukvaruutvecklingsprojekt. Produkt- och mjukvaruutvecklings-

processen är indelad i sex faser (inkluderat vattenfallsmetoden och i

viss utsträckning agilt arbetssätt) med fokus på olika delar av projektet.

Varje fas börjar och slutar med en avstämningspunkt, så kallad gate,

vars kriterier måste uppfyllas för att den beslutande kommittén för

projektet skall tillåta att projektet går vidare till nästa fas. Under

industrialiseringsfasen förbereds industrisystemet för serieproduktion

och produkten lanseras.

En del av investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp

och den delen kommer ändras över tid. Eftersom att övergången

kommer att ske gradvis så kommer rullande flottor i transportsektorn

mest troligen inkludera olika tekniker för fordon och maskiner som

kan drivas av förnybar energi såsom batterielektriska, bränslecells-

elektriska och teknik med lägre koldioxidutsläpp. Existerande

produkter förväntas därför generera ekonomisk nytta under

övergångsperioden och kan användas under resterande livslängd.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar består av varumärken, återförsäljarnätverk,

licenser och andra rättigheter. Vid deltagande i industriella projekt i

samarbete med andra företag erlägger Volvokoncernen i vissa fall en

inträdesavgift för att deltaga, som aktiveras som en immateriell tillgång.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Avskrivning och nedskrivning med bestämbara nyttjandeperioder

Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av

linjärt över deras bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningar baseras

på tillgångarnas anskaffningsvärden, i förekommande fall reducerade

med nedskrivningar och bedömda nyttjandeperioder. Avskrivningar

redovisas i respektive funktion till vilken de tillhör, varav avskrivningar

av produktutveckling redovisas som kostnader för forskning och

utveckling i resultaträkningen. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings-

behov för avskrivningsbara tillgångar sker om det finns indikationer

på värdeminskning. Dessutom görs en årlig nedskrivningsprövning

av kapitaliserade utvecklingsutgifter för produkter och mjukvaror

som ännu inte tagits i bruk genom att beräkna återvinningsvärdet.

Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde minus försäljnings-

kostnader och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet beräknas som

nuvärdet av framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov

till på egen hand eller från den lägsta kassagenererande enheten

som tillgången är hänförd till. Om det beräknade återvinningsvärdet

understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens

återvinningsvärde.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella

anläggningstillgångar

Vid nedskrivningsprövning av goodwill och övriga immateriella

anläggningstillgångar sker uppskattningar för att bestämma åter-

vinningsvärdet för kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet

baseras på företagsledningens uppskattning av framtida kassaflöden

och är i olika grad känslig för förändringar i antaganden och omvärlds-

faktorer. Övergången till erbjudanden med lägre koldioxidutsläpp

medför investeringar i forskning och utveckling. Investeringarnas

omfattning och bedömningen av framtida nyttjandeperioder är osäker

på grund av teknik och infrastrukturutveckling, statliga incitament

kundefterfrågan och utsläppsregler. EU har infört mål för att minska

CO2-utsläppen i Europa för tillverkare av tunga fordon. men det kan

inte garanteras att nya teknologier och lösningar kan produceras och

säljas med lönsamhet eller att kunderna kommer att köpa dem i de

kvantiteter som behövs för att uppfylla regulatoriska krav. Även om

företagsledningen anser att uppskattade framtida kassaflöden och

andra gjorda antaganden är rimliga, så föreligger osäkerheter, vilket

i hög grad kan påverka gjorda värderingar.


12:1 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2025
		Goodwill	Produkt- och mjukvaru- utveckling	Övriga immateriella tillgångar	Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2025		25.633	62.859	8.044	96.535
Anskaffningar		–	7.627	159	7.786
Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹		400	1	227	629
Avyttringar¹		-510	-218	-364	-1.092
Valutakursförändringar		-1.374	-223	-411	-2.008
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹		–	–	-3	-3
Omklassificeringar och övrigt		–	–	1	–
Anskaffningsvärde, 31 dec 2025		24.149	70.046	7.653	101.848
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2025		-490	-46.670	-5.035	-52.195
Avskrivningar		–	-3.608	-393	-4.001
Nedskrivningar		–	-19	–	-19
Avyttringar¹		–	200	349	550
Valutakursförändringar		–	162	211	373
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹		–	–	3	3
Omklassificeringar och övrigt		–	1	–	1
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2025		-490	-49.934	-4.865	-55.288
BR	Redovisat värde, 31 dec 2025	23.659	20.112	2.789	46.559

1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade

och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


12:2 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2024
		Goodwill	Produkt- och mjukvaru- utveckling	Övriga immateriella tillgångar	Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2024		24.861	58.248	7.360	90.469
Anskaffningar		–	4.396	96	4.493
Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹		105	310	343	758
Avyttringar¹		-461	-1.492	-901	-2.855
Valutakursförändringar		670	100	220	990
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹		457	1.362	898	2.718
Omklassificeringar och övrigt		–	-65	28	-37
Anskaffningsvärde, 31 dec 2024		25.633	62.859	8.044	96.535
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2024		–	-43.240	-4.717	-47.957
Avskrivningar		–	-3.456	-214	-3.670
Nedskrivningar²		-483	–	–	-483
Avyttringar¹		–	1.086	762	1.848
Valutakursförändringar		-7	-82	-107	-196
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹		–	-1.023	-760	-1.782
Omklassificeringar och övrigt		–	45	–	45
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2024		-490	-46.670	-5.035	-52.195
BR	Redovisat värde, 31 dec 2024	25.143	16.189	3.009	44.340

1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade

och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.

2 Goodwill relaterad till Designwerk skrevs ner med 483 Mkr.


12:3 Goodwill per kassagenererande enhet
	31 dec 2025	31 dec 2024
Lastbilar	13.461	13.609
Anläggningsmaskiner	8.720	9.943
Bussar	806	859
Volvo Penta	352	388
Övriga kassagenererande enheter	318	344
Summa	23.659	25.143


12:4 Bedömd nyttjandeperiod

Varumärken	3-6 år
Återförsäljarnätverk	3-7 år
Produkt- och mjukvaruutveckling	3-8 år
Övriga immateriella tillgångar	3-5 år

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


13		Materiella anläggningstillgångar


		Redovisningsprinciper

Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden för värdering

av materiella anläggningstillgångar bestående av fastigheter,

maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter samt tillgångar

i operationell leasing. Utgiften för en materiell anläggningstillgång

ska redovisas som tillgång när det är sannolikt att de framtida

ekonomiska fördelarna förknippade med tillgången kommer att

komma Volvokoncernen till del och att tillgångens anskaffningsvärde

kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Byggnader inkluderar främst rörelsefastigheter och en mindre del

utgörs av förvaltningsfastigheter. Rörelsefastigheter används för

produktion och administrativa ändamål i Volvokoncernens verksamhet

medan förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att

erhålla hyresintäkter och värdeökning. Samtliga fastigheter redovisas

till anskaffningsvärde. Mark inkluderar mark och markanläggningar.

Maskiner och inventarier avser produktionsutrustning såsom maskiner,

typbundna verktyg och övriga inventarier samt tillgångar för tjänster

och lösningar. Tillgångar för tjänster och lösningar tillhandahåller

kunderna kapacitets- och produktivitetslösningar, med både fordon

och maskiner samt ett brett utbud av tjänster. Pågående nyanlägg-

ningar avser anläggningar under uppförande inklusive förskotts-

betalningar. En del av investeringarna är riktade mot teknik för noll

eller väldigt låga avgasutsläpp och den delen kommer ändras över tid.

Många monteringsanläggningar kan dock producera både elektriska

lastbilar och lastbilar med förbränningsmotorer, vilket begränsar

investeringsbehoven för omställning av industrisystemet. Nyttjande-

rättstillgångar hänförs till kontrakt där Volvokoncernen är leasetagare.

Tillgångar i operationell leasing ägs till största del av Volvokoncernen.

Dessa transaktioner redovisas i enlighet med reglerna för operationell

leasing och består av operationella leasingavtal med kunder inom

Financial Services och uthyrningsverksamhet som avser att tillhanda-

hålla fordon för uthyrning inom Industriverksamheten. Tillgångar inom

uthyrningsverksamheten leasas till viss del av Volvokoncernen och

vidareuthyrs sedan till kunder som operationella leasingavtal.

Försäljning med återköpsåtaganden inom Industriverksamheten

redovisas även som tillgångar i operationell leasing.

Läs mer i Not 7 Intäkter om försäljning med återköpsåtaganden.

Läs mer i Not 14 Leasing om nyttjanderättstillgångar och tillgångar

i operationell leasing.

Läs mer i Hållbarhetsförklaringar avsnitt Upplysningar enligt EU:s

taxonomi för hållbara investeringar avseende taxonomiförenliga

investeringar.

Avskrivning och nedskrivning

Byggnader, maskiner och inventarier skrivs av över bedömda

nyttjandeperioder. Mark är inte avskrivningsbar. Avskrivningarna

redovisas linjärt baserat på tillgångarnas anskaffningsvärde, i före-

kommande fall reducerade med restvärde, och bedömda nyttjande-

perioder. Nyttjanderättstillgångar skrivs i allmänhet av linjärt över

leasingperioden. Tillgångar i operationell leasing skrivs av linjärt över

kontraktsperioden. Under avtalsperioden justeras det avskrivnings-

bara beloppet med accelererade avskrivningar och/eller ned-

skrivningar. Justeringen redovisas i resultaträkningen för att mot-

svara uppskattat framtida nettoförsäljningsvärde för att kontinuerligt

återspegla potentiella restvärdesrisker vid slutet av kontraktstiden.

Nettoförsäljningsvärdet påverkas av värdet på tilläggsutrustning,

antal körda mil, nuvarande skick, förväntad framtida prisutveckling,

förändrade marknadsförhållanden, övergången mot elektrifiering och

andra nya kunderbjudanden, alternativa distributionskanaler, ledtider

för lager, reparations- och renoveringskostnader, hanteringskostnader,

indirekta kostnader i samband med försäljning av begagnade fordon

samt lagkrav. En del av produktionsanläggningarna kan också komma

att bli utsatta för ökad risk från extremväder beroende på klimat-

utvecklingen. Dessa risker bevakas och förväntas inte väsentligt

påverka den bedömda av nyttjandeperioden. Avskrivningar redovisas

i respektive funktion de tillhör. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings-

behov sker om det föreligger en indikation på att en anläggningstillgång

har minskat i värde genom att beräkna återvinningsvärdet vilket är

det högre beloppet av tillgångens nettoförsäljningsvärde och

nyttjandevärde.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningsprövning genomförs om det föreligger indikation på

att en materiell anläggningstillgång har minskat i värde. Nedskrivnings-

prövningen baseras på en bedömning av återvinningsvärdet för en

tillgång, eller den kassagenererande enhet som tillgången tillhör. För

att bestämma återvinningsvärdet används uppskattade framtida

kassaflöden, vilka baseras på interna affärsplaner och prognoser.

Den pågående omställningen inom transportsektorn till ny teknik

med elektriska och andra fordon med annan lågutsläppsteknik

medför osäkerhet om nuvarande och framtida investeringar i

produktionsanläggningar samt bedömda nyttjandeperioder. Utöver

det är en del produktionsanläggningar lokaliserade i områden med

fysiska klimatrisker och kan på lång sikt vara utsatta för extremväder.

Fysiska risker medför osäkerhet vid bedömningen av nyttjandeperioder

och indikation på nedskrivning. Även om företagsledningen anser att

uppskattade framtida kassaflöden och andra gjorda antaganden är

rimliga så föreligger osäkerheter vilket i väsentlig grad kan påverka

värderingarna.

Restvärdesrisker

Volvokoncernen är utsatt för restvärdesrisker avseende tillgångar i

operationell leasing vilket är risken för att Volvokoncernen i framtiden

kan komma att behöva avyttra begagnade fordon med förlust om

värdeutvecklingen för dessa produkter är sämre än vad som förutsågs

vid kontraktets ingång. Bedömning av restvärdesrisker baseras på

en uppskattning av begagnade fordons framtida nettoförsäljnings-

värde och ett minskat värde kan ha en negativ inverkan på Volvo-

koncernens rörelseresultat. Höga lagernivåer i lastbils- respektive

anläggningsmaskinsbranschen och låg efterfrågan kan få en negativ

påverkan på priserna på nya och begagnade fordon och maskiner.

Det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet för fordonet vid

slutet av kontraktsperioden följs kontinuerligt, med hänsyn till

nuvarande begagnatpris, störningar i leveranskedjan och produktionen.

Övergången till nollutsläppsfordon kan medföra större osäkerhet av

marknadsvärdet då ny teknik är fortsatt under utveckling och kan på

lång sikt minska efterfrågan och restvärdet för fordon baserad på

äldre teknik.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Omklassificeringar

Omklassificeringar av pågående nyanläggningar, tillgångar för

tjänster och lösningar, samt tillgångar i operationell leasing

presenteras i tabellerna 13:2 och 13:3.

För pågående nyanläggningar sker omklassificering när tillgången

är tillgänglig för användning genom att flytta tillgången till respektive

kategori inom fastigheter, maskiner och inventarier. Överföringen

redovisas inom omklassificeringar och övrigt.

För tillgångar för tjänster och lösningar sker omklassificering när

tillgången är tillgänglig för att erbjuda kapacitets- och produktivitets-

lösningar som en tjänst till kunder. Vidare överförs fordonet från

lager till tillgångar för tjänster och lösningar och redovisas som

anskaffningar. Vid slutet av avtalstiden överförs fordonet åter till

varulager och redovisas som avyttringar.

För operationell leasing, uthyrningsverksamhet och försäljning

med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) uppstår

omklassificeringar när fordon säljs eller hyrs ut till kunder. Fordonet

överförs från varulager till tillgångar i operationell leasing och

redovisas som anskaffningar. Om fordonet återtas vid återköps-

åtagandeperiodens eller leasingperiodens slut, överförs fordonet

åter till varulager och redovisas som avyttringar.


13:1 Bedömd nyttjandeperiod
Typbundna verktyg	3-8 år
Operationell leasing, uthyrningsverksamhet	3-5 år
Försäljning med återköpsåtaganden	3-5 år
Maskiner och inventarier	5-20 år
Byggnader	20-50 år
Markanläggningar	20 år


13:2 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2025
		Fastigheter, maskiner och inventarier					Tillgångar i operationell leasing¹
		Byggnader	Mark och markan- lägg- ningar	Maskiner och inven- tarier⁵	Pågående nyanlägg- ningar	Nyttjande- rättstill- gångar¹	Operationell leasing²	Uthyrnings- verksamhet	Försäljning med återköps- åtaganden³	Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2025		44.180	9.070	103.609	14.552	16.920	31.901	6.546	28.808	255.585
Anskaffningar		1.302	761	3.275	13.418	1.884	9.460	2.847	5.833	38.779
Anskaffningar genom förvärv av verksamheter⁴		49	5	113	13	324	–	–	–	503
Avyttringar⁴		-2.189	-151	-7.652	-74	-1.108	-8.878	-1.963	-5.621	-27.636
Valutakursförändringar		-3.420	-808	-7.025	-510	-1.529	-2.637	-472	-2.359	-18.761
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴		591	123	138	-1	-3	–	–	–	849
Omklassificeringar och övrigt		2.183	141	3.089	-5.434	1.147	6	-158	-3.583	-2.609
Anskaffningsvärde, 31 dec 2025		42.694	9.140	95.547	21.964	17.635	29.851	6.799	23.078	246.709
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2025		-22.688	-1.760	-75.153	-66	-9.036	-9.741	-1.817	-10.196	-130.456
Avskrivningar		-1.548	-146	-5.367	–	-2.632	-4.770	-857	-2.687	-18.006
Nedskrivningar⁶		–	–	-33	-697	-3	-66	-11	-650	-1.460
Avyttringar⁴		1.449	82	6.792	–	902	4.510	615	3.239	17.589
Valutakursförändringar		1.875	140	4.782	-466	816	800	132	797	8.876
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴		-366	-59	-65	–	1	–	–	–	-489
Omklassificeringar och övrigt		8	–	54	–	30	-3	35	1.426	1.550
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2025		-21.270	-1.743	-68.989	-1.228	-9.923	-9.272	-1.902	-8.070	-122.397
BR	Redovisat värde, 31 dec 2025	21.424	7.398	26.558	20.736	7.712	20.580	4.897	15.008	124.313

1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing.

2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services.

3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.

4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för information om förvärvade

och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.

5 Maskiner och inventarier inkluderar tillgångar för tjänster och lösningar.

6 Under 2025 har vissa batterielektriska tillgångar skrivits ner med totalt 729 Mkr,

avseende maskiner och inventarier samt pågående nyanläggningar.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


13:3 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2024
		Fastigheter, maskiner och inventarier					Tillgångar i operationell leasing¹
		Byggnader	Mark och markan- lägg- ningar	Maskiner och inven- tarier⁵	Pågående nyanlägg- ningar	Nyttjande -rättstill- gångar¹	Operationell leasing²	Uthyrnings- verksamhet	Försäljning med återköps- åtaganden³	Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2024		39.539	7.764	91.020	16.257	14.938	30.843	5.848	24.712	230.922
Anskaffningar		996	732	3.712	8.844	1.468	10.072	2.742	6.762	35.329
Anskaffningar genom förvärv av verksamheter⁴		81	54	784	138	163	–	–	–	1.220
Avyttringar⁴		-1.396	-194	-4.197	-22	-1.915	-10.260	-1.824	-6.320	-26.127
Valutakursförändringar		1.463	219	2.605	390	523	1.376	211	1.152	7.939
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴		723	123	1.392	17	403	–	–	–	2.659
Omklassificeringar och övrigt		2.772	373	8.293	-11.073	1.339	-130	-432	2.502	3.643
Anskaffningsvärde, 31 dec 2024		44.180	9.070	103.609	14.552	16.920	31.901	6.546	28.808	255.585
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2024		-20.834	-1.602	-70.691	-61	-7.882	-9.549	-1.549	-8.395	-120.562
Avskrivningar		-1.506	-138	-5.057	–	-2.427	-5.046	-844	-2.740	-17.757
Nedskrivningar		–	–	-55	-4	–	-36	–	-542	-638
Avyttringar⁴		765	69	3.642	–	1.716	5.284	579	3.398	15.452
Valutakursförändringar		-810	-54	-1.826	–	-256	-453	-64	-408	-3.870
Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴		-323	-31	-1.148	–	-262	–	–	–	-1.764
Omklassificeringar och övrigt		20	-5	-19	–	74	59	62	-1.509	-1.317
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2024		-22.688	-1.760	-75.153	-66	-9.036	-9.741	-1.817	-10.196	-130.456
BR	Redovisat värde, 31 dec 2024	21.491	7.310	28.458	14.487	7.883	22.160	4.729	18.612	125.131

1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing.

2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services.

3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.

4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för information om förvärvade

och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.

5 Maskiner och inventarier inkluderar tillgångar för tjänster och lösningar.

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


14		Leasing


		Redovisningsprinciper

Volvokoncernen som leasegivare

Leasingavtal definieras i två kategorier, operationella och finansiella,

beroende på avtalens finansiella innebörd. Operationell leasing

erbjuds av Financial Services (operationella leasingavtal) och av

Industriverksamheten (avtal inom uthyrningsverksamhet). Även

försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks)

redovisas i enlighet med reglerna för operationell leasing när kunden

har ett betydande ekonomiskt incitament att lämna tillbaka fordonet

och kontrollen därmed inte anses vara överförd till kunden.

Operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggnings-

tillgångar inom tillgångar i operationell leasing och värderas till

anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella nedskrivningar. Kostnaden för tillgången utgörs av

kostnaden för anskaffningen och eventuella initiala direkta utgifter

relaterade till kontraktet. Avskrivning av tillgångar redovisas linjärt

över kontraktstiden. Under perioden justeras avskrivningarna via

resultaträkningen genom avskrivningar eller nedskrivningar för att

överensstämma med det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet

och reflektera restvärdesrisken vid slutet av kontraktsperioden.

Leasingintäkten är jämnt fördelad över kontraktsperioden och

redovisas inom nettoomsättningen.

Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.

Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar om

restvärdesrisker relaterat till tillgångar i operationell leasing.

Finansiell leasing erbjuds av Financial Services. Eftersom Industri-

verksamheten tillverkar de fordon som leasas från Financial Services

till kunderna agerar Volvokoncernen som en tillverkare som är lease-

givare. Följaktligen ger en finansiell leasingtillgång upphov till en vinst

som redovisas inom Industriverksamheten. Finansiella leasingkontrakt

redovisas som lång- och kortfristiga kundfinansieringsfordringar framför

allt inom Financial Services. Tillgången värderas till ett belopp som

motsvarar nettoinvesteringen i leasingkontraktet, d.v.s. brutto-

investeringen (framtida minimileasingavgifter och ej garanterat

restvärde) diskonterad med räntan i det finansiella leasingkontraktet

minskat med ej intjänade finansiella intäkter samt reserv för för-

väntade kreditförluster. Reserver för förväntade kreditförluster

beaktas i värderingen av kundfinansieringsfordringar vid första

redovisningstillfället och omvärderas under kontraktsperioden.

Leasingintäkten redovisas som ränteintäkt inom nettoomsättningen

i Financial Services. Variabla leasingavgifter som inte beror på ett

index eller en räntesats redovisas som intäkt när de uppstår. Erhållna

betalningar från finansiella leasingkontrakt fördelas mellan ränteintäkter

och amortering av fordran.

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om finansiell leasing.

Volvokoncernen som leasetagare

Leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar samt

räntebärande leasingskulder i balansräkningen. Leasingskulder

redovisas inom övriga lån och värderas till nuvärdet av framtida

leasingavgifter. Leasingavgifterna diskonteras med användning

av en räntesats som reflekterar vad Volvokoncernen skulle behöva

betala för en finansiering genom lån för att förvärva en motsvarande

tillgång, med motsvarande säkerhet och motsvarande period.

Nyttjanderättstillgångar presenteras som materiella anläggnings-

tillgångar och värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för

ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Kostnaden för en nyttjanderättstillgång omfattar det initiala beloppet

av leasingskulden, justerat för leasingavgifter som betalats före

inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella förmåner som erhållits.

Dessutom inkluderas initiala direkta utgifter samt en uppskattning

av kostnader för nedmontering, bortforsling eller återställande av

den underliggande tillgången. Den leasade tillgången skrivs av linjärt

över kontraktsperioden, eller över tillgångens nyttjandeperiod om

äganderätten överförs till Volvokoncernen vid slutet av leasing-

perioden. Leasingkostnaden redovisas som avskrivning av tillgången

inom rörelseresultatet samt som räntekostnader inom finansnettot.

Betalningar fördelas mellan erlagd ränta och amortering av leasing-

skulden.

Leasingavtal med Volvokoncernen som leasetagare är framförallt

avtal avseende fastigheter (såsom kontorsbyggnader, lagerlokaler

och återförsäljarlokaler), tjänstebilar och produktionsutrustning. För

leasing av fastigheter och tjänstebilar utgör servicekomponenterna

normalt en betydande del av kontrakten och därför separeras

servicen. Servicekomponenterna redovisas som rörelsekostnader

och ingår inte i nyttjanderättstillgången och leasingskulden. För

andra leasingavtal ingår både den leasade tillgången och servicen

i nyttjanderättstillgången och leasingskulden.

Om leasingavtalet innehåller variabla leasingavgifter som inte

beror på ett index eller en räntesats, eller inkluderar en tillgång med

lågt värde eller har en leasingperiod som är tolv månader eller kortare

redovisas leasingbetalningarna som rörelsekostnader när de uppstår.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar

Vid ingången av leasingavtal görs bedömningar relaterade till avtalets

omfattning, leasingperiod och den räntesats som används för att

diskontera framtida leasingavgifter vilka påverkar värderingen av

leasingskulden och nyttjanderättstillgången.

Bedömning av avtalets omfattning inkluderar antaganden huruvida en

leasad tillgång och/eller en servicekomponent identifieras i kontraktet.

I kombinerade kontrakt fördelas det totala kontraktsbeloppet mellan

den leasade tillgången och servicen genom att använda ett fristående

marknadspris.

100

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Även vid fastställande av kontraktets leasingperiod krävs en

bedömning. Leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara

perioden. Om Volvokoncernen är rimligt säker på att utnyttja en

möjlighet att förlänga leasingavtalet eller på att inte utnyttja ett

alternativ att säga upp leasingavtalet i förtid, beaktas detta. Kon-

trakten innehåller en mängd olika villkor. Förlängningsoptioner samt

möjligheten att säga upp kontrakt i förtid avser främst fastighets-

kontrakt. Således utvärderas alla relevanta fakta och omständigheter

som skapar ett ekonomiskt incitament att inkludera valfria perioder.

Vikten av den underliggande tillgången i verksamheten och dess

plats, tillgänglighet av lämpliga alternativ, betydande förbättringar

på tillgången, hyresnivån under förlängningsperioder jämfört med

marknadspriset samt tidigare praxis är exempel på faktorer som

inkluderas i analysen. Leasingperioden bestäms på individuell basis

och omvärderas om en option utnyttjas.

Bedömningar krävs också för att bestämma räntesatsen som

används för att diskontera framtida leasingavgifter och om den implicita

räntan i leasingkontraktet enkelt kan fastställas och användas eller

om Volvokoncernens marginella upplåningsränta skall användas.


Volvokoncernen som leasegivare
14:1 Leasingintäkter
	31 dec 2025	31 dec 2024
Finansiella leasingavtal
Ränteintäkter från kund- finanseringsfordringar	4.518	4.523
Summa	4.518	4.523
Operationella leasingavtal
Leasingintäkter från tillgångar i operationell leasing	12.920	13.410
Summa	12.920	13.410

Under 2025, uppgick vinsten från försäljning av fordon föremål för

finansiella leasingavtal till 6.096 Mkr (7.898) och redovisades inom

Industriverksamheten.

Framtida inbetalningar från ej uppsägningsbara finansiella och

operationella leasingavtal (minimileasingavgifter exklusive försäljning

med återköpsåtaganden) uppgick den 31 december 2025 till

101.394 Mkr (102.454).

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om reserv för

förväntade kreditförluster.


14:2 Löptidsanalys för fordringar av leasingavgifter
	Finansiell leasing	Operationell leasing
2026	28.803	5.684
2027	22.651	4.395
2028	16.087	3.140
2029	10.111	1.827
2030	5.232	902
2031 eller senare	2.132	431
Summa odiskonterade leasingavgifter	85.016	16.378
Ej garanterade restvärden	1.830
Ej intjänade ränteintäkter	-9.174
Reserv för osäkra fordringar avseende framtida inbetalningar	-1.519
Kundfinanseringsfordringar (kort- och långfristiga)	76.154


Volvokoncernen som leasetagare
14:3 Leasingskulder
	31 dec 2025	31 dec 2024
Långfristiga leasingskulder	5.862	5.944
Kortfristiga leasingskulder	2.111	2.104
Summa leasingskulder	7.973	8.049

14:4 Löptidsanalys långfristiga leasingskulder, Mkr

eller senare


	1.803	1.245	772	530	399	1.113

Under 2025, uppgick det totala kassautflödet för leasingavtal till

3.847 Mkr (3.699), med en fördelning på 1.246 Mkr (1.230) inom

operativt kassaflöde och 2.601 Mkr (2.469) inom finansierings-

verksamheten.

101

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


14:5 Nyttjanderättstillgångar
31 dec 2025	Byggnader	Mark och markanlägg- ningar	Maskiner och inventarier	Tjänstebilar	Tillgångar i operationell leasing och uthyrnings- verksamhet²	Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2025	12.926	728	1.317	1.949	452	17.372
Anskaffningar	887	84	558	680	204	2.413
Övriga förändringar	-509	-241	-232	-511	-591	-2.084
Anskaffningsvärde, 31 dec 2025	13.304	571	1.642	2.119	66	17.702
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2025	-6.996	-211	-756	-1.073	-139	-9.176
Avskrivningar och nedskrivningar	-1.695	-48	-305	-587	-38	-2.674
Övriga förändringar	1.021	93	218	414	172	1.919
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2025	-7.670	-166	-842	-1.246	-6	-9.930
Redovisat värde, 31 dec 2025¹	5.634	405	800	873	60	7.771


31 dec 2024	Byggnader	Mark och markanlägg- ningar	Maskiner och inventarier	Tjänstebilar	Tillgångar i operationell leasing och uthyrnings- verksamhet²	Summa
Anskaffningsvärde
Ingående balans 2024	11.197	679	1.295	1.766	424	15.362
Anskaffningar	698	2	259	672	165	1.797
Övriga förändringar	1.030	47	-237	-489	-137	213
Anskaffningsvärde, 31 dec 2024	12.926	728	1.317	1.949	452	17.372
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar
Ingående balans 2024	-5.904	-167	-787	-1.024	-172	-8.054
Avskrivningar och nedskrivningar	-1.651	-37	-230	-508	-51	-2.478
Övriga förändringar	559	-7	261	459	84	1.356
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2024	-6.996	-211	-756	-1.073	-139	-9.176
Redovisat värde, 31 dec 2024¹	5.930	517	561	876	313	8.196

1 Nyttjanderättstillgångar är en del av materiella anläggningstillgångar i balansräkningen. Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar.

2 Avser tillgångar som leasas av Volvokoncernen och sedan vidareuthyrs till kunder som operationella leasingavtal.


14:6 Redovisat i resultaträkningen
	2025	2024
Räntekostnader på leasingskulder inom Financial Services	-6	-4
Avskrivningar och nedskrivningar på nyttjanderättstillgångar	-2.674	-2.478
Kostnader för korttidsleasingavtal	-643	-641
Kostnader för leasing av lågt värde	-133	-140
Variabla leasingkostnader	-41	-50
Intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderättstillgångar	127	181
Vinster eller förluster från sale and leaseback-transaktioner	–	–
Vinster eller förluster från nyttjanderättstillgångar	-2	9
Redovisat i rörelseresultatet	-3.372	-3.123
Räntekostnader på leasingskulder inom Industriverksamheten	-429	-399
Redovisat i finansnettot	-429	-399

102

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


15		Kundfinansieringsfordringar


		Redovisningsprinciper

Avbetalningsköp, återförsäljarfinansiering och övriga fordringar inom

kundfinansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell

vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga

kassaflödena består enbart av betalningar av kapitalbelopp och

ränta och värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med

effektivräntemetoden. Finansiella leasingkontrakt värderas till

upplupet anskaffningsvärde.

Läs mer i Not 14 Leasing för mer information om redovisning

och klassificering av finansiell leasing.

Volvokoncernen använder den förenklade modellen för förväntade

kreditförluster för kundfinansieringsfordringar, under vilken reserver

för förväntade kundförluster sätts av till ett belopp motsvarande

förväntade kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven

beaktas redan vid första redovisningstillfället och omvärderas sedan

under fordringens löptid.

Ränteintäkter hänförliga till kundfinansieringsfordringar redovisas

inom nettoomsättningen, huvudsakligen inom Financial Services.

Förändringar i reserven för förväntade kreditförluster redovisas inom

övriga rörelseintäkter och kostnader .


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Reserv för förväntade kreditförluster

Bedömningen av reserver för förväntade kreditförluster på kund-

finansieringsfordringar är avhängigt antaganden avseende förfallna be-

talningar, återtagsfrekvens och kvalitetsnivå på återtagna säkerheter.

En kollektiv bedömning görs för kundfinansieringsfordringar med

låg kreditrisk genom användning av en statistisk modell, vintage

layer-analys. Den baseras på en kollektiv bedömning av historiska

förluster inom en homogen grupp av tillgångar. Tillgångarna grupperas

utifrån likartade riskfaktorer såsom kundtyp, geografisk marknad,

ursprunglig kreditrating, typ av säkerhet och tidpunkt för utställande

av fordran för att kunna göra en kollektiv bedömning av kreditrisken.

Basen för den kollektiva bedömningen är kreditförlusthistorik, vilken

justeras med hänsyn till aktuella och förväntade förhållanden i de

olika marknaderna baserat på ledningens bedömning av makro-

ekonomisk data och portföljspecifika faktorer, exempelvis BNP,

oljepriser och arbetslöshetsstatistik. När det gäller klimatrelaterade

risker så är vissa kunder belägna i områden som kan vara exponerade

för extrema väderhändelser. Vid en sådan händelse förväntas det

att kunder vidtar försiktighetsåtgärder genom att flytta fordon från

utsatta områden för att säkra sin verksamhet och begränsa fordons-

relaterade risker. En sådan händelse kan dock påverka kundernas

verksamhet och därmed förmågan att fullfölja sina skyldigheter.

Detta övervakas noggrant och beaktas i aktuella och förväntade

förhållanden kopplat till kreditrisk. Volvokoncernen har inte

identifierat några väsentliga fysiska risker eller omställningsrisker

som skulle kräva en betydande justering av kreditreserven.

En individuell bedömning görs för kundfinansieringsfordringar

med försämrad kreditrisk, baserat på kundernas finansiella situation

och värdet på underliggande säkerheter och garantier. Volvo-

koncernen anser att en finansiell tillgång är kreditförsämrad om

den uppfyller ett eller flera av följande kriterier; när det föreligger

indikationer på att kunden har betalningsproblem, exempelvis en

ansökan om konkurs, obehörig överföring av säkerhet, vid överlämnande

av säkerhet etc. eller allra senast, när kunden har underlåtit att betala 90

dagar efter att fordran har förfallit till betalning.

Riskhanteringsstrategi

Med undantag för återförsäljarfinansiering sträcker sig förfallostrukturen

på kundfinansieringsfordringar över flera år. Kunderna betalar dock

normalt månadsvis under hela löptiden för att minska utestående

exponering. Kundfinansieringsfordringarna är säkrade i de finansierade

fordonen och maskinerna. I de fall kunden inte kan betala, är det dock

inte säkert att värdet på återtagna fordon och maskiner motsvarar det

utestående finansierade beloppet. För att minimera denna risk har

Financial Services tydliga processer för förvaltning av kreditportföljen,

som innefattar konservativa kreditgodkännanden, kontinuerlig

uppföljning av enskilda krediter, användandet av både interna och

externa resurser för indrivning av förfallna fordringar, segmentsanalyser

av kreditportföljen och kontinuerlig uppföljning av de ekonomiska,

politiska och industriella förhållanden på respektive marknad.

I vissa fall täcks utestående risk dessutom genom handpenning,

andra kreditgarantier såsom borgensåtagande, kreditförsäkringar

eller säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren, antingen

redan vid finansieringstillfället eller när det finns tecken på att kundens

betalningsförmåga försämrats. När en kundfinansieringsfordran inte

blivit betald 90 dagar efter förfallodagen ställs ett anspråk på att återta

det finansierade fordonet eller maskinen. Det finns även situationer

där återtag påbörjas tidigare. När säkerheten återtagits, fastställs ett

nettoförsäljningspris samtidigt som det finansierade fordonet eller

maskinen överförs till varulagret och blir en del av Volvokoncernens

normala försäljning av begagnade fordon och maskiner och den

förväntade kundförlusten skrivs av. Om återtag ej skett när en

kundfinansieringsfordran passerat förfallodagen med mer än 180

dagar skrivs den förväntade kreditförlusten av. Financial Services

fortsätter med verkställighetsåtgärder i syfte att erhålla betalning för

obetalda kundfinansieringsfordringar som skrivits av.

Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering,

för en beskrivning av kredit-, ränte- och valutarisker.

Per den 31 december 2025 uppgick reserven av förväntade kredit-

förluster inom Financial Services till 1,36% (1,29) av den totala

kreditportföljen i segmentet. Kreditreserv i förhållande till total

kreditportfölj är ett viktigt nyckeltal för Financial Services och inkluderar

operationell leasing och varulager. Reserven för förväntade kredit-

förluster på kundfinansieringsfordringarna uppgick till 3.580 Mkr

(3.649). Detta är främst hänförligt till en ökning av förväntade kredit-

förluster som motverkades av upplösningar av reserver hänförliga

till konstaterade kundförluster och effekten av valutakurs-

förändringar. Under 2025 fortsatte kunderna att prestera bra.

Dock påverkade den fortsatta osäkerheten i den geopolitiska och

makroekonomiska miljön i vissa regioner kundernas förmåga att

fullfölja sina skyldigheter. En ökning av inställda betalningar och

avskrivningar var främst synliga under senare delen av året.

103

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


15:1 Långfristiga kundfinansieringsfordringar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Avbetalningsköp	75.006	81.934
Finansiell leasing	49.519	50.374
Övriga fordringar	1.611	2.297
BR Långfristiga kundfinansieringsfordringar	126.136	134.605

Viktad genomsnittsränta för långfristiga kundfinansieringsfordringar

uppgick till 6,99% (7,01) per den 31 december 2025.

15:2 Förfallostruktur långfristiga kundfinansieringsfordringar

eller senare


	50.284	37.066	23.318	11.484	3.984


15:3 Kortfristiga kundfinansieringsfordringar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Avbetalningsköp	38.971	43.845
Finansiell leasing	26.636	26.417
Återförsäljarfinansiering	39.876	49.184
Övriga fordringar	2.480	3.230
BR Kortfristiga kundfinansieringsfordringar	107.962	122.677

Viktad genomsnittsränta för kortfristiga kundfinansieringsfordringar

uppgick till 6,80% (6,79) per den 31 december 2025.


15:4 Kreditrisk kundfinansieringsfordringar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Kundfinansieringsfordringar, brutto	237.678	260.930
Reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar	-3.580	-3.649
Varav försämrad kreditrisk	-813	-788
Varav låg kreditrisk	-2.767	-2.861
Kundfinansieringsfordringar efter avdrag för reserver	234.098	257.282


15:5 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar
	2025		2024
	Låg kreditrisk	Försämrad kreditrisk	Låg kreditrisk	Försämrad kreditrisk
Ingående balans	2.861	788	3.048	587
Ny reserv redovisad över resultaträkningen	1.436	357	890	590
Återföring av reserv redovisad över resultaträkningen	-63	-108	-128	-53
Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster	–	-1.219	–	-1.289
Rörelse mellan låg kreditrisk och försämrad kreditrisk¹	-1.074	1.074	-926	926
Valutakursförändringar	-302	-79	63	28
Syndikeringar och övrigt	-91	–	-85	–
Reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansierings- fordringar, 31 dec	2.767	813	2.861	788

1 När en fordran övergår till försämrad kreditrisk överförs den avsatta reserven

till reserven för försämrad kreditrisk.


15:6 Kundfinansieringsfordringar, bruttoexponering
	31 dec 2025					31 dec 2024
	Ej förfallna	1–30 dagar	31–90 dagar	>90 dagar	Totalt	Ej förfallna	1–30 dagar	31–90 dagar	>90 dagar	Totalt
Kundfinansieringsfordringar, brutto	217.469	13.542	4.390	2.277	237.678	242.749	12.448	3.868	1.865	260.930
Varav låg kreditrisk	216.785	13.093	3.490	182	233.550	241.906	12.010	3.128	291	257.335
Varav försämrad kreditrisk	684	449	900	2.095	4.127	843	439	740	1.573	3.595

104

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Tabell 15:6 visar bruttoexponeringen avseende kundfinansierings-

tillgångar inom Volvokoncernen per åldersintervall. Reserven för

förväntade kreditförluster under tillgångsportföljens livstid uppgår

för kundfinansieringsfordringar med låg kreditrisk till 2.767 Mkr

(2.861) och för kundfinansieringsfordringar med försämrad kreditrisk

till 813 Mkr (788), inkluderade i tabellerna 15:4 och 15:5.

Resterande utestående risk täcks av säkerheter i de finansierade

produkterna och, i särskilda fall, även genom andra kreditgarantier

såsom borgensåtaganden, kreditförsäkringar, säkerheter på annan

egendom som tillhör låntagaren etc. Säkerheter tagna i anspråk och

som uppfyller kriterierna för redovisning i balansräkningen uppgår till

443 Mkr (594) per den 31 december 2025.

Koncentration av kreditrisk

Kundkoncentration

De tio största kunderna i Financial Services verksamhet står för

7,6% (8,6) av den totala tillgångsportföljen. Generellt sett är

portföljen hänförlig till ett stort antal kunder och kreditrisken kan

därför anses vara utspridd på en mängd kunder. Under 2025

syndikerades kundfinansieringsfordringar om 13,2 miljarder kronor

(11,6) för att minska koncentrationen av kreditrisk.

Koncentration per geografisk marknad

Graf 15:7 visar kundkoncentrationen för Financial Services-

portföljen uppdelad på geografiska marknader.

Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering

för beskrivning av kreditrisker.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, för information om vinster

och förluster upptagna i rörelseresultatet till följd av överförda

kundfinansieringsfordringar i tabell 30:3.

Läs mer i Förvaltningsberättelsen om utvecklingen inom Financial

Services under året.

15:7 Geografisk marknad, andel av kundfinansieringsportföljen (%)


16		Fordringar


		Redovisningsprinciper

Fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde, förutom derivat-

kontrakt och villkorade köpeskillingar som värderas till verkligt värde via

resultatet. Volvokoncernen använder den förenklade modellen för

förväntade kreditförluster på kundfordringar, under vilken reserver

sätts av till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster under

fordringens hela löptid. Reserven beaktas redan vid första redovisnings-

tillfället och omvärderas sedan under fordringens löptid. Förändringar

i reserver för förväntade kreditförluster av kundfordringar redovisas

i övriga rörelseintäkter och kostnader.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper

för värdering av finansiella tillgångar, samt avsnittet Borttagande från

balansräkningen av finansiella tillgångar, om diskontering av

finansiella tillgångar.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Reserv för förväntade kreditförluster

Kundfordringar är kortfristiga till sin natur och som en följd av detta

är även riskbedömningshorisonten kort. En kollektiv bedömning

av nedskrivningsbehovet görs för förväntade kreditförluster på

kundfordringar med låg kreditrisk. Basen för denna kollektiva

bedömning är kreditförlusthistorik vilken justeras med hänsyn till

aktuella och förväntade förhållanden. En individuell bedömning av

nedskrivningsbehovet görs avseende kundfordringar med försämrad

kreditrisk baserat på kundernas finansiella situation.

De senaste åren har påverkats av osäkerheter i den geopolitiska

miljön, ett högt inflationstryck samt den försvagade marknaden för

anläggningsmaskiner i Kina vilket har påverkat Volvokoncernens

kunders förmåga att fullfölja sina betalningsförpliktelser och ökat risken

för att de hamnar på obestånd. Medan avyttringen av SDLG har minskat

Volvokoncernens exponering gentemot marknaden för anläggnings-

maskiner i Kina, och inflationstrycket i många regioner har stabiliserats,

återstår den geopolitiska instabiliteten. Som en följd av detta är

bedömningsarbetet när det gäller avsättningar för förväntade

kreditförluster avseende kundfordringar fortfarande i fokus för att

säkerställa att avsättningarna återspeglar det aktuella marknadsläget.

105

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Riskhanteringsstrategi

Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och uppföljnings-

rutiner i enlighet med Volvokoncernens Kredithanteringsdirektiv.

Detta direktiv inkluderar åtgärder att utföra när en kundfaktura ej

betalas vid förfallodagen. När en ökad kreditrisk är konstaterad,

exempelvis genom en konkurs, eller när en reserv för förväntade

kreditförluster på kundfordringar har varit oförändrad i två år och det

kan påvisas att alla nödvändiga åtgärder utförts upplöses reserven

och fordran skrivs av. Bortsett från vissa undantag är samtliga

kundfordringar som skrivits av fortsatt föremål för verkställighets-

åtgärder med syfte att erhålla betalning.

Som en konsekvens av den vedertagna affärsmodellen inom

anläggningsmaskinsbranschen i Kina, med längre betalningsvillkor

till kunderna, har en betydande del av Volvokoncernens kund-

fordringar tidigare varit relaterade till kunder på den marknaden. Till

följd av avyttringen av SDLG har dock Volvokoncernens exponering

gentemot marknaden för anläggningsmaskiner i Kina minskat.

Omförhandlade fordringar är på en betydligt lägre nivå än före-

gående år, med en väsentlig del av minskningen relaterad till

avyttringen av SDLG. Omförhandlade fordringar fortsätter att

bevakas noggrant vad gäller inkommande betalningar och tecken

på försämrad kreditrisk.

Per den 31 december 2025 uppgick den totala reserven för

förväntade kreditförluster för kundfordringar till 3,08% (4,52) av

totala kundfordringar, där minskningen mestadels är hänförlig till

avyttringen av SDLG.

Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om

kreditrisk.


16:1 Långfristiga fordringar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Övriga räntebärande fordringar¹	770	857
Ränte- och valutaderivat²	5.241	4.095
Avtals- och returrättstillgångar³	1.490	1.458
Villkorad köpeskilling⁴	–	516
Övriga fordringar	1.715	3.658
Långfristiga fordringar	9.217	10.584

1 Beloppet är den långfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30

Finansiella instrument, tabell 30:1.

2 Beloppet är den långfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30

Finansiella instrument, tabell 30:1.

3 Läs mer i Not 7 Intäkter om avtals- och returrättstillgångar.

4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om den villkorade

köpeskillingen och Not 30 Finansiella instrument om värderingen av den

villkorade köpeskillingen.


16:2 Kortfristiga fordringar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Övriga räntebärande fordringar¹	1.559	3.724
Aktuella skattefordringar	4.121	3.491
Kundfordringar	31.232	41.772
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	4.107	4.296
Mervärdesskatt	6.632	6.241
Ränte- och valutaderivat²	2.405	1.689
Avtals- och returrättstillgångar³	415	407
Villkorad köpeskilling⁴	486	–
Övriga fordringar	7.186	9.883
Kortfristiga fordringar efter avdrag av reserv för förväntade kreditförluster på fordringar	58.142	71.504

1 Beloppet är den kortfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30

Finansiella instrument, tabell 30:1.

2 Beloppet är den kortfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30

Finansiella instrument, tabell 30:1.

3 Läs mer i Not 7 Intäkter om avtals- och returrättstillgångar.

4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om den villkorade

köpeskillingen och Not 30 Finansiella instrument om värderingen av den

villkorade köpeskillingen.


16:3 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar
	2025	2024
Ingående balans	1.979	1.778
Ny reserv redovisad över resultaträkningen	290	529
Återföring av reserv redovisad över resultaträkningen	-236	-248
Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster	-105	-171
Valutakursförändringar	-192	93
Omklassificeringar och övriga förändringar¹	-742	-2
Reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar, 31 dec	993	1.979

1 Inkluderar reserver i avyttrade verksamheter,

främst relaterat till avyttringen av SDLG.


16:4 Åldersanalys kundfordringar
	31 dec 2025					31 dec 2024
	Ej förfallna	1-30 dagar	31-90 dagar	>90 dagar	Totalt	Ej förfallna	1-30 dagar	31-90 dagar	>90 dagar	Totalt
Kundfordringar brutto	29.191	1.374	485	1.174	32.225	38.523	1.651	800	2.778	43.751
Reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar	-268	-28	-43	-653	-993	-369	-63	-67	-1.479	-1.979
BR Kundfordringar, netto	28.923	1.347	442	521	31.232	38.153	1.588	733	1.298	41.772

106

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


17		Varulager


		Redovisningsprinciper

Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och

nettoförsäljningsvärdet. Om det uppskattade nettoförsäljningsvärdet

är lägre än anskaffningsvärdet görs en nedskrivning av varulagret.

Anskaffningsvärdet fastställs enligt den så kallade först in-först ut-

principen (FIFU) och bygger på en standardkostnadsmetod inklusive

kostnader för alla direkta tillverkningskostnader samt hänförlig andel

av kapacitets- och andra tillverkningsrelaterade omkostnader.

Standardkostnaden ses över regelbundet och justeringar görs utifrån

nuvarande förhållanden. Tillverkningskostnader baseras på normalt

kapacitetsutnyttjande och allokeras till varulagret medan icke-

absorberade kostnader på grund av förändringar i produktionsvolym

redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. Kostnader för

forskning och utveckling, försäljning, administration och finansiella

kostnader ingår ej.

Nettoförsäljningsvärdet beräknas som försäljningspris reducerat med

kostnader hänförliga till försäljningen. Om en nedgång i priset på

material som används i tillverkningen av varor indikerar att tillverknings-

värdet för den färdiga varan överstiger nettoförsäljningsvärdet används

återanskaffningsvärdet för att beräkna nettoförsäljningsvärdet.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Nedskrivning av varulager

Beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bygger på en uppskattning

av ett framtida försäljningspris, vilket påverkas av flera parametrar,

såsom marknadens efterfrågan, modelländringar och prisutveckling

för begagnade produkter. Övergången till nollutsläppsfordon

medför övergångsrisker och osäkerheter som kan ha en väsentlig

påverkan på bedömningen av nettoförsäljningsvärdet. Kundernas

investeringar i Volvokoncernens elektrifierade produkter kan ske i

en långsammare takt än förväntat på grund av olika externa faktorer,

och utvecklingen av nya teknologier och lösningar kan leda till

teknologisk föråldring av batterielektriska och bränslecellsdrivna

produkter som finns i lager.


17:1 Varulager
	31 dec 2025	31 dec 2024
Färdiga produkter	38.097	42.907
Produktionsmaterial etc.	27.865	35.452
BR Varulager	65.963	78.359

Det totala lagervärdet, efter gjorda nedskrivningar, var 65.963 Mkr

(78.359) per den 31 december 2025. Varulager som redovisats

som kostnad för sålda produkter under perioden uppgick till

335.540 Mkr (357.518).


17:2 Förändring av nedskrivning av varulager
	2025	2024
Ingående balans	4.638	3.918
Förändring av nedskrivning av varulager redovisad över resultaträkningen	487	887
Utrangeringar	-268	-336
Valutakursförändringar	-473	184
Omklassificeringar etc.	-151	-16
Nedskrivning av varulager, 31 dec	4.232	4.638


18		Likvida medel


		Redovisningsprinciper

I likvida medel ingår räntebärande värdepapper med hög likviditet

vilka lätt kan omvandlas till kassamedel inklusive kortfristiga

placeringar med en löptid som understiger tre månader från

anskaffningstidpunkten. Räntebärande värdepapper med en löptid

som överstiger tre månader från anskaffningstidpunkten redovisas

som kortfristiga placeringar.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper

avseende finansiella instrument.

Likvida medel per 31 december 2025 inkluderade 1,1 miljarder

kronor ( 2,3) som inte är tillgängliga för användning av Volvo-

koncernen samt 7,5 miljarder kronor (9,6) där andra begränsningar

finns, huvudsakligen likvida medel i länder där valutarestriktioner

eller andra legala restriktioner föreligger. Därmed är det inte möjligt

att omedelbart använda dessa likvida medel i andra delar av Volvo-

koncernen, dock finns det vanligtvis inga begränsningar för att

använda dessa inom Volvokoncernens verksamhet i respektive land.


18:1 Likvida medel
	31 dec 2025	31 dec 2024
Bankkontobalanser	41.540	57.623
Kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid understigande tre månader¹	1.709	5.989
Placeringslån i bank	30.113	21.559
BR Likvida medel	73.361	85.171

1 I tillägg till detta innehar Volvokoncernen även kortfristiga placeringar med

en ursprunglig löptid överstigande tre månader om 142 Mkr (218) i statliga

värdepapper per 31 december 2025.

107

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


19		Eget kapital och antal aktier


		Redovisningsprinciper

Volvokoncernens eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare består

av aktiekapital, balanserade vinstmedel, samt reserver avseende

investeringar i egetkapitalinstrument, förmånsbestämda pensions-

planer, andel av övrigt totalresultat i joint ventures och intresse-

företag, och omräkning av utlandsverksamhet.

AB Volvos aktiekapital är uppdelat i två serier av aktier, A och B.

Båda serierna ger samma rättigheter, förutom att innehav av aktier

i serie A berättigar till en röst per aktie medan innehav av aktier i

serie B berättigar till en tiondels röst per aktie. Volvokoncernens

balanserade vinstmedel består av periodens resultat samt trans-

aktioner med aktieägare. Investeringar i egetkapitalinstrument

avser innehav i noterade företag som omvärderas till verkligt värde

via övrigt totalresultat. Förmånsbestämda pensionsplaner inom eget

kapital avser omvärdering av förmånsbestämda förpliktelser som

redovisas via övrigt totalresultat. Volvokoncernens andel av övrigt

totalresultat i joint ventures och intresseföretag redovisas via övrigt

totalresultat inom eget kapital. Omräkning av utlandsverksamhet

består av valutakursförändringar inom övrigt totalresultat som

uppstår vid omräkning av utländska nettotillgångar till svenska

kronor, samt ackumulerade valutakursförändringar återförda till

resultatet vid avyttring av utlandsverksamhet.

Beslut om utdelning fattas på årsstämman, eller i förekommande

fall under en extra bolagsstämma. Efter att beslutet är fattat,

minskas eget kapital och utdelningen redovisas som en skuld till

aktieägarna i balansräkningen fram tills dess att utbetalningen har

ägt rum.

Resultat per aktie före utspädning beräknas som periodens

resultat hänförligt till AB Volvos ägare dividerat med genomsnittligt

antal aktier för räkenskapsåret.

Resultat per aktie efter utspädning beräknas som periodens

resultat hänförligt till AB Volvos ägare dividerat med genomsnittligt

antal utestående aktier adderat med genomsnittligt antal aktier som

kan emitteras som en effekt av pågående aktierelaterat incitaments-

program.

AB Volvos årsstämma den 2 april 2025 beslutade att till aktieägarna

dela ut 8,00 kronor (7,50 ) per aktie i ordinarie utdelning och 10,50

kronor (10,50) i extra utdelning per aktie, totalt 18,50 kronor

(18,00) per aktie. Under 2025 har Volvokoncernen delat ut 37,6

miljarder kronor (36,6) till aktieägarna.

Moderbolagets aktiekapital uppgick till 2.562 Mkr (2.562) den

31 december 2025. Aktiens kvotvärde är 1,26 kronor (1,26). Under

2025 har AB Volvo konverterat totalt 695.472 (1.590) aktier i serie

A till aktier i serie B. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till

62.018 Mkr (72.410) per den 31 december 2025.

För året 2025 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 8,50

kronor per aktie och en extra utdelning om 4,50 kronor per aktie,

totalt 13,00 kronor per aktie uppgående till 26,4 miljarder kronor.

Läs mer i Förändringar i eget kapital i moderbolaget om AB Volvos

aktiekapital.


19:1 Information avseende antal aktier
	31 Dec 2025	31 Dec 2024
Egna A-aktier	–	–
Egna B-aktier	–	–
Totalt egna aktier	–	–
Egna aktier i % av totalt registrerade aktier	–	–
Utestående A-aktier	444.289.088	444.984.560
Utestående B-aktier	1.589.162.996	1.588.467.524
Totalt utestående aktier	2.033.452.084	2.033.452.084
Totalt registrerade A-aktier	444.289.088	444.984.560
Totalt registrerade B-aktier	1.589.162.996	1.588.467.524
Totalt registrerade aktier	2.033.452.084	2.033.452.084
Genomsnittligt antal utestående aktier	2.033.452.084	2.033.452.084


19:2 Utestående aktier
	A-aktier		B-aktier		Totalt
	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Utestående aktier ingående balans	444.984.560	444.986.150	1.588.467.524	1.588.465.934	2.033.452.084	2.033.452.084
Omvandlade A-aktier till B-aktier	-695.472	-1.590	695.472	1.590	–	–
Utestående aktier, 31 dec	444.289.088	444.984.560	1.589.162.996	1.588.467.524	2.033.452.084	2.033.452.084


19:3 Information avseende aktier
	2025	2024
Antalet utestående aktier 31 december, i miljoner	2.033	2.033
Genomsnittligt antal aktier före utspädning, i miljoner	2.033	2.033
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, i miljoner	2.033	2.033
Genomsnittligt aktiepris, (B-aktien), kr	281,03	273,02
Nettoresultat hänförligt till AB Volvos ägare, Mkr	34.456	50.389
Resultat per aktie före utspädning, kr	16,94	24,78
Resultat per aktie efter utspädning, kr	16,94	24,78

108

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


20		Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser


		Redovisningsprinciper

Volvokoncernens ersättningar efter avslutad anställning, såsom

pensioner, sjukvårdsförmåner och andra ersättningar, erläggs till

övervägande del genom fortlöpande betalningar till fristående

myndigheter eller organ som därmed övertar förpliktelserna mot

de anställda, det vill säga genom så kallade avgiftsbestämda planer.

För avgiftsbestämda planer redovisas kostnaderna för premierna

löpande i resultaträkningen.

En del ersättningar efter avslutad anställning fullgörs genom så

kallade förmånsbestämda planer där förpliktelserna kvarstår inom

Volvokoncernen och tryggas primärt av egna stiftelser. Volvokon-

cernens största förmånsbestämda planer är hänförliga till tjänstemän

i den svenska verksamheten (främst ITP-planen). Andra väsentliga

förmånsbestämda planer omfattar dotterföretag i USA, vilket omfattar

både pensioner och andra förmåner, såsom sjukvårdsplaner, samt

anställda i Storbritannien, Belgien och Frankrike.

Aktuariella beräkningar upprättas för samtliga förmånsbestämda

planer, utifrån väsentlighet, i syfte att fastställa nuvärdet av

Volvokoncernens förpliktelser avseende oantastbara förmåner för

nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella beräkningar upprättas

årligen och baseras på aktuariella antaganden vilka fastställs vid

bokslutstidpunkten. Förändringar av förpliktelsernas nuvärde till följd

av förändrade aktuariella antaganden samt erfarenhetsbaserade

justeringar utgör omvärderingar.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Volvo-

koncernens balansräkning motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid

bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltnings-

tillgångarna. Alla förändringar i nettopensionsskulden (tillgången)

redovisas när de inträffar. Tjänstgöringskostnader och nettoränte-

kostnad (intäkt) redovisas i resultaträkningen medan omvärderingar

såsom aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Särskild löneskatt inkluderas i pensionsskulden i de svenska och

belgiska planerna.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Antaganden vid beräkning av pensioner och liknande förpliktelser

Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning,

huvudsakligen pensioner och sjukvårdsförmåner, är beroende

av aktuariella antaganden. Särskilda antaganden och aktuariella

beräkningar görs för varje förmånsbestämd plan. De mest väsentliga

antagandena avser diskonteringsränta och inflation. Inflations-

antaganden är generellt satt som ett långsiktigt antagande baserat

på analyser av externa marknadsindikatorer. En känslighetsanalys

återfinns i graf 20:6 och visar effekten på de förmånsbestämda

förpliktelserna om väsentliga antaganden förändras. Det finns också

andra antaganden så som löneökningstakt, avgångsintensitet,

mortalitet, kostnadstrender för sjukvård och andra faktorer.

Antaganden om löneökningstakt avspeglar historisk lönekostnads-

utveckling, kort- och långsiktiga framtidsutsikter och förväntad

inflation. Takten på pensionsavgångar och mortalitet baseras främst

på officiell mortalitetsstatistik. Kostnadstrender för sjukvårdskostnader

är baserade på historiska data samt kortsiktiga framtidsutsikter och

en bedömning av sannolika långsiktiga trender. Volvokoncernen har

en global aktuarie för att säkerställa att en professionell bedömning

görs och att de aktuariella antaganden konsekvent utvecklas i varje

jurisdiktion. Volvokoncernen ser årligen över aktuariella antaganden

och gör justeringar av dessa när detta anses lämpligt.

Marknadsutsikt

Året kännetecknades av en betydande stegring av avkastnings-

kurvorna globalt. De korta räntorna var lägre efter centralbanks-

åtgärder, medan de långa räntorna inte följde med i samma

utsträckning. Faktum är att i flera nyckelländer där koncernen har

förmånsbestämda pensionsplaner har de långfristiga räntorna stigit.

Det finns flera skäl till att avkastningskurvorna har blivit brantare,

och dessa varierar något mellan länder, men i vissa fall handlar det

om osäkerhet kring den finanspolitiska hållbarheten eller en brist på

efterfrågan på långfristiga obligationer. Resultatet av matchnings-

strategier beror på djupet och bredden i tillgängliga tillgångar med

lång löptid på respektive marknad, och utfallen har därför varit

blandade. Samtidigt har aktiemarknaderna utvecklats väl med fort-

satt optimism kring AI-temat, trots en tillfällig nedgång i april till följd

av osäkerhet kring handel och tullar. Kreditbaserade strategier

presterade väl med fortsatt låga och stabila kreditspreadar under året,

med endast en kort period av volatilitet i april. Finansieringsgraden

för Volvokoncernens fonderade pensionsplaner är fortsatt stark.

I efterföljande tabeller lämnas upplysningar om förmånsbestämda

planer. Volvokoncernen redovisar skillnaden mellan utestående

förpliktelser och förvaltningstillgångarnas värde, justerat för

eventuella tillgångstak, i balansräkningen. Upplysningarna avser

tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar, redovisade

kostnader under räkenskapsåret samt värdet av förpliktelser och

förvaltningstillgångar vid periodens utgång. Dessutom specificeras

förändringar av värden på förpliktelser och förvaltningstillgångar

under perioden.

109

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


20:1 Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Sverige
Diskonteringsränta, %¹	3,95	3,55
Inflation, %²	1,75	2,00
Förväntad löneökningstakt, %	2,4	2,65
Förväntad livslängd vid pension vid 65 år (Män/Kvinnor)
Pension idag (medlem 65 år), antal år	23,3/24,8	22,3/23,3
Pension om 25 år (medlem 40 år idag), antal år	25,2/26,2	25,2/26,2
USA
Diskonteringsränta, %^¹	4,50–5,51	5,10–5,62
Inflation, %	2,2	2,2
Förväntad löneökningstakt, %	3,91	3,9
Förväntad livslängd vid pension vid 65 år (Män/Kvinnor)
Pension idag (medlem 65 år), antal år	21/22,7	20,9/22,7
Pension om 25 år (medlem 40 år idag), antal år	22,8/24,5	22,7/24,5
Storbritannien
Diskonteringsränta, %^¹	5,6	5,5
Inflation, %	2,95	3,2
Förväntad löneökningstakt, %	0,00	0,00
Förväntad livslängd vid pension vid 65 år (Män/Kvinnor)
Pension idag (medlem 65 år), antal år	22,2/24,3	22,4/24,2
Pension om 25 år (medlem 40 år idag), antal år	22,6/25,9	22,5/25,7
Belgien
Diskonteringsränta, %^¹	4,08	3,45
Inflation, %	2,00	2,00
Förväntad löneökningstakt, %	2,88	2,88
Frankrike
Diskonteringsränta, %¹	4,08	3,39
Inflation, %	2,00	2,00
Förväntad löneökningstakt, %	3,01	3,01

1 Diskonteringsräntan för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan

på högkvalitativa företagsobligationer. I länder där det inte finns någon

fungerande marknad för sådana obligationer används marknadsräntan på

statsobligationer. Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har

fastställts genom att extrapolera bostadsobligationers marknadsränta enligt dess

avkastningskurva.

2 Inflationsantagandet för Sverige har sänkts från 2,00% till 1,75% för att

återspegla den minskning som har noterats i den kortsiktiga inflationen.


20:2 Sammandrag av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
	31 dec 2025	31 dec 2024
Förpliktelser	-47.519	-54.015
Förvaltningstillgångar	40.678	43.423
Avsättning netto för pensioner och liknande förpliktelser	-6.841	-10.591


20:3 Pensionskostnader
	2025	2024
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	1.166	1.263
Räntekostnader	1.950	2.136
Ränteintäkter	-1.751	-1.965
Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder	24	-11
Vinst/förlust avseende regleringar	–	–
Årets kostnader avseende förmånsbestämda pensionsplaner	1.389	1.423
Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensionsplaner	4.627	4.687
Årets pensionskostnader	6.016	6.110


20:4 Årets kostnader avseende förmånsbestämda planer utöver pensionsplaner
	2025	2024
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	69	75
Räntekostnader	164	173
Ränteintäkter	-9	-8
Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder	36	-6
Vinst/förlust avseende regleringar	–	–
Omvärderingar	163	209
Årets kostnader	424	444


20:5 Genomsnittlig löptid per land
	Sverige Pensioner	USA Pensioner	Storbritannien Pensioner	Belgien Pensioner	Frankrike Pensioner	USA Övriga förmåner
Genomsnittlig löptid på förpliktelserna, år	19,0	9,9	10,7	10,1	10,9	8,2

I graf 20:6 presenteras en känslighetsanalys i de förmåns-

bestämda förpliktelserna avseende förändringar av de tillämpade

antagandena för diskonteringsränta och inflation. Känslighets-

analysen för diskonteringsräntan baseras på förändring av ett

antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken

är detta ej troligt och förändring i antagandet kan vara korrelerade.

Känslighetsanalysen för en förändring av långsiktig inflation

korrelerar med andra inflationskänsliga antaganden. Beroende på

planens och förmånens utformning på varje plan kan känslighets-

effekten på förpliktelserna variera för de olika antagandena.

110

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


20:6 känslighetsanalys 2025
		Påverkan på förpliktelsen, Mkr
	Om diskonteringsräntan ökar med 0,5%		Om diskonteringsräntan minskar med 0,5%
Sverige pensioner
USA pensioner
Storbritannien pensioner
Belgien pensioner
Frankrike pensioner
USA övriga förmåner
Övriga förmåner
	Om inflationen minskar med 0,5%		Om inflationen ökar med 0,5%
Sverige pensioner
USA pensioner
Storbritannien pensioner
Belgien pensioner
Frankrike pensioner
USA övriga förmåner
Övriga förmåner

—


20:7 Förpliktelser i förmånsbestämda planer
	Sverige Pensioner	USA Pensioner	Stor- britannien Pensioner	Belgien Pensioner	Frankrike Pensioner	USA Övriga förmåner	Övriga planer	Summa
Förpliktelser ingående balans 2024	23.645	15.772	5.370	3.434	2.345	3.051	3.479	57.097
Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar	–	–	–	–	-23	-1	3	-21
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	644	173	–	193	148	24	156	1.338
Räntekostnader	804	792	262	120	88	147	98	2.310
Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder	19	–	–	–	–	–	-36	-17
Regleringar²	–	-4.393	–	–	–	–	-431	-4.823
Tillskjutna medel från arbetstagare	–	–	–	–	–	16	25	41
Omvärderingar¹:
– Effekter av ändrade demografiska antaganden	–	–	–	–	48	6	-1	54
– Effekter av ändrade finansiella antaganden	-470	-980	-353	21	24	-101	169	-1.690
– Erfarenhetsbaserade justeringar	437	-38	21	65	69	46	-32	568
Valutakursförändringar	–	1.625	477	129	89	305	62	2.687
Utbetalda ersättningar	-691	-1.282	-352	-247	-71	-362	-523	-3.527
Förpliktelser, 31 dec 2024	24.388	11.669	5.424	3.716	2.716	3.132	2.970	54.015
varav
Fonderade förmånsbestämda planer	-24.031	-11.076	-5.424	-3.715	-14	–	-1.793	-46.053
Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar	–	-1	–	–	–	13	-25	-13
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	593	144	–	190	144	19	146	1.236
Räntekostnader	853	559	270	120	88	138	86	2.114
Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder	24	–	–	–	–	–	37	61
Regleringar	–	–	–	–	–	–	–	–
Tillskjutna medel från arbetstagare	–	–	–	–	–	18	24	42
Omvärderingar¹:
– Effekter av ändrade demografiska antaganden	–	–	–	-81	–	-9	–	-90
– Effekter av ändrade finansiella antaganden	-2.790	176	-160	-198	-203	48	–	-3.127
– Erfarenhetsbaserade justeringar	-550	-113	38	28	-61	105	-8	-561
Valutakursförändringar	–	-1.962	-575	-219	-159	-514	-280	-3.709
Utbetalda ersättningar	-726	-656	-290	-180	-71	-328	-197	-2.447
Förpliktelser, 31 dec 2025	21.791	9.817	4.707	3.375	2.455	2.622	2.753	47.519
varav
Fonderade förmånsbestämda planer	-21.478	-9.347	-4.707	-3.375	-14	–	-1.719	-40.640

1 Av den totala omvärderingen av de förmånsbestämda förpliktelserna, har 3.951 Mkr (1.279) redovisats i övrigt totalresultat,

och -173 Mkr (-210) i resultaträkningen.

2 Regleringen i USA är hänförligt till en konvertering av buy-in försäkringen som ingicks under 2023, till en buy-out under 2024.

111

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


20:8 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde i fonderade planer
	Sverige Pensioner	USA Pensioner	Stor- britannien Pensioner	Belgien Pensioner	Frankrike Pensioner	USA Övriga förmåner	Övriga planer	Summa
Förvaltningstillgångar ingående balans 2024	20.445	16.428	5.426	3.107	14	56	2.440	47.917
Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar	–	–	–	–	–	–	–	–
Ränteintäkter	705	832	265	112	1	–	58	1.973
Regleringar²	–	-4.393	–	–	–	–	-431	-4.823
Omvärderingar¹	-1.055	-836	-522	-37	–	–	39	-2.411
Tillgångstak	–	–	140	–	–	–	4	144
Tillskjutna medel från arbetsgivare	212	–	–	218	–	–	96	526
Tillskjutna medel från arbetstagare	–	77	–	–	–	–	25	103
Valutakursförändringar	–	1.691	481	117	1	6	17	2.313
Utbetalda ersättningar	-2	-1.256	-355	-247	–	-3	-457	-2.319
Förvaltningstillgångar, 31 dec 2024	20.306	12.545	5.435	3.271	15	59	1.793	43.423
Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar	–	–	–	–	–	–	–	–
Ränteintäkter	721	607	271	109	1	–	52	1.760
Regleringar	–	–	–	–	–	–	–	–
Omvärderingar¹	-756	167	-156	-109	–	–	–	-855
Tillgångstak	–	–	61	–	–	–	–	61
Tillskjutna medel från arbetsgivare	250	–	–	216	–	–	53	519
Tillskjutna medel från arbetstagare	–	32	–	–	–	70	24	127
Valutakursförändringar	–	-2.112	-577	-194	-1	-10	-187	-3.081
Utbetalda ersättningar	-2	-613	-290	-180	1	-58	-135	-1.276
Förvaltningstillgångar, 31 dec 2025	20.519	10.626	4.744	3.113	16	60	1.600	40.678

1 Av den totala omvärderingen av förvaltningstillgångarna har -794 Mkr (-2.266) redovisats i övrigt totalresultat.

2 Regleringen i USA är hänförligt till en konvertering av buy-in försäkringen som ingicks under 2023, till en buy-out under 2024.


20:9 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto
	Sverige Pensioner	USA Pensioner	Stor- britannien Pensioner	Belgien Pensioner	Frankrike Pensioner	USA Övriga förmåner	Övriga planer	Summa
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto, 31 dec 2024	-4.082	876	11	-445	-2.701	-3.073	-1.177	-10.591
varav redovisade under rubriken:
BR Pensionstillgångar, netto	10	1.900	8	–	2	59	135	2.115
BR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	-4.092	-1.025	3	-445	-2.703	-3.132	-1.312	-12.706
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto, 31 dec 2025	-1.272	809	37	-262	-2.440	-2.562	-1.153	-6.841
varav redovisade under rubriken:
BR Pensionstillgångar, netto	76	1.623	–	–	3	61	65	1.828
BR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	-1.349	-814	37	-262	-2.443	-2.623	-1.217	-8.669

Sverige

Den huvudsakliga förmånsbestämda pensionsplanen i Sverige är

ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen. Planen är delvis stängd,

vilket innebär att enbart nyanställda som är födda före 1979 går in

i ITP2-lösningen. Volvokoncernens pensionsstiftelse i Sverige bildades

1996 i syfte att trygga av förpliktelser rörande ålderspension till

tjänstemän i Sverige enligt ITP-planen. Förvaltningskapitalet i

Volvokoncernens svenska pensionsstiftelse placeras huvudsakligen

i räntebärande värdepapper och alternativa tillgångar enligt en strategisk

allokering som beslutas av stiftelsens styrelse. Den 31 december

2025 uppgick värdet av stiftelsens förvaltningskapital till 20.497

Mkr (20.282), varav 8% (6) var placerat i egetkapitalinstrument.

Vid samma tidpunkt uppgick värdet av utfärdade pensionsförpliktelser

hänförliga till ITP-planen till 21.466 Mkr (24.018).

Svenska företag kan trygga nya pensionsförpliktelser genom

avsättningar i balansräkningen eller genom överföring av medel till

pensionsstiftelsen. En kreditförsäkring måste dessutom tecknas

avseende värdet av utfärdade förpliktelser. Utöver förmåner

beträffande ålderspension omfattar ITP-planen även exempelvis

kollektiv familjepension vilken Volvokoncernen finansierar genom

en försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande

från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering är detta

en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För

räkenskapsåret 2025 har Volvokoncernen inte haft tillgång till

information från Alecta som möjliggjort redovisning av denna plan

såsom en förmånsbestämd plan. Planen har således redovisats

såsom en avgiftsbestämd plan. Volvokoncernen beräknar att under

2026 betala premier till Alecta om cirka 226 Mkr. Den kollektiva

konsolideringsnivån mäter fördelningsbara tillgångar i förhållande till

112

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag,

31 december 2024¹

försäkringsåtagandet. Enligt Alectas konsolideringspolicy för förmåns-

bestämda försäkringar ska den kollektiva konsolideringsnivån normalt

tillåtas variera mellan 125% och 170%. Alectas preliminära konsolid-

eringsgrad uppgår till 167% (162). Om konsolideringsnivån ligger

under eller överstiger normalintervallet kan en åtgärd vara att höja det

avtalade priset för nyteckning eller att införa premiereduktioner.

Volvokoncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta

uppgick per den 31 december 2025 till 0,41% (0,38) och andelen

av totalt antal aktiva försäkrade uppgick till 1,98% (1,96).

I Sverige utgår en förmån till alla anställda, en jubileumsplan, där

man tilldelas ett visst antal aktier baserat på tjänstgöringstid om 25,

35 och 45 år. Denna plan redovisas som aktierelaterade ersättningar,

Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag,

31 december 2025¹

där verkligt värde av ersättningsbeloppet bestäms vid tidpunkten för

tilldelning. Planen redovisas under övriga skulder.

USA

I USA har Volvokoncernen avdragsgilla pensionsplaner, sjukvårdsplaner

efter pensionering samt pensionsplaner som ger rätt till uppskov

med skatten. De avdragsgilla pensionsplanerna fonderas medan

övriga planer vanligtvis ej är fonderade. Det finns fem finansierade

pensionsplaner varav alla fem är stängda för nya deltagare. Tre av

de fem planerna är öppna för framtida pensionsintjäning. Volvo-

koncernens dotterföretag i USA tryggar sina pensionsförpliktelser i

huvudsak genom överföringar av medel till fristående pensionsplaner.

US Retirement Trust förvaltar tillgångarna till de fem planerna. Den

strategiska allokeringen av plantillgångarna måste leva upp till

placeringsreglementet som beslutats av stiftelsens styrelse. Alla

medlemmar i styrelsen utses av företaget, men varje enskild medlem

har ett lagstadgat personligt ansvar att i alla lägen utgå ifrån förmåns-

tagarnas bästa. Den 31 december 2025 uppgick det sammanlagda

värdet av pensionsförpliktelser i sådana fristående planer till 9.347

Mkr (11.076). Det sammanlagda värdet av förvaltningskapital i

dessa planer uppgick vid samma tidpunkt till 10.626 Mkr (12.545),

varav 10% (11) var placerat i egetkapitalinstrument. Enligt regelverket

för tryggande av pensionsförpliktelser föreskrivs vissa miniminivåer

avseende värdet på förvaltningstillgångar i förhållande till värdet på

förpliktelser. Under 2025 överförde Volvokoncernen inga medel till

de amerikanska pensionsplanerna.


20:10 Verkligt värde på förvaltningstillgångar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Likvida medel	151	826
Noterade förvaltningstillgångar
Egetkapitalinstrument	1.738	808
Skuldinstrument	31.654	33.311
Fastigheter	1.385	–
Värdepapper med bakomliggande tillgångar	1.449	1.744
Övriga tillgångar	410	398
Onoterade förvaltningstillgångar
Övriga tillgångar	4.084	6.575
Totalt¹	40.871	43.662

1 Exkluderar tillgångstak om 193 Mkr (239).

113

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Storbritannien

I Storbritannien har Volvokoncernen tre förmånsbestämda

pensionsplaner, vilka alla är fonderade. Pensionsfonderna utgörs

av fristående legala enheter, vilka leds av en professionell förvaltare.

Samtliga planer är stängda för nya deltagare och framtida pensions-

intjäning. Fördelningen av tillgångarna måste vara i enlighet med

den investeringsstrategi som är överenskommen mellan företaget och

den professionella förvaltaren. För en av planerna har Volvokoncernen

en oinskränkt rättighet till det redovisade överskottet för den planen

eller planerna om en nettotillgång redovisas i balansräkningen

när pensionsplanen upphör. För två planer är detta inte fallet i

juridiskt mening och därför tillämpas ett tillgångstak i dessa fall.

Den 31 december 2025 uppgick det sammanlagda värdet på

förpliktelser till 4.707 Mkr (5.424). Vid samma tidpunkt uppgick det

sammanlagda värdet av förvaltningskapital i dessa planer till 4.744

Mkr (5.435). Volvokoncernen har inte investerat i egetkapital-

instrument och har inte lämnat några bidrag till de brittiska pensions-

planerna under 2025. Vidare förväntar sig koncernen inte att göra

sådana investeringar eller bidrag inom överskådlig framtid.

Belgien

I Belgien har Volvokoncernen fyra traditionella förmånsbestämda

planer vilka är baserade på slutlön där alla planer är stängda för nya

deltagare. Alla planer är öppna för framtida pensionsintjäning. Två

av planerna är fonderade via en extern pensionsfond med en legalt

avgränsad Volvo-del och två är fonderade via en gruppförsäkring

vilken i Belgien benämns som Branch 21. Förmåner betalas vid

pensionering ut som en klumpsumma. Det finns också en öppen

avgiftsbestämd pensionsplan samt ett vinstdelningsprogram för

vilket utbetalningar sker till en avgiftsbestämd pensionsplan som

fonderas av den egna pensionsfonden eller genom gruppförsäkring.

Alla avgiftsbestämda planer i Belgien har en lagstadgad minimum-

garanti vad gäller avkastning och redovisas därför som förmåns-

bestämda planer. Den strategiska allokeringen avseende tillgångarna

måste vara i enlighet med investeringspolicyn, föreslagen av Volvo-

koncernen och formellt beslutad av styrelsen för pensionsfonden.

Den 31 december 2025 uppgick det sammanlagda värdet på

förpliktelsen till 3.375 Mkr (3.715). Det sammanlagda värdet av

förvaltningskapital i dessa planer uppgick vid samma tidpunkt till

3.113 Mkr (3.271), varav 11% (10) var placerat i egetkapital-

instrument. Under 2025 har Volvokoncernen överfört extra medel

till pensionsplanerna i Belgien med 216 Mkr (218).

Frankrike

I Frankrike har Volvokoncernen två typer av förmånsbestämda

pensionsplaner, Indemnité de Fin de Carrière (IFC) samt

Jubileumsplan. Planerna är ej fonderade. IFC är obligatorisk

i Frankrike. Ersättningarna grundar sig på de kollektivavtal som

är tillämpliga för bolaget, medarbetarens anställningstid per

pensionsdagen och slutlönen. Pension utbetalas enbart om de

anställda arbetar för bolaget när de går i pension. Jubileumsplanen

utgår från en intern överenskommelse och grundar sig på lång och

trogen tjänst vid 20, 30, 35 och 40 års anställning. Den 31 december

2025 uppgick det totala värdet på förpliktelsen till 2.455 Mkr (2.716).

Investeringsstrategi och riskhantering

Volvokoncernen hanterar allokeringen och investeringen av

tillgångarna i pensionsplanerna för att möta de långsiktiga målen.

De viktigaste målen handlar om att klara aktuella och framtida

pensionsförpliktelser, tillhandahålla tillräcklig likviditet för att klara

utbetalningskrav samt att tillhandahålla en totalavkastning som

maximerar pensionstillgångarna i förhållande till pensionsskulderna.

Detta sker genom att maximera avkastningen på tillgångarna utifrån

en lämplig risknivå. Det slutliga investeringsbeslutet ligger ofta hos

den lokala pensionsförvaltaren, men investeringspolicyn för samtliga

planer säkerställer att riskerna i investeringsportföljerna är väl spridda.

Den primära långsiktiga riskreducerande aktiviteten är att stänga

förmånsbestämda planer och ersätta dessa med avgiftsbestämda

planer där detta är möjligt. Risker hänförliga till redan utgivna

pensionsförpliktelser, exempelvis livslängd och inflation, samt

utköpspremier och tillhörande matchningsstrategier övervakas

på löpande basis för att om möjligt minska Volvokoncernens

exponering.

I Sverige bestäms miniminivån på värdet av förvaltningstillgångarna

av PRI Pensionsgaranti. Detta är obligatoriskt för att få vara kvar i

systemet och kunna få en försäkring för pensionsskulden. Tillskotten

motsvarar vanligtvis de pensionsförmåner som beräknas intjänas

under det kommande året plus eventuella underskott gentemot

miniminivån, såvida planen inte uppvisar ett överskott enligt lokala

fonderingsprinciper.

I USA fastställs miniminivån på tillskotten till pensionsplanerna

av bolaget för att undvika straffavgifter, behålla flexibiliteten samt att

undvika omfattande extra finansiell rapportering till de amerikanska

pensionsmyndigheterna och till deltagarna i pensionsplanen.

Miniminivån på tillskotten motsvarar vanligtvis de förmåner som

beräknas intjänas under det kommande året plus en sjundedel av

eventuellt underskott, såvida planen inte uppvisar ett överskott

enligt lokala fonderingsprinciper.

I Storbritannien finns ingen fastställd miniminivå för värdet på

förvaltningstillgångarna. Det finns lagkrav på att genomföra en

grundlig skuldberäkning var tredje år. För varje separat plan som

visar ett underskott fastställs en finansieringsplan som skall säkra

en fullständig finansiering av planen inom en rimlig tidsram.

Finansieringsplanen skall överenskommas med bolaget och

lämnas till tillsynsmyndigheten för godkännande.

I Belgien definieras miniminivån på fondering i lag och följs

löpande upp av tillsynsmyndigheten FSMA. Ramverket för

minimikravet utgår från en diskonteringsränta som baseras på

förväntad avkastning på plantillgångarna. Pensionsfonden måste

alltid vara fullt fonderad på detta skuldmått. De årliga tillskotten till

pensionsfonden följer en tillskottsplan utformad för att ge stabilitet

över planens livslängd.

Under 2026 beräknar Volvokoncernen överföra 250-500 Mkr

till förmånsbestämda pensionsplaner.

114

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


21		Övriga avsättningar


		Redovisningsprinciper

Avsättningar redovisas i balansräkningen när en legal eller informell

förpliktelse föreligger till följd av en inträffad händelse, det är troligt att

ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig

uppskattning av beloppet kan göras. När dessa kriterier inte uppfylls

kan eventualförpliktelser komma att redovisas. Långfristiga avsättningar

förväntas till största delen regleras inom 2 till 3 år.

Avsättningar för produktgarantier

Avsättningar för produktgarantier redovisas som kostnad för sålda

produkter och inkluderar kontraktsgaranti och garantikampanjer.

Avsättningar för kontraktsgaranti redovisas i samband med att

produkterna säljs. Avsättning för kampanjer avseende specifika

kvalitetsproblem redovisas i samband med att kampanjen beslutats

och kommunicerats.

Avsättningar för utökad garanti

En utökad garanti är en produktförsäkring som säljs till kunden som

gäller för en produkt enligt vissa villkor under en bestämd period som

en tilläggsförsäkring utöver de kontraktuella garantierna. Avsättningen

reflekterar risken att den förväntade kostnaden för att uppfylla villkoren

enligt tilläggsförsäkringen överstiger den förväntade intäkten.

Avsättningar i försäkringsverksamhet

Volvokoncernen har ett internt försäkringsbolag och avsättningar i

försäkringsverksamhet är relaterad till skadeanspråk från tredje man

till bolag inom Volvokoncernen. Skadereserven inkluderar också en

avsättning för ej rapporterade skador baserat på tidigare erfarenhet.

Den ej intjänade premiereserven rapporteras inom övriga kortfristiga

skulder.

Avsättningar för omstruktureringskostnader

En avsättning för beslutade omstruktureringsåtgärder redovisas när

en detaljerad plan för åtgärdernas genomförande föreligger samt när

denna plan kommunicerats till de som berörs. Ersättningar vid

uppsägning till följd av ett frivilligt uppsägningsprogram redovisas

som en avsättning och kostnad när den anställde accepterar erbjudandet.

Vanligtvis redovisas omstruktureringskostnader som en del av övriga

rörelseintäkter och kostnader.

Avsättningar för restvärdesrisker

Restvärdesrisker innebär att Volvokoncernen i framtiden kan tvingas

avyttra begagnade fordon med förlust om värdeutvecklingen för

dessa fordon är sämre än vad som förutsågs vid kontraktets ingång.

Restvärdesrisker är hänförliga till operationella leasingkontrakt och

försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks)

där Volvokoncernen har ett restvärdesåtagande. Majoriteten av dessa

kontrakt redovisas som tillgångar i operationell leasing och returrätts-

tillgång i balansräkningen. Eventuella restvärdesrisker redovisas inte

som avsättningar utan återspeglas som en reducering av tillgångarna

genom accelererande avskrivningar och/eller nedskrivningar.

Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar om

restvärdesrisker.

När ett återköpsåtagande ingås som en separat oberoende

transaktion från den initiala försäljningstransaktionen och intäkt

kan redovisas för den initiala försäljningstransaktionen vid leverans-

tillfället, redovisas ingen tillgång under operationell leasing eller

returrättstillgång i balansräkningen. Därmed redovisas den potenti-

ella restvärdesrisken relaterad till restvärdesåtagandet som en

avsättning. I den utsträckning restvärdesexponeringen inte uppfyller

definitionen av en avsättning redovisas återstående bruttoexpone-

ring som en eventualförpliktelse.

Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden.

Avsättningar för servicekontrakt

Servicekontrakt erbjuder förebyggande underhåll till kunden enligt

en överenskommen serviceplan. Avsättningen reflekterar risken att

den förväntade kostnaden för att tillhandahålla servicetjänster och

reparationer i enlighet med servicekontraktet överstiger den för-

väntade intäkten.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar består huvudsakligen av avsättningar för tvister

gällande rättsliga processer, avsättningar för externt utfärdade kredit-

garantier och övriga avsättningar, såvida de inte specificeras separat.


		Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Osäkerheten gällande belopp eller tidpunkt för utflöde av resurser

varierar för olika sorters avsättningar. Angående avsättningar för

produktgarantier, utökad garanti, restvärdesrisker och servicekontrakt

baseras avsättningarna på historisk statistik och uppskattade framtida

kostnader, varför det avsatta beloppet i högre grad överensstämmer

med det verkliga utflödet av resurser. Angående avsättningar för tvister,

som skattefrågor och rättsliga processer, är osäkerheten högre.

Avsättningar för produktgarantier

Avsättningar för produktgarantier fastställs utifrån historisk statistik

med hänsyn till kända förändringar avseende garantianspråk,

garantiperioder, genomsnittlig tid från att fel uppstår till dess att

garantikrav inkommer till företaget och förväntade förändringar i

kvalitetsindex. Det faktiska utfallet av produktgarantier kan avvika

från det förväntade utfallet och väsentligt påverka redovisade

garantikostnader och avsättningar under kommande tidsperioder.

Återbetalning från leverantörer, vilka minskar Volvokoncernens

kostnader för garantiåtaganden, redovisas när de anses vara säkra.

Övriga avsättningar

Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa regelefterlevnad av

tillämpliga miljölagar och regelverk, vilka ofta är komplexa och osäkra.

Om Volvokoncernen misslyckas med att möta klimatrelaterade mål

eller miljökrav skulle Volvokoncernen kunna drabbas av betydande

böter och andra sanktioner som skulle kunna ha en väsentlig påverkan

på den finansiella rapporteringen.

115

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Avsättningar för rättsliga processer

Volvokoncernen granskar löpande utvecklingen av väsentliga tvister

som företag i koncernen är part i, såväl civil- som skatterättsliga, för

att uppskatta behovet av att redovisa avsättningar och eventual-

förpliktelser i koncernens finansiella rapporter. Volvokoncernen tar

hänsyn till ett antal faktorer när bedömning görs om en avsättning

eller en eventualförpliktelse ska redovisas, bland annat vilken typ av

rättstvist som är aktuell, storleken på ersättningsanspråk, utvecklingen

av tvisten, uppfattningar från juridiska ombud och andra rådgivare,

erfarenheter från liknande fall och beslut fattade av Volvokoncernens

ledning angående företagets planerade agerande avseende tvisten

i fråga. Den faktiska utgången av en rättstvist kan avvika från den

förväntade utgången av tvisten. Skillnader mellan faktiskt och

förväntat utfall av en tvist kan väsentligt påverka framtida finansiella

rapporter och ha en ofördelaktig inverkan på Volvokoncernens

rörelseresultat, finansiella ställning och likviditet. Avsättningar för

rättsliga processer inkluderas i övriga avsättningar i Tabell 21:1.

Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden.


21:1 Avsättningar
	Redovisat värde 31 dec 2024	Avsätt- ningar	Åter- föringar	Ianspråk- taganden	Förvärvade och avytt- rade verk- samheter²	Valutakurs- förändringar	Omklassi- ficeringar²	Redovisat värde 31 dec 2025	Förväntat utflöde inom 12 månader	Förväntat utflöde efter 12 månader
Avsättningar för produktgarantier¹	18.829	12.848	-2.745	-10.500	-226	-1.744	6	16.467	8.689	7.777
Avsättningar för utökad garanti	422	752	-200	-717	–	-53	–	203	191	13
Avsättningar i försäkringsverksamhet	1.018	216	-284	-303	–	-103	8	553	–	553
Avsättningar för omstruktureringskostnader³	769	167	-69	-391	–	-63	21	434	413	22
Avsättningar för restvärdesrisker	183	120	-100	-24	–	-28	-7	145	69	77
Avsättningar för servicekontrakt	645	495	-324	-80	–	-60	5	681	358	322
Övriga avsättningar⁴	10.116	4.048	-1.746	-4.883	-51	-656	-50	6.778	5.319	1.459
Summa	31.983	18.646	-5.468	-16.899	-277	-2.707	-16	25.261	15.039	10.222

1 Inkluderar en avsättning för komponent i avgasefterbehandlingssystemet, för mer information se nedan.

2 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för information om förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för

försäljning.

3 Inkluderar tidigare avsättningar för omstruktureringskostnader i Volvo Bussar och Nova Bus.

4 Inkluderar en avsättning hänförlig till krav som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut 2016 för överträdelse av konkurrensbestämmelser. Läs mer i Not 24

Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden, avsnittet Rättsliga processer.

Som tidigare meddelats har Volvokoncernen upptäckt att en komponent

i avgasefterbehandlingssystemet som används på vissa marknader

och modeller kan åldras i förtid, vilket leder till försämrad prestanda

avseende utsläppskontroll. Volvokoncernen reserverade 7 miljarder

kronor vilket påverkade rörelseresultatet för 2018, relaterat till

uppskattade kostnader för att hantera detta. Den negativa

kassaflödeseffekten påbörjades under 2019 och kommer fortsätta

de kommande åren. Vid utgången av 2025 hade cirka tre fjärdedelar

av den initiala reserven utnyttjats. Volvokoncernen kommer löpande

se över reservens storlek allteftersom ärendet utvecklas.

116

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


22		Skulder


		Redovisningsprinciper

Upptagna lån värderas till upplupet anskaffningsvärde genom

effektivräntemetoden.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper

avseende finansiella instrument.

Läs mer i Not 14 Leasing om redovisningsprinciper avseende

leasingskulder.


22:1 Långfristiga obligationslån och övriga lån
Valuta	Viktad genomsnittlig ränta 31 dec 2025, %	31 dec 2025	31 dec 2024
Obligationslån
EUR	2,78	57.455	83.988
SEK	2,84	16.486	15.990
GBP	5,33	8.037	8.284
USD	2,72	642	769
BR Obligationslån¹		82.620	109.031
Övriga lån
Övriga lån¹		47.935	41.425
Leasingskulder		5.862	5.944
Omvärdering av utestående derivat till SEK²		817	3.455
BR Övriga lån		54.614	50.824

1 Långfristiga lån för vilka säkerheter har ställts uppgick till 13.346 Mkr

(9.739). Läs mer i Not 23 Ställda säkerheter.

2 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den långfristiga

delen av utestående ränte- och valutaderivat.


22:2 Förfallostruktur
År	Obligationslån och övriga lån	Ej utnyttjade långfristiga kreditfaciliteter
2027	73.682	10.509
2028	26.379	6.398
2029	19.108	1.080
2030	14.637	43.187
2031	1.119	–
2032 eller senare	2.310	–
Summa	137.234	61.174

Läs mer i Not 14 Leasing, tabell 14:4 för förfallostruktur av

långfristiga leasingskulder.

Obligationslån och övriga lån

Volvokoncernens långfristiga och kortfristiga lån specificeras i

tabellerna 22:1 och 22:3, med utgivna obligationslån listade per

valuta. Lån i dotterföretag sker huvudsakligen via Volvo Group

Treasury i lokal valuta och därigenom minimeras finansiell valuta-

exponering i respektive företag. Volvo Group Treasury använder olika

derivatinstrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i olika valutor

utan att öka Volvokoncernens risk.


22:3 Kortfristiga obligationslån och övriga lån
Valuta	Viktad genomsnittlig ränta 31 dec 2025, %	31 dec 2025	31 dec 2024
Obligationslån
EUR	2,58	49.749	35.011
SEK	3,25	11.497	10.449
GBP	4,77	3.714	–
BR Obligationslån¹		64.960	45.460
Övriga lån
Övriga lån¹		43.513	54.887
Leasingskulder		2.111	2.104
Omvärdering av utestående derivat till SEK²		242	1.301
BR Övriga lån		45.866	58.292

1 Kortfristiga lån för vilka säkerheter har ställts uppgick till 6.122 Mkr (3.527).

Läs mer i Not 23 Ställda säkerheter.

2 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den kortfristiga

delen av utestående ränte- och valutaderivat.

Totalt 146.082 Mkr (152.996) i obligationslån och 83.285 Mkr

(87.585) i övriga lån i tabellerna 22:1 och 22:3 är avsedda för

finansiering av kreditportföljen i Financial Services.

Ränterisken inom Financial Services hanteras med målsättningen

att uppnå en matchning mellan räntebindningen på in- och utlåning,

i avsikt att eliminera ränterisk. Den genomsnittliga räntan på finansiella

skulder i Industriverksamheten, inklusive Volvokoncernens kredit-

kostnader, uppgick vid årsskiftet till 4,7% (4,8).

Den övervägande delen av låneförfall under 2027 är en del av

den normala affärsverksamheten i Volvokoncernen, där portföljen

för Financial Services har en kortare förfallostruktur i jämförelse

med Industriverksamheten.

Beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter är så kallade stand-by

faciliteter för upplåning. En avgift utgår för beviljade kreditfaciliteter

och denna kostnad redovisas i resultaträkningen inom övriga

finansiella intäkter och kostnader för Industriverksamheten, och

inom rörelseresultatet för Financial Services.

Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader.

117

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Övriga skulder


22:4 Långfristiga övriga skulder
	31 dec 2025	31 dec 2024
Förutbetalda leasingintäkter¹	7.101	8.359
Restvärdesskulder¹	6.509	7.882
Förutbetalda intäkter för service¹	22.936	23.271
Återbetalningsskulder¹	1.646	1.540
Förskott från kunder¹	46	12
Utestående ränte- och valutaderivat²	746	1.016
Övriga skulder	3.882	4.503
BR Övriga skulder	42.867	46.583

1 Läs mer i Not 7 Intäkter, om avtals- och återbetalningsskulder samt

försäljning med restvärdesåtaganden.

2 Derivattransaktioner med negativt marknadsvärde rapporteras uppdelat

inom skulder, där en del rapporteras som övriga lån och en del som övriga

skulder. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om

den långfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat.


22:5 Kortfristiga övriga skulder
	31 dec 2025	31 dec 2024
Leverantörsskulder	67.966	78.527
Aktuella skatteskulder	3.695	3.111
Förskott från kunder¹	3.962	4.300
Löner och källskatter	15.840	16.708
Mervärdesskatt	5.344	5.475
Upplupna kostnader avseende återförsäljarbonus och rabatter¹	7.749	8.983
Övriga upplupna kostnader	14.803	16.501
Förutbetalda leasingintäkter¹	3.562	4.244
Förutbetalda intäkter för service¹	5.243	5.803
Övriga förutbetalda intäkter¹	1.965	1.903
Restvärdesskulder¹	3.280	4.291
Återbetalningsskulder¹	580	629
Övriga finansiella skulder	227	371
Ränte- och valutaderivat²	-18	109
Övriga skulder	5.851	6.579
Övriga skulder	140.049	157.533

1 Läs mer i Not 7 Intäkter, om avtals- och återbetalningsskulder

samt försäljning med restvärdesåtaganden.

2 Derivattransaktioner med negativt marknadsvärde rapporteras uppdelat

inom skulder, där en del rapporteras som övriga lån och en del som övriga

skulder. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den

kortfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat.

Icke-räntebärande kortfristiga skulder inklusive skulder som innehas

för försäljning uppgick till 140.049 Mkr (157.546) eller 56% (60)

av Volvokoncernens totala kortfristiga skulder.

Avtal om leverantörsfinansiering

Volvokoncernen har avtal om leverantörsfinansiering med vissa

externa finansiärer, som erbjuder leverantörer tidigare betalning av

Volvokoncernens leverantörsskulder. Volvokoncernen förlänger inte

betalningsvillkoren och betalar inga kreditavgifter, medan leverantörerna

kan utnyttja dessa upplägg för att erhålla tidigare betalning. Leveran-

törer med längre betalningsvillkor har därför ett större incitament att

vara med i dessa upplägg. Intervallet av förfallodatum för skulder

inom leverantörsfinansiering är 30-180 dagar efter fakturadatum,

varav den övervägande majoriteten förfaller inom 60-120 dagar.

Flera finansiärer är del av leverantörsfinansieringsavtalen och

eftersom Volvokoncernen inte förlänger betalningsvillkoren regleras

skulderna när de förfaller, därmed uppstår inga likviditetsrisker.

I tillägg till detta använde Volvokoncernen tidigare år utställda

bank acceptance drafts för att betala vissa lokala leverantörer

i Kina, vilket förlängde Volvokoncernens betalningsvillkor med

ytterligare sex månader. Sedan avyttringen av SDLG under 2025

används dock inte längre detta förfarande i Volvokoncernen.

Avtalen om leverantörsfinansiering är starkt sammankopplade

med den löpande verksamheten och leder inte till nån betydande

förändring i dessa skulders natur eller funktion. Skulderna

rapporteras därför som leverantörsskulder i balansräkningen och

inom den löpande verksamheten i kassaflödesanalysen. Per 31

december 2025, uppgår skulderna inkluderade i dessa avtal till 7%

(13) av Volvokoncernens totala leverantörsskulder.


22:6 Avtal om leverantörsfinansiering
	31 dec 2025	31 dec 2024
Redovisat värde
Leverantörsskulder som ingår i avtal om leverantörsfinansiering	4.918	5.914
- Av vilka leverantörerna erhållit betalning från extern finansiär	4.153	5.135
Utställda bank acceptance drafts	–	4.508
Intervall för förfallodatum
Leverantörsskulder som ingår i avtal om leverantörsfinansiering	30-180	30-180
Leverantörsskulder betalade genom utställda bank acceptance drafts	–	270
Leverantörsskulder som inte ingår i avtal om leverantörsfinansiering	30-180	30-180

118

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


23		Ställda säkerheter


23:1 Ställda säkerheter
	31 dec 2025	31 dec 2024
Kundfinansieringsfordringar	21.895	14.601
Likvida medel^¹	866	394
Summa ställda säkerheter	22.761	14.994

1 Läs mer i Not 18 Likvida medel om ej tillgängliga likvida medel.

Långfristiga och kortfristiga lån om 19.468 Mkr (13.266) har

säkrats genom ställda säkerheter till ett belopp av 22.761 Mkr

( 14.994).

Vid värdepapperisering av tillgångar har lån utgivits, varav 13.969

Mkr (6.681) återstår. Dessa är säkrade med kundfinansierings-

fordringar uppgående till 15.236 Mkr (7.305) med lastbilar och

anläggningsmaskiner som underliggande säkerhet, samt likvida

medel uppgående till 866 Mkr (394) som ej är tillgängliga.

En värdepapperiseringsfacilitet används för att finansiera kund-

finansieringsfordringar i förberedande syfte för värdepapperisering.

Per 31 december 2025 var 5.499 Mkr (6.585) utestående, vilka är

säkrade av kundfinansieringsfordringar uppgående till 6.659 Mkr

(7.296).

Läs mer i Not 22 Skulder.


24		Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden


		Redovisningsprinciper

En eventualförpliktelse redovisas vid en möjlig förpliktelse för vilken

det återstår att få bekräftat om företaget har en befintlig förpliktelse

som skulle kunna leda till ett utflöde av resurser. Alternativt finns en

befintlig förpliktelse som inte uppfyller kriterierna att redovisas som

avsättning eller annan skuld i balansräkningen då det inte är troligt

att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen

eller en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet av förpliktelsen

inte kan göras.

Finansiella åtaganden är kontraktuella åtaganden som kan ge

upphov till ett framtida utflöde av likvida medel eller andra resurser,

men som inte redovisas på balansdagen.


24:1 Eventualförpliktelser
	31 dec 2025	31 dec 2024
Kreditgarantier utfärdade för kunder och övriga	1.229	2.949
Skatteanspråk	8.404	8.910
Restvärdesåtaganden	198	219
Övriga eventualförpliktelser	4.616	4.890
Summa eventualförpliktelser	14.447	16.969

Totala eventualförpliktelser uppgick den 31 december 2025 till

14.447 Mkr (16.969).

Utställda kreditgarantier uppgick till 1.229 Mkr (2.949). Minsk-

ningen är främst relaterad till försäljningen av SDLG. Det redovisade

beloppet för kreditgarantier motsvarar bruttoexponeringen och har inte

reducerats med hänsyn till värdet av erhållna motgarantier eller andra

säkerheter såsom rätten att återta produkter. Värdet av sådana erhållna

motgarantier och andra säkerheter, som reducerar exponeringen,

är beroende av prisutvecklingen på begagnade produkter samt

möjligheten att återta produkter.

Skatteanspråk uppgick till 8.404 Mkr (8.910) och avser fram-

ställda eller förväntade yrkanden mot Volvokoncernen där

kriterierna för att redovisa en skatteskuld eller avsättning ej uppfyllts.

Globala företag som Volvokoncernen är emellanåt involverade i skatte-

processer av varierande omfattning och i olika stadier. Volvo-

koncernen utvärderar löpande dessa skatteprocesser. När det är

sannolikt att ytterligare skatt skall erläggas och det är möjligt att

göra en tillförlitlig uppskattning av utfallet sker erforderlig reservering.

Av totala skatteanspråk är 2,2 miljarder kronor (2,2) relaterat till en

revision av indirekt skatt i Brasilien, 1,1 miljarder kronor (1,2) avser

en revision av transferpriser i Brasilien och 2,4 miljarder kronor (2,8)

avser två revisioner avseende tullar i Indien.

Restvärdesåtaganden uppgick till 198 Mkr (219) och är hänförliga

till åtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) som ingåtts som separata

oberoende transaktioner från de initiala försäljningstransaktionerna.

Intäkter redovisas således för den initiala försäljningstransaktionen

vid leveranstillfället och inga tillgångar under operationell leasing

eller returrättstillgångar redovisas i balansräkningen. I den utsträckning

begagnade produkter förväntas resultera i en förlust vid försäljning

redovisas en avsättning för restvärdesrisken om restvärdesrisken

uppfyller definitionen för en avsättning. Annars rapporteras exponeringen

som en eventualförpliktelse. Beloppet motsvarar bruttoexponeringen

och har inte reducerats med beräknade nettoförsäljningsvärden

avseende begagnade produkter tagna som säkerheter.

Läs mer i Not 7 Intäkter om försäljning med återköpsåtaganden.

Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar om avsättningar för

restvärdesrisker.

Övriga eventualförpliktelser uppgick till 4.616 Mkr (4.890) och

inkluderar bland annat bud- och prestationsklausuler samt rättsliga

processer.

119

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Rättsliga processer

I januari 2011 blev Volvokoncernen och andra lastbilsföretag

föremål för en utredning av EU-kommissionen gällande eventuell

överträdelse av EU:s konkurrensbestämmelser. I juli 2016

meddelade EU-kommissionen ett förlikningsbeslut mot Volvo-

koncernen och andra lastbilsföretag som slog fast att de deltagit

i en överträdelse av konkurrensreglerna som för Volvokoncernens

del varade under 14 år mellan 1997 och 2011. Volvokoncernen

betalade böter motsvarande 670 miljoner euro.

Som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut har Volvo

erhållit och försvarar sig mot en betydande mängd skadestånds-

krav från kunder och andra externa parter som hävdar att de direkt

eller indirekt lidit skada på grund av det agerande som omfattas av

beslutet. Kraven avser främst lastbilar sålda av Volvokoncernen

under den 14 år långa överträdelsen och, i vissa fall, lastbilar sålda

under specifika perioder därefter. Vissa krav har även ställts mot

Volvokoncernen som avser lastbilar sålda av andra tillverkare.

Lastbilstillverkarna som omfattas av förlikningsbeslutet från 2016

är, i de flesta länder, solidariskt ansvariga för skada som orsakats av

överträdelsen.

Totalt rör det sig om ungefär 3.000 krav som framställts mot

koncernen i fler än 20 länder (inklusive EU-länder, Storbritannien,

Norge och Israel) av ett stort antal parter som agerar antingen

enskilt eller som en del i en större grupp av klagande eller i en

grupptalan. Ytterligare krav kan komma att framställas, och tvisterna

förväntas i många länder pågå under många år.

Antalet lastbilar sålda av koncernen som omfattas av kraven mot

Volvokoncernen och andra tillverkare uppgår för närvarande till flera

hundra tusen, varvid grunden för kraven är att överträdelsen skulle

ha föranlett en prisökning på koncernens lastbilar och att detta

direkt eller indirekt medfört skada.

Volvokoncernen vidhåller sin bestämda åsikt att agerandet som

omfattas av förlikningsbeslutet inte orsakat någon skada för kunder

eller andra externa parter, och faktum är att EU-kommissionen inte

heller undersökte potentiella effekter av överträdelsen på marknaden.

Volvokoncernen anser att de slutpriser som koncernens kunder

betalade för sina lastbilar inte påverkades av överträdelsen utan

var ett resultat av individuella förhandlingar avseende samtliga

inköpsparametrar, bland annat nybilspris men även i förekommande

fall anknutna produkter och tjänster sålda tillsammans med nya

lastbilar såsom servicekontrakt, finansiering, återköpsåtaganden osv.

Tvisternas förlopp har hittills varit blandat med viss negativ

utgång. Stor osäkerhet råder dock alltjämt avseende slutgiltig

exponering i tvisterna och det är vanligt att utsikter och risker

fluktuerar över tid i komplexa tvister som dessa.

Det är i nuläget inte möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av

det totala ansvaret som skulle kunna uppkomma till följd av dessa

krav givet kravens komplexitet och de olika (och i vissa fall tidiga)

stadier processerna befinner sig i. Tvisterna är emellertid av ansenlig

omfattning och ett ogynnsamt utfall för några eller samtliga krav

kan, beroende på typ och omfattning av sådana utfall, komma att

påverka Volvokoncernens finansiella resultat, kassaflöde och

finansiella ställning väsentligt. Mot bakgrund av utvecklingen i

tvisterna och nuvarande risker har Volvokoncernen för Q2 2023

redovisat en kostnad om 6 miljarder kronor (utöver tidigare redo-

visade kostnader om 630 Mkr och vid sidan av kostnader för legala

ombud), avseende delar av tvisterna som kan uppskattas i nuläget

och där ett utflöde av resurser är troligt. Detta motsvarar Volvo-

koncernens nuvarande uppskattning, som kan komma att ändras

allteftersom tvisterna utvecklas.

Volvokoncernen är även involverad i ett antal rättsliga processer

förutom de som finns beskrivna ovan. Rättsliga processer kan vara

långa och är ofta svåra att förutsäga vilket kan medföra risk för

betydande kostnader.

Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar.

Finansiella åtaganden

Volvokoncernen ingår samarbeten med leverantörer för att investera i

verktyg och garantera volymer baserat på långsiktiga produktionsplaner.

Koncernen kan behöva kompensera leverantörer om de förväntade

volymerna inte förverkligas. Avtalsenliga åtaganden övervakas

kontinuerligt och omförhandlas vid behov.

Under 2024 etablerade Volvokoncernen och Westport ett joint

venture, Cespira, för bränslesystem för högtrycksinsprutning (HPDI).

Volvo förvärvade 45% av aktierna för 374 Mkr, plus upp till

ytterligare 45 miljoner USD beroende på företagets utveckling.

Under 2022 bildade Volvokoncernen, Daimler Truck och Traton

Group joint venture-företaget Milence för laddningsinfrastruktur i

Europa. Volvokoncernen förbinder sig att investera 167 miljoner

EUR inom några år från bildandet av joint venture-företaget, varav

45 miljoner EUR återstår den 31 december 2025.

120

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


25		Transaktioner med närstående


		Redovisningsprinciper

Volvokoncernen har mellanhavanden med några av dess närstående

parter, såsom intresseföretag och joint ventures. Transaktionerna

uppstår i den löpande verksamheten och baseras på affärsmässiga

villkor och marknadspriser. De består huvudsakligen av försäljning

av fordon, reservdelar, maskiner och service, såväl som inköp av

reservdelar, motorer och fordon till vidareförsäljning. Transaktioner

mellan AB Volvo och dess dotterföretag har eliminerats i koncern-

redovisningen och transaktioner med styrelsen och koncern-

ledningen består av ersättningar, vilka inte upplyses om i denna not.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag

och övriga aktier och andelar.

Läs mer i Not 27 Personal om ersättningar till styrelsen

och koncernledningen.

Läs mer i Bolagsstyrningsrapport om styrelsen och

koncernledningen.

Volvokoncernens transaktioner med närstående parter presenteras i

tabell 25:1 och 25:2.


25:1
	Försäljning av varor, service samt övriga intäkter		Inköp av varor, service samt övriga kostnader
	2025	2024	2025	2024
Intresseföretag	854	1.924	243	242
Joint ventures	2.862	4.126	1.736	1.522


25:2
	Fordringar		Skulder
	31 dec 2025	31 dec 2024	31 dec 2025	31 dec 2024
Intresseföretag	138	422	52	115
Joint ventures	299	528	223	213


26		Statliga stöd


		Redovisningsprinciper

Statliga stöd är ekonomiska bidrag från statliga och överstatliga

organ som erhålls i utbyte mot att Volvokoncernen uppfyller vissa

uppställda villkor. De ekonomiska bidragen redovisas i de finansiella

rapporterna när rimlig säkerhet föreligger att villkoren kommer uppfyllas

och att bidragen kommer erhållas.

Bidrag som är hänförliga till tillgångar redovisas vanligen som

förutbetalda intäkter i balansräkningen. Bidragen redovisas i

resultaträkningen genom att de periodiseras systematiskt över

tillgångens nyttjandeperiod för att matcha avskrivningarna.

Bidrag som är hänförliga till resultatet redovisas som förutbetalda

intäkter i balansräkningen och intäktsförs så att de möter kostnaden

som stödet avser. Om kostnader uppkommit före bidragen har erhållits,

men avtal slutits om att erhålla bidragen, redovisas bidragen i

resultaträkningen för att möta kostnaderna som stödet avser.

Under 2025 har statliga stöd uppgående till 1.205 Mkr (1.523)

erhållits och 1.098 Mkr (1.096) har redovisats i resultaträkningen.

Statliga stöd inkluderar erhållna skattelättnader relaterade till

produktutveckling med 604 Mkr (506) vilka främst erhållits i USA,

Brasilien och Frankrike. Skattelättnader uppgående till 580 Mkr

(453) har redovisats i resultaträkningen. Övriga stöd har huvud-

sakligen erhållits från svenska, kinesiska och amerikanska statliga

organ och från EU-kommissionen.

121

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


27		Personal


		Redovisningsprinciper

Incitamentsprogram

Volvokoncernen har ett långfristigt och ett kortfristigt incitaments-

program som regleras med kontanter.

Det långfristiga incitamentsprogrammet (LTI) har en treårig

prestationsperiod och innefattar två mätbara prestationsmål, relativ

totalavkastning till aktieägarna (relativ TSR) och avkastning på

sysselsatt kapital (ROCE). Relativ TSR inkluderar en verkligt värde

komponent varför den delen av programmet redovisas som ett

aktierelaterat ersättningsprogram. En skuld redovisas och värderas

till verkligt värde genom Monte Carlo simulering vid varje rapport-

period. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen för

varje period tills skulden regleras genom en utbetalning i kontanter.

För att beräkna verkligt värde med Monte Carlo simulering, används

flertalet parametrar där antaganden görs såsom intjänandeperiod,

årlig riskfri ränta, förväntad volatilitet i aktiekurs och TSR-pris.

Det kortfristiga incitamentsprogrammet (STI) har en ettårig

prestationsperiod och innefattar mätbara prestationsmål som

exempelvis kan vara relaterade till rörelseresultat, operativt

kassaflöde, ROCE eller liknande nyckeltal, eller hållbarhetsmål.

Prestationsmålen som omfattas av programmen såsom ROCE,

rörelseresultat, operativt kassaflöde eller liknande nyckeltal baseras

på bästa uppskattning och redovisas som ersättningar till anställda.

Under intjänandeperioden redovisas den totala ersättningskostnaden

för incitamentsprogrammen som en kostnad i resultaträkningen och

som övriga lång- eller kortfristiga skulder beroende på när i tiden

skulden kommer att regleras. Vid slutet av intjänandeperioden

motsvarar skulden den faktiska utbetalning som sker i kontanter.

Efter implementeringen av det nya långfristiga incitamentsplanen

under 2023, samt antagandet av de uppdaterade riktlinjerna

för ersättning under årsstämman 2023 har inga nya förslag om

uppdatering av riktlinjerna genomförts under 2024 eller 2025.

De fastslagna riktlinjerna från 2023 är fortfarande gällande. För

mer information hänvisas till den senaste ersättningsrapporten

som finns tillgänglig på www.volvogroup.com.

Riktlinjer avseende ersättning för Volvokoncernens ledning

antagna av årsstämman den 4 april 2023

Årsstämman 2023 beslutade om följande riktlinjer för ersättning

och andra anställningsvillkor för Volvokoncernens ledning (ledande

befattningshavare).

Riktlinjerna är framåtblickande, vilket innebär att de ska tillämpas

på avtalade ersättningar, och förändringar som görs i redan avtalade

ersättningar, efter att dessa föreslagna riktlinjer antagits av års-

stämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas

separat av bolagsstämman.

Riktlinjernas främjande av Volvokoncernens affärsstrategi,

långsiktiga intressen och hållbarhet

En framgångsrik implementering av Volvokoncernens affärsstrategi

och tillvaratagandet av koncernens långsiktiga intressen, inklusive

dess hållbarhet, förutsätter att koncernen kan rekrytera, behålla

och utveckla högre chefer. Dessa riktlinjer möjliggör för AB Volvo

att kunna erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig

totalersättning. Ytterligare information om Volvokoncernens affärs-

strategi finns tillgänglig i Volvokoncernens årsredovisning.

Ersättningsformer

Volvokoncernens ersättning till ledande befattningshavare ska bestå

av följande komponenter: grundlön, kortfristig respektive långfristig

rörlig ersättning, pensionsförmåner och andra förmåner.

Kortfristig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktören,

uppgå till högst 100% av grundlönen och, såvitt avser övriga ledande

befattningshavare, högst 80% av grundlönen.

Långfristig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktören,

uppgå till högst 150% av grundlönen och, såvitt avser övriga ledande

befattningshavare, högst 80% av grundlönen. Befintlig och föreslagen

långfristig ersättning beskrivs och beslutas om separat av årsstämman

2023.

Ytterligare kontantersättning får utgå under extraordinära

omständigheter förutsatt att sådana särskilda arrangemang är

tidsbegränsade och endast görs på individnivå, antingen i syfte

att rekrytera eller behålla ledande befattningshavare, eller som

ersättning för extraordinära insatser utanför individens ordinarie

uppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande

100% av den årliga grundlönen. Beslut om sådan ersättning ska

fattas av styrelsen på förslag av ersättningskommittén.

Pensionsförmåner till verkställande direktören ska baseras på en

premiebestämd pensionsplan. Den pensionsgrundande lönen ska

enbart omfatta grundlön. Pensionsavsättningarna till verkställande

direktören hänförliga till den årliga grundlönen ska inte uppgå till

mer än 35% av grundlönen.

Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårds-

försäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga

till sådana förmåner får inte uppgå till mer än 3% av verkställande

direktörens årliga grundlön.

För andra ledande befattningshavare ska utbetalning av pensions-

förmåner baseras på en premiebestämd pensionsplan med undantag

för de fall där lag eller kollektivavtal kräver en förmånsbestämd pension.

Den pensionsgrundande lönen ska inkludera grundlön och, när lag

eller kollektivavtal så kräver, rörliga ersättningar. De totala pensions-

avsättningarna till andra ledande befattningshavare ska inte uppgå

till mer än 35% av grundlönen, om inte en högre procentsats upp-

kommer på grund av lag eller kollektivavtal.

Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring

och bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana

förmåner får inte uppgå till mer än 10% av den årliga grundlönen

för övriga ledande befattningshavare.

Ersättning till ledande befattningshavare som är bosatta utanför

Sverige eller som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till

eller har varit bosatta i ett annat land än Sverige kan bli vederbörligen

anpassad för att följa tvingande regler eller lokal praxis, varvid dessa

riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.

122

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Utöver ersättning enligt ovan kan ledande befattningshavare som

flyttar med anledning av sin befattning eller som arbetar i flera länder

även erhålla ersättning och förmåner som är rimliga med hänsyn till

de särskilda omständigheter som följer av sådana arrangemang,

varvid hänsyn ska tas till dessa riktlinjers övergripande ändamål

samt allmänna riktlinjer och rutiner för gränsöverskridande arbete

inom Volvokoncernen.

Upphörande av anställning

Vid upphörande av en ledande befattningshavares anställning får

uppsägningstiden vara högst tolv månader. Grundlönen under

uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte

överstiga ett belopp motsvarande grundlönen för två år.

För ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige

eller som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till eller

har varit bosatta i ett annat land än Sverige får erbjudas uppsägningstid

och avgångsvederlag som är skäliga mot bakgrund av de särskilda

omständigheterna, varvid hänsyn ska tas till dessa riktlinjers

övergripande ändamål samt allmänna riktlinjer och rutiner inom

Volvokoncernen.

Kriterier för utdelning av rörlig ersättning m.m.

Program för långfristig och kortfristig ersättning ska vara kopplad

till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka ska fastställas av

styrelsen. Kriterierna – som exempelvis kan vara knutna till EBIT,

kassaflöde, avkastning på investerat kapital eller liknande nyckeltal

eller hållbarhetsmål – ska vara utformade för att främja Volvokoncernens

strategi och långsiktiga värdeskapande samt stärka kopplingen

mellan uppnådda prestationsmål och utfall. Bedömningen av i vilken

utsträckning kriterierna uppfyllts ska mätas över perioder om ett

eller flera år, beroende på typ av incitamentsprogram.

I vilken utsträckning kriterierna för tilldelning av rörlig ersättning

har uppfyllts ska fastställas när den relevanta mätperioden avslutats.

Styrelsen ansvarar för att fastställa eventuell incitamentsbaserad

ersättning till samtliga ledande befattningshavare.

Återbetalning och justeringar

Ledande befattningshavare som deltar i Volvokoncernens kortfristiga

och långfristiga incitamentsprogram är skyldiga att, under vissa

omständigheter och under viss tid, återbetala hela eller delar av

redan utbetalad ersättning om utbetalningen skett av misstag eller

baserats på avsiktligt förfalskad data eller i händelse av en väsentlig

justering av Volvokoncernens finansiella resultat. Vidare får styrelsen

besluta om ändringar av utbetalningar enligt incitamentsprogram

(innan utbetalning skett) när extraordinära omständigheter föreligger

eller för att justera för oförutsedda engångshändelser.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa riktlinjer har styrelsen

beaktat att de förmåner som erbjuds till ledande befattningshavare

behöver ligga i linje med de allmänna strukturer som tillämpas

för AB Volvos anställda, på nivåer som är konkurrenskraftiga på

marknaden. Således har lön och anställningsvillkor för andra

anställda inom AB Volvo beaktats genom att information om detta

inkluderats i ersättningskommitténs och styrelsens beslutsunderlag

vid bedömningen av om dessa riktlinjer och de begränsningar som

följer av dem är rimliga.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över

och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat en ersättningskommitté. I kommitténs

uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer

för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta

förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram

förslaget för beslut vid bolagsstämman. Riktlinjerna ska gälla till

dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättnings-

kommittén ska även följa och utvärdera program för rörlig ersättning

till ledande befattningshavare, tillämpningen av riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och

ersättningsnivåer inom koncernen. Ersättningskommitténs ledamöter

är oberoende i förhållande till AB Volvo och dess bolagsledning. Vid

styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor

närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolags-

ledningen, i den mån de berörs av frågorna.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis,

om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är

nödvändigt för att tillgodose Volvokoncernens långsiktiga intressen,

inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa koncernens

ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättnings-

kommitténs uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättnings-

frågor, vilket innefattar eventuella beslut om avsteg från riktlinjerna.

Beskrivning av ändringar i riktlinjerna m.m.

Under 2022 har bolaget noga övervägt synpunkter framförda av

aktieägare och röstningsrådgivare i samband med årsstämman

2022 och på annat sätt under året. Till följd av denna dialog har

styrelsen och ersättningskommittén under 2022 gjort en översyn

av utformningen av koncernens långfristiga ersättning. Som ett

resultat av denna översyn föreslår styrelsen antagande av ett nytt

långfristigt incitamentsprogram med en treårig prestationsperiod som

implementeras med start 2023. Det föreslås att övergången till det

nya långfristiga incitamentsprogrammet med en treårig prestations-

period sker parallellt med en tvåårig utfasning av det befintliga

långfristiga incitamentsprogrammet. För mer information hänvisas

till styrelsens separata förslag om ett nytt långfristigt incitaments-

program.

För mer information om dialogen med aktieägare och röstnings-

rådgivare hänvisas till ersättningsrapporten 2022.

123

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Styrelsens arvode

Enligt årsstämmans beslut 2025 skall arvode till styrelsens ledamöter

valda vid årsstämman för tiden intill utgången av årsstämman 2026

utgå enligt följande: Styrelsens ordförande tillerkändes 4.265.000

kronor (4.100.000) och övriga av årsstämman valda ledamöter

1.280.000 kronor (1.230.000) med undantag för VD i AB Volvo,

tillika koncernchef för Volvokoncernen som ej erhåller något arvode.

Därutöver tillerkändes ordföranden i revisionskommittén 648.000

kronor (600.000) och övriga medlemmar av revisionskommittén

351.000 kronor (325.000) var, samt ordföranden i ersättnings-

kommittén 182.000 kronor (175.000) och övriga ledamöter i

ersättningskommittén 135.000 kronor (130.000) var, samt

ordförande i Transformationkommittén 334.000 kronor (315.000)

och övriga ledamöter i Transformationkommittén 219.000 kronor

(210.000) var.


27:1 Ersättning till koncernledningen
	Fast ersättning		Rörlig ersättning
Kronor	Fast lön	Övriga förmåner¹	Kortfristig rörlig ersättning	Långfristig rörlig ersättning	Övriga ersättningar³	Pensionspremier
VD och koncernchef	22.868.264	425.137	9.125.105	30.687.150	–	7.775.028
Övriga medlemmar i koncernledningen²	92.087.355	11.164.464	29.433.500	73.527.967	6.208.224	28.175.941
Summa 2025	114.955.619	11.589.601	38.558.605	104.215.117	6.208.224	35.950.969
Summa 2024	126.557.988	11.998.662	67.244.595	79.190.305	2.300.000	38.524.613

1 Övriga förmåner består huvudsakligen av bil- och bostadsförmåner, diverse försäkringsförmåner samt kostnader relaterade till utlandsstationerade.

2 Koncernledning bestod, utöver VD, av 10 (12) medlemmar vid årets slut.

3 Övriga ersättningar avser ersättning i samband med anställning i koncernen.

Långfristig incitamentsplan

Långfristig incitamentsplan från 2023

Under 2023, antog årsstämman en ny långfristig incitamentsplan

som innefattar maximalt 600 deltagare avseende koncernens

högsta chefer, inklusive ledande befattningshavare och anställda i

vissa affärskritiska positioner inom Volvokoncernen.

År 2025 godkände styrelsen ett långsiktigt incitamentsprogram

som omfattar perioden 2025–2027. Det programmet har en treårig

prestationsperiod följt av en ettårig inlåsningsperiod för de AB

Volvo-aktier som deltagarna är skyldiga att förvärva. Vid slutet av

inlåsningsperioden får deltagarna avyttra sina aktier. Ledande

befattningshavare får dock endast göra det om de uppfyller kravet

på att inneha AB Volvo-aktier värda minst två bruttoårslöner för

verkställande direktören, och aktier värda minst en bruttoårslön

för övriga ledande befattningshavare. Innehavskraven för ledande

befattningshavare ska upphöra om den ledande befattningshavarens

anställning upphör och styrelsen får medge andra undantag från

kraven efter vad styrelsen bedömer lämpligt.

Deltagarna i de långfristiga incitamentsprogrammen måste vara

anställda den 31 december det sista året av prestationsperioden för

att kvalificera för utbetalning. Deltagare som avslutar sin anställning

före det datumet förlorar sin rätt till en (proportionerlig) utbetalning,

om de inte lämnar Volvokoncernen under vissa fördefinierade situationer

(pension, arbetsoförmåga, avyttring, etc.). Dessa så kallade ”good

leaver”-situationer är föremål för godkännande av Ersättnings-

kommittén.

Den långfristiga incitamentsplanen är kopplad till två förutbestämda

mätbara prestationsmål:

• AB Volvos treåriga genomsnittliga ROCE enligt en linjär skala (0% vid

minimum, 100% vid maximum av skalan; relativ viktning 70%) och

• Det relativa treårssnittet för aktieägarnas totalavkastning för AB

Volvo B-aktier jämfört med MSCI World Machinery Index enligt

en linjär skala (20% vid minimum, 100% vid maximum av skalan;

relativ viktning 30%) (relativ TSR)

Resultaten för vart och ett av dessa två prestationsmål ska fastställas

efter utgången av den aktuella treåriga prestationsperioden.

Den totala ersättningskostnaden inklusive sociala avgifter för

LTI-programmet 2023-2025 som har påverkat resultaträkningen

för 2025 uppgår till 205 Mkr (249). Det slutliga utfallet för LTI-

programmet 2023–2025 uppgick till 100,0%. Per den

31 december 2025 uppgick den totala skulden till 624 Mkr

(419). Den totala ersättningskostnaden inklusive sociala avgifter

för LTI-programmet 2024-2026 som har påverkat resultaträkningen

för 2025 uppgick till 78 Mkr (161) och den totala skulden per

31 december 2025, uppgick till 239 Mkr (161). Den totala ersättnings-

kostnaden inklusive sociala avgifter för LTI-programmet 2025-

2027 som har påverkat resultaträkningen för 2025 uppgick till

100 Mkr (-) och den totala skulden per 31 december 2025, uppgick

till 100 Mkr (-). Effekten i resultaträkningen är en uppskattning av

utfallet och kommer under treårsperioden att löpande justeras för

att reflektera utfallet vid slutet av programmet. Det slutliga utfallet

av LTI-programmet 2024-2026 kommer att presenteras i årsredo-

visningen för 2026 och det slutliga utfallet av LTI-programmet

2025-2027 kommer att presenteras i årsredovisningen för 2027.

VD och koncernchefs anställningsvillkor och ersättning

Fast lön, kort- och långfristig rörlig ersättning

VD och koncernchef har en ersättning som består av fast årslön,

samt kort- och långfristig rörlig ersättning.

Det kortfristiga incitamentsprogrammet 2025 baserades på

koncernens operativa rörelseresultat (45%), operativt kassaflöde

(45%) samt volym av eldrivna fordon (10%) för Volvokoncernen.

Volymer för eldrivna fordon har identifierats som en nyckelfaktor

för progressionen av Volvokoncernens hållbarhetsmål. Prestations-

målet har varit en del av det kortfristiga incitamentsprogrammet

sedan 2022. LTI-programmet 2023-2025, LTI-programmet

2024-2026 och LTI-programmet 2025-2027 är baserat på relativ

TSR och treårigt genomsnittligt ROCE. Det kortfristiga incitaments-

programmet uppgår till högst 100% av den bonusgrundande

lönen. LTI-programmet 2023-2025 (att utbetalas 2026), LTI-

programmet 2024-2026 (att utbetalas 2027) och LTI-programmet

2025-2027 (att utbetalas 2028) uppgår till högst 150% av den

bonusgrundande lönen.

För räkenskapsåret 2025 erhöll VD och koncernchef en fast lön

inklusive semesterersättning om 22.868.264 kronor (21.713.590)

och en kortfristig rörlig ersättning om 9.125.105 kronor

(15.245.034). Den kortfristiga rörliga ersättningen utgjorde 41,1%

(71,4) av den årliga bonusgrundande lönen. Övriga förmåner,

124

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

bestående av främst bilförmån och försäkringsförmån uppgick till

425.137 kronor (318.521).

VD och koncernchef deltog även i LTI-programmet 2023-2025,

LTI-programmet 2024-2026 och LTI-programmet 2025-2027.

Under räkenskapsåret 2025 (då den treåriga prestationsperioden

för LTI-programmet 2023-2025 avslutades) har utfallet för LTI-

programmet 2023-2025 uppgått till 30.687.150 kronor

(24.882.542) vilket var 150,0% (116,5) av den årliga

bonusgrundande lönen. Hela nettobeloppet skall återinvesteras i

Volvo B-aktier, som kommer att vara föremål för en inlåsningsperiod

om ett år. Då utfallet för både LTI-programmet 2024-2026 och LTI-

programmet 2025-2027 mäts över en treårsperiod (d.v.s. fastställt

per den 31 december 2026 och 31 december 2027) har inga

belopp hänförligt till dessa program betalats ut under 2025 för

VD och koncernchef.

Pensioner

VD och koncernchef omfattades av en pensionsförmån i form av en

premiebestämd pensionsplan med premier på 35% av den årliga

fasta lönen. Det fanns inga ytterligare åtaganden utöver betalning av

premierna.

Totala pensionspremier för VD och koncernchef uppgick för 2025

till 7.775.028 kronor (7.475.988).

Avgångsvederlag

VD och koncernchef har tolv månaders uppsägningstid från AB

Volvos sida och sex månaders uppsägningstid från sin sida. Vid

uppsägning från företagets sida utgår ett avgångsvederlag mot-

svarande tolv månadslöner. Om han påbörjar annat arbete under

den tid som avgångsvederlag utgår reduceras avgångsvederlaget

med 100% av inkomsten från den nya anställningen.

Ersättning till koncernledning

Fast lön, kort- och långfristig rörlig ersättning

Medlemmarna av koncernledningen har en ersättning som består

av fast årslön, samt kort- och långfristig rörlig ersättning.

Det kortfristiga incitamentsprogrammet 2025 baserades på

koncernens operativa rörelseresultat, operativt kassaflöde samt

volym av eldrivna fordon; LTI-programmet 2023-2025, LTI-

programmet 2024-2026 och LTI-programmet 2025-2027 är

baserat på relativ TSR och treårigt genomsnittligt ROCE. Det

kortfristiga incitamentsprogrammet, LTI-programmet 2023-2025

(att utbetalas 2026), LTI-programmet 2024-2026 (att utbetalas

2027) och LTI-programmet 2025-2027 (att utbetalas 2028), för

koncernledning exklusive VD, kunde under 2025 uppgå till vardera

högst 80% av den bonusgrundande lönen.

För 2025 uppgick fast lön, inklusive semesterersättning, till

92.087.355 kronor (104.844.398) för koncernledningen exklusive

VD. Kortfristig rörlig ersättning uppgick till 29.433.500 kronor

(51.999.561) för koncernledningen exklusive VD. Den kortfristiga

rörliga ersättningen utgjorde i genomsnitt 32,2% (55,6) av de årliga

bonusgrundande lönerna. Övriga förmåner avseende tjänstebil,

bostad, försäkring samt kostnader relaterade till utlandsstationerade

uppgick till 11.164.464 kronor (11.680.141).

Koncernledningen deltog även i LTI-programmet 2023-2025,

LTI-programmet 2024-2026 och LTI-programmet 2025-2027.

Under räkenskapsåret 2025 (då den treåriga prestationsperioden

för LTI-programmet 2023-2025 avslutades) har utfallet för LTI-

programmet 2023-2025 uppgått till 73.527.967 kronor

(54.307.763) för koncernledningen, exklusive VD, vilket var 80,0%

(62,1) av de årliga bonusgrundande lönerna. Hela nettobeloppet

skall återinvesteras i Volvo B-aktier, som kommer att vara föremål för

en inlåsningsperiod om ett år. Eftersom utfallet av LTI-programmet

2024–2026 och LTI-programmet 2025-2027 mäts över en

treårsperiod (dvs. fastställs per den 31 december 2026 respektive

31 december 2027), har inga belopp hänförligt till dessa program

betalats ut under 2025 till koncernledningen, exklusive

koncernchefen och VD.

Pension

Under 2025, omfattades medlemmar i koncernledningen som ingår

i den svenska pensionsplanen av de pensionsförmåner som följer av

kollektivavtal (ITP) samt av Volvo Executive Pension (VEP) plan. VEP

är en premiebestämd pensionsplan med premier på 35% av den

årliga fasta lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp (2.418.000

kronor för 2025). För VEP fanns det inga ytterligare åtaganden

utöver betalning av premierna.

Premier för pensioner till koncernledningen exklusive VD uppgick

till 28.175.941 kronor (31.048.625) under 2025.

Avgångsvederlag

Anställningsavtalen för medlemmar av koncernledningen innehåller

regler om avgångsvederlag vid uppsägning från AB Volvos sida.

Medlemmar bosatta i Sverige har högst tolv månaders uppsägningstid

från företagets sida och högst sex månaders uppsägningstid från sin

sida. Reglerna innebär att den anställde vid uppsägning från företagets

sida, är berättigad till avgångsvederlag motsvarande högst tolv

månadslöner.

Medlemmar som är bosatta utanför Sverige eller bosatta i Sverige

men som har en väsentlig anknytning till annat land eller tidigare har

varit bosatta i annat land får erbjudas uppsägningstider och avgångs-

vederlag som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är

eller har varit bosatta eller till vilket de har en väsentlig anknytning,

företrädesvis lösningar motsvarande vad som gäller för lednings-

personer bosatta i Sverige.

Volvokoncernens kostnader för ersättning till koncernledningen

Kostnaderna för den totala ersättningen till koncernledningen

uppgick till 356 Mkr (504) och avsåg fast lön, samt kort- och

långfristig rörlig ersättning, övriga förmåner och ersättningar för

pensioner. De totala kostnaderna för koncernledningen inkluderar

också sociala avgifter på löner och förmåner, särskild löneskatt på

pensioner samt tillkommande kostnader för övriga förmåner. Av

dessa 356 Mkr avser 45 Mkr LTI-programmet 2023-2025, 10 Mkr

avser LTI-programmet 2024-2026 och 14 Mkr avser LTI-

programmet 2025-2027. Beloppet för LTI-programmet 2023-

2025 är slutgiltigt, och beloppen för de andra två programmen är

en uppskattning av utfallet som löpande kommer att justeras för

att återspegla utfallet vid programmets slut.

125

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


27:2 Medelantal anställda
	2025		2024
	Antal anställda	Varav kvinnor, %	Antal anställda	Varav kvinnor, %
AB Volvo
Sverige	328	49	314	49
Dotterföretag
Sverige	25.020	26	24.335	26
Västra Europa (exkl. Sverige)	20.487	19	21.406	19
Östra Europa	4.753	26	4.955	25
Nordamerika	19.182	22	19.681	23
Sydamerika	7.225	21	7.096	21
Asien	9.951	22	10.941	20
Afrika och Oceanien	2.242	20	2.268	20
Volvokoncernen	89.188	23	90.995	22


27:3 Styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare
	2025		2024
	Antal anställda	Varav kvinnor, %	Antal anställda	Varav kvinnor, %
AB Volvo
Styrelseledamöter¹	11	36	11	36
VD & koncernchef och andra ledande befattningshavare	11	27	13	31
Volvokoncernen
Styrelseledamöter	511	25	514	26
Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	566	29	576	29

1 Styrelseledamöter valda av årsstämman.


27:4 Löner och ersättningar
	2025			2024
Mkr	Styrelse och VD	varav rörlig lönedel	Övriga anställda	Styrelse och VD	varav rörlig lönedel	Övriga anställda
AB Volvo¹	68	26	462	89	50	522
Dotterföretag	1.094	379	56.247	1.152	386	58.127
Volvokoncernen	1.162	404	57.435	1.241	436	58.649


27:5 Löner, ersättningar och sociala kostnader
	2025			2024
Mkr	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Pensionskos tnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Pensionskos tnader
AB Volvo²	530	168	138	611	183	138
Dotterföretag	57.341	12.970	5.878	59.278	12.994	5.972
Volvokoncernen³	57.872	13.138	6.016	59.890	13.177	6.110

1 Inkluderar nuvarande och tidigare styrelseledamöter samt VD och koncernchef.

2 Moderbolagets pensionskostnader för styrelseledamöter och VD framgår av not 3 Administrationskostnader i moderbolagets årsredovisning.

3 Av koncernens pensionskostnader avser 90 Mkr (101) styrelse och VD, inklusive nuvarande och tidigare styrelseledamöter, VD och koncernchef, samt i

koncernen andra ledande befattningshavare. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 425 Mkr (495). Kostnaden för icke-monetära

förmåner uppgick i koncernen till 4.390 Mkr (4.585) varav till styrelser och verkställande direktörer i koncernföretag 36 Mkr (40). Kostnaden för icke-monetära

förmåner i moderbolaget uppgick till 12,1 Mkr (9,7) varav till bolagets styrelse och VD 0,3 Mkr (0,2).

126

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


28		Ersättning till revisorer


28:1 Ersättning till revisorer
	2025	2024
Deloitte
Revisionsuppdraget	142	143
varav till Deloitte AB	46	47
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	10	11
varav till Deloitte AB	6	3
Skatterådgivning	–	1
varav till Deloitte AB	–	–
Övriga tjänster	18	89
varav till Deloitte AB	–	–
Summa Deloitte	171	244
Revisionsarvode till övriga	5	5
Summa ersättning till revisorer	176	249

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och

bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.

Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget innebär kvalitets-

säkringstjänster som skall utföras enligt författning, bolagsordning,

stadgar eller avtal. Beloppet inkluderar en översiktlig granskning av

halvårsrapporten. Skatterådgivning innehåller både rådgivning och

granskning av efterlevnad inom skatteområdet. Alla andra uppdrag

definieras som övriga tjänster.


29		Kassaflöde


		Redovisningsprinciper

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden.

Utländska koncernföretags kassaflöden omräknas till genomsnitts-

kurser. Förändringar i koncernstruktur, förvärv och försäljningar

redovisas brutto och ingår i kassaflödet från investeringsverksamheten

under förvärv av verksamheter och försäljning av verksamheter.

Operativt kassaflöde

Det operativa kassaflödet är ett mått på hur mycket likvida medel

som har genererats av ordinarie verksamhet. Det operativa kassa-

flödet inkluderar även investeringar och avyttringar av immateriella

och materiella anläggningstillgångar, vilka ingår i investerings-

verksamheten.

Läs mer i Not 18 Likvida medel.


29:1 Övriga ej kassapåverkande poster
	2025	2024
Reserver för förväntade kreditförluster på fordringar/kundfinansieringsfordringar samt bortskrivningar	2.291	1.764
Resultat vid försäljning av verksamheter	-1.840	-67
Orealiserade valutakurseffekter på kundfordringar och leverantörsskulder	61	-83
Orealiserade valutakurseffekter på övriga operativa fordringar och skulder	-177	132
Avsättning för incitamentsprogram	1.525	2.264
Resultat vid avyttringar av im-/materiella anläggningstillgångar	39	-23
Resultat vid försäljning av aktier och andelar	37	34
Resultat från innehav i joint ventures och intressebolag	1.630	2.166
Pensionsförmåner intjänade under året	1.236	1.338
Periodisering av försäljning med återköpsåtaganden	-4.053	-4.031
Återföring av avsättningar för omstruktureringskostnader avseende bussproduktionen i USA för Nova Bus och den europeiska bussverksamheten	–	-572
Finansiell påverkan relaterat till avyttringen av Arquus och asfaltsläggarverksamheten ABG¹	–	-181
Övriga förändringar²	1.187	16
Totala övriga ej kassapåverkande poster	1.935	2.757

1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.

2 Innehåller kompensation för volymåtaganden och nedskrivning av

batterielektriska tillgångar.

127

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


29:2 Förändring av lån
2025		Kassaflöden		Ej kassapåverkande poster
2025	31 dec 2024	Upptagna lån	Återbetalning av lån	Omklassi- ficeringar och övriga förändringar¹	Orealiserade valutaeffekter	Valutakurs- förändringar	31 dec 2025
Kortfristiga obligationslån och övriga lån	103.752	374.390	-450.095	90.871	3.570	-11.663	110.825
Långfristiga obligationslån och övriga lån	159.855	89.999	-4.095	-91.401	-2.637	-14.487	137.234
Ränte- och valutaderivat	-3.099	–	–	–	-3.084	57	-6.126
Realiserade derivat	–	–	-891	–	–	–	–
Kontantöverföringar²	–	3.174	-166	–	–	–	–
Kassaflödespåverkan från förändring av lån		467.562	-455.247


2024		Kassaflöden		Ej kassapåverkande poster
2024	31 dec 2023	Upptagna lån	Återbetalning av lån	Omklassi- ficeringar och övriga förändringar¹	Orealiserade valutaeffekter	Valutakurs- förändringar	31 dec 2024
Kortfristiga obligationslån och övriga lån	98.289	255.322	-317.468	65.642	-476	2.442	103.752
Långfristiga obligationslån och övriga lån	138.502	83.589	-5.269	-62.543	1.219	4.357	159.855
Ränte- och valutaderivat	-3.043	–	–	–	-39	-17	-3.099
Realiserade derivat	–	–	-618	–	–	–	–
Kontantöverföringar²	–	3.155	-3.890	–	–	–	–
Kassaflödespåverkan från förändring av lån		342.066	-327.245

1 Inkluderar omvärdering av leasingskulder, nya leasingskulder samt lån relaterat till förvärvade och sålda verksamheter, vilka inte har haft någon kassaflödespåverkan.

2 Kontantöverföringar för credit support annexes (CSA) används för att reducera exponeringen avseende öppna nettopositioner på ränte- och valutaderivat.

Kontantöverföringar för CSAs är också inkluderade i kortfristiga obligationslån och övriga lån, där nettokassaflödet uppgick till 3.279 Mkr (322).

Avtalen har dock ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller finansiella nettoställning.

Nettoupplåningen ökade med 12,3 miljarder kronor (14,8), främst

på grund av en ökad ny affärsvolym i kreditportföljen.

Financial Services utförde syndikeringar om 13,2 miljarder kronor

(11,6). Samtliga syndikeringar har påverkat kassaflödet under 2025.

Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering

om credit support annexes (CSA).

Läs mer i Not 22 Skulder om obligationslån och övriga lån.

128

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


30		Finansiella instrument


		Redovisningsprinciper

Finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen i enlighet

med instrumentets avtalsvillkor. Transaktionskostnader inkluderas

i tillgångarnas verkliga värden förutom i de fall då värdeförändringar

redovisas över resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband

med upptagande av lån periodiseras över lånets löptid som finansiella

kostnader.

En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rätten till

kassaflödena från tillgången förfaller, eller när väsentligen alla risker

och fördelar förknippade med tillgången har överförts till en extern part.

Verkligt värde för finansiella tillgångar fastställs utifrån gällande

marknadspriser i de fall sådana finns. Om marknadspriser inte finns

tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda tillgångar med

hjälp av olika värderingstekniker. Verkligt värde på finansiella

instrument är klassificerade baserat på i vilken utsträckning

marknadsdata har använts i beräkningen av verkligt värde.

Majoriteten av Volvokoncernens finansiella instrument värderade

till verkligt värde är klassificerade enligt nivå 2. Värdering i nivå 2

sker på marknadsmässiga grunder med hjälp av observerbara

marknadspriser som finns tillgängliga vid varje bokslutstidpunkt.

Utgångspunkten för räntan är nollkupongskurvan i respektive valuta

från vilken det görs en nuvärdesberäkning av förväntade framtida

kassaflöden. För valutakontrakt är utgångspunkten terminspåslaget

utifrån gällande spotkurs för respektive valuta och framtida tidpunkt.

Baserat på gällande terminskurser görs sedan en nuvärdesberäkning

per balansdagen. Aktier och andelar är klassificerade enligt nivå 1 för

noterade aktier och nivå 3 för onoterade aktier.

Finansiella tillgångar och skulder värderade

till verkligt värde via resultatet

Volvokoncernens finansiella instrument som innehas för handel

värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Som framgår av

tabell 30:1 utgörs dessa instrument av derivat som används för

att säkra ränta och valuta samt kortfristiga placeringar, vilka presen-

teras vidare i not 18 Likvida medel. Dessutom ingår även villkorad

köpeskilling i denna kategori.

Derivat som används för att säkra ränteexponering i finansieringen

av kundfinansieringsportföljen i Financial Services samt skuld-

portföljen inom Industriverksamheten redovisas i denna kategori.

Orealiserade vinster och förluster till följd av fluktuationer i de

finansiella instrumentens verkliga värden redovisas i övriga

finansiella intäkter och kostnader, med undantag för derivat

ingångna av Financial Services, vilka redovisas i rörelseresultatet.

Volvokoncernen avser att behålla dessa derivat till förfall varför

marknadsvärderingen, över tid, inte påverkar finansiellt resultat

eller kassaflöde.

Villkorad köpeskilling uppstår vid företagsförvärv och är vanligtvis

en skyldighet för förvärvaren att överföra ytterligare tillgångar till de

tidigare ägarna av det förvärvade företaget om särskilda framtida

villkor eller händelser uppfylls. Villkorad köpeskilling redovisas vid

förvärvstidpunkten till verkligt värde. Efterföljande värdering av den

villkorade köpeskillingen sker till verkligt värde via resultaträkningen.

Finansiella instrument som används för säkring av valutarisk

i framtida kassaflöden redovisas också under denna kategori. Vid

säkring av kassaflöden för specifika ordrar beslutas klassificeringen

av resultateffekten av säkringen från fall till fall. Under 2025 har

27 Mkr (-87) redovisats i rörelseresultatet och 30 Mkr (-130)

i finansnettot. Resultat från säkring av kassaflöden i utländsk valuta

från utdelningar och övriga poster betalade till koncernföretag

redovisas i rörelseresultatet och uppgick till 95 Mkr (14).

Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via övrigt totalresultat

I denna kategori inkluderar Volvokoncernen innehav av aktier i

noterade företag till följd av att aktierna ej innehas för handel.

Förändring i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och

uppgick till -17 Mkr (13).

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag

och övriga aktier och andelar.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Kundfinansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell

vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga

kassaflödena består enbart av betalningar av kapitalbelopp och ränta

och värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med effektiv-

räntemetoden. I denna kategori inkluderar Volvokoncernen även

kundfordringar och innehav av aktier i onoterade företag för vilka ett

verkligt värde ej kan fastställas. Det redovisade värdet har analyserats

och jämförts med ett beräknat verkligt värde och är en rimlig upp-

skattning av verkligt värde.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga

aktier och andelar.

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar.

Läs mer i Not 16 Fordringar.

Volvokoncernen tillämpar inte säkringsredovisning.

129

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Information angående redovisade och verkliga värden

I tabell 30:1, jämförs redovisade och verkliga värden för Volvokoncernens samtliga finansiella instrument.


30:1 Redovisade belopp och verkliga värden för finansiella instrument
		31 dec 2025		31 dec 2024
		Redovisat värde	Verkligt värde	Redovisat värde	Verkligt värde
Tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet
Ränte- och valutaderivat¹	Not 16	7.646	7.646	5.785	5.785
Villkorad köpeskilling		486	486	516	516
Övriga derivat		–	–	564	564
BR Kortfristiga placeringar	Not 18	142	142	218	218
		8.274	8.274	7.083	7.083
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
Innehav av aktier och andelar i noterade företag	Not 5	18	18	35	35
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
BR Kundfordringar	Not 16	31.232	31.232	41.772	41.772
Kundfinansieringsfordringar	Not 15	234.098	234.098	257.282	257.282
Innehav av aktier och andelar i onoterade företag	Not 5	1.089	1.089	1.072	1.072
Övriga räntebärande fordringar²	Not 16	2.329	2.329	4.581	4.581
		268.747	268.747	304.707	304.707
BR Likvida medel	Not 18	73.361	73.361	85.171	85.171
Skulder	Not 22
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Ränte- och valutaderivat³		1.787	1.787	5.880	5.880
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde⁴
Långfristiga obligationslån och övriga lån		136.417	136.800	156.400	156.257
Kortfristiga obligationslån och övriga lån²		110.583	110.573	102.452	102.476
BR Leverantörsskulder		67.966	67.966	78.527	78.527
		314.966	315.338	337.378	337.259

1 Volvokoncernens bruttoexponering av derivat redovisade på tillgångssidan har reducerats med 92% (88) till 635 Mkr (696) genom nettningsavtal och likvidöverföringar.

2 Beloppet inkluderar kontantöverföringar för credit support annexes (CSA), där fordran uppgick till 24 Mkr (3.032) och skulden uppgick till 5.490 Mkr (2.211). Avtalen

har ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller finansiella nettoställning.

3 Volvokoncernens bruttoexponering av derivat redovisade på skuldsidan har reducerats med 90% (98) till 183 Mkr (98) genom nettningsavtal och likvidöverföringar.

4 I Volvokoncernens balansräkning ingår i finansiella skulder lånerelaterade derivat om 1.059 Mkr (4.755). Kreditrisken är inkluderad i verkligt värde värderingen av lånen.

Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om credit support annexes (CSA).

130

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Borttagande från balansräkningen av finansiella tillgångar

Volvokoncernen genomför diskonteringar av finansiella tillgångar

i syfte att minimera finansiella risker. En utvärdering görs för att

avgöra om väsentligen alla risker och fördelar har blivit överförda

till extern part vid diskonteringen. Volvokoncernens avsikt är att

inte ingå avtal med diskonteringar om inte väsentligen alla risker

och fördelar kan bli överförda till extern part.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten till

kassaflöden från tillgången upphört eller när väsentligen alla risker

och fördelar överförts. Per den 31 december 2025 fanns inga

överförda finansiella tillgångar som inte uppfyllt kraven om bort-

tagande från balansräkningen i Volvokoncernen.

Fortsatt engagemang i borttagna tillgångar återspeglas i Volvo-

koncernens balansräkning som en del av externa kreditgarantier.

Dessa är värderade enligt bästa uppskattning och redovisas som

avsättning i balansräkningen uppgående till 0,1 miljarder kronor (0,1).

Volvokoncernens maximala exponering för förlust motsvaras

av den totala regress som är kopplad till överförda och borttagna

finansiella tillgångar som är en del av de externa kreditgarantierna,

det vill säga det totala belopp som Volvokoncernen skulle behöva

betala om kunderna inte kan betala sina skulder. Sannolikheten

för att alla kunder försummar sina skulder vid samma tidpunkt

anses vara låg. Bruttoexponeringen för Volvokoncernen uppgick

till 1,2 miljarder kronor (2,9) relaterat till kreditgarantier utfärdade för

kunder och övriga och ingår i Volvokoncernens eventualförpliktelser.

Detta belopp har inte reducerats med hänsyn till värdet av erhållna

motgarantier eller andra säkerheter såsom rätten att återta produkter.

Minskningen under 2025 är relaterad till avyttringen av SDLG.

Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar.

Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden.

I tabell 30:2, följer en sammanställning av utestående derivat som säkrar valuta- och ränterisker.


30:2 Utestående derivatinstrument
	31 dec 2025		31 dec 2024
	Nominellt belopp	Redovisat värde	Nominellt belopp	Redovisat värde
Ränteswappar
– fordran	258.117	7.498	220.579	5.487
– skuld	101.265	-1.618	184.569	-5.813
Valutaterminskontrakt
– fordran	8.222	147	20.510	285
– skuld	22.508	-168	15.735	-55
Köpta optioner
– fordran	153	1	459	12
Utställda optioner
– skuld	62	–	459	-12
Summa		5.860		-95

131

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Vinster, förluster, ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella instrument

Tabell 30:3 presenterar hur vinster och förluster samt ränteintäkter och räntekostnader har påverkat Volvokoncernens rörelseresultat och

finansnetto, fördelat på olika kategorier av finansiella instrument.


30:3
Redovisat i rörelseresultatet	2025			2024
Redovisat i rörelseresultatet	Vinst/Förlust	Ränte- intäkter	Ränte- kostnader	Vinst/Förlust	Ränte- intäkter	Ränte- kostnader
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Ränte- och valutaderivat¹˒²	94	–	-37	59	–	-102
Kortfristiga placeringar	-16	–	–	9	–	–
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Kundfordringar/leverantörsskulder³	499	–	–	-351	–	–
Likvida medel	-76	–	–	53	–	–
Kundfinansieringsfordringar⁴	492	18.099	–	331	18.154	–
Innehav av aktier och andelar i noterade företag⁵	–	–	–	–	–	–
Innehav av aktier och andelar i onoterade företag	11	–	–	18	–	–
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde⁶	–	–	-10.957	–	–	-11.229
Påverkan på rörelseresultatet	1.004	18.099	-10.994	118	18.154	-11.331


Redovisat i finansnettot⁷˒⁸	2025			2024
Redovisat i finansnettot⁷˒⁸	Vinst/Förlust	Ränte- intäkter	Ränte- kostnader	Vinst/Förlust	Ränte- intäkter	Ränte- kostnader
Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Kortfristiga placeringar	-1	4	–	-3	5	–
Ränte- och valutaderivat¹˒²	8.587	–	-2.160	-1.787	–	-1.655
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Likvida medel	-1.635	1.905	–	1.130	2.684	–
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	-7.956	–	687	774	–	392
Påverkan på finansnettot⁷˒⁸	-1.005	1.909	-1.473	114	2.688	-1.263

1 Upplupen ränta hänförlig till finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i beloppet för vinster och förluster.

2 Volvokoncernen använder terminskontrakt och valutaoptioner för att säkra framtida kassaflöden i utländsk valuta. I posten ingår både orealiserat och realiserat

resultat av valutaderivat.

3 Upplysning om förändring av reserver för förväntade kreditförluster på kundfordringar finns i not 16 Fordringar samt i not 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader.

Beloppet inkluderar vinster/förluster på -131 Mkr (-51) från omvärdering av fordringar i utländsk valuta relaterat till utdelningar betalade till koncernföretag.

4 Beloppet inkluderar vinster/förluster där tillgångar borttagits ur balansräkningen, där överförda poster om 340 Mkr (212 ) är relaterade till försäljning av

kundfinansieringsfordringar och 152 Mkr (119) är hänförliga till intäkter från förtida inlösen. Information om förändringar i reserver för förväntade kreditförluster

på kundfinansieringsfordringar finns i not 15 Kundfinansieringsfordringar och not 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader.

5 Förändring i verkligt värde för innehav av aktier i noterade företag via övrigt totalresultat uppgick till -17 Mkr (13). Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures,

intresseföretag och övriga aktier och andelar.

6 I räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisat i rörelseresultatet ingår även räntekostnader för finansiering

av operationell leasing som inte är klassificerat som ett finansiellt instrument.

7 I vinster/förluster, ränteintäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument rapporterade i finansnettot har -1.005 Mkr (114) redovisats som övriga

finansiella intäkter och kostnader. Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader.

8 Räntekostnader rapporterade i finansnettot hänförliga till pensioner om -346 Mkr (-329) ingår ej i ovanstående tabell.

132

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolaget

AB Volvo


NOT		SIDA
1	Redovisningsprinciper	137
2	Intäkter och koncerninterna transaktioner	137
3	Administrationskostnader	137
4	Övriga rörelseintäkter och kostnader	138
5	Resultat från aktier och andelar i koncernföretag	138
6	Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag	138
7	Resultat från övriga aktier och andelar	138
8	Räntekostnader och liknande resultatposter	138
9	Bokslutsdispositioner	138
10	Inkomstskatter	139
11	Aktier och andelar	140
12	Övriga långfristiga fordringar	142
13	Övriga fordringar	142
14	Obeskattade reserver	142
15	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	142
16	Långfristiga skulder	143
17	Övriga skulder	143
18	Eventualförpliktelser	143
19	Kassaflöde	143

133

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Moderbolaget AB Volvo

Organisationsnummer 556012-5790.

Beloppen inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

AB Volvo är moderbolag i Volvokoncernen och har sitt huvudkontor i

Göteborg, Sverige. Verksamheten omfattar koncernens huvudkontor

med tillhörande staber samt vissa koncerngemensamma funktioner.

I resultat från aktier och andelar i koncernföretag ingår utdelningar

med 9.840 Mkr (4.168).

Bokfört värde av aktier och andelar i koncernföretag uppgick till

73.196 Mkr (72.925 ), varav 72.178 Mkr (71.906) avsåg aktier i

helägda dotterföretag. Dotterföretagens motsvarande egna kapital

(inklusive kapitalandel i obeskattade reserver men exklusive innehav

utan bestämmande inflytande) uppgick till 180.896 Mkr (181.546).

Andelar i joint ventures och intresseföretag uppgick till 8.971 Mkr

(8.971), varav 8.963 Mkr (8.963) redovisas enligt kapitalandels-

metoden i koncernbokslutet. AB Volvos ägarandel av eget kapital i

dessa företag uppgick till 7.502 Mkr (7.892).

Finansiell nettoskuld uppgick till 30.561 Mkr (34.317).

Eget riskbärande kapital (eget kapital med tillägg av obeskattade

reserver) uppgick till 71.917 Mkr (86.309) motsvarande 59% (65)

av balansomslutningen.


Resultaträkning
Mkr	Not	2025	2024
Nettoomsättning	2	1.226	1.222
Kostnad för sålda tjänster	2	-1.226	-1.222
Bruttoresultat		–	–
Administrationskostnader	2, 3	-1.027	-1.039
Övriga rörelseintäkter och kostnader	4	-241	-9
Rörelseresultat		-1.268	-1.048
Resultat från aktier och andelar i koncernföretag	5	9.840	4.468
Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag	6	154	108
Resultat från övriga aktier och andelar	7	-1	–
Ränteintäkter och liknande resultatposter¹		84	63
Räntekostnader och liknande resultatposter¹	8	-876	-1.543
Resultat efter finansiella poster		7.933	2.048
Bokslutsdispositioner	9	23.622	38.669
Inkomstskatter	10	-4.328	-7.553
Periodens resultat²		27.227	33.164

1 Övriga finansiella intäkter och kostnader har omklassificerats till antingen Ränteintäkter och liknande resultatposter eller till Räntekostnader och liknande resultatposter.

2 Periodens resultat är samma som periodens totalresultat.

134

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


Balansräkning
Mkr	Not	31 dec 2025	31 dec 2024
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar		21	6
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar i koncernföretag	11	73.196	72.925
Andelar i joint ventures och intresseföretag	11	8.971	8.971
Övriga aktier och andelar	11	2	2
Övriga långfristiga fordringar	12	540	615
Uppskjutna skattefordringar	10	190	196
Summa anläggningstillgångar		82.921	82.715
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Aktuella skattefordringar	10	1.035	478
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag		38.259	49.627
Övriga fordringar	13	370	254
Summa omsättningstillgångar		39.664	50.359
Summa tillgångar		122.585	133.074
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		2.562	2.562
Reservfond		7.337	7.337
Fritt eget kapital
Fria fonder		390	390
Balanserade vinstmedel		34.400	38.855
Periodens resultat		27.227	33.164
Summa eget kapital		71.917	82.309
Obeskattade reserver	14	–	4.000
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	15	199	204
Övriga avsättningar		–	–
Summa avsättningar		199	204
Långfristiga skulder	16
Skulder till koncernföretag		540	615
Övriga skulder		60	108
Summa långfristiga skulder		600	723
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		410	320
Övriga skulder till koncernföretag		48.788	44.757
Skatteskuld		–	–
Övriga skulder	17	670	760
Summa kortfristiga skulder		49.869	45.838
Summa eget kapital och skulder		122.585	133.074

135

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


Kassaflödesanalys
Mkr	Not	2025	2024
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		-1.268	-1.048
Avskrivningar		–	–
Övriga ej kassapåverkande poster	19	-307	286
Total förändring i rörelsekapital varav		343	-18
Förändring i kundfordringar		186	-252
Förändring i leverantörsskulder		316	96
Övriga förändringar i rörelsekapital		-159	138
Erhållna räntor och liknande poster		80	40
Erlagda räntor och liknande poster		-874	-1.514
Erhållna utdelningar från koncernföretag	5	9.828	4.161
Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag	6	153	108
Erhållna koncernbidrag		38.669	45.263
Betalda inkomstskatter		-4.968	-10.274
Kassaflöde från den löpande verksamheten		41.656	37.004
Investeringsverksamheten
Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar		-15	–
Förvärv av aktier i koncernföretag	11	-272	-740
Avyttring av aktier i koncernföretag	5, 11	–	–
Förvärv av aktier och andelar i övriga företag	11	-1	-25
Räntebärande fordringar	12	63	75
Kassaflöde efter nettoinvesteringar		41.431	36.314
Finansieringsverksamheten
Nya lån	19	85	288
Återbetalning av lån	19	-3.897	–
Utdelning till AB Volvos aktieägare		-37.619	-36.602
Övrigt		–	–
Förändring av likvida medel		–	–
Likvida medel vid periodens början		–	–
Likvida medel vid periodens slut		–	–

136

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


Förändringar i eget kapital
	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital
Mkr	Aktiekapital	Reservfond	Överkursfond	Balanserade vinstmedel	Totalt	Totalt eget kapital
Enligt balansräkning 31 december 2023	2.562	7.337	390	75.459	75.849	85.748
Periodens resultat	–	–	–	33.164	33.164	33.164
Periodens totalresultat	–	–	–	33.164	33.164	33.164
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till AB Volvos aktieägare	–	–	–	-36.602	-36.602	-36.602
Aktierelaterade ersättningar	–	–	–	-1	-1	-1
Transaktioner med aktieägare	–	–	–	-36.603	-36.603	-36.603
Enligt balansräkning 31 december 2024	2.562	7.337	390	72.020	72.410	82.309
Periodens resultat	–	–		27.227	27.227	27.227
Periodens totalresultat	–	–	–	27.227	27.227	27.227
Transaktioner med aktieägare
Utdelning till AB Volvos aktieägare	–	–	–	-37.619	-37.619	-37.619
Aktierelaterade ersättningar	–	–	–	–	–	–
Transaktioner med aktieägare	–	–	–	-37.619	-37.619	-37.619
Enligt balansräkning 31 december 2025	2.562	7.337	390	61.628	62.018	71.917

Läs mer i koncernens Not 19 Eget kapital och antal aktier om moderbolagets aktiekapital.

137

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

Noter till de finansiella rapporterna

Beloppen inom parentes avser föregående år.


1		Redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget är upprättad i enlighet med

Årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2, Redovisning för

juridiska personer. Enligt RFR 2 skall moderbolaget tillämpa alla

International Financial Reporting Standards (IFRS Accounting

Standards) antagna av EU, så långt det är möjligt inom ramen för

Årsredovisningslagens regelverk.

De ändringar i RFR 2 som gäller för det räkenskapsår som börjar

den 1 januari 2025, har inte haft någon påverkan på moderbolaget.

De ändringar i RFR 2 som gäller för räkenskapsår som börjar den

1 januari 2026 eller senare avser IFRS 18 Presentation and

disclosure in financial statement som träder i kraft den 1 januari

2027. RFR 2 inkluderar ett undantag från att tillämpa IFRS 18

avseende presentationen av de finansiella rapporterna eftersom den

inte är förenlig med Årsredovisningslagen. Således kommer IFRS 18

ha en begränsad påverkan på moderbolaget. IFRS 18 är ännu inte

antagen av EU.

De finns inga andra tillkännagivna ändringar i RFR 2 som gäller för

räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 och senare.

Volvokoncernens redovisningsprinciper återfinns i respektive not

i koncernens del av årsredovisningen. De huvudsakliga skillnaderna

mellan redovisningsprinciperna som tillämpas i Volvokoncernen och

moderbolaget beskrivs nedan.

Aktier och andelar i koncernföretag och andelar i joint ventures

och intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde

och prövning av nedskrivningsbehov sker årligen. Vid rörelseförvärv

inkluderar moderbolaget i enlighet med RFR 2 utgifter hänförliga till

förvärvet i anskaffningsvärdet. Utdelningar redovisas i resultaträkningen.

Samtliga aktieinnehav redovisas som finansiella tillgångar och

resultatet redovisas inom resultatet från finansiella poster.

Moderbolaget tillämpar undantaget i tillämpningen av IFRS 9 som

avser redovisning och värdering av finansiella garantiavtal till förmån

för dotter och intresseföretag. Moderbolaget redovisar de finansiella

garantiavtalen som eventualförpliktelser.

RFR 2 innehåller ett undantag hänförligt till IFRS 16 som medför

att samtliga leasingkontrakt redovisas som operationella leasing-

kontrakt när moderbolaget är leasetagare.

Redovisning av koncernbidrag har skett i enlighet med alternativ-

regeln i RFR 2. Koncernbidragen redovisas som bokslutsdispositioner.

Enligt RFR 2 behöver inte de bestämmelser i IAS 19 som gäller

förmånsbestämda pensionsplaner tillämpas i juridisk person. Där-

emot skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS

19. I RFR 2 hänvisas till lagen om tryggande av pensionsutfästelse

mm (”tryggandelagen”) för bestämmelser om redovisning av avsätt-

ningar till pensioner och liknande förpliktelser och redovisning av

förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser.

Volvokoncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda i sin

finansiella rapportering. Detta innebär skillnader som kan vara

väsentliga, vid redovisning av förmånsbaserade planer avseende

pensioner samt vid redovisning av förvaltningstillgångar placerade

i Volvo Pensionsstiftelse.

Redovisningsprinciperna för förmånsbaserade planer skiljer sig

från IAS 19 främst avseende:

• Beräkningen av pensionsskulden enligt svenska

redovisningsprinciper tar inte hänsyn till framtida löneökningar.

• Diskonteringsräntan för den svenska skuldberäkningen bestäms av

PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.

• Förändringar i diskonteringsräntan, verklig avkastning på

förvaltningstillgångarna och övriga aktuariella antaganden

redovisas direkt i resultat- och balansräkningen.

• Underskott måste antingen återställas genom inbetalningar eller

redovisas som skuld i balansräkningen.

• Överskott kan inte redovisas som tillgång men kan i vissa fall

gottgöras bolaget för att minska pensionskostnaderna.


2		Intäkter och koncerninterna transaktioner

Moderbolagets redovisade nettoomsättning uppgick till 1.226 Mkr

( 1.222) och avser i huvudsak försäljning av tjänster till koncernföretag

1.225 Mkr (1.222). Intäkter redovisas när kontrollen har överförts

till kunden vilket är när moderbolaget har utfört service och kostnad

för utförandet uppstått så att kunden kan dra nytta av levererad service.

Inköp från koncernföretag uppgick till 600 Mkr (579).


3		Administrationskostnader

Personal

Löner och ersättningar uppgick till 530 Mkr (611), sociala kostnader till

168 Mkr (183) och pensionskostnader till 126 Mkr (31).

Pensionskostnader om 10 Mkr (9) avsåg styrelse och VD.

Moderbolaget har utestående pensionsförpliktelser om 3 Mkr (3) till

dessa.

Antalet anställda var vid årets slut 342 personer (335).

Läs mer i Volvokoncernen Not 27 Personal om medelantal

anställda, löner och ersättningar inklusive incitamentsprogram samt

könsfördelning av styrelse och ledande befattningar.


3:1 Ersättning till revisorer
	2025	2024
Deloitte AB
– Revisionsuppdraget	30	30
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	3	5
Summa	33	35

Läs mer i Volvokoncernen Not 28 Ersättning till revisorer om vad

som ingår i de olika kategorierna.

138

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


4		Övriga rörelseintäkter och kostnader


4:1 Övriga rörelseintäkter och kostnader
	2025	2024
Nedskrivningar av fordringar	-225	–
Realiserade och orealiserade valutakursvinster och förluster	-16	-14
Lämnade gåvor och bidrag	-14	-11
Övriga intäkter och kostnader	14	16
RR Summa	-241	-9


5		Resultat från aktier och andelar i koncernföretag


5:1 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag
	2025	2024
Erhållen utdelning
Volvo China Investment Co. Ltd, Kina.	5.428	1.261
VNA Holding Inc., USA	3.816	2.364
Volvo Group UK Ltd., Storbritanien	343	172
Volvo Norge AS, Norge	94	99
Volvo Danmark A/S, Danmark	80	92
Volvo Group Italia Spa, Italien	40	151
Volvo Malaysia Sdn Bhd, Malaysia	39	–
VFS Int Romania Leasing Operational, Rumänien	–	29
Delsumma	9.840	4.168
Återföring nedskrivning av aktier
Volvo Lastvagnar Sverige AB, Sverige	–	300
Delsumma	–	300
RR Resultat från aktier och andelar i koncernföretag	9.840	4.468


6		Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag

I resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag ingår

utdelning från VE Commercial Vehicles Ltd. med 154 Mkr (108).


7		Resultat från övriga aktier och andelar

I resultat från övriga aktier och andelar ingår nedskrivning av aktierna

i Lindholmen Science Park AB med 1 Mkr (–).


8		Räntekostnader och liknande resultatposter

Av räntekostnader och liknande resultatposter, 876 Mkr (1.543),

avsåg 850 Mkr (1.492) räntor till koncernföretag.


9		Bokslutsdispositioner

Koncernbidrag uppgår till netto 19.622 Mkr (38.669) och

återföring av periodiseringsfond till 4.000 Mkr (–).

139

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


10		Inkomstskatter

Inkomstskatter fördelades enligt följande:


10:1 Inkomstskatter
	2025	2024
Aktuell skatt för perioden	-4.828	-7.543
Justering av aktuella skatter för tidigare perioder	505	–
Uppskjuten skatt	-6	-10
RR Summa inkomstskatter	-4.328	-7.553

De främsta orsakerna till skillnaden mellan inkomstskatt enligt gällande

skattesats 20,6% och redovisad inkomstskatt för perioden framgår

av tabell 10:2.

Uppskjuten skatt avser en beräknad skatt på temporära skillnader.

Omvärdering av uppskjutna skatter har skett till de skattesatser som

förväntas gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden

regleras.

Lagstiftningen om Pelare 2 har antagits i Sverige och tillämpas

från och med räkenskapsår 2024. AB Volvo tillämpar undantaget för

att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar

och skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare 2, som anges

i ändringarna av IAS 12. Den aktuella skattekostnaden avseende

Pelare 2 inkomstskatter inkluderas i aktuell skattekostnad för

perioden och upplyses inte om separat då beloppet inte är materiellt

för AB Volvo.

Läs mer i Volvokoncernen Not 10 Inkomstskatter avseende Pelare 2.


10:2 Inkomstskatter för perioden
	2025	2024
Resultat före skatt	31.555	40.717
Inkomstskatt enligt gällande skattesats	-6.500	-8.388
Skattefria utdelningar	2.059	881
Övriga ej avdragsgilla kostnader	-91	-25
Övriga ej skattepliktiga intäkter	4	73
Utländsk källskatt	-288	-76
Justering av aktuell skatt för tidigare perioder	505	–
Justering av uppskjuten skatt för tidigare perioder	-1	4
Aktuell skatt på schablonintäkt	-16	-22
Periodens inkomstskatt	-4.328	-7.553


10:3 Specifikation av uppskjutna skattefordringar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	190	196
BR Uppskjutna skattefordringar	190	196

140

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


11		Aktier och andelar

Aktier och andelar i koncernföretag

Under 2025 har aktieägartillskott lämnats till Volvo Energy AB med

250 Mkr och till VFS Renting Sociedade Unipessoal Lda. med 22 Mkr.

Under 2024 lämnades aktieägartillskott till Volvo Automotive

Finance (China) Ltd. med 712 Mkr, till VFS Renting Sociedade

Unipessoal Lda. med 22 Mkr och till Rental Business Solution S.R.L.

med 6 Mkr. En återföring av tidigare gjord nedskrivning i Volvo

Lastvagnar Sverige AB gjordes med 300 Mkr.

Andelar i joint ventures och intresseföretag

Under 2025 har det inte funnits några transaktioner som har

påverkat det redovisade värdet av andelar i joint ventures och

intresseföretag.

Under 2024 lämnades ett aktieägartillskott till World of Volvo AB

med 25 Mkr.

Övriga aktier och andelar

Under 2025 har aktieägartillskott lämnats till Lindholmen Science Park

AB med 1 Mkr (–), vilket har skrivits ned.

Under 2024 fanns det inte några transaktioner som påverkade det

redovisade värdet av övriga aktier och andelar.


11:1 Förändringar av AB Volvos innehav av aktier och andelar
	Koncernföretag		Joint ventures och intresseföretag		Övriga aktier och andelar
	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Ingående balans	72.925	71.885	8.971	8.946	2	2
Förvärv/nyteckningar	–	–	–	–	–	–
Avyttringar/Inlösen av aktier	–	–	–	–	–	–
Aktieägartillskott	272	740	–	25	1	–
Nedskrivningar aktier och andelar	–	–	–	–	-1	–
Återföring nedskrivning av aktier och andelar	–	300	–	–	–	–
BR Redovisat värde, 31 dec	73.196	72.925	8.971	8.971	2	2


11:2 Innehav av andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar
		31 dec 2025	31 dec 2025	31 dec 2024
	Organisations- nummer	Procentuellt innehav¹	Redovisat värde²	Redovisat värde²
Dongfeng Commercial Vehicles Co. Ltd., Kina⁴	–	45,0	7.197	7.197
VE Commercial Vehicles Ltd., Indien³˒ ⁴	–	34,7	1.616	1.616
World of Volvo AB, Sverige⁴	559233-9849	50,0	150	150
Övriga bolag	–		10	10
Summa redovisat värde, joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar			8.973	8.973

1 Procentuellt innehav avser moderbolaget AB Volvos innehav.

2 Avser AB Volvos redovisade värde på sitt innehav.

3 Volvo Lastvagnar AB och AB Volvo äger tillsammans 45,6%.

4 I Volvokoncernen konsolideras bolagen som joint ventures eller intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden.

141

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER

AB Volvo äger direkt eller indirekt 288 (289) legala enheter. De direkt ägda enheterna är specificerade i nedanstående tabell.


11:3 Innehav av andelar i koncernföretag
		31 dec 2025		31 dec 2024
	Organisations nummer	Procentuellt innehav¹	Redovisat värde²	Redovisat värde²
Volvo Lastvagnar AB, Sverige	556013-9700	100	8.711	8.711
Volvo Business Services International AB, Sverige	556539-9853	100	8.134	8.134
Volvo Bussar AB, Sverige	556197-3826	100	3.033	3.033
Volvo Construction Equipment AB, Sverige	556021-9338	100	8.076	8.076
AB Volvo Penta, Sverige	556034-1330	100	586	586
VNA Holding Inc., USA	–	100	3.688	3.688
Volvo Financial Services AB, Sverige	556000-5406	100	2.667	2.667
Volvo Treasury AB, Sverige	556135-4449	100	15.241	15.241
Volvo Investment AB, Sverige	556519-4494	100	2.888	2.888
Volvo Lastvagnar Sverige AB, Sverige	556531-8572	100	2.655	2.655
Volvo Fuel Cell Holding AB, Sverige	559275-6729	100	3.000	3.000
Volvo China Investment Co Ltd., Kina	–	100	1.302	1.302
Volvo Automotive Finance (China) Ltd., Kina	–	100	1.203	1.203
Volvo Group UK Ltd., Storbritannien³	–	35	350	350
Volvo Group Mexico SA, Mexiko	–	100	1.086	1.086
Volvo Group Venture Capital AB, Sverige	556542-4370	100	719	719
Volvo Powertrain AB, Sverige	556000-0753	100	898	898
Volvo Information Technology AB, Sverige	556103-2698	100	1.511	1.511
Volvo Parts AB, Sverige	556365-9746	100	200	200
Volvo Group Insurance Försäkrings AB, Sverige	516401-8037	100	182	182
Volvo Business Services AB, Sverige	556029-5197	100	118	118
Volvo Danmark A/S, Danmark	–	100	157	157
VFS Servizi Financiari Spa, Italien⁴	–	25	101	101
Kommersiella Fordon Europa AB, Sverige	556049-3388	100	2.693	2.693
Volvo Norge AS, Norge	–	100	50	50
Volvo Malaysia Sdn Bhd., Malaysia	–	100	48	48
Volvo Group Italia Spa, Italien⁵	–	65	559	559
Volvo Logistics AB, Sverige	556197-9732	100	385	385
VFS Latvia SIA, Lettland	–	100	99	99
VFS Int Romania Leasing Operational, Rumänien	–	100	2	2
Volvo Energy AB, Sverige	559285-4169	100	450	200
VFS Renting Sociedade Unipessoal Lda., Portugal	–	100	56	34
Rental Business Solution S.R.L., Italien⁴	–	49	8	8
Volvo Autonomous Solutions AB, Sverige	559285-4219	100	2.340	2.340
Övriga bolag	–		–	1
Summa redovisat värde, koncernföretag⁶			73.196	72.925

1 Procentuellt innehav avser moderbolaget AB Volvos innehav.

2 Avser AB Volvos redovisade värde på sitt innehav.

3 Volvo Lastvagnar AB och AB Volvo äger tillsammans 100%.

4 Volvo Group Italia Spa och AB Volvo äger tillsammans 100%.

5 Renault Trucks (SAS), Volvo Lastvagnar AB, Volvo Bussar AB, AB Volvo Penta och AB Volvo äger tillsammans 100%.

6 AB Volvos andel av dotterföretagens egna kapital (inklusive eget kapital-del i obeskattade reserver) utgjorde 180.896 Mkr (181.546).

142

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


12		Övriga långfristiga fordringar


12:1 Övriga långfristiga fordringar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Övriga räntebärande fordringar	540	615
BR Summa övriga långfristiga fordringar	540	615


13		Övriga fordringar


13:1 Övriga fordringar
	31 dec 2025	31 dec 2024
Kundfordringar	7	8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	137	36
Övriga fordringar	226	210
BR Summa övriga fordringar	370	254

Det finns ingen reserv för osäkra fordringar vid årets utgång. Verkligt

värde bedöms inte avvika från redovisat värde.


14		Obeskattade reserver

I obeskattade reserver ingår periodiseringsfond med – Mkr (4.000).


15		Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda planer

och förmånsbestämda planer.

Avgiftsbestämda planer, där bolaget betalar fasta premier till ett

antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har bolaget fullgjort

sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer

kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster.

Förmånsbestämda planer, där bolagets åtagande är att erlägga

förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pension-

ering. Dessa planer tryggas genom avsättningar i balansräkningen

eller genom överföring av medel till pensionsstiftelse. En kredit-

försäkring har dessutom tecknats avseende värdet av utfärdade

förpliktelser. Den huvudsakliga förmånsbestämda pensionsplanen är

ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen. Planen är delvis stängd,

vilket innebär att enbart nyanställda som är födda före 1979 har

möjlighet att välja ITP2-lösningen. ITP2 i egen regi för bolaget är

finansierad genom Volvo Pensionsstiftelse. Pensionsförpliktelsen

beräknas årligen på balansdagen, baserad på aktuariella antaganden.

De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på

gällande lönenivå per respektive balansdag och med en diskonterings-

ränta på 2,85% (2,85) avseende ITP2 och 2,4% (2,4) för övriga

pensionsskulder. Årliga förräntningsantaganden samt dödlighets-

antaganden fastställs av PRI Pensionsgaranti för ITP2 respektive

Finansinspektionen för övriga pensionsskulder.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i moderbolagets

balansräkning motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid boksluts-

tidpunkten, med avdrag för värdet av förvaltningstillgångarna.


15:1 Förpliktelser i förmånsbestämda planer
	Fonderat	Ofonderat	Totalt
Förpliktelser, ingående balans 2024	995	251	1.245
Kostnader för tjänstgöring	85	-38	47
Räntekostnad	31	5	36
Utbetalda ersättningar	-36	-13	-49
Förpliktelser, 31 december 2024	1.075	204	1.279
Kostnader för tjänstgöring	-89	1	-88
Räntekostnad	30	5	35
Utbetalda ersättningar	-36	-12	-48
Förpliktelser, 31 december 2025	980	198	1.178


15:2 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde i fonderade planer

Förvaltningstillgångar, ingående balans 2024	1.145
Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna	-18
Inbetalning och gottgörelse till/från stiftelsen	-41
Förvaltningstillgångar, 31 december 2024	1.086
Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna	-4
Inbetalning och gottgörelse till/från stiftelsen	–
Förvaltningstillgångar, 31 december 2025	1.082


15:3 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
	31 dec 2025	31 dec 2024
Förpliktelser¹	-1.178	-1.279
Förvaltningstillgångar	1.082	1.086
Överskott (+) / underskott (–)	-96	-193
Begränsning av tillgångsvärdet i enlighet med RFR2 (då förvaltningstillgångarna överstiger motsvarande kapitalvärde.)	-103	-11
BR Avsättningar netto, för pensioner och liknande förpliktelser²	-199	-204

1 Kapitalvärdet för ITP2 uppgår till -967 Mkr (–1.061).

2 Pensionsförpliktelser netto, avseende ITP2 uppgår till – Mkr ( – ).


15:4 Pensionskostnader
	2025	2024
Kostnader för tjänstgöring	-88	47
Räntekostnad	35	36
Ränteintäkt¹	96	-124
Kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner	43	-41
Kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner	54	52
Särskild löneskatt / avkastningsskatt²	28	19
Försäkringskostnad FPG	1	1
Redovisad pensionskostnad	126	31

1 Ränteintäkter om netto 31 Mkr (31) redovisas i finansnettot.

2 Kostnad för särskild löneskatt/avkastningsskatt beräknas enligt

skattelagstiftning och avsättning görs under kortfristiga skulder.

143

VOLVOKONCERNEN 2025

FINANSIELLA RAPPORTER


16		Långfristiga skulder


16:1 Förfallostruktur

2027–2031	597
2032 eller senare	3
BR Summa långfristiga skulder	600


17		Övriga skulder


17:1 Övriga skulder
	31 dec 2025	31 dec 2024
Mervärdeskatt	48	93
Löner och källskatter	315	338
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	231	240
Övriga skulder	76	88
BR Summa övriga skulder	670	760

Inga ställda säkerheter har lämnats för de kortfristiga skulderna.


18		Eventualförpliktelser

Eventualförpliktelserna uppgick den 31 december 2025 till

380.975 Mkr (425.524) och av dessa var 380.945 Mkr (425.491)

lämnade för koncernföretag.

Garantier för kreditprogram ingår med belopp som motsvarar

kreditramarna och uppgick till 361.879 Mkr (406.986). Hela

beloppet lämnades till förmån för koncernföretag.

Vid utgången av året uppgick utnyttjat belopp till 198.506 Mkr

(223.278), varav för koncernföretag 198.476 Mkr (223.245).


19		Kassaflöde


19:1 Övriga ej kassapåverkande poster
	2025	2024
Övriga koncerninterna avsättningar	-315	318
Realiserad valutaeffekt avseende utdelningar	13	7
Övriga förändringar	-5	-39
Totala övriga ej kassapåverkande poster	-307	286


19:2 Nettoförändring av lån
	Långfristiga skulder till koncernföretag	Kortfristiga skulder till koncernföretag
	Lån Volvo Treasury AB	Lån/Koncernkonto Volvo Treasury AB
31 december 2023	690	33.900
Kassaflöde nya lån	75	213
Omklassificering	-150	150
Övrigt	–	2
31 december 2024	615	34.265
Kassaflöde nya lån	85	–
Kassaflöde återbetalning av lån	–	-3.897
Omklassificering	-160	160
Övrigt	–	-6
31 december 2025	540	30.522

00-Volvo-Arsredovisning-2025-Sustainability-Statements-Intro.jpg

144

VOLVOKONCERNEN 2025

Hållbarhets-

förklaringar

Om rapporten

Dessa hållbarhetsförklaringar innefattar Volvokoncernens samlade

hållbarhetsupplysningar. Vissa upplysningar som är relevanta för

hållbarhet finns även i andra delar av rapporten och inkluderas i

dessa hållbarhetsförklaringar genom hänvisning.

Tillämpade redovisningsstandarder

Hållbarhetsförklaringar har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och de europeiska standarderna

för hållbarhetsrapportering (ESRS).

Information relaterad till årsrapporten

Kompletterande upplysningar finns på

volvogroup.com/se/report2025. Här ingår:

• Länder där organisation är verksam

• Medlemskap i organisationer

• Uppförandekod och aktuella policyer

145

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Allmänna upplysningar

För Volvokoncernen handlar hållbarhet om att driva positiv utveckling för människor och att mildra eller undvika negativa effekter på miljön

från vår verksamhet, genom vår värdekedja och med våra produkter. Hållbarhet innebär också att bygga en väg framåt som är rättvis,

inkluderande och progressiv. Detta kräver transparenta, kollektiva och målmedvetna åtgärder som omfattar hållbara lösningar för våra kunder,

en rättvis omställning som möjliggör positiv utveckling på människors liv, och en kontinuerligt fokus på förbättrad resurseffektivitet. Våra

hållbarhetsprioriteringar baseras på analysen av var vi som koncern har störst påverkan på miljö och samhälle och var miljö-, sociala och

affärsetiska frågor påverkar vår lönsamhet. Med detta angreppssätt är hållbarhet integrerat i vår affärsmodell och verksamhet.


Affärssammanhang – Produkter och tjänster, verksamhet och värdekedja

Det här avsnittet sammanfattar Volvokoncernens huvudsakliga

verksamhet och värdekedja samt hur dessa relaterar till vår

väsentlighetsbedömning.

Produkter och tjänster

Volvokoncernen tillhandahåller en rad produkter och tjänster till

kunder på nästan 180 marknader. Vårt produktutbud omfattar

nya lastbilar, bussar, maskiner och motorer samt försäljning av

begagnade lastbilar, bussar, maskiner, släp, påbyggnader och

specialfordon. Tjänsterna inkluderar försäljning av reservdelar,

underhållsservice, reparationer, utökad garanti, lösningar för

uppkopplad teknik och andra eftermarknadsprodukter. Tjänster

inkluderar även försäljning inom Financial Services relaterad till

finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing.

En översikt över produkter levererade under elva år finns på

sidan 225.

Volvokoncernens större varumärken är Volvo, Volvo Penta,

Rokbak, Renault Trucks, Prevost, Nova Bus och Mack. Vi har även

ägande i Eicher, Dongfeng, cellcentric, Milence, Flexis, Cespira and

Coretura.

Koncernens huvudsakliga rörelsesegment presenteras på sidan

7 och 84-85. Mer detaljer om dessa rörelsesegment och uppdel-

ningen av försäljning på olika marknader finns på följande sidor:

• Lastbilar, sidan 46

• Anläggningsmaskiner, sidan 50

• Bussar, sidan 52

• Volvo Penta, sidan 54

• Financial Services, sidan 56.

Betydande marknader och kundgrupper

Kunder och slutanvändare finns i många olika branscher.

Direktkunder finns i de huvudsakliga branscherna godstransporter

på väg, anläggnings- och infrastrukturbranscherna, marina transporter,

och kollektivtrafik.

Läs mer om nedströms aktiviteter på nästa sida.

Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg, och har cirka

99.000 medarbetare. År 2025 uppgick nettoomsättningen till

479 miljarder kronor.

Verksamhet och värdekedja

Med hänvisning till produkter och tjänster som beskrivs ovan ses

Volvokoncernen ofta som en originalutrustningstillverkare (OEM)

av kommersiella fordon, anläggningsmaskiner och motorer. Dessa

aktiviteter återfinns vanligtvis i avsnitt C i NACE-kodsystemet¹

(tillverkning). Dessutom verkar Volvo Financial Services i sektion K

i NACE-kodsystemet (ekonomi och försäkring).

Koncernen driver tillverknings- och monteringsfabriker i 17 länder

på fem kontinenter. De mest betydande tillverkningsverksamheterna

finns i Sverige, USA, Frankrike, Brasilien, Belgien och Kanada. Vår

egen verksamhet består av ett 60-tal större tillverkande anläggningar

över hela världen, se ytterligare information på volvogroup.com. Vi

driver även logistikcenter, forsknings- och utvecklingsenheter och

distributionscenter. Dessutom omfattar vår egen verksamhet fler

än 300 serviceverkstäder och återförsäljare. Totalt spänner Volvo-

koncernens anläggningar över 500 individuella adresser över hela

världen.

De mest framstående konsekvenserna, riskerna och möjligheterna

kopplade till vår egen verksamhet är relaterade till arbetsmiljö, mång-

fald och lika möjligheter samt till klimat och avfallshantering.

1 NACE är en EU-gemensam näringsgrensstandard för att klassificera företag

och arbetsställen efter deras ekonomiska aktiviteter.

Värdekedja uppströms

Koncernen är beroende av globala och lokala leveranskedjor för

att leverera komponenter, delar och kompletta tjänster och system.

Cirka 12.000 leverantörspartners stödjer koncernens serieproduktion

och totalt består koncernens leverantörsnät av fler än 50.000

leverantörsplatser i första ledet globalt.

Vi köper årligen 2,5 miljarder delar som ska levereras till Volvo-

koncernens fabriker globalt. För vår lastbilsverksamhet arbetar vi

med nära 20.000 leverantörspartners i nivå 1, som levererar 2,1

miljarder delar per år.

I allmänhet har högvolymsmaterial som stål, aluminium och

polymerer mer regionala och kortare leveranskedjor. Hållbarhets-

konsekvenser relaterade till dessa material kan uppstå vid utvinning

och raffinering av material i olika stadier i försörjningsledet. Generellt

gäller att ju mer råvarubaserad en komponent är, desto kortare är

försörjningsledet. Vi har identifierat vissa leverantörer av delar och

komponenter som innehåller material med högre risker. Dessa är

viktiga från både sociala och miljömässiga aspekter och inkluderar

tenn, tantal, tungsten, guld, kobolt och glimmer. Vi identifierar

kontinuerligt ytterligare material som exempelvis gummi där

ytterligare bedömningar från våra leveranspartners är nödvändiga.

Vi har bättre insyn i våra komplexa försörjningsnätverk i första ledet,

men synligheten minskar längre upp i försörjningskedjan. Våra direkta

leverantörer har i sin tur mellan två och femtio leverantörer i andra ledet,

och antalet växer därefter exponentiellt bortom de första leden. Vi strävar

kontinuerligt efter att lära känna våra försörjningsnätverk och risker som

är förknippade med direkta material. De längsta och mest komplexa och

globala försörjningskedjorna är i allmänhet kopplade till elektronik,

till exempel batterier och andra elektriska fordonskomponenter.

146

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Våra inköpsteam för indirekt material samarbetar med 22.000

leverantörspartners över hela världen, som omfattar tjänster, digitala

lösningar och IT samt investeringar för Volvokoncernen. Indirekta

inköp omfattar tjänster inom ingenjörsuppdrag, rådgivning, marknads-

föring och försäljning, resor och anläggningsuppdrag. Partners inom

indirekt material stödjer vårt industrisystem med underhåll av anlägg-

ningar, förbrukningsvaror, produktionsutrustning och material och

inhyrd personal. De stöttar även vår verksamhet inom digitalisering

och IT med verktyg, tillhörande tjänster och infrastruktur.

Volvokoncernens tillverkningsverksamhet använder även monterings-

partners och leverantörer för delmontering av komponenter och

system. Vi använder dessutom partners för lastbilsmontering,

karosserier och påbyggare för bussar för att utföra vissa monterings-

processer för slutprodukten. Baserat på det arbete som dessa

partners utför har vi identifierat ett antal tematiska potentiella sociala

risker inom arbetsförhållanden och ser över dessa genom våra

processer för tillbörlig aktsamhet.

Som en global tillverkare av tung utrustning är Volvokoncernen

även en stor transportköpare. Vid inköp av transporter bedömer

vi både miljömässiga och sociala faktorer. Vi arbetar aktivt med

att minska växthusgaser från transporter och har även identifierat

potentiella konsekvenser kopplade till arbetsmiljö inom transportsektorn.

Sammanfattningsvis bedöms de huvudsakliga hållbarhetsfrågorna

i vår uppströms värdekedja vara arbetsmiljö, miljöpåverkan från

utvinning och förädling av råvaror som ingår i inköpta komponenter

samt mänskliga rättigheter kopplade till inköp av material med

förhöjda risker.

Nedströms aktiviteter

Utöver helägda återförsäljare och serviceverkstäder finns ett globalt

nätverk med privata återförsäljare, importörer och serviceverkstäder

som tillhandahåller kunder och slutanvändare med nya och begagnade

produkter, samt reparation och underhåll som bedrivs under

Volvokoncernens varumärken. Slutanvändare finns i de huvudsakliga

branscherna:

• Godstransporter på väg: kör vanligtvis mindre eller större

flottor av transportfordon.

• Anläggnings- och infrastrukturbranscherna: ansvariga

för exempelvis drift av byggarbetsplatser, stenbrott och gruvor.

• Marina transporter: ägnar sig åt sjöfart med många olika marina

fartyg, industriella applikationer och fritidsanvändning.

• Kollektivtrafik: kommuner och persontransportföretag som driver

fordonsflottor eller enskilda fordon.

Huvudsakliga hållbarhetskonsekvenser, risker och möjligheter

nedströms bedöms vara kopplade till säkerhet för slutanvändare av

produkter, klimatpåverkan från sålda produkter, luftföroreningar från

användningen av produkter samt ansvarsfull försäljning med syfte

att värna om mänskliga rättigheter vid användning av produkter.

Dessutom har områden identifierats där vi, antingen positivt eller

negativt, kan påverka våra affärspartners och samhällena omkring

oss. Dessa är kopplade till antikorruption, konkurrenslagstiftning och

politiskt engagemang, såsom lobbying och främjande av vissa sakfrågor.

Aktiviteter i

värdekedjan

Värdeskapande tillsammans

med kunder

Exempel på resultat

för intressenter

• Kunder och slutanvändare driver efterfrågan.

• Volvokoncernen utvecklar produkter

och tjänster.

• Vårt eftermarknad erbjuder service,

underhåll och reparationer.

• Vår produktion och logistik levererar

på kundernas efterfrågan.

• Vi förlitar oss på ett stort leverantörs-

nätverk och monteringspartners för att

stödja vår verksamhet.

Kunder – Drifttid, pålitlighet, produktivitet,

säkerhet och miljömässig prestanda.

Aktieägare – Aktieprisutveckling och utdelningar.

Anställda – Konkurrenskraftiga anställningsvillkor

och förmåner, stimulerande arbetsmiljö.

Samhället – Lösningar som får samhällen att

fungera. Arbetstillfällen och skatter.

Leverantörer – Affärer, inkomster och sysselsättning.

Långivare – Finansiell styrka för intäkter och återbetalning.

Återinvesterat i Volvokoncernen – Investeringar

i FoU, fastigheter, maskiner och inventarier.

Det här är en förenklad version av Volvokoncernens

affärs- och värdeskapandemodell som förklaras på

sidan 26-27.

INSIKTER FÖR YTTERLIGARE

VÄRDESKAPANDE

Värde för

kunder

Värde för

Volvokoncernen

TRANSPORT- OCH

INFRASTRUKTUR-

LÖSNINGAR

147

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Väsentlighetsbedömning

Volvokoncernen har tagit fram en strategi som adresserar en mängd

hållbarhetsfrågor. Vi genomför årligen en väsentlighetsbedömning för

att värdera konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till enskilda

relevanta hållbarhetsfrågor. I bedömningen har vi utvärderat både

skala och omfattning för varje enskild konsekvens, samt möjligheten

att motverka eller återställa negativa konsekvenser. Resultatet från

bedömningen har legat till grund för att bestämma innehållet i denna

redovisning. Bedömningen innefattar alla ämnen och delämnen som

listas i de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS)

och företagsspecifika frågor som är relevanta för koncernen.

Tabellen nedan återger en förenklad presentation över hur olika

frågor värderas baserat på dess konsekvenser, risker och möjligheter.

Den indikerar även i vilken del av värdekedjan som konsekvenser

sannolikt uppstår. Vissa frågor är primärt väsentliga för dess

konsekvenser medan andra är kopplade till risker och möjligheter

för bolaget.

Detaljer om konsekvenser, risker och möjligheter, samt tillbörlig

aktsamhet där så är relevant, förklaras tillsammans med information

som delges i respektive ämnesstandard på sidorna 151–183.


		Väsentliga konsekvenser
		Värdekedja uppströms	Egen verksamhet	Nedströms och samhället	Risker och möjligheter	Läs mer på sidan*
Klimat
	Klimat – växthusgaser i användningsfasen			Å	Å	154
	Klimatförändringar – växthusgaser från egen verksamhet		l		l	156
	Klimat – växthusgaser uppströms i värdekedjan	u			—	156
Andra miljöfrågor
	Luftföroreningar i användningsfasen			u	u	160
	Resursanvändning – avfall från egen verksamhet		l		l	162
	Biodiversitet – relaterat till klimatförändringar			u	—	163
Sociala frågor rörande egen arbetskraft
	Hälsa och säkerhet		u		l	168
	Mångfald, likabehandling och lika möjligheter		l		l	170
	Social dialog och kollektiva förhandlingar		l		—	171
	Diskrimineringsbekämpning		u		—	173
Sociala frågor rörande medarbetare i värdekedjan
	Arbetsvillkor i värdekedjan	l		—	l	174
	Tvångsarbete och barnarbete	l			—	174
Sociala frågor rörande påverkade samhällen och slutanvändare
	Konsekvenser för människor kopplat till produktanvändning			l	l	177
	Yrkesutbildning – affärsaktivitet med positiva konsekvenser			u	l	178
	Produkt- och trafiksäkerhet			l	l	179
Ansvarsfullt företagande
	Affärsetik, företagskultur och korruptionsförebyggande			—	u	181
	Politiskt engagemang			u	—	183


Å	Mycket hög	u	Hög	l	Medelhög	—	Låg

Sammanfattning av väsentliga och icke-väsentliga ämnen

Utöver de ämnen som identifierats och listas ovan som väsentliga

hanterar Volvokoncernen en mängd andra hållbarhetsrelaterade

frågor. En viktig notering är att i princip samtliga frågor och ämnen

som tas upp i ESRS kan vara viktiga att hantera eller bevaka i någon

del av värdekedjan eller i specifika delar av verksamheten. Alla frågor

har dock inte ansetts vara väsentliga för redovisning på koncernnivå

2025.

Klimat

Begränsning av klimatförändringarna är förknippat med mycket

stora konsekvenser och risker på kort såväl som lång sikt. Detta är

även kopplat till viktiga tillväxtmöjligheter i en framväxande marknad

för transporter med låga utsläpp. Risker är förknippade med utsläpps-

regleringar, osäkerhet kring ny teknik och själva omställningstakten.

Andra miljöfrågor

Bland andra miljöfrågor utmärker sig luftföroreningar med stor på-

verkan och hög risk på grund av gradvis strängare utsläppsregler.

Liksom klimatfrågan är detta ämne även förknippat med vissa möj-

ligheter till tillväxt för affärsverksamheten. Andra frågor relaterade till

föroreningar anses för närvarande inte vara väsentliga då påverkans

omfattning och skala bedöms vara begränsad.

Inom området resurser har kontinuerlig generering av avfall från

industriverksamheten och dess potentiella miljöpåverkan genom

förorening lett till att att avfall bedömts vara en väsentliga fråga.

Vatten har bedömts som ej som väsentligt på grund av låg för-

brukning och låg sannolikhet för föroreningar efter åratal av system-

atiskt arbete med miljöhantering.

Biologisk mångfald har ansetts vara ett väsentlig ämne relaterat

till klimatförändringar. Åtgärder för att mildra konsekvenser redo-

visas således under klimat. Andra drivkrafter kopplat till förlust av

148

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

biologisk mångfald, såsom råvaruutvinning, kan öka i betydelse över

tid men anses för närvarande inte vara väsentliga.

Egen arbetskraft

Alla ämnen kopplade till den egna arbetskraften kan vara viktiga inom

vissa affärsenheter. På koncernnivå är de största riskerna dock

relaterade till hälsa och säkerhet, likabehandling och icke-diskriminering.

Negativa konsekvenser förekommer sällan men kan teoretiskt sett

inträffa när som helst.

Vi bedömer även möjligheter och effekter relaterade till mångfald,

kollektiva förhandlingar och social dialog som väsentliga på grund av

dess betydelse för en rad arbetsrelaterade frågor och engagemang

hos personalen.

Arbetstagare i värdekedjan

Ämnet kring arbetsvillkor i värdekedjan innefattar en kombination av

villkor såsom hälsa, säkerhet, trygghet, löner, arbetstid, kollektiva

förhandlingar och boende.

Potentiella negativa konsekvenser uppdagas exempelvis vid

granskning av nya leverantörer. Tvångsarbete och barnarbete bedöms

som väsentliga frågor även om vi inte upptäcker några, eller endast ett

fåtal, fall i vår värdekedja, givet allvarlighetsgraden.

Berörda samhällen och slutanvändare

När det gäller andra sociala frågor i värdekedjan har vi identifierat ett

antal väsentliga ämnen som är specifika för vår verksamhet.

Konsekvenser för människor från användning av sålda produkter

är relaterade till felanvändning av Volvoprodukter. Trots att vi bara

får ta del av enstaka rapporter om sådan användning, prioriteras

allvarligheten av potentiella konsekvenser över sannolikheten.

Inom yrkesutbildning har vi identifierat faktiska positiva sociala

effekter på ett stort antal människor relaterade till kompetenshöjning

och anställningsbarhet. Detta är ett nytt ämne som identifierades i

översynen av väsentliga frågor 2025 och lades därför till.

I relation till slutanvändare bedöms trafik- och produktsäkerhet

samt skydd av personlig vara väsentliga frågor. Detta gäller både

begränsning av potentiella negativa effekter, såväl som marknads-

möjligheter genom att leverera topputvecklade lösningar inom säkerhet.

Ansvarsfullt företagande

Affärsetik är viktigt i hela koncernens verksamhet och kontakter med

andra, och för rapporteringsändamål fokuserar vi specifikt på anti-

korruption och konkurrenslagstiftning. Även om sannolikheten för

konsekvenser bedöms som låg, är allvarlighetsgraden och risken för

Volvokoncernen hög om den skulle inträffa.

Slutligen anses politiska engagemang som opinionsbildning och

lobbying vara väsentliga. Volvokoncernen strävar efter att vara en

del av utvecklingen av välfungerande styrmedel, vilket kan resultera

i bredare påverkan från transport- och infrastruktursektorerna på

ämnen som utsläpp och säkerhet. Mer information finns i varje

ämnesspecifik standard.

Processen med väsentlighetsbedömningen

Väsentlighetsbedömningen bygger på en kontinuerlig och iterativ

process som beskrivs och illustreras i en förenklad version på nästa

sida. Detaljerad information om den typ av data som använts för

bedömningen samt olika intressenters roll i processen beskrivs i

Noter till Hållbarhetsförklaringar på sidorna 184-186.

Tillbörlig aktsamhet

Processerna som syftar till tillbörlig aktsamhet baseras på en mängd

källor som hjälper till att identifiera områden i värdekedjan med

förhöjda risker. Dessa processer belyser och lyfter primärt negativa

konsekvenser, var förbättrande insatser behövs och beaktar per-

spektiv från berörda intressenter.

Bedömning av påverkan på människor och planet

Konsekvensbedömningarna bygger på olika informationskällor.

Processen utnyttjar input från exempelvis inventeringar av

växthusgaser, framträdande mänskliga rättigheter och miljö-

konsekvensbedömningar. I vissa fall, huvudsakligen relaterade till

människorättsliga risker uppströms och nedströms i värdekedjan, är

sannolikheten för konsekvenser mycket osäker. Allvarlighetsgraden

av den tänkbara konsekvensen prioriteras över andra faktorer i

bedömningen och ses löpande över med externa experter.

Risker och möjligheter

Risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor har identifierats

genom att analysera faktiska risker och övervägande av olika teorier

om framtida utveckling. Kvantitativa och kvalitativa egenskaper har

identifierats för att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter på

ett enhetligt sätt inom olika ämnen. Detta inkluderar en skala som

definierar låga, medelhöga, höga och mycket höga risker och

möjligheter som följer koncernens Enterprise Risk Management (ERM)

process där ett liknande format används för att prioritera risker. Viktiga

intressenter i denna fas av bedömningen är lagstiftare och investerare.

Konsolidering och justeringar

Alla delar av bedömningen konsolideras i en matris med flera

dimensioner. Konsekvenser över ett tröskelvärde ingår i tabellen

på föregående sida. I denna del av processen nyanseras bedömningen

med aspekter som inflytande, länkning till konsekvenser, samt

förväntningar på Volvokoncernens engagemang i de olika ämnena.

Väsentlig information

Relevant och prioriterad information sammanfattas i det sista steget

genom att identifiera vilka beskrivande förklaringar och mätetal som

ska ingå i redovisningen. Prioriteringar baseras på dialoger med interna

och externa experter och intressenter. I denna del av processen nyttjar vi

frågeställningar i formella återkommande dialoger, såväl som åter-

koppling och förfrågningar från investerare och kunder. Detta utmynnar

i en lista över upplysningar som inkluderas i rapporten. Utöver de

upplysningar som föreslås i ESRS, eftersträvar vi att även inkludera

relevanta företagsspecifika upplysningar.

Fortsatt arbete för ökad kunskap inom hållbarhetsfrågor

Vi fördjupar kontinuerligt våra bedömningar inom tillbörlig aktsamhet

för att bättre förstå faktiska och potentiella konsekvenser. Utvecklingen

i denna typ av analyser kan leda till förändringar i de frågor som

omfattas och lyfts i redovisningen. Väsentliga frågor påverkas av

faktorer som aktsamhetsbedömningar för ökad transparens i värde-

kedjan, justering av tröskelvärden, förändringar i affärsverksamhet och

utveckling av redovisningspraxis inom sektorn.

Resultatet av väsentlighetsbedömningen och återkoppling från

intressenter har bidragit till att forma vår strategiska agenda och

handlingsplaner för huvudsakliga konsekvenser, risker och möjligheter.

Internt kallar vi gemensamt dessa arbetsspår Volvokoncernens

Hållbarhetsagenda som samlas ihop kommuniceras under rubrikerna

Klimat, Resurser och Människor. Prioriteringar i agendan har tagits fram

i arbetsgrupper med experter och ledningsgrupper i koncernens

divisioner och affärsområden, och i dialog med koncernledningen,

den utökade ledningsgruppen, samt styrelsen.

149

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

• Mappning av

riskområden i

värdekedjan baserat

på en mängd källor.

• Inklusive berörda

intressenters

perspektiv.

• Definitioner om låg,

medel, hög och väldigt

hög påverkan med en

gemensam metod.

• Inklusive expertis från

akademisk forskning och

kunskap från ämnes-

områdesexperter.

• Bedömning av risk och

möjligheter i linje med

koncerngemensam risk-

process samt scenarier

för kort, medelfristig och

lång sikt.

• Risker och möjligheter

inkluderar rykte och

regulatoriska intressen-

tperspektiv.

• Sammanställning av

information.

Konsekvenser över ett

tröskelvärde inkluderas i

tabellen på sidan 147.

• Intern och extern

intressentåterkoppling

nyanserar väsentliga

konsekvenser, risker och

möjligheter med för-

väntan, länkning och

inflytande.

• Urval av relevanta

upplysningar för

Årsredovisningen.

• Inkluderar

prioritering inom

väsentliga frågor

• för att tillgodose

rapportanvändarnas

behov.


Integrering av ansvarsfullt företagande

Volvokoncernens hållbarhetsstyrning följer i stort koncernens

allmänna ledningsstruktur. För mer information, se bolags-

styrningsrapporten på sidorna 202-203.

Volvokoncernen åtar sig att respektera internationellt erkända

mänskliga rättigheter. Vi strävar efter hantera negativ påverkan på

mänskliga rättigheter i de fall då Volvokoncernen är inblandad.

Negativ påverkan på mänskliga rättigheter kan potentiellt uppstå

inom vår egen organisation, genom våra affärsrelationer samt i

värdekedjan. Vi fortsätter att stärka och se till att vårt arbete med

mänskliga rättigheter är i linje med följande internationella ramverk:

• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

• Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande

konventioner

• FN:s Global Compact

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag

• Barnrättsprinciperna för företag.

Vår policy för mänskliga rättigheter omfattar koncernens övergripande

strategi för engagemang och konsultationen med intressenter,

klagomålsmekanismer, samt tillgång till åtgärdsmekanismer och

avhjälpande. Dessa är relevanta för alla ämnesspecifika upplysningar

och sammanfattas i avsnitten nedan.

Engagemang och konsultation med intressenter

Vår process kring tillbörlig aktsamhet innefattar involvering av berörda

intressenter. Detta tar sig form i kontinuerliga dialoger med anställda,

representanter för de anställda, människor som arbetar i värdekedjan,

kunder, affärspartners och investerare, såväl som med fristående

organisationer och expertorganisationer. Syftet är att få in perspektiv

från olika intressentgrupper. Vårt förhållningssätt kring konsultationer

med rättighetsbärare (och dess representanter) är en del av vårt

program för mänskliga rättigheter och är därmed inom Human

Rights Boards ansvar. Implementeringen av vårt program för mänskliga

rättigheter, inklusive konsultation med intressenter, leds av koncern-

funktionen Corporate Responsibility tillsammans med ledande

befattningshavare för lastbilsdivisioner, affärsområden och andra

koncernfunktioner.

Klagomålsmekanismer

Medarbetare, representanter för Volvokoncernen och externa intress-

enter uppmuntras att rapportera misstänkta överträdelser av vår

uppförandekod och andra policyer, inklusive negativ påverkan på

miljö och mänskliga rättigheter, i de fall koncernen eller någon av dess

representanter tros vara inblandad. Klagomål kan rapporteras genom

interna eller via offentligt tillgängliga visselblåsarkanaler som beskrivs

i vår uppförandekod, inklusive Volvokoncernens visselblåsarfunktion.

Rapportering kan göras anonymt varhelst så är tillåtet enligt lokal lag.

Det är också möjligt att kontakta arbetsgruppen för visselblåsande

och globala utredningar via e-post eller post. Alla sätt att rapportera

och ställa frågor hittas enkelt på volvogroup.com tillsammans med

vår policy för skyddande av visselblåsare.

Läs mer Visselblåsning på sidan 182.

Tillgång till åtgärdsmekanismer och avhjälpande

Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa eller samarbeta kring

avhjälpandet av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra

aktiviteter har orsakat eller bidragit till den, samt strävar efter att delta i

avhjälpandet av den negativa påverkan på mänskliga rättigheter som

kan vara direkt kopplad till vår verksamhet, våra produkter, tjänster

eller affärsrelationer. Detta åtagande har formaliserats i vår policy

för mänskliga rättigheter.

Koncernens arbete med tillbörlig aktsamhet bygger på ständiga

förbättringar. Det är känt att flera aspekter inom hållbarhet som

tidigare byggdes på frivilliga initiativ nu utvecklas till obligatoriska

förfaranden. Vi tar hänsyn till detta i takt med att vi utvecklar och

formaliserar vårt arbete med att identifiera negativa konsekvenser,

vidta åtgärder, följa upp effektivitet, konsultera intressenter och

integrera i strategi och styrning.

150

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Program för mänskliga rättigheter

Ett koncernövergripande projekt har genomförts under 2024 och

2025 med syfte att se över företagets risker och mognadsnivå i

förhållande till internationella standarder inom mänskliga rättigheter

och relevant lagstiftning. Arbetet har hjälpt till att bättre förstå risker

för mänskliga rättigheter och mognadsgraden i våra befintliga

ledningssystem för att utföra aktsamhetsbedömningar avseende

mänskliga rättigheter. Det har också hjälpt till att förstärka arbetet

med att utveckla mer systematiska aktsamhetsbedömningar inom

koncernens divisioner och affärsområden.

Ett av projektets resultat är uppdateringen av våra prioriterade

människorättsrisker och prioriteringar för ytterligare förbättringar,

såsom ökat fokus på aktsamhetsbedömningar nedströms samt

förstärkt styrningsarbete kring människorättsfrågor. I samband med

detta har vi också utvecklat intern uppföljning och rapportering av

potentiella människorättsincidenter. Denna process involverar relevanta

funktioner, divisioner och affärsområden för att rapportera ärenden

för central bedömning ledd av den koncernens programansvariga för

mänskliga rättigheter. Utvecklingen av denna rapporteringsprocess

är en del av den kontinuerliga förbättringen av aktsamhetsbedömningar

för mänskliga rättigheter.

Läs mer om aktsamhetsbedömningar, inklusive åtgärder, risk-

reducerande åtgärder och i förekommande fall åtgärdande, under

varje social standard i denna rapport:

• Den egna arbetskraften, sidan 167 och sidan 173

• Medarbetare i värdekedjan, sidan 174

• Berörda samhällen, sidan 177

• Konsumenter och slutanvändare, page 179.

Vissa konsekvenser som beskrivs i de sociala standarderna har även

utretts som människorättsincidenter. Inga av händelserna som

utretts var fall av stämningar, formella klagomål eller obestridda

anklagelser av allvarlig natur.

Ytterligare information om vårt program för mänskliga rättigheter

och prioriterade risker finns på volvogroup.com.

Företagskultur – Volvokoncernens uppförandekod

Vårt övergripande arbetssätt kring externa policyåtaganden är att i

största möjliga mån omsätta dessa i Volvokoncernens Uppförandekod

och därtill kopplade styrande dokument. Denna koncernpolicy sätter

därmed ramarna för förväntningar på vår företagskultur och hur vi,

inom Volvokoncernen, ska bedriva affärer: etiskt och lagenligt.

Efterlevnad skapar förtroende hos våra kunder och i samhället, vilket

bidrar till god affärsutveckling för oss och våra kunder.

Policyn innehåller grundläggande förväntningar på agerande inom

områden som till exempel antikorruption, konkurrenslagstiftning och

produktlagstiftning, dataskydd och immateriella tillgångar, mänskliga

rättigheter, miljöansvar samt intressekonflikter. Den innehåller även

vårt förhållningssätt till öppen och ansvarsfull redovisning och

rapportering samt instruktioner kring hur man kan säga ifrån eller

ställa frågor där problem behöver påtalas eller behandlas.

Läs mer i Affärsetik, sidan 181.

Policyer

Volvokoncernens Uppförandekod och relaterade styrdokument åter-

finns på volvogroup.com.

Koncernpolicyer utfärdas av AB Volvos styrelse, koncernledningen

eller av andra ledande forum eller befattningshavare beroende på ämne

eller delämne. Antagna policyer publiceras och görs tillgängliga internt

och, där det bedöms relevant, externt. Implementeringen anpassas efter

policyspecifikationer och kan bland annat innefatta riskbedömningar,

utbildning, informationspaket, workshops, integration i befintliga

ledningssystem eller utveckling av nya system, rapporteringsåtgärder,

revisioner och kontroller samt där så är relevant, fullständiga program-

implementeringar. I linje med vår decentraliserade verksamhets-

modell är varje affärsområde vanligtvis ansvarigt för att säkerställa

efterlevnaden av Koncernens policykrav inom sittverksamhets-

område. Där koncernpolicyer tillhandahåller minimikrav kan varje

affärsområde och koncernfunktion fastställa strängare krav inom

sitt område.

Nästkommande sektioner i redovisningen innehåller förklaringar

om Volvokoncernens hantering av specifika hållbarhetsfrågor.

151

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Klimat

Begränsningar av klimatförändringar är en miljöfråga där Volvokoncernen kan bidra med att driva och möjliggöra framsteg även utanför vårt

direkt inflytande. Hastigheten i omställningen till nettonoll är långsammare än då målsättningarna sattes, men våra ambitioner, som

stöttar målsättningarna inom Parisavtalet, står fast och vi fortsätter våra ansträngningar att minska växthusgaser över vår värdekedja.



Prioriterade klimatrelaterade konsekvenser identifieras genom att analysera en inventering av växthusgasutsläpp, vilket har resulterat i tre nyckelområden i värdekedjan där vi har möjligheter att göra meningsfulla bidrag till att minska påverkan. Vi fokuserar på dessa kategorier i våra nettonollmål och rapportering. Dessa beskrivs vidare i kapitlet Handlingsplan och utveckling, se sida 154.

Nyckelområden och arbetssätt för klimatomställning
	Utsläpp från användningsfasen	Egen verksamhet	Utsläpp från inköpta varor och tjänster

Omfattning	Genom att tillhandahålla lösningar för att minska koldioxidutsläppen inom transport- och andra samhällssektorer där koncernen är aktiv.	Genom att minska koldioxidutsläppen från vår industriella verksamhet, tillverkning, logistikcenter och FoU- anläggningar.	Genom att samarbeta med lever- antörspartners för att minska koldioxidutsläppen i värdekedjan uppströms.


Arbetssätt	• Introduktion av koldioxidsnål teknik • Övergripande energi- och bränsle- effektivitet • Växthusgasintensiteten i den energi som används för att driva produkter.	• Energieffektivitet • Ökande andel förnybar energi • Processanpassning för förnybar energi.	• Leverantörsengagemang för att minska växthusgaser • Anskaffning av fossilfria material • Design för mer koldioxidsnåla komponenter och produkter.


Utveckling	Utsläppen har minskat med 31% 2019-2025. (Miljoner ton)	Utsläppen har minskat med 33% 2019-2025. (Kiloton)	Utsläppen har minskat med 24% 2019-2025. (Miljoner ton)
			Nytt mätetal, värden finns endast för utgångsvärde 2019, samt 2024 och 2025.


Läs mer	Fortsatta minskningar är i hög grad beroende av externa faktorer, se sidan 154.	Ständiga förbättringar i verksamheten, se sidan 156.	Framsteg är beroende av leverantörs- partners samarbete och följs upp med enskilda partners per prioriterade material och råvaror.


	Se detaljer kring vetenskapliga klimatmål på sidan 153.	Se detaljer kring vetenskapliga klimatmål på sidan 153.	Kategorin aggregeras inte till ett koncernmål, se sidan 156.

Växthusgasinventering

De mest väsentliga kategorierna

Avtrycket av

växthusgaser för

samtliga kategorier

uppskattas till

344 Mton för

basåret 2019

Koncernens växthusgasinventering uppdaterades 2024 och bekräftar i

stort vår tidigare inventering från 2020. Omkring 95% av utsläppen

ur produktlivscykelperspektiv beräknas uppkomma i användningsfasen

(scope 3.11), nära 4% från inköpta material och tjänster (3.1) och

mindre än 0,5% från den egna verksamheten. Alla andra utsläpp

inom scope 3 utgör tillsammans mindre än 0,5% och anses därför

ännu inte vara väsentliga i förhållande till vår klimatomställning och

koncernrapportering.

152

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Konsekvenser, risker och möjligheter


Underämnen	Konsekvenser		Risker och möjligheter
Växthusgaser i användningsfasen	Å	Den mest betydande påverkan är utsläpp av växthusgaser, cirka 95% av utsläppen från produktens livscykelperspektiv.	Å	Utsläppslagstiftning kan leda till risker på flera sätt, lägre försäljning relaterad till nya affärsmodeller och konkurrens, ökade kostnader i samband med utveckling av ny teknik eller nya leverantörer och material. Möjligheter är relaterade till diversifiering och affärstillväxt inom trans- portsegment med lägre utsläpp.


Växthusgaser och energianvändning i den egna verksamhet	l	En relativt liten del av utsläpps- inventeringen ur ett produktlivs- cykelperspektiv men viktig från perspektivet med operativ kontroll.	l	Ryktesrisk till följd av att inte uppnå egna verksamhetsmål. Möjligheter relaterade till produktivitet och förbättrad energi- effektivitet samt differentiering relaterad till klimatprestanda.


Växthusgaser uppströms, från inköpta varor och tjänster	u	Den näst största källan till växthusgas- utsläpp, cirka 4% av utsläppen från produktens livscykel.	—	Risker är förknippade med osäkerhet kring nya material och dess prestanda, kostnad och tillgänglighet. Möjligheter är relaterade till differentiering kopplat ambition och prestanda för låga utsläpp och framsteg mot nettonollutsläpp.


Väsentlighet:	Å	Mycket hög	u	Hög	l	Medel	—	Låg

Vår väsentlighetsbedömning relaterad till klimatförändringar baseras

på konsekvensbedömningar längs hela värdekedjan enligt växthus-

gasinventeringen som förklaras på föregående sida. Baserat på kon-

sekvenserna har vi också beaktat risker och möjligheter relaterade

till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, samt

energianvändning. Det viktigaste området när det gäller påverkan,

såväl som risker och möjligheter, är relaterade till utsläpp från

användningsfasen.

Möjligheter i klimatomställningen är relaterade till tillväxten av

transportlösningar, fordon och maskiner med noll eller mycket låga

avgasutsläpp. Klimatrelaterade osäkerheter kan innefatta både

risker och möjligheter för Volvokoncernen, vilka är nära kopplade

till koncernens affärsmodell och strategi. Läs mer om vår strategi

för att utnyttja möjligheter i vårt strategiavsnitt på sidan 21 i denna

rapport, med exempel och höjdpunkter på sidorna 29-34.

I utvecklingen av våra klimatomställningsaktiviteter har vi använt

scenarier för att identifiera potentiella klimatrelaterade omställnings-

risker och möjligheter, samt för att identifiera potentiella fysiska

risker. Scenarierna som presenteras nedan och på nästa sida

representerar avsevärt olika typer av analyser. I omställnings-

scenariot använder vi den snabbare omställningen baserat på

ambitionen som fastställts i Parisavtalet.

Huvudsakliga risker kopplat till klimatomställningen har även

identifierats i vår process för bedömning av företagsrisker. Dessa

kan vara väsentliga för koncernen på kort, medellång och lång sikt

och beskrivs i mer detalj på sidorna 60–67 i den övergripande

sektionen om risker och osäkerhetsfaktorer under följande risk-

kategorier:

• Konkurrens, sidan 61

• Transformation och teknik, sidan 62

• Nya affärsmodeller, sidan 62

• Leverantörskedjan och industrisystemet, sidan 62

• Återköpsavtal med garanterade restvärden, sidan 64

• Produkt- och verksamhetsrelaterade regleringar, sidan 65.


	Omställningsscenario – nettonoll 2050

	Bedömning av risker och möjligheter Avseende omställningsrisker och möjligheter har vi koncentrerat vår r esiliensanalys på produkter och marknadserbjudanden. Volvokoncernen servar transport- och infrastruktursektorerna och levererar fordon och maskiner. Vår senaste resiliensanalys genomfördes 2024. I denna analys utgick vi från ett scenario i linje med vårt åtagande för Parisavtalet – att erbjuda lösningar för nettonoll till 2040 för att transportflottor ska vara nettonoll 2050 – vilket är i linje med våra vetenskapliga klimatmål. Över en tidshorisont på omkring tio år skulle ett sådant scenario karaktäriseras av: • Klimatregleringar utvecklas på ett orkestrerat sätt över många jurisdiktioner • Investeringar i teknikutvecklingen görs inom supporterande industrier, såsom fossilfria bränslen • Betydande offentliga investeringar riktas mot förnybar energi och nödvändig infrastruktur • Priset på fossila energikällor behöver öka för att vara jämförbart med fossilfria alternativ, vilket skapar starkare investeringsincitament för produkter med lägre utsläpp. Detta är en sammanfattning av saker som behöver hända utanför Volvokoncernen för att en snabb omställning ska kunna ske. En sådan omställning skulle driva efterfrågan på fordon och maskiner med noll eller mycket låga avgasutsläpp (ZEV) som Volvokoncernen har investerat i för att kunna leverera. Eftersom vi anser att vi kan ställa om produktportföljen för att anpassa oss till en snabb klimat- omställning så anses Koncernens strategi även vara hållbar i ett scenario med långsammare omställningstakt.

153

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


	Scenarier för fysiska klimatrisker

	Bedömning av fysiska klimatrisker För att öka förståelsen för vår motståndskraft gentemot fysiska risker har vi analyserat fysiska klimatrisker för koncernens huvudsakliga verksamhetsorter baserat på olika scenarier och utvecklingsbanor (RCP ¹ och SSP²) enligt IPCC:s modeller. Genom att ta i beräkning den ekonomiska livslängden och utvecklingscykler har vi tittat närmare på nuvarande risker och utveckling i olika scenarier för 2030 och 2050. I detta arbete användes RCP 2.6, RCP 4.5 och RCP 8.5 för att bedöma potentiell framtida riskexponering. Den senaste analysen för fysiska klimatrisker utfördes 2025. Baserat på denna bedömning identifierades inte betydande risker på koncernnivå. Vissa av platserna kan bli exponerade för ökade risker från fysiska väderfenomen på längre sikt, bland annat beroende på hur klimatet utvecklas. Koncernen avser att löpande följa upp sådana risker och vidta åtgärder för att begränsa dem när detta anses lämpligt. Liknande riskbedömningar genomförs även för vissa kritiska leveransnätverk, men med kortare tidshorisonter, som en del av att stärka motståndskraften i leverantörsledet. 1 RCP-scenarier är en uppsättning olika scenarier utvecklade av FN:s mellanstatliga klimatpanel för att modellera möjlig utveckling av jordens klimat baserat på växthusgaskoncentrationer i atmosfären. RCP 2.6 är ett scenario med lägre utsläpp och RCP 8.5 det högre scenariot. 2 SSP (Shared Socioeconomic Pathways) ersätter de tidigare RCP-scenarierna för många, men inte alla, klimatriskparametrar. Scenarieanalysen för 2025 baseras därför på en blandning av resultat för RCP- och SSP-scenarier.

Även om takten i övergången till lågutsläppslösningar i vår bransch

fortfarande är osäker, tror vi att framtiden kommer att kräva olika

framdrivningstekniker för att möta våra kunders behov och miljökrav.

Det är därför vi har en tredelad strategi för framdrivning och

koncernen är väl positionerad för att accelerera lösningar med

låga eller inga avgasutsläpp. Vi erbjuder redan batterielektriska

lösningar och motorer som kan köras på biodiesel eller biogas, och

vi investerar inom området vätgasdrift – för bränslecellsapplikationer

och som bränsle för förbränningsmotorer.


Vetenskapliga klimatmål och policyer

År 2010 gick vi med i WWF Climate Savers Program för att delta i

och driva på ett brett engagemang för att minska klimatavtrycket

inom vår bransch. År 2020 tog vi nästa steg genom vårt åtagande

till Business Ambition for 1.5°C inom Science Based Targets

initiative (SBTi). År 2021 validerades våra mål som vetenskapligt

baserade av SBTi. På grund av den stora delen av utsläppen som

uppstår i produktens användningsfas har vi tagit fram fyra olika mål,

ett per rörelsesegment, för denna kategori (scope 3.11) och ett

gemensamt mål för egen verksamhet (scope 1 och 2). Framstegen

mot målen sammanfattas också på sidan 25 i strategiavsnittet.


Översikt klimatmål och uppfyllnad
Volvokoncernens vetenskapliga klimatmål	Utsläpp basår	Utsläpp 2025	Utsläpps- utveckling	Utsläpps- utveckling (%)	Minskning per fordonskilometer, för relevanta mål (%)	Interim 2030-mål (2034-mål)	2040-mål
Scope 3.11 användningfasen (Kton)	331.200	228.400	-102.800	-31			Nettonoll
Lastbilar (Kton)	228.000	155.000	-73.000	-32	-10	-40% per fordons-km
Bussar (Kton)	13.700	9.400	-4.300	-31	-11	-40% per fordons-km
Anläggningsmaskiner (Kton)	69.700	39.900	-29.800	-43		-30% absolut
Volvo Penta (Kton)	19.800	24.100	4.300	+21		(-37.5% absolut)
Scope 1&2 (Kton)	382	257	-125	-33		-50% absolut	Nettonoll

Målen för lastbils- och bussverksamheterna togs fram med SDA-

metoden (Sectoral Decarbonization Approach), som fördelar den

globala koldioxidbudgeten till sektorer och företag utifrån tillväxt och

aktivitet i linje med klimatvetenskap. Eftersom det saknades exakta

värden för 1,5-gradersambitionen för dessa segment, definierade

Volvokoncernen en egen minskningsbana och satte målet till 40%

minskning av växthusgaser per fordonskilometer för både lastbilar

och bussar.

Absoluta reduktionsmål har satts för Anläggningsmaskiner och för

Volvo Penta, vilka har validerats av SBTi att vara i linje med ambitionen

väl under 2°C.

Absoluta mål har även satts för scope 1 och 2, vilka har validerats

av SBTi att vara i linje med 1.5-gradsambitionen.

Policyer

Volvokoncernens miljöpolicy är det högsta styrande dokumentet för

att minska klimatpåverkan. Policyn kompletteras ytterligare av mer

detaljerade styrdokument relaterade till utsläpp av växthusgaser såsom

beräkningar, minskning och redovisning av växthusgasutsläpp.

Styrdokumenten inkluderar Volvokoncernens övergripande strategi

för nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan senast 2040 och

att denna ska stödjas av koncernens divisioner och affärsområden som

sätter upp delmål för relevanta utsläppskategorier. Dessa delmål ska ses

över minst vart femte år eller vid betydande förändringar. Följande

prioriteringar gäller för minskningar av växthusgaser för att nå nettonoll

utsläpp av växthusgaser i värdekedjan inom alla relevanta utsläpps-

områden enligt definitionen i GHG-protokollet:

1 Eliminering av växthusgasutsläpp inom värdekedjan genom

energieffektivitet och införande av nya koncept och teknologier

154

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

2 Ersätta fossila växthusgasutsläpp med biogena växthusgasutsläpp

genom användning av hållbar och förnybar biobaserad energi och

bränslekällor

3 Att motverka och balansera återstående utsläpp genom t.ex.

insamling och lagring av koldioxid i atmosfären (endast som en

sista utväg när alla andra alternativ är uttömda).

Volvokoncernens högsta ledning är forumet där beslut om veten-

skapliga klimatmål och andra koncernmålsättningar fattas. De första

vetenskapliga klimatmålen som Volvokoncernen satte godkändes av

initiativet Science-Based Targets (SBTi) i juni 2021. Vår ambition att

begränsa klimatförändringarna är en integrerad del av Volvokoncernens

övergripande strategi och investeringsplanering, och därför klassifi-

cerar vi inte aktiviteter under en separat klimatomställningsplan.

Styrning och incitament

Volvokoncernen har inkluderat hållbarhetsmål i sitt incitamentsprogram

sedan 2022. Försäljning av elektriska lastbilar, bussar, anläggnings-

maskiner och drivlinor är nyckelaktiviteter för att Volvokoncernen ska

nå sina hållbarhetsmål och åtagande gentemot ambitionen i Paris-

avtalet. De totala volymerna av elfordon är fortfarande låga i jäm-

förelse med andra fordonsvolymer, vilket gör det utmanande att

fastställa intervall för uppfyllelse. Volvokoncernen fortsätter sina

ansträngningar för att öka försäljningen av elfordon, till förmån för

Volvokoncernens hållbarhetsprestation, och dessa incitamentsmål

syftar till att främja sådan försäljning. Läs mer om Volvokoncernens

incitamentsprogram i Not 27, som i sin tur även hänvisar till ersättnings-

rapporten, tillgänglig på volvogroup.com.

Handlingsplan och utveckling

Utsläpp scope 3.11 – Klimatomställning i användningsfasen

Huvudsakliga drivkrafter för att minska koldioxidutsläppen i

användningsfasen mot målsättningar illustreras på höger sida

och sammanfattas nedan.

Introduktion av koldioxidsnål teknik

Volym- och mixeffekterna från försäljning av fordon med noll eller

mycket låga avgasutsläpp (ZEV) beräknas utgöra ungefär hälften av

den totala utsläppsminskningen mot delmålen. Denna uppskattning

är baserad på ett försäljningsscenario som kan komma att ändras på

grund av förändringar i statliga policyer, förordningar, incitament, etc.

Volvokoncernen avsätter en betydande andel av sina investeringar

för detta ändamål, och vi strävar efter att öka andelen volymer av

utsläppssnåla produkter på marknaden. Även om marknadsutvecklingen

för helelektriska fordon och maskiner är långsammare än väntat när

målen fastställdes 2021, har vi nått en betydande marknadsandel.

När det gäller batteridrivna tunga lastbilar hade Volvokoncernen en

marknadsandel på 39% i EU 2025. Den faktiska försäljningsmixen

och dess effekter är starkt beroende av externa faktorer såsom

incitament för lösningar med lägre koldioxidutsläpp, skatter och

subventioner på fossila bränslen, tillgång till förnybar energi och

Växthusgasutsläpp

stödjande infrastruktur.

Inom detta område beaktar vi även andra mixeffekter, såsom

försäljning av produkter med högre eller lägre slagvolym och effekt,

vilka också kan skilja sig åt mellan marknader och regioner.

Övergripande energi- och bränsleeffektivitet

Ungefär en fjärdedel av målbilden förväntas komma från energi-

effektivitet i nya produkter. Vi investerar i bränsleeffektivitets

åtgärder där de främsta sätten att nå högre total verkningsgrad är i

förbränningsmotorn och drivlinan, i aerodynamik och i energiåtervinning.

Eftersom den största delen av Volvokoncernens sålda produkter är

alternativ med förbränningsmotorer, har den totala verkningsgraden hos

dessa produkter en betydande effekt på de totala utsläppen. Se andel av

FoU-utgifter till bränsleeffektivitet och andra miljöförbättringsprojekt

på sidan 159.

CO2-intensitet i energin som används för produkternas framdrift

CO2-intensiteten (GHG) i energimixen beräknas bidra till cirka en

fjärdedel av måluppfyllelsen. En väsentlig del av denna uppfyllelse

är beroende av externt utvecklad infrastruktur för att leverera el,

etablerade laddstationer för elektrifierade produkter och utvecklad

vätgasinfrastruktur för bränslecellselektriska varianter och för

förbränningsmotorer. En del av vår handlingsplan är att underlätta

detta genom dialog med beslutsfattare och kunder. Volvokoncernen

engagerar sig också i en rad partnerskap för att påskynda utveck-

lingen. Exempel på sådana partnerskap är Milence (för laddning) och

Cespira (för fossilfria bränslen).

Huvudsakliga drivkrafter för klimatomställning i användningsfasen

155

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Osäkerheter och externa beroenden för utsläppsminskning i kundens användningsfas

De mest väsentliga konsekvenserna sker i användningsfasen och denna del av värdekedjan är också förknippad med de största osäkerheterna och externa beroendena för vår strategi och resa mot nettonollutsläpp. Den icke uttömmande tabellen nedan syftar till att beskriva externa beroenden tillsammans med koncernens huvudsakliga respons på sådana faktorer, som ligger utanför Volvokoncernens direkta inflytande eller kärnverksamhet.

Osäkerhet	Externt beroende	Volvokoncernens huvudsakliga hantering

Utveckling inom lagar och regler	Utsläppspolitiken behöver vara harmoniserad och förutsägbar mellan olika jurisdiktioner och marknader. Bristande harmonisering, otydlig eller motstridig reglering kan leda till en långsammare omställning.	Vi samarbetar med tillsynsmyndigheter gällande klimat- omställningen i syfte att stödja policyutveckling som fungerar i praktiken. Detta inkluderar att söka förtydlig- anden av regelverk när dessa motsäger varandra.


Kostnaden för ny teknik	Investeringar behövs i teknik utanför våra kärn- områden som kan möjliggöra lösningar med lägre utsläpp. En långsammare investeringstakt i sådan teknik kan leda till ökade kostnader för flera aktörer i värdekedjan, vilket i sin tur saktar ner omställningen.	Vi investerar i teknik i den direkta verksamheten och i forskning och utveckling. Dessutom investerar vi i leveran- törers kapacitet och verktyg. Vi utvecklar även nya erbjud- anden som inkluderar tjänster för att minska den totala kostnaden för slutanvändare, vilket i sin tur ger möjligheter till ökat värdeskapande och affärstillväxt.


Kapacitet i försörjningsledet	Lösningar med lägre utsläpp kräver ny teknik från leverantörer såväl som nya leverantörspartners. Kapacitet att tillhandahålla de lösningar som behövs beror på flera ytterligare indirekta faktorer i komplexa värdekedjor.	Vi samarbetar med partners för att investera i verktyg och volymåtaganden utifrån långsiktiga produktionsplaner. Som en konsekvens av att övergången till utsläppsfria fordon går långsammare än väntat, har koncernen under året haft en negativ påverkan på rörelseresultatet. För mer information se not 2.


Laddinfrastruktur och förnybar energi	Volvokoncernens kärnverksamhet är relaterad till transportlösningar, men ny utsläppssnål teknik kräver stödjande infrastruktur och förnybar energi för att fungera och för att slutanvändare ska välja utsläppssnål teknik.	Vi samarbetar med beslutsfattare för att utveckla laddningsinfrastruktur och andra möjliggörande förutsättningar för el och annan lågutsläppsteknik. Dessutom engagerar sig koncernen i partnerskap och joint ventures i mindre skala för att initiera och stimulera utveckling av laddningsinfrastruktur.


Incitament för investeringar och användning	Utöver möjligheter att ladda eller tanka fordon och maskiner behöver slutanvändare marknads incitament för en fördelaktig totalkostnad.	Vi förespråkar ett pris på fossil energi som skulle kunna möjliggöra en attraktiv totalkostnad för utsläppssnåla transportlösningar i paritet med traditionell teknik.

Utveckling mot målsättning för scope 3.11 användningsfasen

Beräknade växthusgasutsläpp från användning av sålda produkter

var 228 miljoner ton 2025, jämfört med 331 miljoner ton 2019.

Den beräknade minskningen på -31% för totala utsläpp är en komb-

ination av effekter från energieffektivitetsåtgärder, förändringar i

försäljningsvolymer, körda fordonskilometer och produktmix.

Lastbilar

Minskningen 2025 uppgick till -10% jämfört med utgångsvärdet

2019 för intensitetsmålet om -40 %. Minskningen är främst ett

resultatet av förbättrad bränsleeffektivitet. Inom segmentet för tunga

fordon är andelen fordon med noll eller mycket låga (ZEV) lägre år

2025 jämfört med 2024, men samtidigt har andra alternativa

bränsleversioner ökat något. Andelen ZEV-versioner av lätta lastbilar

har ökat avsevärt men detta har en relativt låg påverkan på de totala

utsläppen.

Bussar

Resultatet för bussar 2025 var -11% jämfört med utgångsvärdet

2019 för intensitetsmålet om -40 %. Minskningen är främst

resultatet av bränsleeffektivitet över flera undersegment men

påverkas även av försäljningsmix. Under 2025 resulterade en

mindre andel ZEV-versioner till en mindre minskning mot

utgångsväder än föregående år.

Anläggningsmaskiner

För anläggningsmaskiner uppgick resultatet 2025 till -43% jämfört

med utgångsvärdet 2019 för det absoluta målet. Energi- och

bränsleeffektivitet uppskattas ha bidragit till en viss del av minsk-

ningen,men huvuddelen av minskningen av absoluta utsläpp är

relaterad till lägre försäljningsvolymer jämfört med 2019. År 2025

påverkade avyttringen av SDLG i Kina även de totala levererade

volymerna under fjärde kvartalet. En omräkning av basåret kommer

att göras under 2026.

Volvo Penta

Resultatet för Volvo Penta 2025 var +21% jämfört med basåret

2019 för det absoluta målet mot 2034. Resultatet över utgångs-

värdet förklaras av effekter i produktmixen med en trend mot större

motorer och stationära generatorer med högre växthusgasintensitet.

Överlag påverkar lagstiftning, tillgång till energi med låg utsläpps-

intensitet och därtill kopplad infrastruktur marknadsförutsättningar och

kundefterfrågan. Detta leder i sin tur till varierande utsläppsintensitet i

användningen av sålda produkter mellan olika marknader och regioner.

Samtidigt, eftersom Volvokoncernen bedriver verksamhet i konjunktur-

beroende branscher som är knutna till ekonomisk aktivitet och BNP-

utveckling, varierar försäljningsvolymer och mix betydligt från år till

år. Tillsammans kan dessa faktorer väsentligt påverka resultatet av

beräknade utsläpp.

156

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Scope 1 och 2 – Klimatomställning i vår egen verksamhet

Den egna verksamheten omfattar produktionsanläggningar, utvecklings-

och logistikcenter, kontor och återförsäljare. Det finns tre huvudsakliga

drivkrafter för att minska utsläppen av växthusgaser från denna kategori

– energieffektivitet och användning av fler förnybara energikällor.

Energieffektivitet uppskattas kunna bidra med upp till 10% av de

minskade utsläppen, medan den återstående delen är beroende av ökad

andel förnybar energi samt processanpassning för förnybara bränslen.

Energieffektivitet i verksamheten

Volvokoncernen arbetar med att minska energianvändningen med

både större och mindre besparingsaktiviteter. Flera av Koncernens

produktionsanläggningar med högre energiintensitet har även valt

att certifiera sina ledningssystem enligt standarden för energiledning

ISO 50001. År 2021 satte vi upp en ambition att genomföra årliga

energibesparingar på upp till 150 GWh fram till 2025. I slutet av 2025

uppgick de ackumulerade genomförda besparingsaktiviteterna sedan

2021 till 107 GWh.

Förnybar energi i verksamheten

Vi fortsätter att använda mer förnybar energi, vilket är en viktig del

av vårt noll-nettomål för scope 1 och 2. År 2025 kom 56% av den

energi som Volvokoncernen anskaffade från förnybara källor. Vi har

identifierat ett antal verksamheter som är svårare att ställa om,

inklusive verksamheter som direkt använder fossila bränslen, samt

verksamheter i regioner med mycket begränsad tillgång till el från

koldioxidsnåla källor.

Processanpassning för förnybara bränslen

För de verksamheter som är svåra att ställa om pågår arbete med att

hitta sätt att ersätta processer som är beroende av energianvändning

baserad på koks och naturgas. Dessa tillgångar förväntas inte

äventyra koncernens minskningsmål för utsläpp i scope 1 och 2

till 2030.

Under 2025 tillkännagav koncernens fabrik i Skövde planer på att

övergå från fossila bränslen som används i gjuteriet till el och vätgas.

Detta kan minska utsläppen av växthusgaser från anläggningen med

över 80%, eller cirka 12% av koncernens totala utsläpp i Scope 1

2025. Initiativet finansieras huvudsakligen av Volvokoncernen med

stöd även från EU:s innovationsfond.

Utveckling mot målsättning för scope 1 och 2

Utsläppen från egen verksamhet var 33% lägre 2025 jämfört med

2019 och betydande framsteg har därmed gjorts mot målet på att

halvera utsläppen till 2030. Direkta utsläpp (scope 1) minskade

med omkring 20% jämfört med 2019 varav det största bidraget

kom från en större andel förnybara bränslen vid anläggningar. De

indirekta utsläppen (marknadsbaserade scope 2) har minskat med

mer än 50% 2025 jämfört med basåret 2019, varav det främsta

bidraget kom från en större andel förnybara energikällor.

Scope 3.1 – Klimatomställning i uppströms värdekedja

I takt med att Volvokoncernen arbete med att ställa om till fordon

och maskiner med noll eller mycket låga utsläpp av avgasrör, blir

klimatpåverkan från våra inköpta varor och tjänster allt viktigare att

hantera. Vi har satt tydliga mål för minskade koldioxidutsläpp och

en utvecklingsplan för hela vårt leveransnätverk som kommer att

vara avgörande för att vi ska uppnå vår ambition om en värdekedja

med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040. För att minska

koldioxidutsläppen i vårt leveransnätverk fokuserar Volvokoncernen

på tre huvudsakliga insatser.

Leverantörsengagemang för att minska växthusgaser

Tillsammans med leverantörspartners har koncernen identifierat fem

huvudsakliga råvarutyper – stål och järn, aluminium, batterier, poly-

merer och elektronik – som står för majoriteten av det nuvarande

fotavtrycket från inköpta varor och tjänster. Vart och ett av dessa

material och varor har individuella drivkrafter som kan möjliggöra

utsläppsminskningar, t.ex. ökad andel återvunnet insatsmaterial,

ökad andel förnybar energi i produktions- och förädlingsled, samt

introduktion av ny teknik och material. Dessa drivkrafter har

sammanfattats i en verktygslåda för minskade koldioxidutsläpp med

stegvis vägledning för att utveckla strategier för klimatomställning

och planer för utsläppsminskning. Dessa planer utgör en viktig

grund för dialog och bedömning som driver åtgärder. Vi följer

kontinuerligt utvecklingen genom löpande dialoger och regelbundna

granskningar med enskilda leverantörspartners för att driva ökad

transparens och åtgärder som bidrar till minskade koldioxidutsläpp

i vårt leverantörsnätverk.

Direkt anskaffning av koldioxidsnåla och fossilfria material

I strävan för att påskynda omställningen till koldioxidsnåla tekniker har

Volvokoncernen åtagit sig att köpa in en större mängd koldioxidsnåla

och fossilfria material. En viktig aspekt för att uppnå den önskade

övergången i hela vår värdekedja är att skapa en tidig marknads-

efterfrågan på dessa koldioxidsnåla eller fossilfria lösningar, inklusive

material med högt cirkulärt innehåll, som ännu inte är tillgängliga i

stor skala. Vi har identifierat de viktigaste sektorerna som är svåra

att ställa om, där vi kan använda vår köpkraft, tillsammans med

andra, för att bygga en kritisk tidig efterfrågan. Som en del av detta

ökar vi vårt samarbete med råvaruleverantörer, inklusive kvarnar och

gruvor, genom direkta inköp.

Som en av grundarna av First Movers Coalition har vi satt en

ambition om minst 10% stål och aluminium som köps in 2030 ska

ha mycket låga utsläpp. Som en del av detta åtagande har ett antal

produktlinjer börjat introducera koldioxidsnåla stålkomponenter

sedan slutet av 2024 i form av återvunnet stål för rambalkarna på

Volvo FH- och FM-modellerna i Europa och för utvalda stålkom-

ponenter i Volvos ramstyrda dumprar. Ambitionen är att kontinu-

erligt öka andelen koldioxidsnåla material i fler av Volvokoncernens

produkter allt eftersom detta blir gångbart och möjligt.

Design för koldioxidsnåla komponenter och produkter

Samtidigt arbetar vi i vår produktutvecklingsfas med att implementera

koldioxidsnåla tekniker och alternativ för delar, komponenter och

kompletta system. Volvokoncernen integrerar miljökrav i produktprojekt,

med specifika mål att arbeta mot i linje med vår ambition om nettonoll

utsläpps. Våra ingenjörer arbetar tillsammans med våra inköpsteam för

att identifiera komponenter som är lämpliga kandidater att tillverkas av

material med lågt koldioxidavtryck.

Utveckling inom Scope 3.1 utsläpp – inköpta varor och tjänster

Beräknade utsläpp var omkring 24% lägre 2025 jämfört med 2019.

Från 2024 till 2025 var minskningen 7%. Ungefär hälften av denna

minskning är kommer från initiativ för utsläppsminskning som

bekräftats av leverantörspartners, den återstående delen förklaras

av volymeffekter.

157

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Data för energianvändning och utsläpp

Denna datasektion innehåller detaljer om energianvändning och

växthusgasutsläpp. Tabellerna innehåller årsvärden tillbaka till 2019

inom datapunkter där detta är relevant för att följa framsteg inom

målsättningar satta mot utgångsvärdet med det året som utgångs-

värde. Längre tidsserier finns även på sidan 227 .

Historiska data för energi och växthusgasutsläpp har räknats om

för förvärv och avyttringar sedan 2019 enligt GHG-protokollet för

att inkludera samma omfattning för åren 2019-2024.

Basåret 2019 för energi- och utsläppsmål anges där så är relevant.

Detta år valdes som ett lämpligt genomsnittsår under processen

med att uppdatera målen som inleddes 2020. Metoder för att mäta

och uppskatta utsläpp av växthusgaser finns på nästa sida.


Energianvändning (Kopplat till utsläpp inom scope 1 och 2)
Bränsleförbrukning, energianvändning och mix	2025	2024	2019
Bränsle från kolprodukter (GWh)	74	75	79
Bränsle från petroleumprodukter (GWh)	337	353	417
Bränsle från naturgas (GWh)	431	427	566
Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och från icke-förnybara källor (GWh)	139	143	269
Total energi från icke-förnybara¹ källor (GWh)	981	998	1.331
Andel icke-förnybar källor av total energianvändning (%)	44	44	55
Bränsle från förnybara energikällor, inbegripet biomassa (GWh)	73	72	22
Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och från förnybara källor (GWh)	1.143	1.171	1.046
Egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (GWh)	27	9	7
Total användning förnybar energi (GWh)	1.243	1.252	1.075
Andel förnybara källor av total energianvändning (%)	56	56	45
Total energianvändning (GWh)	2.224	2.250	2.406

1 Volvokoncernen har under åren som presenteras i tabellen aktivt köpt in energi från förnybara källor men inte från kärnkraft. Energi från kärnkraft kan finnas med

i energi som del av genomsnittet i energimixen på vissa marknader men anses inte vara väsentligt. Därför redovisas icke-förnybart som ett totalvärde.


Energiintensitet
Relativ energiförbrukning		2025	2024	2019
Nettoomsättning, Industriverksamheten	Mdr kr	458	505	418
Energianvändning per nettoomsättning,	GWh/Mdr kr	4,9	4,5	5,8

Nettoomsättning (nettoförsäljning) från industriverksamheten är andelen av

omsättningen från verksamheter med hög klimatpåverkan (tillverkning). Den

exkluderar nettoomsättningen från Volvo Financial Services, se sidan 36 i den

finansiella rapporten. IFRS 15 används för att beräkna nettoomsättningen.

Intensitetsmått i förhållande till nettoomsättning har inte omräknats på grund

av förvärv och avyttringar eftersom intäkterna inte omräknas.


Energibesparande initiativ
En målsättning är att implementera energibesparande aktiviteter 2021 till 2025 som tillsammans sparar 150 GWh energi från 2025
Energibesparingar		2025	2024	2023	2022	2021
Årliga implementerade initiativ	GWh	37	23	14	18	15
Ackumulerade implementerade initiativ	GWh	107	70	47	33	15


Växthusgasutsläpp (CO₂e)
Scope 1	2025	2024	2019
Scope 1 (Kton)	203	207	256
% från EU:s utsläppshandelssystem	16	–	–
Scope 2	2025	2024	2019
Scope 2, platsbaserade (Kton)	157	165	220
Scope 2, marknadsbaserade (Kton)	54	60	126
Scope 1 och 2, marknadsbaserade (Kton)	257	267	382
Betydande växhusgasutsläpp scope 3 (CO₂e)¹	2025	2024	2019
3.11 Användning av sålda produkter (Kton)	228.400	249.000	331.300
3.1 Inköpta varor och tjänster (Kton)	9.200	9.900	12.100
Övriga utsläpp	2025	2024	2019
Biogena koldioxidutsläpp (Kton)	30	18	3

1 Utsläppen av växthusgaser i scope 3 har avrundats till närmaste hundratusentals ton för bättre läsbarhet.

158

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Utsläpp per nettoomsättning
	2025	2024	2019
Scope 1 och 2 (platsbaserade) per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr)	0,79	0,74	1,14
Scope 1 och 2 (marknadsbaserade) per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr)	0,56	0,53	0,91
Scope 3.11 utsläpp per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr)	499	493	793
Scope 3.1 utsläpp per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr)	20	20	29

Intensitetsmått i förhållande till nettoomsättning har inte omräknats på grund

av förvärv och avyttringar eftersom intäkterna inte omräknas.

Upptag och lagring av växthusgaser

Som beskrivits i policyavsnittet i denna rapport är vårt sista alter-

nativ för att hantera eventuella kvarvarande utsläpp av växthusgaser

att använda upptag och lagring. Med tanke på begränsningarna i

nuvarande teknik ser vi för närvarande inte upptag och lagring från

atmosfären som en hållbar lösning. Istället ligger vårt fokus på att

göra löpande investeringar som syftar till att uppnå kontinuerliga

minskningar av utsläpp och därigenom bidra mer effektivt till att

mildra klimatförändringarna.

Beräkning av växthusgaser och metoder

Miljöpåverkan och inventering av växthusgaser värderas enligt

metoder som anges i GHG-protokollets tekniska vägledning för

beräkning av Scope 3-utsläpp (Greenhouse Gas Protocol’s

Corporate Accounting and Reporting Standard Revised Edition).

Detta är ett standardiserat ramverk som används för att kvantifiera

och rapportera de sju växthusgaserna som ingår i Kyotoavtalet i

koldioxidekvivalenter (CO₂e).

Metodiken för att beräkna utsläpp från användning av sålda

produkter har utformats för att uppfylla kraven i relevanta standarder

i GHG-protokollet, nämligen GHG Protocol Corporate Standard,

GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and

Reporting Standard och Technical Guidance for Calculating Scope 3

Emissions.

Scope 1 och scope 2 utsläpp, metoder och datainsamling

Direkta och indirekta utsläpp beräknas med utsläppsfaktorer enligt

den marknadsbaserade och platsbaserade metoden i enlighet med

GHG-protokollet. Källor till utsläppsfaktorer kommer huvudsakligen

från den brittiska regeringens Department for Energy Security and

Net Zero (DESNZ) och Internationella energiorganet (IEA).

Scope 3.11 användarfas, metoder och datainsamling

Metodiken för att beräkna utsläpp från användning av sålda produkter

har utformats för att uppfylla kraven i relevanta standarder i GHG-

protokollet, nämligen GHG Protocol Corporate Standard, GHG Protocol

Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard

och Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions, som

omfattar förväntade livstidsutsläpp från alla tillämpliga produkter

som säljs under rapporteringsperioden.

Beräkningar för scope 3 kategori 11 använder utsläppsfaktorer

från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrums

(JEC) Well-to-wheel report (källa till hjul) och Energimyndingheten,

faktorer från IEA (International Energy Agency) och från LCA for

Experts (f.d. GaBi). Metoden baseras på aktivitetsdata om årlig

användning per produkt, förväntad livslängd, energianvändning

och därtill kopplade utsläppsfaktorer från källa till hjul för de olika

energislagen som används.

Metodik och avgränsningar för målen följer vägledningen för att

sätta upp vetenskapligt baserade mål för transporter och kraven för

att sätta mål och verktyg utformade av SBTi. Metodiken bygger på

aktivitetsdata om produktens årliga användning, antal år i drift,

energiförbrukning och tillhörande faktorer för växthusgasutsläpp

från källa till hjul för de olika använda energikällorna (diesel, el med

mera). Data om användning av produkter förskjuts med sex månader

för lastbilar och bussar för att säkerställa korrekt data.

I brist på ett standardiserat testförfarande för lastbilar samt andra

av Volvokoncernens produkter uppmanas tillverkarna att presentera

och motivera sina egna uppskattningar eller simuleringar utifrån

bränsleförbrukning och specifika aktivitetsdata. Tillämpade för-

väntade aktivitetsdata och övriga parametrar förknippas med en

viss osäkerhet och kan komma att ändras till följd av införandet

av förordningar eller globala, regionala eller nationella politiska

förändringar eller förbättrad datakvalitet. Från ett känslighets-

perspektiv kan förändringar av någon av parametrarna påverka

resultatet, men ändrade antaganden kring antal år produkten

används har idag den största påverkan på det beräknade resultatet.

Scope 3.1 inköpa varor och tjänster, metoder och datainsamling

För att säkerställa fullständighet och noggrannhet beräknas utsläpp

från inköpta varor och tjänster med hjälp av en kombination av medel-

värdesdata-, utgiftsbaserade och leverantörsspecifika metoder som

definieras i GHG-protokollets tekniska vägledning. För direkt

material beräknas utsläppen primärt med hjälp av medelvärdes-

metoden baserad på materialsammansättning på artikel- och del-

nivå från materialdatablad och leverantörspartners geografiska plats,

i kombination med sekundära utsläppsfaktorer från databaser som

Ecoinvent. Med utgångspunkt i det leverantörsengagemang som

beskrivs ovan tillämpar vi den leverantörsspecifika metoden genom

att samla in leverantörsspecifika produktkoldioxidavtryck (PCF).

I takt med att denna insamling utökas kommer kvaliteten och

täckningen av våra klimatdata att fortsätta förbättras. Specifika

utsläppsfaktorer från leverantörspartners produktion används där

dessa är tillgängliga. I andra fall används standardiserade faktorer.

Denna kombinerade metod möjliggör en mer fullständig Scope 3.1-

rapportering och hjälper till att identifiera utsläppsrisker för väsentliga

ändamål.

För indirekt material och inköp tillämpas den utgiftsbaserade

metoden med hjälp av historiska utgifter, multiplicerade med

relevanta sekundära utsläppsfaktorer.

Utgångs- och jämförelseårens utsläpp för Volvo Construction

Equipment, som utgör en mindre andel av de totala utsläppen inom

scopet, har extrapolerats. Extrapoleringen baseras på de beräknade

utsläppen för 2025 och har skalats med baserat på inköpta volymer

för 2024 och 2019.

159

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Investeringar i forskning och utveckling

Våra huvudsakliga åtgärder för klimatomställning som innebär

kapital- och driftsutgifter är kopplade till produkterbjudanden.

Investeringsplanen baseras på en strategisk produktplan som utgör

den tredelade ansatsen som beskrivs i koncernstrategin på sidan 21.

Investeringsplanen omfattar både driftsutgifter inom forskning och

utveckling såväl som kapitalutgifter till anläggningstillgångar och

utrustning. Koncernens investeringsplan revideras löpande för att

ta med marknadens utveckling i beräkningen.

Ett nyckeltal av särskild betydelse kopplat till omställnings-

aktiviteter är allokering av medel till forskning och utveckling, som

innehåller både driftsutgifter och kapitalutgifter . Volvokoncernens

totala investeringar i forskning och utveckling, exklusive effekterna

från aktiverade och avskrivna forsknings- och utvecklingskostnader

netto, uppgick 2025 till 30,3 miljarder kronor. Koncernens forsknings-

och utvecklingsprojekt har delats in i fyra huvudkategorier för att

kunna följa utvecklingen översiktligt.

• Projekt för utsläppssnål och utsläppsfri teknik – direkt förknippade

med produkter med låga eller inga avgasutsläpp enligt definitionerna

för väsentligt bidrag till klimatnytta i EU:s taxonomiförordning.

• Plattforms- och möjliggörande projekt – utveckling av teknik

gemensam för både konventionella produkter samt koldioxidsnåla

fordon baserade på koncernens modulära arkitektur (CAST). Detta

inkluderar utveckling av gemensam teknik som t.ex. gemensam

elektrisk arkitektur, lastbilshytter, aerodynamik, uppkopplade

lösningar och säkerhetsfunktioner.

• Projekt för bränsleeffektivitet och annan miljöförbättring – med

syfte att betydligt förbättra miljöprestandan hos fordon med

förbränningsmotorer, till exempel projekt för bränsleeffektivitet,

utsläppsminskning, biogas och andra utsläppssnåla bränslen.

Dessa investeringar är viktiga för omställningen till lägre växthus-

gasutsläpp.

• Neutrala projekt – alla övriga projekt. Vissa av dessa investeringar

kan medföra miljöförbättringar, men de har inte bedömts som

väsentliga, till exempel kvalitetsförbättringar av en befintlig tillgång

eller produkt.

Forsknings- och utvecklingskostnader¹, %

1 Exklusive effekter från aktivering och avskrivning.

På kort sikt förväntas våra omställningsaktiviteter genomföras inom

ramen för koncernens produktplan och därtill kopplade investeringar

inom FoU och investeringar inom fasta anläggningstillgångar och

utrustning. Ramen för investeringar i fasta anläggningstillgångar

uppdateras årligen av AB Volvos styrelse. Planen för forskning och

utveckling godkänns av koncernledningen. Sammantaget ger dessa

investeringsplaner en översikt i förhållande till koncernens strategi,

inklusive färdplanen för produkter och klimatomställning.

Koppling till EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter

Vår bild är att Koncernens nettonollmål i mångt och mycket är i

linje med ambitionen med EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter

(”taxonomin”). Däremot vi har inte tagit fram något koncernmål för

att nå en särskild andel förenlighet.

Vad gäller skillnader mellan Volvokoncernens åtgärder i strävan

efter fossilfrihet och taxonomin så beaktar den senare inte omställnings-

aktiviteter som bränsleeffektivitet, aerodynamik eller optimering av

teknik för interna förbränningsmotorer för biobaserade eller syntetiska

bränslen, vilka vi ser som viktiga i omställningsfasen.

Läs mer Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning, sidan 164.

160

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Andra miljöfrågor

Detta avsnitt behandlar miljöfrågor som inte är direkt kopplade till klimatförändringar. Som en del av våra aktsamhetsbedömningar

har vi granskat produktionsanläggningar, produkter och komponenter, delar av leveranskedjor och slutlig återvinning med avseende

på miljöpåverkan.


Konsekvenser, risker och möjligheter


Underämnen	Konsekvenser		Risker och möjligheter

Föroreningar till luften	u	En stor mängd sålda fordon och maskiner med förbränningsmotorer resulterar i betydande luftföro- reningar i användningsfasen med påverkan på hälsa och miljö.	u	Risker relaterade till kostnader för forskning och utveckling för att säkerställa efterlevnad av allt strängare utsläppsregler. Affärsmöjligheter kopplat till diversifiering inom lågutsläppssegment.


Resursanvändning - avfall	l	Potentiella föroreningspåverkan från farligt avfall som genereras i vår industriverksamhet.	l	Ryktesrisker eller möjligheter kopplat till resultatet av vårt förbättringsarbete mot en deponifri verksamhet.


Biologisk mångfald - kopplat till klimatförändringar	u	Den huvudsakliga effekten på biologisk mångfald på kort, medellång och lång sikt är den indirekta effekten på förlust av arter på grund av klimatförändringar. Detta motverkas genom åtgärder och mål som beskrivs i föregående kapitel i Klimat.	—	Indirekta risker och möjligheter relaterade till utsläppsregler för växthusgaser och intressenternas rykte.


Väsentlighet:	Å	Mycket hög	u	Hög	l	Medel	—	Låg

I nom vår egen verksamhet mäter och bedömer vi föroreningar

baserat på våra krav i miljöledningssystem, inklusive efterlevnad av

Volvokoncernens minimikrav. Uppströms i värdekedjan baserar vi

vår väsentlighetsbedömning på revisioner på plats hos leverantörs-

partners avseende miljöledning och -tillstånd. För material och

komponenter bedömer vi föroreningspåverkan genom att granska

materialdatablad. Inom forskning och utveckling samt nedströms-

användning av Volvokoncernens produkter bedömer vi förorenings-

effekterna av de utsläpp som förväntas vara ett resultat av våra

kunders användning och hantering då produkterna är uttjänta.

Policyer och ledningssystem för miljö

Styrning av miljöpolicyer följer det allmänna förfarandet för styr-

dokument för Volvokoncernen, som förklaras på sidan 150. Volvos

uppförandekod och Volvokoncernens miljöpolicy är de övergripande

policyer som anger riktningen för arbetet, vilka kompletteras av

ytterligare styrdokument för hantering av specifika frågor. Dessa

fastställer syfte, principer, värderingar och mål för detaljerad

hantering av miljöledning. Vårt ISO 14001 certifierade miljölednings-

system täcker cirka 95% av produktionsanläggningarna och 90%

av distributionscentra. Volvokoncernens verksamhet som kopplas

till miljöpåverkan drivs under miljötillstånd. I Sverige verkar tolv

anläggningar under sådana förhållanden.


Luftföroreningar i användningsfasen

Föroreningar från produktens användning innefattar en mängd olika

föroreningar, till exempel kväveoxider, partiklar och buller, men det är

främst utsläpp kväveoxider från förbränningsmotorer som vi ser som

den allra mest väsentliga frågan. Trots att olika typer av applikationer

för förhindrande av utsläpp och efterbehandlingssystem har lett till

betydande minskningar av kväveoxider de senaste årtiondena är det

omfattningen av utsläpp som gör detta till en väsentlig fråga. Här tas

hänsyn till mängden fordon och maskiner som satts på marknaden

i kombination med dess livslängd. Koncernens affärsområden är

också exponerade till flera typer av regleringar och lagstiftningar

inom de flesta marknader som koncernen är aktiv inom, som syftar

till att ytterligare minska utsläpp. Volvokoncernen har strikta styr-

dokument för att följa lagar och myndighetskrav, samt interna

standarder, inklusive de som rör föroreningar och utsläpp, säkerhet,

farliga material och buller.

Handlingsplan och målsättning mot föroreningar

Den högsta nivån i mitigeringshierarkin avseende utsläpp till luft är

att undvika utsläppen. Detta har blivit möjligt genom utvecklingen

av ny teknik som helelektriska fordon och maskiner. Koncernen

strävar efter att öka marknadserbjudanden med helelektriska eller

andra lösningar med mycket låga utsläpp.

Dessutom lägger vi betydande resurser på att minska utsläpp från

förbränningsmotorer i linje med lagstiftning och alla myndighetskrav.

Volvokoncernen och dess dotterbolag samarbetar kontinuerligt med

lagstiftare och tillsynsmyndigheter i syfte att stödja policyutveckling

som fungerar i praktiken och som stöder koncernens strategi.

Läs mer Politiskt engagemang sidan 183.

161

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Ansträngningar att leva upp till allt striktare krav och mål utgör en

väsentlig del Koncernens aktiviteter inom forskning och utveckling.

Vi fokuserar på att uppnå dessa mål och har kommit fram till att

ytterligare frivilliga mål inte är nödvändiga.

Under 2025 allokerade Volvokoncernen 7,9 miljarder i totala

forsknings- och utvecklingskostnader till koldioxidsnål teknik, vilket

har en förebyggande effekt på luftföroreningar.

Dessutom allokerades 3,1 miljarder av kostnaderna till forskning

och utveckling på andra aktiviteter för att minska föroreningar.

Detta innefattade inte enbart minskning av kväveoxider utan även

buller, partiklar och betydande bränsleeffektivitet.

Insatserna för att förbygga och kontrollera utsläpp till luft i kundens

användning har även viktiga synergieffekter med klimatomställning.

Volvokoncernen engagerar sig även med kunder, transportköpare

och myndigheter för att skynda på anpassningen till fordon utan

avgasutsläpp. Vi har även engagerat oss i olika partnerskap och joint

ventures för att utveckla skalbar infrastruktur inom EU och i USA.

Våra målsättningar är att introducera teknologier och produkter med

noll eller mycket låga avgasutsläpp, vilket bidrar både till att möjlig-

göra klimatomställningen inom transportbranschen, samt att för-

hindra utsläpp till luft.

Som nämnts ovan arbetar Volvokoncernen med ett brett utbud

av lösningar för att förhindra och minska utsläpp och föroreningar

från produkter under deras användningsfas. Över tid har de lagliga

gränsvärdena som föreskrivs av utsläppsregler lett till avsevärt

minskade luftföroreningar. När det gäller kväveoxider i EU har

utsläppen från en genomsnittlig dieselmotor för tunga lastbilar

minskat med 90-95% sedan början av 2000-talet fram till nuvar-

ande Euro VI. Med införandet av Euro VII och liknande bestämmelser

i andra jurisdiktioner som i Kina och Nordamerika finns det en för-

väntning om att minska ytterligare 50% från dagens nivåer.

Tabellen nedan presenterar mätetal specifika för Volvokoncernen

och fokuserar på den högsta nivån i begränsningshierarkin, vilket är

att introducera produkter med noll eller mycket låga avgasutsläpp.

Ytterligare standardiserade mätvärden förväntas utvecklas i takt

med att regleringar som Euro 7 implementeras.


Levererade produkter med noll eller mycket låga utsläpp¹
	2025	2024	2023	2022	2021
Lastbilar	4.006	3.717	3.523	1.211	371
% av volymer	2,0	1,7	1,4	0,5	0,2
Bussar	511	399	528	367	442
% av volymer	8,5	6,4	9,1	6,3	9,8
Anläggningsmaskiner	2.746	2.067	895	598	321
% av volymer	5,3	3,7	1,5	0,7	0,3
Totalt, fordon och maskiner	7.263	6.183	4.946	2.176	1.134
% av volymer	2,8	2,2	1,6	0,7	0,4
Volvo Penta och andra verksamheter²	345	305	104	24	39

1 Inklusive helelektriska fordon och maskiner samt andra tekniker som anses vara nollutsläpp enligt definitionen

i EU:s förordning om utsläpp av tunga fordon (EU) 2019/1242. För bussar inkluderas i tabellen även elhybrider.

2 Levererade produkter från Volvo Penta är inte lämpligt samla ihop till en totalt procentsats på samma sätt

som för andra rörelsesegment utan redovisas enbart som totalt antal levererade produkter.


Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Volvokoncernens ambition är att använda material på bästa möjliga

sätt och att minska miljöpåverkan över värdekedjan där vi kan

påverka, från materialutvinning till avfallshantering. För att stödja

detta driver vi en rad aktiviteter som hjälper till att minska miljö-

påverkan genom att öka återvinningsbarheten och undvika avfall.

Avfall från vår industriverksamhet har bedömts som ett väsentligt

delområde och är därför fokus i denna rapport.

I vårt arbete om tillbörlig aktsamhet inom resursanvändning

genomför vi produktlivscykelanalyser (LCA) för att identifiera

konsekvenser resursanvändning och cirkulär ekonomi för kon-

cernens huvudsakliga produkttyper. Dessa LCA:er och vissa

miljödeklarationer delas på volvogroup.com per respektive affärs-

område för att delge kunder information som del av beslutsunderlag.

Uppströms i värdekedjan tar detta hänsyn till exempelvis utvinning

och förädling av råvaror och nedströms beaktar bedömningar till

exempel konsekvenser från service, underhåll och reparationer och

hantering av uttjänta produkter.

I den egna verksamheten följer vi mängd och typer av avfall och

restprodukter samt hanteringsmetod. Hittills har våra bedömningar

identifierat hanteringen av avfall från den egna verksamheten som

den främsta väsentliga delfrågan inom resursanvändning och cirkulär

ekonomi. Läs mer om vårt miljöledningssystem i det tidigare kapitlet

Föroreningar.

Avseende resursinflöden har vi har bedömt att dess huvudsakliga

väsentliga aspekt är knuten till begränsningar av klimatförändringar

på grund av nedärvda växthusgasutsläpp i material som vi köper in.

Handlingsplaner och målsättningar kopplade till denna frågan redovisas

som en delfråga i kapitlet Klimat. Som beskrivs ovan har vi även

bedömt andra sammankopplade miljöaspekter såsom vatten och

biologisk mångfald kopplat till beslut om teknik som tas tidigt i

utvecklingsprocessen.

162

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Avfall från egen verksamhet

Avfall från verksamheten anses vara materiell eftersom koncernen

äger och driver tillverknings- och monteringsanläggningar i flera

delar av världen som alla hanterar restprodukter genom olika typer

av hanteringsmetoder. Negativa konsekvenser begränsas eftersom

återvinning och bortskaffande av avfall har genomförts på ett

systematiskt sätt under många år. Vi inför dock förbättringar

kontinuerligt för att ytterligare minska avfallet och riktar in oss på

olika lager i avfallshierarkin för att göra det. Avfall från verksamheten

har också identifierats som viktigt för vissa användare av rapporten.

Utöver Volvokoncernens miljöpolicy som är vårt övergripande

styrdokument relaterad till alla miljöfrågor, finns policyer för

resursanvändning och avfall med målet att styra organisationen mot

minskad miljöpåverkan. Koncernens policy för avfallshantering gäller

för hela koncernens verksamhet inom operativ kontroll. Ytterligare

policyer gäller även för affärspartners med Volvokoncernens

uppförandekod för leverantörspartners.

Handlingsplan och mål relaterade till avfall

Interna krav ställer minimikrav på produktionsplatser, verkstäder och

ingenjörscentra i koncernen och fokuserar på att implementera åtgärder

relaterade till alla nivåer i avfallshierarkin.

Koncernens mål är att undvika att avfall deponeras för att dessa

material ska kunna återanvändas eller återvinnas. Vårt delmål är att

uppnå 55 deponifria anläggningar. Vid slutet av 2025 var 40 av

verksamheterna certifierade som deponifria. Deponifri är en internt

utvecklad indikator som gör det möjligt för alla anläggningar att

fokusera på alla nivåer i avfallshierarkin för att mildra effekterna av

avfall. Verksamheter som redan har nått detta mål och är certifierade

fria från deponier, implementerar kontinuerligt åtgärder som vänder

sig till andra lager i hierarkin, vilket hjälper till att upprätthålla sin

certifiering som deponifri. Utöver den industriella verksamheten

omfattar rapporteringen även delar av koncernens service- och

återförsäljarplatser.

Handlingsplaner för avfallshantering, att nå högre upp i

avfallshierarkin och minska miljöpåverkan från avfall innefattar:

• Miljöriskbedömning för avfallshantering.

• Dokumentation av kvantifiering och kartläggning av avfallsfraktioner

från produktionsplats till förvaring på anläggningen, transportörer och

slutdestination utanför anläggningen.

• Inköp i linje med förfarandet inom inköp av indirekta produkter

och tjänster avseende avfallshantering.

• Program för att identifiera kontinuerliga förbättringsaktiviteter

i linje med avfallshierarkin.

• Lämplig avfallsförvaring för att minska exponeringen för väder

och vind och förhindra utsläpp i miljön.

• Hantering av farligt avfall med hänsyn till utsläppskontroll,

sekundär inneslutning, brandskydd och personalskydd.

• Regelbunden utvärdering av avfallsentreprenörer för att säkerställa

att de uppfyller lagkrav gällande avfallstransport, hantering,

återvinning, behandling och bortskaffande.

Klassificering av avfall styrs efter nationella bestämmelser.

Mängden avfall mäts i regel i vikt av leverantörspartner och av Volvo-

bolaget i fråga och är i vissa fall estimerat per volymer.

De huvudsakliga avfallsströmmarna från Volvokoncernen är inom

metaller som 2025 stod för omkring en tredjedel av vikten avfall och

varav den allra största delen återvanns. Återvinning från produktion

ligger på en relativt stabil nivå över tid.


Avfall och återvinning, egen verksamhet
Ton	2025			2024
Ton	Icke-farligt	Farligt	Totalt	Icke-farligt	Farligt	Totalt
Avfall som avletts från bortskaffande genom återvinning	221.317	14.224	235.541	240.658	19.843	260.501
Avfall som avletts från bortskaffande genom annat återvinningsförfarande (inkl kompostering)	3.312	–	3.312	3.038	–	3.038
Avfall som avletts från bortskaffande, totalt	224.629	14.224	238.853	243.696	19.843	263.539
% av total	87	41	81	88	49	83
Avfall bortskaffat genom förbränning med värmeåtervinning	25.607	5.134	30.741	26.150	4.849	30.999
Avfall bortskaffat genom förbränning utan värmeåtervinning	146	1.286	1.432	146	1.209	1.355
Avfall bortskaffat genom annat förfarande	3.076	9.079	12.155	2.627	10.226	12.853
Avfall till deponi	5.627	4.649	10.276	5.829	4.733	10.562
Icke-återvunnet avfall	34.456	20.148	54.604	34.752	21.017	55.769
% av total	13	59	19	12	51	17
Totalt	259.085	34.372	293.457	278.448	40.860	319.308

163

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Biodiversitet - kopplat till klimatförändringar

Volvokoncernen strävar kontinuerligt efter att förstå och agera

utifrån vår påverkan på människa och miljö. Under de senaste

decennierna har förståelsen för naturrelaterade effekter och

förväntningar från intressenter vuxit, från lokala verksamheters

påverkan, till ett produktlivscykelperspektiv och på senare tid

till ett värdekedjeperspektiv.

Under 2024 och 2025 genomförde vi en studie med fokus på

påverkan på biologisk mångfald med hjälp av en rad etablerade

metoder, inklusive WWF:s riskfilter för biologisk mångfald, Encore,

produktlivscykelanalyser med ReCiPe-metoden, SBTN:s ramverk,

litteraturstudier och data från Koncernen verksamhetplatser. Som

en övergripande referens sammanfattar WWF:s rapport Living

Planet Report 2020 de viktigaste globala drivkrafterna för förlust

av biologisk mångfald som förändrad markanvändning (50%),

överexploatering (24%), invasiva arter (13%), föroreningar (7%)

och klimatförändringar (6%). I Volvokoncernens bedömning har

vi beaktat potentiella scenarier som kan resultera i olika effekter

beroende på hur verksamheten utvecklas. Insikter från scenario-

bedömningen kan sedan användas för att möjliggöra välgrundade

affärsbeslut med hänsyn till miljöpåverkan. I bedömningen utgick

vi huvudsakligen från aspekten biologisk mångfald, men eftersom

miljöfrågor hänger samman tittade vi även på relaterade ämnen.

Härnäst planerar vi att analysera hur vi använder resurser i olika

scenarier för att vägleda våra beslut.

Insikterna från scenarierna sammanfattas i tabellen till höger.

För Volvokoncernen innebär detta att den viktigaste drivkraften för

förlust av biologisk mångfald över en överskådlig tidshorisont kan

mildras genom en snabb övergång till produkter med lägre utsläpp.

För hållbarhetsrapportering, se klimatavsnittet:

• Policyer för mildrande av klimatförändringar, sidan 153

• Klimat-relaterade mål, sidan 153

• Handlingsplan och utveckling, sidan 154

• Mätetal, sidan 157.


	Nature-related impact assessments

	Scenario med traditionellt produktportfölj Detta scenario bygger på en fortsatt långsam övergång till klimatbegränsning med en begränsad andel helt eldrivna fordon. I detta scenario är den främsta drivkraften för förlust av biologisk mångfald relaterad till utsläpp av växthusgaser från kundernas användning av produkter, vilket i sin tur påverkar den biologiska mångfalden på grund av ett förändrat klimat.

	Potentiella framtida scenarier I bedömningen av potentiella framtidsscenarier har vi tillämpat en mängd olika utvecklingsvägar för helt elektriska fordon och maskiner för att förstå potentiell utveckling av effekter. Som en delmängd av volymerna av helt elektriska produkter har vi även beaktat teknikval och batterikemi. En slutsats av studien är att de olika batterimaterialen, beroende på typ, ursprung och förädlingsprocesser, kan ha en betydande inverkan på biologisk mångfald, vatten- och resursutarmning och att det kan finnas möjligheter att undvika vissa negativa effekter genom val av använda material, ursprung och leveranskedja. Insikter från dessa framtidsscenarier matas in i utvecklings- och strategiarbetet tillsammans med andra risker och möjligheter kopplat till geo- politisk, mänskliga rättigheter och immateriella rättigheter.

Annan miljöinformation

Hållbarhetsrapporten omfattar de mest väsentliga delämnena för

Volvokoncernen. Andra branschrelevanta frågor som bedömts som

icke-väsentliga ur ett konsekvens-, risk- eller möjlighetsperspektiv

finns tillgängliga på hemsidan. Detta inkluderar allmän information

om hur Volvokoncernen arbetar med cirkulära affärsmodeller som

begagnade fordon och återtillverkning.

Läs mer på volvogroup.com

164

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning

EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 (”EU-taxonomin”) är ett klassificeringssystem för hållbara ekonomiska verksamheter

i relation till Europeiska unionens miljömål. För att en ekonomisk verksamhet ska anses vara taxonomiförenlig behöver den bidra

väsentligt till minst ett av EU:s sex miljömål och inte orsaka betydande skada för något av de övriga miljömålen. Samtidigt måste

den utföras i överensstämmelse med vissa minimiskyddsåtgärder i fråga om sociala och styrningsrelaterade aspekter av hållbarhet.

Volvokoncernens upplysningar om EU-taxonomin är upprättade med

tillämpning av den förenklade akten under omnibus ((EU) 2026/73).

Metodik för att identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin

Volvokoncernen har fastställt att vissa av dess ekonomiska verksam-

heter uppfyller kriterierna för att omfattas av den s.k. delegerade

klimatakten ((EU) 2021/2139) och den ändrade delegerade

klimatakten ((EU 2023/2485) utfärdade enligt EU:s taxonomi.

I denna rapport faller koncernens verksamheter inom följande

taxonomiverksamheter:

• 3.3 Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik

(lastbilar och bussar) refereras nedan till som CCM 3.3

• 3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter

(delar och komponenter till lastbilar och bussar), refereras

nedan till som CCM 3.18

Verksamheterna definieras som möjliggörande när det gäller målet

begränsning av klimatförändringar och är av strategisk betydelse för

Volvokoncernens omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser

i värdekedjan. Volvokoncernen bedriver även andra aktiviteter som

kan omfattas av EU-taxonomin såsom såsom tillverkning av maskiner

och annan koldioxidsnål teknik (CCM 3.6) och batterier (CCM 3.4),

men de rapporteras inte eftersom nyckeltalen för aktiviteterna ligger

under gränserna om vad som anses väsentligt.

Verksamheter inom CCM 3.6 har en snävare definition av

omfattning än CCM 3.3, vilket resulterar i att endast en mycket liten

andel av koncernens verksamheter inom motor- och anläggnings-

maskiner omfattas. En lastbil eller buss omfattas enligt CCM 3.3

oavsett om den har en förbränningsmotor eller om den är helt

elektrisk, med en grävmaskin eller dumper omfattas endast om den

redan är koldioxidsnål. Om reglerna för omfattning vore lika för CCM

3.6 som för 3.3, skulle andelen behörighet vara betydligt högre.

Metodik för att identifiera taxonomiförenliga verksamheter

Bedömningarna kring förenlighet 2025 har baserats på de delvis

förenklade kriterierna i förenklade akten under omnibus.

Väsentligt bidrag

Inom omfattade aktiviteter har vi identifierat en andel som uppfyller

de tekniska kriterierna för att väsentligt bidra till att begränsa

klimatförändringar. Dessa kallas intern för “potentiellt taxonomi-

förenliga” och består av lastbilar och bussar utan avgasutsläpp

(CCM 3.3) samt reservdelar och komponenter till sådana fordon

(CCM 3.18).

Orsaka inte betydande skada

Volvokoncernen har bedömt de potentiellt taxonomiförenliga

verksamheter mot EU-taxonomins kriterier för att inte orsaka

betydande skada (DNSH). I avsaknad av regulatorisk vägledning

i många avseenden ser vi att det finns ett stort tolkningsutrymme

i förhållande till flera aspekter av EU-taxonomin. Därför har det varit

nödvändigt att utveckla egen intern vägledning och överväganden

baserat på vår nuvarande förståelse av reglerna, som kan komma

att ändras i framtiden.

Eftersom DNSH-kriterier till stor del är baserade på europeiska

bestämmelser har verksamheter inom EU prioriterats i bedömningen.

Sammanfattningsvis har ungefär hälften av de potentiellt förenliga

verksamheterna sett till omsättning bedömts uppfylla samtliga relevanta

DNSH-kriterier. Bedömningarna sammanfattas nedan.

• Anpassning till klimatförändringar

Volvokoncernens anläggningar utvärderar regelbundet klimat-

risker genom fastighetsförvaltning, försäkringsprogram och

lokala riskanalyser. En global inventering av klimatrisker har

också genomförts med hjälp av FN:s klimatscenarier. Läs mer

om scenarier på sidan 153.

• Vatten och marina resurser

Utsläpp av industriellt avloppsvatten eller exponering till

vattenrisker berör endast ett fåtal anläggningar som bedriver

omfattad verksamhet. För dessa granskas kontinuerligt miljö-

konsekvensbedömningar och vattenvårdsplaner.

• Omställningen till en cirkulär ekonomi

Mål för avfallsminskning gäller för alla relevanta anläggningar

inom koncernens mål, se sidan 162. Utöver detta integreras

hållbarhet, livslängd och återvinningsbarhet i koncernens

produktdesignaktiviteter, tillsammans med andra metoder som

stöder principerna för cirkulär ekonomi.


SAMMANFATTNING 2025
					Kriterier för väsentligt bidrag
KPI	Total	Andel verksam- heter som omfattas	Taxonomi- förenliga verksam- heter	Andel taxonomi- förenliga verksam- heter	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten	Cirkulär ekonomi	Föroreningar	Biologisk mångfald	Andel möjlig- görande	Andel omställnings- aktivitet	Icke- bedömda verksam- heter, ej väsentliga	Taxonomi- förenliga aktiviteter föregående år	Andel taxonomi- förenliga aktiviteter föregående år
	Mkr	%	Mkr	%	%	%	%	%	%	%	%	%	%	Mkr	%
Omsättning	479.183	76	7.865	2	2	–	–	–	–	–	2	–	1	–	–
Kapitalutgifter	47.297	89	8.581	18	18	–	–	–	–	–	18	–	1	–	–
Driftsutgifter	26.802	79	2.716	10	10	–	–	–	–	–	10	–	4	–	–

165

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

• Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar

Bedömningen omfattar utvärdering av både förekomst och

användning av ämnen som inger särskilda betänkligheter (SOC)

och ämne som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) i

verksamheter och komponenter, säker hantering, och möjlig-

heten att ersätta SOC och SVHC i produkter och verksamheter.

Både SOC- och SVHC-ämnen identifieras baserat på data från

leverantörer för varje komponent och kemisk produkt. Före-

komster av SOC och SVHC-ämnen jämförs sedan med definierade

bedömningskriterier. I de fall där EU-förordningar redan har godkänt

undantag för användning av begränsade ämnen har dessa undan-

tag använts för att stödja slutsatsen om huruvida lämpliga alternativ

finns tillgängliga eller inte. I de fall där ämnen används på ett

liknande sätt för flera liknande tillämpningar har dessa grupperats

i bedömningen.

• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Potentiellt förenliga aktiviteter har bedömts för påverkan på biologisk

mångfald. Våra tillverkningsanläggningar bedöms inte ha betydande

direkta effekter på biologisk mångfald, skyddade områden eller arter.

Ytterligare bedömningar har därför riktats mot nyetablering samt

aktiviteter som utförs i närheten av skyddade områden.

Minimiskyddsåtgärder

Kriterierna för minimiskyddsåtgärder har bedömts på koncernnivå.

Samtliga verksamheter inom Volvokoncern omfattas av koncern-

övergripande policyer och rutiner som förklaras för mänskliga

rättigheter på sidan 149, antikorruption på sidan 181 och konkurrens-

lagstiftning på sidan 182.

Avseende beskattning efterlever koncernen lokala skattelagar och

regler, OECDs riktlinjer för internprissättning och betalar där värden

skapas. Den genomsnittliga bolagsskattesatsen för koncernen de

senaste fem åren är 24%. Mer detaljer finns på volvogroup.com.

Volvokoncernen inte exponerad för eller involverad i tillverkning

eller försäljning av kontroversiella vapen.

Vår slutsats är att alla aktiviteter som identifierats som potentiellt

taxonomiförenliga uppfyller kriterierna för minimiskyddsåtgärder.

NYCKELTAL FÖR OMSÄTTNING

Kriterier för

väsentligt bidrag

Ekonomiska verksamheter

Kod

Taxonomi-

omfattad

omsättning

Taxonomi-

förenlig

omsättning

Taxonomi-

förenlig

omsättning

Begränsning av

klimatförändringar

Anpassning till

klimatförändringar

Vatten

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald

Möjlig-

görande

aktivitet

Övergång

saktivitet

Andel av

taxonomi-

förenligt inom

taxonomi-

berättigat

Mkr

Tillverkning av koldioxidsnål

transportteknik

CCM 3.3

7.865

–

Tillverkning av fordons- och

rörlighetskomponenter

CCM 3.18

–

Taxonomiförenlighet per miljöområde

–

Total omsättning

7.865

–

Kvalitativ information om omsättning

Den rapporterade totala omsättningen inkluderar intäkter som redovisats enligt förklaringen i Not 7 på sida 86, och inkluderar intäkter

från Volvokoncernens industriverksamhet samt från finansiell och operationell leasing. Taxonomiupplysningar avseende omsättning

som omfattas av taxonomin inom CCM 3.3 inkluderar intäkter från fordon och tjänster samt reparation och underhåll. Verksamheter

som omfattas av CCM 3.18 inkluderar intäkter från reservdelar till fordon.

NYCKELTAL FÖR KAPITALUTGIFTER

Kriterier för

väsentligt bidrag

Ekonomiska verksamheter

Kod

Taxonomi-

omfattade

kapitalutgifter

Taxonomi-

förenliga

kapitalutgifter

Taxonomi-

förenliga

kapitalutgifter

Begränsning

av klimatförändringar

Anpassning

till klimatförändringar

Vatten

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald

Möjlig-

görande

aktivitet

Övergångs-

aktivitet

Andel av

taxonomi-

förenligt inom

taxonomi-

berättigat

Mkr

Tillverkning av koldioxidsnål

transportteknik

CCM 3.3

8.581

–

Tillverkning av fordons- och

rörlighetskomponenter

CCM 3.18

–

Taxonomiförenlighet per miljöområde

–

Totala kapitalutgifter

8.581

–

Kvalitativ information om kapitalutgifter

Upplysningar om kapitalutgifter som omfattas av taxonomin inkluderar kapitalutgifter för produkt- och mjukvaruutveckling och övriga

immateriella tillgångar, investeringar i materiella anläggningstillgångar, samt kapitalutgifter för tillgångar i operationell leasing. Se Not 12 och

13 på sida 93 och 96 för ytterligare upplysningar om kapitalutgifter för produkt- och mjukvaruutveckling och övriga immateriella tillgångar,

och investeringar i materiella anläggningstillgångar.

166

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

NYCKELTAL FÖR DRIFTSUTGIFTER

Kriterier för

väsentligt bidrag

Ekonomiska verksamheter

Kod

Taxonomi-

omfattade

driftsutgifter

Taxonomi-

förenliga

driftsutgifter

Taxonomi-

förenliga

driftsutgifter

Begränsning

av klimatförändringar

Anpassning

till klimatförändringar

Vatten

Cirkulär ekonomi

Föroreningar

Biologisk mångfald

Möjlig-

görande

aktivitet

Övergångs-

aktivitet

Andel av

taxonomi-

förenligt

inom

taxonomi-

berättigat

Mkr

Tillverkning av koldioxidsnål

transportteknik

CCM 3.3

2.716

–

Tillverkning av fordons- och

rörlighetskomponenter

CCM 3.18

–

Taxonomiförenlighet per miljöområde

–

Totala driftsutgifter

2.716

–

Kvalitativ information om driftsutgifter

Upplysningarna avseende driftsutgifter som omfattas av taxonomin inkluderar i huvudsak ej kapitaliserade kostnader kopplade till FoU för ny

produktutveckling, kostnader för reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar samt kortfristig leasing. I detta mätetalet är det

FoU som är det väsentliga delen. Driftsutgifter kopplade till FoU uppgick 2025 till 22,7 miljarder kronor. Som ett komplement till denna

rapport redovisar vi andelen av de totala FoU-utgifterna som är riktade mot koldioxidsnåla aktiviteter, baserad på kriterierna för väsentligt

bidrag, se sidan 159. Information på sidan 159 inkluderar båda icke-kapitaliserad och kapitaliserad FoU, varav den senare inkluderas i KPI:n

kring kapitalutgifter i taxonomirapporten. Den andra delen av driftsutgifter, reparation och underhåll relaterade till anläggningarnas funktion

och kortsiktiga hyresavtal, uppgick till cirka 4,1 miljarder kronor.

Investeringsplan (CapEx-plan)

Volvokoncernen har en övergripande ambition att minska utsläppen

av växthusgaser i sin värdekedja. Utveckling av fordon och maskiner

med noll avgasutsläpp är en viktig drivkraft i denna övergripande

strategi. En del av investeringarna är riktade mot teknik för noll

avgasutsläpp. Denna del kommer ändras över tid beroende på bland

annat marknadens efterfrågan av denna typ av produkter. Investerings-

planerna revideras löpande, vilket kan påverka andelen investeringar

som kommer att riktas enbart till fordon och maskiner med noll

avgasutsläpp eller andra potentiellt förenliga verksamheter. I vår

identifiering av potentiellt förenliga investeringar ingår alla investeringar

i FoU och materiella anläggningstillgångar som görs för att möjliggöra

och utveckla fordon och maskiner som uppfyller de tekniska kriterierna.

Dessa avser fordon och maskiner med noll avgasutsläpp. Som kom-

plement till denna redovisning upplyser vi även om koncernens totala

FoU-investeringar som riktas till fordon och maskiner med noll avgas-

utsläpp eller mycket låga utsläpp som

baseras på kriterierna för väsentligt bidrag, se sidan 159. Den

upplysningen innefattar både aktiverad FoU som allokeras till

kapitalutgifter och ej aktiverad FoU som allokeras till driftsutgifter.

Rapportering

Aktiviteter och investeringar i joint ventures och intresseföretag

är inte inkluderade i denna rapport. För mer information om joint

ventures se Not 5 på sidan 81.

Eftersom Volvokoncernen än så länge bedömer att företagets

aktiviteter endast omfattas av målet begränsning av klimatförändringar

och då verksamheter inom CCM 3.3 och CCM 3.18 rapporteras

separat i koncernens finansiella konsolideringssystem, ska inga

verksamheter ha dubbelräknats vid beräkningen av de redovisade

taxonominyckeltalen.

167

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Den egna arbetskraften

Volvokoncernen strävar efter att skapa en säker, inkluderande och engagerande arbetsmiljö för anställda och arbetskraft. Medarbetar-

omsorg kommer praktiskt till uttryck genom att vi prioriterar säkerhet framför allt, i hur vi utvecklar talanger, investerar i människor

och skapar en kultur där alla kan nå sin fulla potential. Denna strategi kommer att hjälpa koncernen att förverkliga sitt åtagande – att

skapa säkra arbetsplatser, nyttja hela potentialen av våra kompetenser och vår mångfald samt driva engagemang, så att vår personal

rekommenderar Volvokoncernen som en riktigt bra plats att arbeta på.

Konsekvenser, risker och möjligheter


Underämnen	Konsekvenser		Risker och möjligheter

Hälsa och säkerhet	u	Vår verksamhet omfattar olika processer som kan leda till potentiellt allvarliga säkerhetsincidenter. Sådana inträffar inte ofta, men allvarlighetsgraden i potentiella incidenter prioriteras över sannolikheten och hur ofta de kan inträffa.	l	Att inte uppfylla medarbetarnas och andra intressenters förvänt- ningar inom detta område kan leda till väsentliga risker. Positivt är att proaktiva åtgärder för att främja hälsosamma och säkra arbetsplatser kan leda till möjligheter som prioriterad arbetsgivare.


Mångfald, likabehandling och lika möjligheter	l	Att skapa en inkluderande kultur där människor kan känna tillhörighet, känna sig trygga och få sina bidrag värderade och se en fortsatt framtida karriär inom med koncernen.	l	Möjligheter för Volvokoncernen kommer från att använda den fulla potentialen hos medarbetarnas olika kompetenser, erfarenheter och egenskaper, samtidigt som vi främjar ökad innovation och kreativitet, förbättrar problemlösning och beslutsfattande samt stärker vår förmåga att attrahera och behålla talanger.


Social dialog och kollektiva förhandlingar	l	Vi strävar efter att erbjuda positiva och engagerande arbetsplatser. Social dialog är ett arbetssätt som kan hjälpa till i en rad andra arbetsrelaterade frågor.	—	Brist på formell dialog kan leda till ostrukturerade och oönskade effekter. Rätten att strejka kan medföra risker för Volvokoncernen, men om den sker på ett organiserat sätt kan effekterna av sådana risker minskas något. Positiv dialog med valda representanter från arbetstagarna kan balansera ansvarsfull personalhantering med flexibilitet i organisationsutveckling.


Diskriminerings- bekämpning	u	Trakasserier och diskriminering kan ha mycket negativa effekter på människors upplevda trygghet. Det händer att negativa konsekvenser rapporteras, dock inte i stor utsträckning. Oavsett så prioriteras allvaret av potentiella konsekvenser över sannolikhet och frekvensen.	—	Fall av trakasserier och diskriminering kan leda till ryktesrisker för Volvokoncernen. Att aktivt främja en säker och inkluderande arbets- miljö kan vara avgörande för våra medarbetares engagemang och fortsatta produktivitet.


Väsentlighet:	Å	Mycket hög	u	Hög	l	Medel	—	Låg

Volvokoncernen har anställda i 55 länder. Väsentlighetsbedömningen

omfattar alla anställda och konsulter inom koncernen. I bedömningen

av väsentliga positiva och negativa effekter har detaljer granskats

rörande frågor som ersättning, anställningspraxis, täckning av förmåner

kopplade till socialt skydd, visselblåsarrapporter, mångfaldsmått, till-

gången till utbildning och träning, olycksfallsstatistik och täckningsgrad

av ledningssystem för hälsa och säkerhet.

Arbetet har identifierat vissa medarbetare som kan påverkas både

negativt och positivt. På vissa marknader bidrar arbetsrättsliga lagar,

regler och standarder till att undvika negativa effekter. De konsekv-

enser och effekter som vi identifierat som viktigast för egna anställda

sammanfattas ovan. Utöver ovan nämnda delområden har ett antal

frågor identifierats, som lokalt har viktig påverkan, så som ersättning,

tillgång till familjerelaterad ledighet, socialt skydd och en rad andra

förmåner, men inte i den utsträckning att det utgör en väsentlig

påverkan på koncernnivå. Dessa områden kommuniceras på

volvogroup.com. Bedömning för tillbörlig aktsamhet utvecklas

kontinuerligt, vilket kan identifiera ytterligare ämnen som kan

komma att inkluderas i koncernens rapportering.

Koncernens verksamhet är beroende av närmare 99.000

anställda och konsulter för att utföra arbetet med att uppfylla

koncernens kundlöfte varje dag. Risker relaterade till arbetskraften

inkluderar strejker och relaterade stoppdagar, förlorad arbetstid på

grund av olyckor och sjukdomar. Vi ser också en viktig möjlighet att

attrahera och behålla en professionell och produktiv arbetsstyrka

genom att erbjuda rätt förmåner, en engagerande och inkluderande

arbetsmiljö, samt möjligheter till livslångt lärande och utveckling.

Policyer, handlingsplaner och mål för den egna arbetsstyrkan

Policyer relaterade till den egna arbetsstyrkan omfattar icke-

diskriminering, hälsa och säkerhet samt olika mänskliga rättigheter

för den egna arbetsstyrkan. Dessa förklaras mer detaljerat under

varje underavsnitt i detta kapitel. Policyer relaterade till den egna

arbetsstyrkan följer liknande styrning som förklaras på sidan 150

och godkänns av styrelsen och verkställande direktören. Ytterligare

styrning sker sedan via koncernfunktioner, divisioner och affärs-

områden samt lokal ledning på landsnivå.

Vissa underämnen i denna rapport innehåller även målbilder

eller koncernmål. När vi fastställer mål för personalfrågor görs detta

vanligtvis i forum och arbetsgrupper med arbetstagarrepresentanter

och godkänns på relevanta nivåer i organisationen på ett liknande sätt

som policyer. AB Volvo har även valda arbetstagarrepresentanter på

styrelsenivå, som deltar i den löpande uppföljningen.

Även handlingsplaner för att arbeta mot målbilderna beskrivs

under varje underämne. Aktiviteterna är en del av koncernens

normala operativa arbete som är decentraliserat till division, affärs-

områden och länder. För de ämnen som ingår i denna rapport finns

en viss central tillsyn och uppföljning av resultat på koncernnivå.

Resurser för utrullning är integrerade i det operativa arbetet och

följs inte upp separat.

168

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Hälsa och säkerhet – policy, mål och handlingsplaner

Volvokoncernens policy för hälsa och säkerhet ger direktiv om

hur arbetsplatssäkerhet, hälsa och välbefinnande ska hanteras

i koncernen. Policyn omfattar både direktanställda och konsulter,

samt andra som utför arbete på koncernens område.

Varje affärsområde, division och funktion har ansvar för att hantera

hälsa, säkerhet och välbefinnande. Volvo Bussar och Volvo Construction

Equipment har fortsatt med certifieringen av sina delar av lednings-

systemet i enlighet med ISO 45001. I december 2025 hade omkring

80 anläggningar, vilka omfattar cirka 30% av koncernens anställda,

valt att certifiera sin verksamhet i enlighet med ISO 45001. Andra

affärsområden har utvecklat interna system för hantering av säkerhet

i vilka regelbundna bedömningar och coachning finns integrerade som

en del av Volvokoncernens ledningssystem. Ledningssystemet täcker

samtliga anställda och är baserat på lagkrav och Volvokoncernens

minimikrav. Det syftar till att det ska finnas skriftliga förfaranden,

interna kontroller, tydligt ägarskap och förvaltningsrevision, samt

att avvikelser avhjälps.

Vi arbetar mot en säkerhetsvision om noll olyckor för både våra

produkter och för vår verksamhet. Koncernmålet som vi i huvudsak

följer upp mot denna målbild är att minska olycksfallsfrekvensen

med 50% 2019-2030, se mätetal på nästa sida. Målet sattes i

dialog med arbetstagarrepresentanter och följs upp i forumet People

Board, där divisioner och affärsområden inom koncernen är

representerade av sina högsta ledande befattningshavare.

Arbetstagarrepresentanter i arbetsmiljökommittéer utses av de

anställda. Arbetsmiljökommittéerna är verksamma på fabriks-,

återförsäljar- eller enhetsnivå beroende på typ av affärsområde. Det

övergripande målet för kommittéerna är att samla representanter för

arbetstagarna och ledningen, att fastställa åtgärder och att gemensamt

komma överens om vilka åtgärder som behövs för att förbättra

arbetsmiljön. Kommittéerna möts regelbundet och fattade beslut

ska kommuniceras till arbetsstyrkan, åtgärder ska vidtas och följas

upp. Kommittéerna kan också vara delaktiga i utredningar om

olyckor och incidenter samt stödja ytterligare korrigerande eller

förebyggande åtgärder.

Den fortsatta utvecklingen av koncernens system och kultur för

ökad säkerhet, stöds av ett globalt nätverk med fler än 200 arbets-

miljöexperter som omfattar läkare, sjuksköterskor, säkerhetsingen-

jörer, psykologer och ergonomer som samarbetar för att hitta och dela

bästa praxis.

Identifiering av riskområden, riskbedömningar och incidentutredningar

Säkerhetskultur och goda exempel

Varje år uppmärksammar Volvokoncernen bästa praxis inom hälsa och

s äkerhet. År 2025 var en av fem vinnare av priset Volvo i Kina för

deras strävan att skapa en kultur kring psykisk hälsa som engagerar

anställda på åtta platser i fem städer i Kina. Uppskattningsvis upplever

1 6% av Kinas befolkning någon form av problem relaterade till

psykisk ohälsa, men precis som i många länder finns det ett socialt

stigma kring frågan. Priset uppmärksammar de ansträngningar som

gjorts för att öka medvetenheten, involvera viktiga aktörer i landet och

skapa en trygg miljö för att ställa frågor. En av effekterna av kampanjen

har varit en ökad användning av Volvokoncernens hälsohjälplinje i landet.

I Volvokoncernen baseras riskidentifiering på regelbundet genomförda

riskbedömningar som involverar hälso- och säkerhetsexperter, chefer

och arbetstagarrepresentanter. Dessa bedömningar identifierar

potentiella risker som utvärderas under revisioner. Identifierade

risker mildras eller elimineras genom åtgärder som tekniska kontroller,

reviderade procedurer eller tillhandahållande av personlig skydds-

utrustning, enligt en prioriteringsordning för riskhantering.

Incidentrapportering uppmuntras aktivt, och koncernens uppförande-

kod förbjuder repressalier mot dem som rapporterar problem i god tro.

Registrerbara olyckor utreds och korrigerande åtgärder genomförs

för att förhindra upprepning. Information om allvarliga incidenter delas

inom organisationen och företagsövergripande direktiv kan utfärdas som

förebyggande åtgärder.

Utbildning spelar en avgörande roll, där medarbetarna får om-

fattande instruktioner baserat på riskbedömningar av sina specifika

arbetsområden. Detta säkerställer att de förstår riskerna och hur

man hanterar dem effektivt. Policyn för hälsa och säkerhet är väl

synlig, och regelbunden utbildning förstärker procedurer, roller och

ansvar.

Utnämnda hälso- och säkerhetssamordnare stödjer chefer och

teamledare i att implementera riskhanteringsmetoder på ett

konsekvent sätt.

Ergonomi

Ergonomi är ett prioriterat område och det finns ergonomiska

riktlinjer för specifika roller. Operatörer, medarbetare och konsulter

får utbildning i ergonomi på arbetsplatsen, vilken är skräddarsydd

för olika områden, som exempelvis tillverkning eller administration.

Inom exempelvis tillverkning tillhandahålls allmänna principer för ett

ergonomiskt förhållningssätt till utformningen för arbetsstationer.

Individuella arbetsstationer utvärderas regelbundet för att hitta

förbättringspotential. Många av koncernens arbetsplatser har

utbildningscenter som även erbjuder och främjar utbildning kring

fokuserade teman inom ergonomi.

Företagshälsovård

På de flesta organisatoriska enheter erbjuds de anställda företags-

hälsovård. Utbudet kan variera mellan olika länder beroende på

enheternas särskilda behov, nivån på tillgänglig hälso- och sjukvård

samt lokal lagstiftning. I många länder och anläggningar erbjuds

hälso- och sjukvård med företagsläkare och sjuksköterskor, psykologer,

sjukgymnaster och ergonomer. I vissa länder kan den typen av

tjänster levereras av tredje part. Om så är fallet måste de säkerställa

skydd av persondata i enlighet med aktuella förordningar.

Företagshälsovården spelar en stor roll i att främja hälsa.

Psykisk hälsa

Medarbetarnas psykiska hälsa är en av de högsta prioriteringarna

i Volvokoncernens hälso- och säkerhetsvision för 2030, med en

strävan mot ett proaktivt förhållningssätt på området. Koncernen har

utvecklat en tydlig, standardiserad och evidensbaserad vetenskaplig

process för att bedöma de psykosociala riskerna på arbetsplatserna

och för att förbättra de anställdas psykiska hälsa. Målet är att:

• Identifiera arbetsrelaterade psykosociala risker

• Vidta nödvändiga förebyggande åtgärder

• Skapa medvetenhet och en stöttande kultur

• Främja dialog och skapa förtroende.

169

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Arbetsolyckor och olycksfallsfrekvens

Volvokoncernen följer olycksfall och olycksfallsfrekvensen på alla

anläggningar, inklusive fabriker, verkstäder och kontor globalt. Under

2025 var olycksfallsfrekvensen 3,95 per 1.000.000 arbetade timmar.

Många olika nyckeltal rapporteras för olika behov. Det är dock

olyckor med förlorad arbetstid (LTA) och olycksfallsfrekvens per

arbetade timmar (LTAR) de mätvärden som följs under en längre

tidsperiod. På koncernnivå har vi satt ett förbättringsmål för LTAR

på 50% för 2019–2030. Mätetalet Registrerbara olyckor har

införts som en del av anpassningen till Europeiska standarder för

hållbarhetsrapportering (ESRS). I den löpande uppföljningen är

LTAR en av flera indikatorer som används för att utvärdera effekten

av hälso- och säkerhetsarbetet. Utöver detta följs även antalet

registrerbara olyckor, allvarliga tillbud och kvalitativa aspekter upp.

Arbetsmiljö direkt kopplade till affärsförbindelser

Entreprenörer som utför arbete på koncernens anläggningar omfattas

av koncernens vision att vara 100% säkra, vilket innebär att de

måste skyddas och vårdas på precis samma sätt som kunder,

leverantörspartners och kollegor. År 2024 togs ett direktiv om

hälso- och säkerhetskrav för entreprenörer fram. Syftet är att säker-

ställa gemensamma minimikrav vid hantering av entreprenörer och

säkerställa ett starkt fokus på att kontrollera och minska riskerna på

Volvokoncernens anläggningar. I detta arbete är fyra ämnen i fokus;

entreprenörskvalifikationer, riskbedömningar, utbildningar och

revisioner.

Under året inträffade en tragisk olycka på en anläggning inom

Volvokoncernen som resulterade i att en entreprenör omkom.

Händelsen utreddes noggrant av både interna och externa parter.

Detaljer om vad som hände dokumenterades och delades inom

företaget och med leverantören för att förhindra liknande olyckor

i framtiden.


Mätetal, hälsa och säkerhet
	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019
Olyckor med dödlig utkomst, anställda	0	0	0	0	0	0	0
Olyckor med dödlig utkomst, konsulter	0	0	0	0	0	0	0
Olyckor med dödlig utkomst, entreprenörer	1	3	0	0	0	1	0
Registrerbara olyckor	2.064	2.260	–	–	–	–	–
Frekvens, registrerbara olyckor per 1.000.000 arbetstimmar	11,1	12,1	–	–	–	–	–
Förlorade dagar	21.338	–	–	–	–	–	–
Olyckor med förlorad arbetstid	743	845	879	786	732	675	1.004
Frekvensen, olyckor med förlorad tid per 1.000.000 arbetstimmar	3,95	4,50	5,40	5,00	5,15	4,50	6,05

I redovisningar till och med 2023 rapporterade Volvokoncernen olycksfallsfrekvens per 200.000 timmar. Från och med 2024 redovisas dessa istället per 1.000.000

timmar. Historisk data har multiplicerats med fem för jämförbarhet.

170

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Mångfald – policy, mål och handlingsplan

Eftersom Volvokoncernen vill attrahera och utveckla ett brett spektrum

av människor för att säkra den kompetens som behövs idag och i

framtiden finns också betydande möjligheter med mångfald och

likabehandling.

Övergripande målbilder för mångfald och inkludering är formulerade

i Volvokoncernens uppförandekod och stöds i andra relevanta styr-

dokument. En nyckelprocess är rekrytering där det är fastställt att för

att nå koncernens mål ska ansträngningar göras för att säkerställa en

lista av kvalificerade kandidater, inklusive relevanta mångfaldsaspekter.

• Alla anställningsbeslut ska baseras på en kandidats förmåga eller

prestation, talang, färdigheter och erfarenhet.

• Rekryteringsprocessen ska ske på ett rättvist och inkluderande sätt.

• Intervjupanelen för rekrytering av chefsbefattningar ska bestå av

minst en man och en kvinna, där båda ska delta i det slutliga

beslutet om urval.

Åtgärder för att bli mer inkluderande, och därigenom säkra den mest

lämpade för rollen och på så sätt öka mångfalden, integreras i

koncernens personalprocesser och system, till exempel inom

rekryteringspolicyer och principer, successionsplanering och

utbildningar för organisation och team över hela koncernens

globala verksamhet.

För att ytterligare utveckla inkluderingen i aspekter som kan vara

mer lokalt eller regionalt viktiga, stödjer Koncernen interna nätverk

för att öka medvetenhet, ge ömsesidig support och utbyte av goda

exempel genom hela organisationen.

Åtgärder för att minska diskrimineringsrisker är en del av våra

övergripande åtgärder för mångfald, inkludering och engagemang.

Chefer är ansvariga för att införliva mångfald och inkludering i sin

dagliga verksamhet. Teammedlemmar är ansvariga för att värdesätta

och uppskatta varandra som kollegor. Det finns ingen central

konsolidering av utgifter relaterade till dessa åtgärder – de är

inbäddade i nyckelprocesser relaterade till HR och företagskultur.

Koncernens arbete med mångfald omfattar ett brett spektrum av

aspekter, såsom kultur, ålder, kompetens, bakgrund, kön och sexualitet.

Med tanke på att olika regioner och länder har individuella utmaningar

är ambitionen att aktivt arbeta med lokalt relevanta och avgörande

mångfaldsvektorer. Ur ett globalt perspektiv har könsmässig

mångfald identifierats som den främsta strategiska aspekten.

Koncernens verksamheter och de sektorer som koncernen verkar

inom har traditionellt kännetecknats av en relativt låg representation

av kvinnor. Denna utmaning har också uppmärksammats inom teknik-

och ingenjörsyrken och utbildning. Volvokoncernen har som ambition

att nå minst 35% kvinnor i arbetsstyrkan, både generellt och i chefs-

befattningar år 2030.

I den löpande uppföljningen är könsrepresentation en av flera

indikatorer som används för att utvärdera insatsernas effektivitet.

Vi beaktar även representation i utbildning och utveckling, personal-

omsättning och attraktionskraft, resultat från undersökningar om en-

gagemang och inkludering samt andra kvalitativa aspekter.

I väsentlighetsbedömningen av lönegap mellan kvinnor och män

har vi analyserat grundlönen för anställda i koncernen. Resultatet av

analysen påvisar inga väsentliga skillnader i ersättning mellan män

och kvinnor. Som en del av vårt övergripande arbete för rättvis och

lika lön utvecklar vi löpande datainsamling för att möjliggöra ytterligare

analyser på en total ersättningsnivå.


Anställda på ledningsnivå
	2025	2025	2024	2024
	Anställda, vid årets slut	Varav kvinnor %	Anställda, vid årets slut	Varav kvinnor %
AB Volvo
Styrelse	11	36	11	36
VD & koncernchef och andra ledande befattningshavare	11	27	13	31
Volvokoncernen
Styrelse	511	25	514	26
Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	566	29	576	29
Chefer	8.619	27	8.419	26
Samtliga anställda	89.839	24	94.007	23


Antal anställda per ålder och kön
2025	Totalt				Män				Kvinnor
2025	<30	30-50	>50	Alla	<30	30-50	>50	Alla	<30	30-50	>50	Alla
Europa	7.720	26.755	18.753	53.228	5.466	19.559	15.130	40.155	2.254	7.196	3.623	13.073
Nordamerika	2.823	8.951	7.369	19.143	2.144	6.935	5.802	14.881	679	2.016	1.567	4.262
Sydamerika	1.446	4.654	925	7.025	1.054	3.691	814	5.559	392	963	111	1.466
Asien	1.668	5.149	1.074	7.891	1.031	3.867	919	5.817	637	1.282	155	2.074
Afrika och Oceanien	311	1.557	684	2.552	248	1.209	573	2.030	63	348	111	522
Koncernen totalt	13.968	47.066	28.805	89.839	9.943	35.261	23.238	68.442	4.025	11.805	5.567	21.397

171

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Dialogprocessen

Volvokoncernen baserar relationen med anställda, inklusive arbets-

tagarrepresentanter, på principerna om uppriktighet, öppenhet,

rättvisa och kreativitet. Dessa grundläggande principer utvecklades

gemensamt med ledamöterna i Global Works Council och vägleder

hur vi agerar tillsammans för att manövrera koncernen genom nöd-

vändiga verksamhetsförändringar. Det är avgörande för Volvokoncernen

att säkerställa en bra dialog med alla anställda. Volvokoncernen ser

föreningsfriheten som en tydlig del av vår uppförandekod.

Företagsråd

Volvokoncernens europeiska företagsråd (EWC),som grundades

1996 består för närvarande av 23 medlemmar från 10 länder. Inför

större organisationsförändringar informeras och konsulteras EWC

och relevanta myndigheter i enlighet med lagstadgade och avtals-

enliga krav. Under 2025 höll Koncernen tio möten med EWC om

större förändringar som påverkar anställda i flera europeiska länder.

Samråd genomförs närhelst förändringar påverkar minst två länder.

Utöver formella samråd engageras EWC aktivt för att stötta i större

omställningsfrågor, såsom förändringsresan inom AI.

Utöver detta bjöds EWC, som globala medarbetarrepresentanter,

även in till tre särskilda presentationer av Koncernens finansiella

resultat under 2025. Dessa möten ger möjlighet till direkt dialog

med finanschef och personalchef, för öppenhet och transparens

kring företagets utveckling och underlättar förutseende av potenti-

ella effekter.

Volvo Global Dialogue

En viktig del i Volvokoncernens sociala dialog är interaktionen med

de 40 medarbetarrepresentanterna från 20 länder i vårt globala

företagsråd (Global Works Council, GWC). Dessa träffas regelbundet

för att diskutera den aktuella verksamhetssituationen och koncernens

långsiktiga strategiska initiativ.

Under 2025 var fokus på strategi, affärsresultat, investeringar,

varumärkesutveckling, motståndskraft i leveranskedjan och

effekterna av AI, med stark betoning på arbetskraften. Vid

septembermötet tog medlemmarna upp frågor om kompetens-

utveckling, omskolning, arbetsplatsprinciper samt hälsa och

säkerhet. Ett centralt tema var att stärka den sociala dialogen som

ett centralt ledarskapsansvar för att koppla samman vision med

verklighet, att försöka förutse hinder och bygga delat ansvar.

Diskussionerna behandlade också övergången till elektriska och

koldioxidsnåla lösningar, framtida konkurrenskraft och lokala effekter

på anställda.

Effekten av arbetet bedömdes genom en undersökning av GWC-

medlemmarnas engagemang i samband med dialogerna 2025.

Medlemmarna uttryckte ett stort förtroende för de idéer och

strategier som diskuterades under mötet och var positiva till

att dela med sina lokala representanter.

Lokala dialoger

Landsbaserade enheter inom koncernen samarbetar även med lokala

arbetstagarrepresentanter och fackföreningar för att diskutera

föreslagna förändringar på landsnivå baserat på lokala bestämmelser

och förväntade effekter av förändringar. I dialog med fackföreningar

och arbetstagarrepresentanter eftersträvas lösningar som bidrar till

att bibehålla och stärka den kompetens som koncernen behöver

samt minska negativa sociala konsekvenser av omstruktureringar

och omorganisationer. Detta kan omfatta att använda arbetstidsbanker

för att minska arbetstiden, korttidspermittering, förtidspension,

ekonomisk kompensation, interna mobilitetsprogram och omställ-

ningsprogram via tredje part.

Andra konsultationer and interaktioner

Utöver formella dialoger med arbetstagarrepresentanter bjuds

medarbetare in att ställa frågor via CEO Live – ett onlineevenemang

som äger rum två till tre gånger per år. Vi följer även statusen från

medarbetarnas perspektiv via enkäter där medarbetarna ombeds att

bidra med sina åsikter arbetsrelaterade frågor kopplade till koncern-

ens strategi, möjligheter till tillväxt och utveckling, förtroende för

ledningen samt hälsa och säkerhet. Engagemang mäts genom att

beakta medarbetarna uppfattning om koncernen som arbetsgivare.

Utöver allt ovanstående ingår tre ordinarie ledamöter och tre

suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer i AB Volvos styrelse

och är därmed involverade i koncernens strategiska inriktning.

Globalt sett är andelen anställda som omfattas av kollektivavtal

74%. Se nedan uppdelat per region, och inom EES, per länder med

betydande verksamhet.


Kollektivavtal och social dialog
Täckningsgrad	Kollaktiva förhandlingar		Social dialog
Täckningsgrad	Andel av anställda inom EEA per land med betydande antal anställda	Andel av anställda utanför EEA per region	Representation inom per land med betydande antal anställda
0-19%
20-39%		Asien
40-59%		Afrika och Oceanien, Nordamerika
60-79%
80-100%	Sverige, Frankrike	Sydamerika, Europa¹	Sverige, Frankrike
1 Europa som region är med för fullständighet.

172

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Statistik kring personalstyrkan


Anställda per kön
	Antal personer
	2025	2024
Män	68.441	72.103
Kvinnor	21.396	21.902
Annat	2	2
Antal anställda totalt	89.839	94.007


Anställda per land eller region
	Antal personer
	2025	2024
Sverige	26.712	26.162
Frankrike	9.735	9.755
Europa (exkl. Sverige och Frankrike)	16.781	16.937
USA	13.652	15.439
Nordamerika (exkl. USA)	5.491	5.106
Sydamerika	7.025	7.334
Asien	7.891	10.994
Afrika och Oceanien	2.552	2.280
Antal anställda totalt	89.839	94.007

Anställda och icke-anställda redovisas i antal personer vid slutet av

rapporteringsperioden. I Not 27:2 till de finansiella rapporterna finns

uppgifter om medelantal anställda under rapporteringsperioden. Det

var inga större fluktuationer i antal anställda under året.

Konsulter, inklusive bemanningsanställda, anlitas vanligtvis för att

utföra liknande typer av arbete som direktanställda. Användningen

av konsulter ger flexibilitet över tid när projekt ska slutföras eller

under cykler med hög efterfrågan när hög produktion behövs i

Volvokoncernens cykliska verksamhet.

Det mest betydande bidraget till det lägre antalet anställda för

koncernen totalt och i Asien under 2025 jämfört med 2024 förklaras

huvudsakligen av avyttringen av SDLG i Kina.


Anställda per typ av anställning, per kön (personer)
2025	Män	Kvinnor	Annat	Totalt
Tillsvidareanställda	67.230	20.766	2	87.998
Visstidsanställda	1.211	630	0	1.841
Heltidsanställda	65.862	19.466	2	85.330
Deltidsanställda	2.579	1.930	0	4.509
Totalt antal anställda	68.441	21.396	2	89.839


Arbetskraft per typ av anställning, per region
2025	Europa	Nordamerika	Sydamerika	Asien	Afrika och Oceanien	Totalt
Antal anställda	53.228	19.143	7.025	7.891	2.552	89.839
Tillsvidareanställda	52.013	19.085	6.951	7.452	2.497	87.998
Visstidsanställda	1.215	58	74	439	55	1.841
Heltidsanställda	49.567	18.601	6.974	7.808	2.380	85.330
Deltidsanställda	3.661	542	51	83	172	4.509
Bemanningsföretag/konsulter	7.559	498	170	619	159	9.005
Total arbetsstyrka	60.787	19.641	7.195	8.510	2.711	98.844


Personalomsättning
2025	Totalt				Män				Kvinnor
2025	<30	30-50	>50	Alla	<30	30-50	>50	Alla	<30	30-50	>50	Alla
Europa (%)	10	5	7	6	11	5	7	6	8	5	6	6
Antal	785	1.317	1.218	3.320	591	950	1.000	2.541	194	367	218	779
Nordamerika (%)	28	13	12	15	29	13	12	15	25	15	14	16
Antal	908	1.227	929	3.064	713	910	705	2.328	195	317	224	736
Sydamerika (%)	17	14	15	15	18	12	15	14	17	18	18	18
Antal	266	662	140	1.068	194	476	120	790	72	186	20	278
Asien (%)	16	14	14	14	18	6	15	10	19	10	7	13
Antal	315	369	144	828	193	244	136	573	122	125	8	255
Afrika & Oceanien (%)	10	6	8	7	10	5	8	7	10	6	8	7
Antal	28	78	48	154	23	58	41	122	5	20	7	32
Total (%)	16	8	9	9	17	8	9	9	14	9	9	10
Totalt antal	2.302	3.653	2.479	8.434	1.714	2.638	2.002	6.354	588	1.015	477	2.080


Ratio mellan den högst betalda och mediananställda
(TSEK)	2025
Mediananställds totala ersättning	609
Total ersättning för VD och koncernchef	70.881
Ratio - VD mot mediananställds totala ersättning	116

Högst betald är VD och koncernchef, se mer detaljer i not 27, tabell

27:1 på sidan 123. Medianlönen för anställda har beräknats genom

att identifiera median utifrån grundlön och sedan lagt till dennes

rörliga ersättning och förmåner för att beräkna den totala ersättningen.

173

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Diskrimineringsbekämpning och andra frågor kring mänksliga rättigheter

Volvokoncernen värdesätter en personalstyrka präglad av mångfald

och förväntar sig att anställande chefer följer tillämpliga lagar mot

diskriminering. Anställningsbeslut som anställning, lön, titel, befordran,

disciplin, uppsägning eller arbetsvillkor ska baseras på en persons

förmåga eller prestation, inte på irrelevanta personliga faktorer.

I Volvokoncernens uppförandekod definieras diskriminering som

händelser där kvalificerade personer missgynnas i sitt arbete på

grund av irrelevanta personliga faktorer, till exempel:

• kön, könsidentitet eller könsuttryck

• ålder

• etnisk tillhörighet

• nationalitet, hudfärg eller kulturell bakgrund

• religion eller trosuppfattning

• funktionsnedsättning, genetisk eller hälsorelaterad

information, inklusive graviditet

• sexuell läggning eller sexuellt uttryck

• fackföreningsanslutning.

Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa, eller samarbeta kring

avhjälpandet, av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra

aktiviteter har orsakat eller bidragit till dem, samt ta en roll i avhjälpandet

av de negativa konsekvenser på mänskliga rättigheter som kan vara

direkt kopplad till vår verksamhet, våra produkter, tjänster eller affärs-

relationer. Detta åtagande är formaliserat i vår policy för mänskliga

rättigheter.

Medarbetare uppmuntras att rapportera betänkligheter kring

eventuella brott mot Uppförandekoden genom att kontakta sin

närmaste chef, chefens överordnade eller den relevanta avdel-

ningen som ansvarar för sådana frågor. Om dessa alternativ inte

är genomförbara eller att föredra, finns även möjlighet att använda

Volvokoncernens visselblåsarkanal för att rapportera ärenden

relaterade till faktiska eller möjliga avvikelser mot vår uppförande-

kod. Våra utredningar utförs i enlighet med Volvos standarder och

bedöms enligt koncernens uppförandekod, Volvos värderingar och

lokala arbetsrättsliga bestämmelser för att säkerställa rättvisa

lösningar och avhjälpande.

Under 2025 rapporterades 250 anklagelser under arbetsplats-

ärenden till koncernens hjälplinje för visselblåsare. Av dessa var 45

relaterade till diskriminering eller trakasserier och är inkluderade

i kategorin Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats

i sammanställningen på sidan 182. Alla rapporter utreddes vidare,

varav sex fortfarande pågick den 31 december 2025. Nio av de

avslutade fallen kunde tillstyrkas, där de flesta rapporter ledde till

korrigerande åtgärder såsom utbildning, vägledning, eller föränd-

ringar i processer eller rutiner.

Utöver detta fanns sex fall som kan relateras till sexuella trakasserier

under 2025, som inkluderas i kategorin Överträdelser av privatliv eller

integritet. Av dessa kunde tre tillstyrkas och medförde disciplinära

åtgärder. Ingen av dessa incidenter ledde till böter, påföljder eller

ersättning för skadestånd.

Läs mer Visselblåsningar på sidan 182.

Policyåtagande för mänskliga rättigheter

Volvokoncernens policy för mänskliga rättigheter fastställer åtagandet

att tillämpa tillbörlig aktsamhet för att hantera risker kopplat till

arbetsrätt i värdekedjan. Volvokoncernens Uppförandekod innefattar ett

flertal arbetsrättsliga frågor, exempelvis nolltolerans mot modernt slaveri,

såsom tvångsarbete, skuldslaveri och människohandel. Policyn

beskriver respekten för barns rätt till personlig utveckling och utbildning

och förbjuder användning av barnarbete. Volvokoncernens policy för

mänskliga rättigheter och Uppförandekod formaliserar tillsammans våra

åtaganden och förväntningar på att respektera arbetstagarnas rättig-

heter. Efterlevnaden av lokala arbetslagstiftningar hanteras på lokal

nivå av personalfunktioner inom olika divisioner och affärsområden.

Organisationen arbetar globalt med att utvärdera sin mognad när det

gäller att hantera mänskliga rättigheter i enlighet med internationella

standarder. Som en del av risk- och mognadsbedömningen för

mänskliga rättigheter för 2025 har fem nyckelområden inom per-

sonalledning och verksamhet identifierats för initialt fokus. Dessa

områden inkluderar hälsa och säkerhet, trakasserier och icke-

diskriminering, unga arbetstagare, levnadslöner och klagomåls-

mekanismer. Organisationens värderingar återspeglas redan i

hanteringen av dessa ämnen. Det finns dock ett åtagande att öka

effektiviteten genom att anta ett mer robust tillvägagångssätt för

aktsamhetsbedömningar gällande mänskliga rättigheter. Detta

arbete, byggt på ständiga förbättringar, syftar till att stärka

ansvarsfulla metoder och upprätthålla mänskliga rättigheter i

hela verksamheten.

Samråd och konsultation med arbetskraften sker genom formella

dialogprocesser och gör det möjligt för anställda och icke-anställda

att söka stöd från fackföreningar, arbetstagarrepresentanter och

olika företagsfunktioner.

Volvokoncernen är verksam på flera marknader med förhöjda

risker kopplat till mänskliga rättigheter. Angående tvångsarbete och

barnarbete anses dessa frågor inte vara väsentliga inom verksamheten,

men redovisas i nästa not i rapporten om Medarbetare i värdekedjan.

Principer för levnadslöner

Som en del av våra ersättningsprinciper har Volvokoncernen åtagit

sig att betala alla anställda rättvisa levnadslöner. Faktisk ersättnings-

praxis ses över löpande mot riktmärken för levnadslöner. Testerna

inkluderar lagstadgad minimilön, löner som fastställts genom kollektiv-

avtal, samt jämförande tester mot data om rättvisa levnadslöner från

WageIndicator Foundation. Under 2025 bedöms alla anställda haft

en rimlig lön.

174

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Medarbetare i värdekedjan

Volvokoncernen har en global värdekedja som innefattar många leverantörspartners, underleverantörer, distributörer och andra

affärspartners. Detta omfattande nätverk är beroende av människor för att tillhandahålla högkvalitativa produkter och tjänster så att

vi kan leverera på vårt kundlöfte. Vi strävar efter att värna om hälsa, säkerhet och andra mänskliga rättigheter för människor i samtliga

delar av vår värdekedja.


Konsekvenser, risker och möjligheter


Underämnen	Konsekvenser		Risker och möjligheter

Arbetsvillkor i värdekedjan	l	Bland leverantörer av direkta och indirekta material samt tjänster är de vanligaste avvikelserna mot våra standarder över tid kopplade till arbetsrättsliga frågor, exempelvis hälsa och säkerhet, löner, arbetstid och kollektiva förhandlingar. Det finns risker till flera av dessa rättigheter i olika delar av värdekedjan.	l	Om incidenter med mänskliga rättigheter inträffar i värdekedjan kan det också leda till ryktesrisker för Volvokoncernen. Kommande regulatoriska krav på aktsamhetsbedömning av mänskliga rättigheter och miljö kan även identifiera ytterligare potentiella risker. Riskerna för Volvokoncernen bedöms på liknande sätt för både arbetstagares rättigheter, tvångsarbete och barnarbete. Ett aktivt arbete för att förebygga eller mildra risker, i kombination med ökad medvetenhet om globala värdekedjor, kan resultera i möjligheter relaterade till rykte bland intressenter.


Tvångsarbete och barnarbete	l	Vissa leverantörspartners verksamheter är belägna i områden med förhöjda risker för tvångsarbete. Vår bedömning av tillbörlig aktsamhet har ibland identifierat potentiella fall av tvångsarbete, vilket motverkas och kontinuerligt övervakas för att förhindra allvarliga incidenter. Barnarbete är en annan potentiell risk, främst i leden av vår leveranskedja längre uppströms.


Väsentlighet:	Å	Mycket hög	u	Hög	l	Medel	—	Låg

Vi bedömer konsekvenser , risker och möjligheter genom värdekedjan,

inklusive leverantörer, underleverantörer, entreprenörer, tjänste-

leverantörer, distributörer, återförsäljare, importörer, affärspartners och

kunder. Väsentlighetsbedömningen bygger på riskbedömningar med

primärdata från leverantörers självskattningar, platsbesöksrevisioner,

rapporterade ärenden via klagomålsmekanismer samt externa

datakällor. Då Volvokoncernens värdekedja är stor och komplex,

är tillgången på primärdata om konsekvenser utanför det första och

andra ledet begränsad. Väsentlighetsbedömning för konsekvenser

längre uppströms är därför huvudsakligen baserad på proxydata om

potentiella människorätts- och miljörisker per geografi, råvaror och

affärsverksamhet. De viktigaste riskerna kopplat till mänskliga

rättigheter i värdekedjan är kopplade till tvångsarbete, barnarbete

och ett flertal arbetsrättsliga frågor, såsom arbetsvillkor, rimlig

levnadsstandard, säkerhet, frihet från diskriminering och trakasserier

och rätten till avhjälpande. I arbetet skiljs faktiska konsekvenser,

som vi arbetar för att undvika, begränsa eller korrigera, från potentiella

konsekvenser, där vidare utvärderingar behövs för att förebygga.


Policyer och engagemang med intressenter

Volvokoncernen förlitar sig på en rad nyckelpolicyer när vi identifierar,

förebygger, begränsar eller adresserar risker kring potentiella väsentliga

negativa effekter på arbetare i värdekedjan. Vår policy för mänskliga

rättigheter fastställer vårt åtagande att integrera aktsamhets-

bedömningar kring mänskliga rättigheter i affärsverksamheten

i linje med internationella ramverk som förklaras på sidan 149.

Policyn uttrycker vårt åtagande att genomföra sådana bedömningar i

relevanta delar av vår värdekedja, såsom vår egen verksamhet, vårt

leverantörsnätverk och våra affärsrelationer i värdekedjan nedströms.

Volvokoncernens Uppförandekod för leverantörspartners

Volvokoncernens Uppförandekod för Leverantörspartners sätter

standarden i samarbetet med våra partners för hållbara leverans-

nätverk. Den baseras på våra åtaganden och ambitioner inom

områdena människor, resurser, klimat, affärsetik och mänskliga

rättigheter och ger även vägledning i hur dessa kan mötas. Nyckel-

frågor som tas upp är hur vi uppnår nettonollutsläpp av växthus-

gaser, verkar inom planetens begränsningar, främjar välbefinnande

och bemyndigande, samt upprätthåller arbetsrättigheter. Policyn

förbjuder strängt tvångsarbete, barnarbete och människohandel.

Den stödjer medarbetare i värdekedjan att utöva sina rättigheter

till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar och sätter krav på

att utföra bedömningar för tillbörliga aktsamhet avseende mineraler

och material. Den är framtagen i linje med Organisationen för

ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för multi-

nationella företag, FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter, ILO, Responsible Trucking, och principerna

som satts av DRIVE Sustainability. Policydokumentet är en del av

kontraktet mellan oss och leverantörspartners och utvecklas regel-

bundet för att upprätthålla en ledande global standard.

Under 2025 förstärkte vi vårt policyramverk då vi tog fram Vår

policy för tillbörlig aktsamhet avseende anskaffning av hållbara

material. Denna policy syftar till att säkerställa att Volvokoncernens

inköpsförfaranden överensstämmer med internationellt erkända

mänskliga rättigheter och arbetsnormer samt följer gällande lagar.

Den understryker vår kravställning på spårbarhet, ansvarsfulla inköp

och robusta riskbedömningar i leveranskedjan som kompletterar

uppförandekoden för leverantörspartners.

Engagemang och eskalering med partners

Bedömningar för tillbörlig aktsamhet inom leverantörsnätverket

innefattar självskattningar av leverantörer och riktade revisioner

på plats. Revisioner prioriteras baserat på hållbarhetsrisker per land,

råvaror, processer eller arbetsområden och beaktar de tematiska

risker som omfattas av uppförandekoden. Risker kan även flaggas

vid andra typer av granskningar, utbildningar eller besök hos leverantörs-

partners samt genom Volvokoncernens kanal för visselblåsning. De

flesta revisioner utförs internt, där inköpspersonal och specialiserade

175

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

revisorer gemensamt ansvarar för att åtgärda och stänga identi-

fierade gap.

För leverantörspartners självskattningar används ett standardiserat

frågeformulär (SAQ) som utvecklats inom DRIVE Sustainability som

omfattar mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, miljömässig

och ansvarsfull försörjningskedja. Svaren valideras av en tredje part

och resultaten används i urvalsprocessen för leverantörspartners och

i korrigerande åtgärder. Resultatet är giltigt i tre år och formuläret

uppdateras regelbundet för att ta uppdaterade krav och säkerställa

kontinuerlig förbättring.

När det gäller partners nedströms i värdekedjan, såsom återförsäljare

och importörer, utför respektive affärsområde genomlysningar i linje

med Volvokoncernens krav och följer upp gällande regelefterlevnad och

tillbörlig aktsamhet, läs mer på sidan 178.

Engagemang och konsultation med intressenter

Dialoger med arbetare i värdekedjan genomförs i intervjuformat vid

revisioner på plats hos leverantörspartners. Dessa ingår i som en del

av standardproceduren vid sådana revisioner. Effektiviteten i konsul-

tationerna bedöms på en aggregerad nivå som en del av resultatet

av revisionsrapporterna. Vi tar även del av branschrapporter och

samarbetar med en rad organisationer vars syfte är att främja

arbetstagares rättigheter. Som ett komplement förs dialoger med

expertorganisationer som kan ge ytterligare insikter som represen-

tanter för intressenter för att förstå potentiella konsekvenser.

Vi har genom vårt arbete med att hitta risker fått bättre förståelse

om vissa särskilt utsatta grupper, t.ex. tjänsteleverantörer som

arbetar på våra egna eller våra partners anläggningar. Under 2025

har vi konsulterat med potentiellt utsatta grupper. Vi har exempelvis

efterfrågat återkoppling från anställda hos entreprenörer och under-

leverantörer vid etablering av vår nya fabrik i Mexiko, samt vid be-

dömningar av arbetsförhållanden vid karosserier i Brasilien, Spanien

och Thailand.

Säg ifrån

Oegentligheter kan rapporteras till koncernledningen på flera olika sätt.

Visselblåsarkanalen Volvo Group Whistle är en extern plattform som är

öppen för vem som helst inom eller utanför företaget. Kanalen hittas

enkelt via volvogroup.com, och där finns även koncernens policy för

skydd av visselblåsare, vilken förbjuder alla typer av repressalier mot

någon som påtalar problem i god tro, eller som samarbetar i en

utredning av en potentiell överträdelse av lagen eller uppförandekoden.

Läs mer om Klagomålsmekanismer sidan 149, och Visselblåsning,

sidan 182.


Handlingsplan, mildrande och åtgärder

Våra aktiviteter för tillbörlig aktsamhets fokuserar främst på att

förebygga att väsentliga negativa konsekvenser uppstår. Kontroller

och verifiering i leverantörsledet är nyckelaktiviteter i detta arbete.

Tillbörlig aktsamhetsbedömning hos leverantörspartners

Självskattningar av leverantörer är det första steget av bedömnings-

processen och ger oss en värdefull översikt av efterlevnaden och

ansvarstagande hos vår partners. Utöver självskattningar genomförs

riskbedömningar av potentiella leverantörspartners av direktmaterial

i högriskländer. Detta görs genom revisioner på plats i inköpsfasen

när slutliga leverantörer ska väljas. Avseende indirekt material görs

samma typ av granskning i högriskländer om inköpsvärdet över-

stiger en viss nivå.

Under 2025 genomfördes 254 revisioner på plats hos potentiella

och befintliga leverantörspartners för direkt och indirekt material,

för att bedöma, identifiera, samt mildra eller åtgärda risker och

konsekvenser. Resultatet används vid inköpsbeslut och i utvecklingen

av leverantörspartners. Avvikelser från kraven förväntas åtgärdas inom

rimlig tid om det långsiktiga samarbetet ska fortgå. Ansvaret för förbätt-

ringar och korrigerande åtgärder ligger hos leverantörspartnern.

Avvikelser vid både nya och befintliga leverantörer hanteras av

ansvarig inköpare tillsammans med revisor tills åtgärder är bekräftade.

Om potentiella leverantörer misslyckas med att hantera kritiska

frågor löper risk att de inte tilldelas kontrakt, eller om det gäller en

befintlig leverantörspartner, att deras kontrakt sägs upp. Vi strävar

dock alltid efter att samarbeta med partners för att möjliggöra

förbättringar och ser avslut av kontrakt som en sista utväg.

Som en del av tillbörlig aktsamhet investerar Volvo Group i initiativ

för Träning och utbildning för vårt leverantörsnätverk. I syfte att nå en

bred implementering i leverantörsnätverket görs detta i samarbete

med DRIVE Sustainability. Volvokoncernen är också medlem i

DRIVE Sustainability Kina för ännu mer fokus på lokala aktiviteter.

Utöver denna typ av utbildning för vi även andra diskussioner och

dialoger kring hållbarhet med leverantörspartners vid olika typer

av event som exempelvis affärsuppföljningsmöten, dialoger om

innovation och klimatställning.


Leverantörspartners självskattningar (SAQ)
	2025	2024
SAQ genomförda 2025, absolut antal	2.921	3.547
Leverantörspartners av direkt material med genomförd SAQ, (% av inköp)	93	94
Leverantörspartners av direkt material med godkänt SAQ-resultat, (% av inköp)	86	85
Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med genomförd SAQ, (% av inköp)	94	96
Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med godkänt SAQ-resultat, (% av inköp)	87	85


Revisioner på plats hos leverantörspartners
	2025	2024
Leverantörsrevisioner genomförda	254	481
Antal identifierade avvikelser hos leverantörspartners	190	439

176

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Självskattningar och platsrevisioner innefattar samtliga frågor som

ingår i Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners,

inklusive social frågor, miljökonsekvenser samt affärsetik. De

vanligaste avvikelserna som identifierats genom revisioner på plats

hos leverantörspartner 2025 var relaterade till områdena hantering

av leveranskedjan, mänskliga rättigheter och affärsetik, samt

ledningens åtagande.

Inom hantering av leveranskedjan gällde avvikelserna främst

uteblivna eller otillräckliga sociala, miljömässiga eller affärsetiska

krav som ställdes för, eller kommunicerades till, leverantörspartners

egna leveransnätverk.

När det gäller mänskliga rättigheter och affärsetik var de vanligaste

avvikelserna kopplade till för mycket arbetad övertid.

Inom ledningens åtagande handlade avvikelser oftast om avsaknad

av uppförandekoder eller att de inte tillräckligt adresserade viktiga

riskområden.

Utöver de revisioner av leverantörspartners som sammanfattats

ovan genomfördes djupare revisioner av leveranskedjan på kompo-

nenter av strategisk betydelse för att öka transparensen i leverantörs-

kedjan.

I linje med vårt övergripande åtagande att tillhandahålla eller

samarbeta för att åtgärda och avhjälpa (se sidan 149) har Volvo-

koncernen samarbetat med en affärspartner för att stänga en mer

allvarlig avvikelse under året. Ärendet gällde betalning av rekryt-

eringsarvoden från arbetare till tredje parter kopplade till en affärs-

partner i Sydostasien. Affärspartnern är i de sista stegen av att

slutföra gottgörandet genom ekonomisk kompensation

Tillbörlig aktsamhetsbedömning för hållbara material

Avseende material med högre risker arbetar vi för att förhindra nega-

tiva konsekvenser genom Volvokoncernens program för hållbara

material. Programmet följer OECD:s Due Diligence-vägledning för

ansvarsfulla försörjningskedjor, samt på verktygen från Responsible

Minerals Initiative (RMI). Fokusmaterial 2025 var tenn, tantal,

volfram, guld (3TG), kobolt och glimmer (internationellt känt som

mica). Dessa material används i en mängd material och komponenter

men där vi har begränsat inflytande över källan.

Som en del av programmet identifierar vi leverantörspartners

i första ledet vars komponenter innehåller ett eller flera av fokus-

materialen. Dessa leverantörspartners rapporterar sina aktiviteter

och åtgärder och upplyser om smältverk och raffinaderier (SOR)

som används i sina respektive försörjningskedjor. Denna typ av

samarbete är grundläggande för att möjliggöra identifiering,

kartläggning och att minska potentiella risker.

Genom RMI:s program granskas smältverk och raffinaderier av

oberoende tredjepartsrevisorer för att validera dess förenlighet med

standarderna i det så kallade Responsible Minerals Assurance Process

(RMAP)-programmet. Granskade aktörer klassificeras som antingen

förenliga eller ej förenliga. Resterande andel är i pågående utrednings-

stadiet. Jämfört med 2024 var andelen av förenliga inom 3TG på

samma nivå i år. För utökade material minskade andelen förenlig-

heten något, främst på grund av att glimmer introducerades i

programmet för första gången, och att det därmed tillkom nya

aktörer med begränsad tidigare erfarenhet av revisionsprogrammet.

Kritiska råvaror och mineraler som bör omfattas av programmet

ses över kontinuerligt och vägleds av Volvokoncernens lista över de

mest kritiska materialen. Denna regelbundna översyn gör det möjligt för

Volvokoncernen att utöka programmets omfattning efter behov för att

säkerställa hållbarhet och regelefterlevnad.


Smältverk och raffinaderier som deltar och förenlighet med standard, 2025
	Leverantörspartners som omfattas		Leverantörspartners som medverkar		Identifierade smältverk och raffinaderier (SOR)		Förenliga SOR (%)		Ej förenliga SOR (%)
	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024	2025	2024
3TG, tenn, tantal, tungsten och guld	556	654	485	543	601	602	63	63	9	8
Utökade material (kobolt och glimmer)	339	696	236	474	140	98	44	52	6	3

Exempel på industrisamarbeten för hållbara leverantörsnätverk

Responsible Minerals Initiative (RMI) är en samarbetsplattform för att hantera frågor kring ansvarsfulla inköp av mineraler i globala

leverantörsnätverk. Genom RMI kan medlemmar utveckla och få tillgång till verktyg och resurser för att säkerställa regelefterlevnaden

och att stötta ansvarsfulla inköp av mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden.

DRIVE Sustainability är ett nätverk med 18 ledande företag i fordonsbranschen, som arbetar för att förstärka hållbarheten i fordons-

branschen. Detta görs genom att gemensamt agera som en hävstång och av att samarbeta med våra samarbetspartners i leverantörs-

nätverk, intressenter och relaterade sektorer för aktiviteter med stor påverkan. Volvokoncernen medverkar aktivt i flera av

initiativets arbetsgrupper för att främja en cirkulär och hållbar värdekedja i fordonsbranschen.

Responsible Trucking är ett samarbete mellan nio ledande transportköpare och transportleverantörer, med syfte att förbättra

lastbilschaufförers arbetsvillkor och främja rättvisa och säkra vägtransporter i hela Europa. Initiativet strävar efter att driva positiv

förändring inom den europeiska åkerinäringen och bidra till mer socialt hållbara transportnätverk.

177

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Berörda samhällen

Inom Volvokoncernen ser vi att transport- och infrastrukturlösningar är nyckeln till att driva fram välstånd – varje dag levererar våra

produkter mat och medicin, tar barn till skolor, driver bevattningssystem och bygger vägar och byggnader. I det här avsnittet försöker

vi inte kvantifiera dessa fördelar, utan fokuserar mer på processerna för tillbörlig aktsamhet som tillämpas för att undvika eller mildra

negativa effekter, och specifika affärsaktiviteter som syftar till att leverera mätbara positiva konsekvenser.


Konsekvenser, risker och möjligheter


Underämnen	Konsekvenser		Risker och möjligheter

Konsekvenser för människor kopplat till användning av produkter	l	Risker för negativa effekter när produkter används i högrisksektorer eller vid felaktig användning. Potentiella konsekvenser kan exempelvis vara kopplat till bristfälliga arbetsförhållanden, barnarbete, tvångsarbete och rätten till liv och säkerhet. Som tillverkare har vi begränsad möjlighet att kontrollera användningen av sålda produkter, då äganderätten har överförts till slutanvändarna, men allvaret i potentiella konsekvenser prioriteras framför sannolikheten att de inträffar.	l	Om allvarliga incidenter inträffar i värdekedjan nedströms med koppling till Volvokoncernen kan detta också leda till ryktesrisker.


Affärsaktiviteter för positiva samhällseffekter	u	Väsentliga faktiska positiva effekter från affärsverksamheter som involverar yrkesutbildning och därmed anställningsbarhet.	l	Flera affärsområden, särskilt på snabbt växande marknader, har identifierat yrkesutbildning för förare och mekaniker som en möjlighet och en förutsättning för affärstillväxt.


Väsentlighet:	Å	Mycket hög	u	Hög	l	Medel	—	Låg

Vårt tillvägagångssätt för att bedöma och hantera konsekvenser för

samhällen omkring oss utvecklas kontinuerligt. Vi har hittills identifierat

ett antal prioriterade områden som vi beskriver nedan där vi fokuserar

våra ansträngningar för att minska riskerna för människor i samhällen

som berörs av vår verksamhet. Områden med potentiella risker har

identifierats eller validerats genom en risk- och mognadsbedömning

av mänskliga rättigheter som genomfördes 2024 och 2025.


Policyer och engagemang med intressenter

När vi identifierar, förebygger, mildrar och åtgärdar väsentliga potentiella

konsekvenser använder vi flera styrdokument, såsom vår policy för

mänskliga rättigheter, uppförandekod, uppförandekod för leverantörs-

partners samt miljöpolicy med tillhörande direktiv och instruktioner.

Vår policy för mänskliga rättigheter formaliserar vårt åtagande att

genomföra bedömningar för tillbörlig aktsamhet i linje med FN:s

vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt

fokuserar våra ansträngningar på de prioriterade människorättsriskerna

för Volvokoncernen. Avseende samhällspåverkan fokuserar detta

arbete på konsekvenser från vår egen verksamhet, samt relevanta

bedömningar om tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter

kopplat till affärspartners aktiviteter och sålda produkter.

Konsultationer med samhällen

Vid expansion av vår industriella verksamhet inkluderar vårt arbets-

sätt samråd med samhällsrepresentanter såsom miljömyndigheter,

lokala myndigheter, fristående organisationer och samhällsmedlemmar

– för att tillse att våra rutiner uppfyller både intressenternas förvänt-

ningar och myndighetskrav. Dessa samråd syftar till att identifiera

och förebygga potentiella risker för mänskliga rättigheter i samband

med ny verksamhet. Vi söker även åter-

koppling från relevanta ombud för rättighetsinnehavare som kan

ligga till grund för projektbeslut. Hittills har samråd huvudsakligen

fokuserat på specifika projekt inom Volvokoncernen, men vi arbetar

med att utveckla en mer strukturerad och effektiv strategi som en

del av vårt bredare program för mänskliga rättigheter.

Vi strävar efter att särskilt beakta mänskliga rättigheter för

grupper som kan vara särskilt utsatta eller riskerar marginalisering.

Relaterat till vår typ av affärsverksamhet inkluderas särskilt utsatta

grupper människor i konfliktområden, kvinnor, unga arbetstagare

och migrantarbetare. I takt med att vi förbättrar vår aktsamhets-

bedömning gällande mänskliga rättigheter fokuserar vi på dessa

grupper för att säkerställa att lämpliga insatser anpassas för

specifika risker.

Under 2025 har vi prioriterat bedömning av tillbörlig aktsamhet

nedströms med fokus på olämpligt användande av produkter och

verksamheter i konfliktdrabbade och högriskområden (CAHRA).

Vi arbetade för att bättre förstå människorättsrisker kopplade till

Volvokoncernens försäljning i Israel och hur vi kan stärkta våra

processer för tillbörlig aktsamhet. Samarbete med expertorganisa-

tioner har varit avgörande i detta arbetet.

Säg ifrån

Alla externa intressenter, inklusive människor i potentiellt berörda

samhällen, har möjligheter att lyfta problem till Volvokoncernens ledning.

Alla tillgängliga kanaler är lätta att hitta på volvogroup.com, tillsammans

med våra policyer för skydd mot repressalier. Som en del av den

pågående utrullningen av vårt program för mänskliga rättigheter, strävar

vi efter att utveckla ett mer robust tillvägagångssätt för samråd med

rättighetsinnehavare, inklusive hur vi kan mäta effektiviteten i processer.

Lär mer om Koncernens övergripande arbete med klagomålsmekanism

kopplat till mänskliga rättigheter på sidan 149.

178

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Handlingsplan, mildrande och åtgärder

När det gäller potentiella negativa konsekvenser på samhällen,

strävar Volvokoncernen först och främst efter att förebygga eller

mildra dessa. Vid etableringen av nya verksamheter har vi identifierat

risker proaktivt tidigt i processen och kunnat minska dessa till-

sammans med våra affärspartners. Hittills har den här typen av

utredningar utförts efter behov beroende på det aktuella projektet,

men den fortsatta implementeringen av vårt program för mänskliga

rättigheter kommer att inkludera förstärkande av processer, samt

vägledning och verktyg för åtgärder och avhjälpande. Vårt allmänna

förhållningssätt till åtgärder och avhjälpande samt om klagomåls-

mekanismer beskrivs på sidan 149.

Användning av produkter – Aktsamhetsbedömning nedströms

Nedströms i värdekedjan har vi bedömt potentiella konsekvenser på

samhällen som ett särskilt viktigt område inom försäljning till militära

slutanvändare, av militariserade produkter, till högrisksektorer och

inom konfliktdrabbade och högriskområden. Våra processer som för

att säkerställa efterlevnad av lagar, sanktioner och exportkontroller

används även för att förebygga, mildra och åtgärda negativ påverkan

av mänskliga rättigheter i samhällen. Vi utvärderar även vissa affärer

för risker relaterade till mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik.

Vid bedömningen av kommersiella försäljningsaffärer använder

våra affärsområden externa riskdatabaser och verktyg som Verisk

Maplecroft och RepRisk för att identifiera och bedöma risker.

Resultaten utvärderas och eskaleras vid behov och vi för även dialoger

med kunder för att motverka risker om så behövs. I vissa fall kan vi

även samarbeta med andra externa parter, som ambassader eller

fristående organisationer. Om riskerna anses vara för höga och inte är

möjliga att mildra, kan vi besluta att inte gå vidare med försäljningen.

I bedömningar tar vi hänsyn till landsrisknivåer, kundsegment, slut-

användare samt avsedd användning av våra produkter, med stöd från

koncernfunktioner vid behov. Exempel på arbetssätt och bedömningar

finns på volvogroup.com

Vid försäljning av militariserade produkter i högriskländer är

Volvokoncernens affärsområden skyldiga att eskalera vissa affärer

för bedömning av koncernfunktionerna innan ett erbjudande lämnas.

Bedömningen omfattar faktorer såsom förekomsten av vapen-

embargon, väpnade konflikter, politisk instabilitet och risker

relaterade till mänskliga rättigheter. EU:s gemensamma regler

för exportkontroll kräver även den att mänskliga rättigheter och

internationell humanitär rätt beaktas. Beroende på land för slut-

användning kräver affärer antingen ett beslut av Volvokoncernens

kommitté för militär försäljning (som består av relevanta medlemmar

av den verkställande ledningen) eller en rekommendation från koncern-

funktionerna till affärsområdet för eget beslut.

Yrkesutbildning – Affärsaktiviteter med positiva konsekvenser

Volvokoncernen genomför en rad affärsaktiviteter som är utformade

för att leverera positiva effekter för människor i samhällen runt vår

verksamhet. Vi prioriterar projekt där vårt engagemang är avgörande

för genomförandet och där både samhälleligt och affärsmässigt resultat

är betydande. Yrkesutbildningsinsatser för förare och mekaniker på

tillväxtmarknader anses vara särskilt viktiga, eftersom de skapar

gemensamt värde för lokalsamhällen och Volvokoncernen.

Vårt program för samhällsengagemang är strukturerat kring fyra

huvudfokusområden: hälsa och välbefinnande, utbildning och

kapacitetsuppbyggnad, katastrofinsatser samt trafiksäkerhet. Dessa

områden är nära kopplade till vår hållbarhetsstrategi och stöder FN:s

mål för hållbar utveckling. Genom både breda och riktade partner-

skap strävar vi efter att bygga långsiktigt värde och förtroende med

intressenter.

Koncernens policyer relaterade till yrkesutbildningsprojekt

inkluderar krav på genomlysning av alla inblandade partners.

Projekten ska ha formella resultatrapporter och genomföras i

samarbete med en statlig biståndsorganisation och en imple-

menteringspartner. Inom Volvokoncernen refererar vi även till dessa

engagemang som aktiviteter med delat värdeskapande. Projekten

ska baseras på fördelar för människor i samhällena som är kopplade

till kompetenshöjning och jobbmatchning. Det ska också finnas ett

identifierat affärsvärde för både Volvokoncernen och slutanvändare

av vårt erbjudande, t.ex. tillgång till utbildade förare och mekaniker

för att driva verksamheten. Projekten etableras i samarbete med ett

eller flera av koncernens affärsområden och deras privata importörer.

Volvokoncernen samarbetar med ledande organisationer som

SIDA, UNIDO och Helvetas i så kallade Public Private Development

Partnership (PPDP). Dessa partnerskap gör det möjligt för oss att

kombinera expertis och resurser för att leverera effektiva yrkes-

utbildnings- och kapacitetsuppbyggande initiativ. Tillsammans

arbetar vi för att skapa hållbara möjligheter för lokalsamhällen,

Delområden som förklaras i andra delar av redovisningen

Utöver ovanstående har vi också identifierat frågor som är

relevanta för berörda samhällen som förklaras i andra

avsnitt av redovisningen.

• Utvinning av råmaterial kan leda till potentiella

konsekvenser uppströms i värdekedjan.

Läs mer om Programmet för hållbara material sidan 176.

• Vi arbetar för att mildra miljö- och klimatpåverkan på

grund av dess faktiska eller potentiella effekter på

människor och samhällen.

Läs mer om Klimat sidan 151, Föroreningar sidan 160,

Resursanvändning och cirkulär ekonomi sidan 161.

förbättra kompetensutveckling och stödja långsiktig ekonomisk

tillväxt.


Projekt inom yrkesutbildning, och dess effekter
Projekt, land (implementationstid)	Individer som deltagit (aggregerat)	Sysselsättning efter nio månader (%)
ACCES, Marocko, (2018-2023)	870	80
AGEVEC, Marocko (2014-2019)	531	70
HDECOVA, Etiopien, (2012-2019)	278	82
MiSALE, Etiopien (2017-2025)	9.046	81
ZAMITA, Zambia, fas 1 och 2 (2015-2025)	1.382	38

Mätetal för anställning och sysselsättningsgrad tillhandahålls av implementerings-

partners. Uppföljningar görs genom att enkäter som riktas till ett urval av enskilda

deltagare efter examen.

179

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Konsumenter och slutanvändare

Fler än en miljon människor dör årligen till följd av trafikolyckor runt om i världen. Även om tunga fordon endast är inblandade i en

mindre del av sådana olyckor bedömer vi att detta är en väsentlig social fråga som vi aktivt fokuserar på. Säkerhet är även en del

av vår produktstrategi där vi har för avsikt att vara i framkant och introducera nya lösningar till marknaden som gradvis förbättrar

förutsättningar för säkerheten på väg, såväl som på kundernas produktionsplatser.


Konsekvenser, risker och möjligheter


Underämnen	Konsekvenser		Risker och möjligheter

Produkt- och trafiksäkerhet	l	Trafikolyckors konsekvens på individens säkerhet kan vara betydande, vilket gör förebyggande åtgärder till en prioritet. Att lägga till säkerhetsfunktioner och främja aktiv och passiv säkerhetsteknik i tunga fordon, såsom lastbilar och bussar, är särskilt viktigt eftersom de ofta körs i höga hastigheter eller delar vägar med oskyddade trafikanter.	l	Potentiella risker kan uppstå som följd av bristande efterlevnad av säkerhetsföreskrifter. Möjligheter till differentiering genom att erbjuda produkter och tjänster till kunderna som hjälper dem att förbättra säker drift på väg eller på sina anläggningsområden.


Väsentlighet:	Å	Mycket hög	u	Hög	l	Medel	—	Låg

Produkt- och trafiksäkerhet är en företagsspecifik fråga kopplat till

slutanvändare. Statistik visar att de flesta olyckor med dödlig utkomst

där tunga fordon är inblandade drabbar trafikanter i personbilar och

oskyddade trafikanter. Volvokoncernens definition av säkerhet går

därför bortom de direkta slutanvändarna och strävar efter att omfatta

alla som kommer i kontakt med våra produkter. Detta återspeglas i

utvecklingsarbetet och i väsentlighetsbedömningen där vi beaktar

effekter på direkta slutanvändare såsom förare och operatörer

av våra fordon och maskiner, såväl som andra trafikanter, t.ex.

passagerare i personbilar och oskyddade trafikanter såsom

fotgängare och cyklister.


Policyer och engagemang med intressenter

Volvokoncernens säkerhetspolicy och korrigerande åtgärder grundar

sig i vårt åtagande avseende mänskliga rättigheter. Detta åtagande

beskrivs mer på sidan 149.

Vår vision är noll olyckor med Volvokoncernens produkter och

arbetet innefattar produkt- och trafiksäkerhet. I vår policy är produkt-

säkerhet vår första leverans. Vi utvärderar systematiskt risker och

agerar för att motverka dessa och genomför förbättringar. Våra

ansträngningar grundar sig i våra kunders behov för att leverera

verkliga säkerhetsfördelar med hänsyn till förare, operatörer,

passagerare, andra fordon och trafikanter samt lokala marknads-

förhållanden. Policyn inkluderar även hur Koncernens representanter

ska agera som ambassadörer för säkerhet och föregå med gott

exempel genom att praktisera säkerhet i alla aspekter av vår verk-

samhet och externa samarbeten.

Under användningsfasen arbetar vi med olycksstatistik och forskning

inom trafikolyckor för att skapa kontinuerligt bättre förståelse kring

kunders och användares utmaningar i deras verksamhet. Utöver vår

egen forskning kring olyckor genomförs också riktade förfrågningar för

ge återkoppling kring hur introducerade system och funktioner

fungerar från ett användarperspektiv. Vi arbetar även med en mängd

intressenter såsom tillsynsmyndigheter och beslutsfattare, ideella

organisationer samt akademiska institutioner för att främja trafik-

säkerhet och att säkrare lösningar tas emot av marknaden.

Gällande skydd av personlig data används fordonsdata för att

kontinuerligt utveckla säkrare lösningar. Volvokoncernen har strikta

policyer för hur fordonsdata får användas och lagras. Till exempel

kan data om fordonsanvändning samlas in för att få insikter om

körmönster och utveckla effektivare och säkrare produkter, men

övervakas inte i relation till olagligt beteende. Volvokoncernens

system för efterlevnad av dataskydd omfattar utbildning, revisioner

och tester.


Handlingsplan, mildrande och åtgärder

Vårt mål är att utveckla produkter som hjälper till att förhindra

olyckor och när olyckor inträffar, försöka minimera eller minska

konsekvenserna för förare, passagerare, operatörer och människor

runt våra produkter.

Produktsäkerhet

Produktsäkerhet handlar om fordonets förmåga att inte orsaka

skada på någon som använder eller exponeras för fordonet i dess

avsedda användning och rimligen förutsebar felaktig användning,

inklusive produktens cybersäkerhet och dataskydd. Våra huvud-

sakliga processer – från utveckling, genom inköp, tillverkning och

hela vägen till eftermarknad och service kräver systematisk kvalitets-

hantering. Syftet är att säkerställa produktens säkerhet och kvalitet

över dess livscykel. Produktlinjer bedöms proaktivt avseende påverkan

vad gäller hälsa och säkerhet, i syfte att säkerställa att de utformas

för att vara säkra och för att hitta kvalitetsförbättringar.

Kvalitetskontroller finns i huvudsakliga utvecklingsprocesser enligt

standardförfaranden inom fordonsbranschen. Leverantörer måste

leva upp till de tekniska krav och säkerhetskrav som vi sätter för

produkter och komponenter. Tekniska revisioner genomförs för att

utvärdera leverantörspartners kvalitetsledningssystem.

180

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Aktiv säkerhet

Aktiv säkerhet handlar om fordonets förmåga att stödja föraren för

att undvika eller minimera olyckor. Som en del av detta tillhanda-

håller vi avancerade förarstödsystem (ADAS) i alla våra produktlinjer

och förespråkar ett brett införande i vår bransch. Aktiv användning

av ADAS-systemen följs upp för att göra dessa system alltmer

användarvänliga.

Kollisionssäkerhet

Kollisionssäkerhet och kollisionskompatibilitet fokuserar på fordonens

förmåga att minska skador när kollisioner inte är möjliga att undvika,

Euro NCAP-riktmärke för fordonssäkerhet

Euro NCAP är Europas riktmärke för fordonssäkerhet.

År 2024 fick Volvo Lastvagnar femstjärniga utmärkelser

och CitySafe-ackreditering från Euro NCAP för sina

bästsäljande dragbilsmodeller FH Aero och FM, och

år 2025 fick vi femstjärniga utmärkelser för de två

motsvarande modellerna i konfigurationen jämnlastare.

Fem stjärnor innebär bland annat högsta säkerhets-

prestanda på kriterier som förarstöd och kollisions-

undvikande, vilket ger trafiksäkerhet för föraren och

omgivande trafikanter. Både jämnlastare- och dragbils-

versionerna tilldelades också riktmärkets CitySafe-

märkning, vilket utmärker de fordon som är bäst utrustade

för stadskörning och för skydd av oskyddade trafikanter.

Renault Trucks Renault Trucks modell T, som är byggd

på samma plattform som Volvo FH och FM, fick fyra stjärnor

både 2024 och 2025, men fick också riktmärkets CitySafe-

märkning 2025.

samt interaktionen mellan fordonen och andra trafikanter. I detta

arbete utför vi kollisionstester och undersöker verkliga olyckor för att

kontinuerligt göra fordon säkrare.

Automatiserad körning

Automatiserad körning handlar om utveckling och driftsättning av

system som styr fordon med liten eller ingen mänsklig inblandning

för att möjliggöra både säkrare och mer produktiv verksamhet.

Volvokoncernen har etablerat Volvo Autonomous Solutions (VAS)

som ett separat affärsområde för att utveckla och kommersialisera

autonoma fordon för både framdrift på väg som vid andra tillämpningar,

där säkerhet är en av de viktigaste utmaningarna.

Resurser som sätts av för produkt- och trafiksäkerhetsinsatser är en

del av koncernens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utöver

ovanstående strategiska insatser görs insatser inom koncernens

affärsområden som säljer fordon och transportlösningar för att

främja säker användning av våra produkter genom förar- och operatörs-

utbildningsprogram samt för att främja säker interaktion med våra

produkter, till exempel genom informationsprogram Stop, Look

Wave och See and Be Seen.

Vi följer löpande upp interna mätetal såsom användning av aktiva

säkerhetssystem och FoU-utgifter relaterade till säkerhet, för att få

en överblick över säkerhetsprestanda. Hittills har vi inte ansett att

strävan efter säkerhet bäst följs upp av något enskilt koncernöver-

gripande mätetal, utan istället genom att följa aktiviteter samt

respons från marknaden och slutanvändare. Exempel på en sådan

marknadsindikator är Euro NCAP-betyg, se informationsrutan nedan.

Om och när andra mätvärden antas för prestationsuppföljning

kommer dessa att fasas in i hållbarhetsredovisningen.

181

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Affärsetik

Volvokoncernens ambition är att bedriva sin globala verksamhet på ett rättvist och lagenligt sätt. Vi är övertygade om att den bästa

grunden för hållbar framgång och det bästa sättet att skydda vårt renommé är att bedriva vår verksamhet i enlighet med tillämpliga

lagar och regler och i en transparent och konkurrenskraftig affärsmiljö. Volvokoncernen har därför tagit fram en uppförandekod som

fastställer de grundläggande principerna för vårt sätt att bedriva affärer och olika risker kopplade till regelefterlevnad adresseras och

hanteras över organisationen.


Underämnen	Konsekvenser		Risker och möjligheter

Antikorruption och konkurrenslagstiftning	—	Koncernens efterlevnadsprogram används i syfte att undvika negativa konsekvenser för intressenter och sannolikheten för att en större incidenter ska inträffa bedöms vara låg.	u	Trots att sannolikheten för allvarliga fall av bristande efterlevnad bedöms vara låg, rapporterar vi våra förebyggande aktiviteter för att säkerställa transparens.


Politiskt engagemang	u	Den viktigaste aspekten inom detta område är lobbyverksamhet. Genom deltagande i policyutvecklingen kan effekter i strategiska frågor uppnås.	—	Det finns ett stort intresse i Volvokoncernens påverkansarbete och ställningstaganden gällande hållbarhetsrelaterade policyer, vilket kan leda till risker och möjligheter kopplat till anseende och rykte.


Väsentlighet:	Å	Mycket hög	u	Hög	l	Medel	—	Låg


Complianceprogram

Styrning

För definierade regelefterlevnadsområden, såsom konkurrens-

och antikorruptionslagstiftning, exportkontrollregler, skydd av

persondata, bekämpning av penningtvätt och finansiering av

terrorism samt efterlevnad av förordningen om artificiell intelligens

övervakar en särskild Group Compliance-funktion genomförandet

av ett ledningssystem för regelefterlevnad och rapporterar till

relevanta ledningsforum, inklusive revisionskommittén. Volvo-

koncernens ledningssystem för regelefterlevnad omfattar bland

annat riskbedömningar, policyer, riktlinjer och rutiner, regelbunden

kommunikation och utbildning om regelefterlevnad samt kontroll-

aktiviteter, såsom kontroller av att åtgärderna är effektiva och

revisioner. Dessutom har Volvokoncernen implementerat vissel-

blåsarkanaler för hela koncernen som kan användas av interna

och externa parter för alla områden inom regelefterlevnad. De olika

affärsområdena har etablerat kommittéer för regelefterlevnad där

högsta ledningen deltar samt funktioner för regelefterlevnad för

att hantera implementering av ledningssystem inom respektive

organisation. Dessa täcker även in andra regelefterlevnadsområden,

såsom regler för penningtvätt eller utsläpp, i den utsträckning som

behövs. Under 2025 identifierades inga fall av bristande efter-

levnad av väsentliga effekter på Volvokoncernen.

Utbildning och kommunikation inom efterlevnad

Att bedriva verksamhet i enlighet med gällande lagar och regler är

grunden för långsiktig framgång. Utöver detta kommunicerar Volvo-

koncernens högsta ledning, Group Compliance och andra interna

parter regelbundet vikten av att bedriva affärer på ett etiskt sätt.

Volvokoncernen har utvecklat och implementerat en utbildnings-

strategi för regelefterlevnad som anpassar efterlevnadsutbildningen

till individuella utbildningsbehov på ett riskbaserat sätt. Utbildnings-

strategin ses regelbundet över så att utbildningsinnehåll, målgrupper

och utbildningsfrekvens justeras över tid. Utbildningsstrategin inne-

håller för närvarande obligatoriska och grundläggande utbildningar

för konkurrenslagstiftning, anti-korruption, exportkontroll och skydd

av persondata för en bred målgrupp bland anställda på alla nivåer,

samt en fördjupad och vanligtvis instruktörsledd utbildning för alla

anställda som utför vissa aktiviteter med förhöjda risknivåer.

I slutet av 2025 hade 69.444 anställda i Volvokoncernen genom-

fört den årliga e-utbildningen om uppförandekoden. Utbildningscykler

inom andra grundläggande och fördjupade utbildningar löper vanligt-

vis över två till tre år. Utöver obligatoriska utbildningsprogram

genomför Volvokoncernen även en mängd utbildningsaktiviteter

efter behov.


Sammanfattning av utbildningar inom lagefterlevnad
Typ av utbildning	Anställda som deltagit under utbildningscykeln (2023-2025)
Antikorruption (introduktion)	40.703
Konkurrenslagstiftning (introduktion)	40.430
Exportkontroll och sanktioner (introduktion)	42.069
Skydd av personuppgifter (introduktion)	19.959
Antikorruption (fördjupad)	7.901
Konkurrenslagstiftning (fördjupad)	7.403
Exportkontroll och sanktioner (fördjupad)	1.069
Skydd av personuppgifter (fördjupad)	8.213

Antikorruption

Volvokoncernen förbjuder och fördömer strikt alla former av korruption,

däribland mutor. Inte enbart för att korruption är olagligt, utan även

för att det snedvrider marknaden, påverkar den fria konkurrensen och

undergräver den sociala utvecklingen. Volvokoncernens anställda på

alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade i,

någon form av korruption, däribland att erbjuda eller direkt eller

indirekt ta emot mutor, olämpliga gåvor, representation eller indirekta

betalningar. Volvokoncernen förväntar sig att alla dess affärspartners

upprätthåller motsvarande standarder inom antikorruption.

Baserat på sina antikorruptionsriskbedömningar har Volvokoncernen

kodifierat specifika riskreducerande åtgärder i en koncernövergripande

antikorruptionspolicy och tillhörande obligatoriska procedurer.

Nyckelkomponenter är krav på korrekt bokföring och dokumentation,

182

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

en obligatorisk riskbaserad genomlysning (due diligence) för tredje-

parter, förbud mot indirekta betalningar och regler och rutiner för

gåvor och representation, ersättning till tredjeparter, sponsring och

donationer till välgörenhet. Implementeringen överses av koncern-

funktionen Group Compliance och stöds av ett nätverk med

ansvariga för regelefterlevnad inom affärsområdena och division-

erna med vägledning, utbildningsprogram och interna kontroller.

Under 2025 dömdes eller bötfälldes inte Volvokoncernen för

några brott mot lagar mot korruption eller mutor.

Konkurrenslagstiftning

Volvokoncernen förbjuder strikt alla former av agerande som kan

bryta mot konkurrenslagstiftningen. Volvokoncernen konkurrerar

utifrån sina produkters och tjänsters meriter och litar på att dess

produkter och tjänster når framgång på en rättvis och konkurrens-

utsatt marknad. Anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller

på annat vis vara inblandade i, något slags agerande som kan strida

mot konkurrenslagstiftning, som till exempel konkurrensbegräns-

ande överenskommelser med konkurrenter. Volvokoncernen förväntar

sig också att dess affärspartners antar och genomför motsvarande

konkurrensrättsliga principer och koncernen inkluderar dessa krav

i avtalen.

Baserat på interna riskbedömningar har Volvokoncernen komp-

letterat principerna för rättvis konkurrens i uppförandekoden med en

särskild konkurrensrättspolicy, samt detaljerade instruktioner och

riktlinjer för bästa praxis. Här ingår riktlinjer för kommersiellt känslig

information, branschorganisationer, benchmarking, upprättande och

förvar av dokumentation, privata återförsäljare, leverantörer och

påbyggare, anställningsinformation samt en omfattande handbok

om samarbete med konkurrenter. Ramverket uppdaterades under

2025.

Group Compliance har ansvar för att utforma och utveckla

koncernens lagefterlevnads-program för konkurrensrätt och överser

effektivitet i implementeringen i nära samarbete med utsedda

ansvariga inom affärsområdena och divisionerna.

Visselblåsning

Inom Volvokoncernen är vi övertygade om att en stark kultur där vi

inte är rädda för att säga ifrån är en avgörande faktor för företagets

framgångar, och kan bidra till att upptäcka missförhållanden och

förhindra lagöverträdelser. Vi inbjuder också externa parter, inklusive

affärspartners, kunder, leverantörer, återförsäljare, konsulter, tidigare

anställda eller blivande anställda, och andra som berörs, att rapportera

saker som inte verkar stå rätt till.

Vi informerar om vårt åtagande för utredningar och rapportering

i vår externt tillgängliga policy för skyddande av visselblåsare och

utredningar. Denna innefattar åtaganden kring anonym rapportering,

konfidentialitet, oberoende och objektivitet i utredningar, återkopp-

ling till den som rapporterat och tydlig vår policy för skydd mot

repressalier för rapportering i god tro.

Funktionen Whistleblowing and Global Investigations är en

oberoende enhet inom Group Compliance som hanterar och överser

rapporteringen och utredningsprocessen. Vi kommunicerar regel-

bundet internt om våra visselblåsarkanaler och tillhandahåller

detaljerad information om våra visselblåsarkanaler på vår offentliga

webbplats. Medvetenhet om och förtroende för denna mekanism

bedöms genom att beakta användningen, som stadigt ökar.

Under 2025 fick Group Compliance in 479 fall genom flera olika

rapporteringskanaler. Alla rapporter utreddes vidare. Av de 48 ärenden

som förknippas med affärsetik kategoriseras 31 som misstänkt

korruption eller intressekonflikt. Tio av dessa kunde styrkas och

avslutades efter att lämpliga disciplinära och andra åtgärder

vidtagits. Sex ärenden var fortfarande under utredning vid året slut.

Ärenden förknippade med diskriminering och trakasserier återfinns

i kategorierna Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats

och Överträdelser av privatliv eller integritet. Dessa kommenteras

separat på sidan 173.


Visselblåsarrapporter som lyfts till Group Compliance
	2025		2024
Typ av rapport	Antal	%	Antal	%
Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats	250	52	210	52
Brott mot bolagets tillgångar	53	11	64	16
Brott mot affärsetik	48	10	28	7
Brott som riskerar miljö, hälsa och säkerhet	25	5	15	4
Överträdelser av privatliv eller integritet	15	3	25	6
Brott mot finansiell integritet	3	< 1	1	< 1
Endast frågor	85	18	59	15
	479		402

183

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Politiskt engagemang

Volvokoncernen har en löpande dialog med myndigheter, lagstiftare

och beslutsfattare kring relevanta frågeställningar för koncernen och

våra kunder. Genom denna typ av engagemang kan koncernen ha en

påverkan när den representerar, eller är en del av, ett bredare industri-

engagemang i specifika ämnen som beskrivs i detta avsnitt.

Policy

Dialogen styrs av årliga prioriteringar som godkänns av koncern-

ledningen. Volvokoncernen deltar i direkt och indirekt lobby-

verksamhet kopplad till lagstiftning och regelverk, främst i EU

och USA. Relaterade kostnader redovisas i publika lobbyregister.

Volvokoncernen förhåller sig neutral i fråga om politiska partier

och deras representanter. Volvokoncernens uppförandekod och

relaterade föreskrifter utgör grunden för vår inställning när det

gäller påverkan på lagstiftning och regelverk.

Koncernens påverkansarbete bygger på nedan vägledande

principer och årliga prioriteringar fastställda av koncernledningen.

Vägledande principer:

• I linje med Parisavtalet

• Baserat på lika villkor genom rättvis och fri handel

• Stödjande av teknikneutralitet och globala standarder

• Långsiktiga förutsättningar för tydlighet och förutsägbarhet.

Handlingsplan

Årliga prioriteringar är indelade i tre huvudområden: geopolitiska

konsekvenser, konkurrenskraft och klimatomställning.

Inom det geopolitiska området var syftet 2025 att ge våra

affärsområden och marknader vägledning inom bl.a. säkerhet och

försvar, handel, energi och energiinfrastruktur, kritiska råmaterial

och komponenter, samt digital infrastruktur och informationskontroll.

När det gäller konkurrenskraft har ambitionen varit att skapa en

rättvis och konkurrenskraftig företagsmiljö med mindre byråkrati

samt tydligare och mer harmoniserade regler för innovation och

företagsutveckling. Ambitionen har också varit att stärka den

regionala konkurrenskraften genom att snabbt anpassa sig till

geopolitiska förändringar och förbättra samarbetet mellan centrala

institutioner och länder för ett mer effektivt genomförande.

Inom klimatområdet har vi fokuserat på att främja företagsvänliga,

datadrivna regler som påskyndar omställningen till nettonoll genom

att stödja hållbara energisystem, trygg energitillgång, nödvändig

infrastruktur och tydliga, samordnade styrmedel som ökar använd-

ningen av utsläppsfria tekniker. Under 2025 fortsatte vi även att

fokusera på regleringar som påverkar omställningen till nettonoll-

utsläpp och förebyggande av luftföroreningar såsom EU CO2,

Euro 7 och US EPA GHG.

Volvokoncernen är medlem i ett stort antal branschorganisationer,

sammanslutningar och sponsorskap som ger möjligheter att utvärdera

och lämna synpunkter på föreslagna förordningar och regleringar.

Volvokoncernen anser inte att ett medlemskap innebär att instämma

i alla åsikter, men är noga med att åsikterna inte strider mot Volvo-

koncernens ambition eller förhindrar dess utveckling. Volvokoncernen

utvärderar kontinuerligt sina medlemskap. En icke uttömmande lista

över medlemskap finns på volvogroup.com/se/report2025.

Volvokoncernen är registrerad i transparensregister i EU och USA

under namn Volvo AB respektive Volvo Group North America, LLC.

Under 2025 uppgick kostnaderna för lobbying i EU och USA till

omkring 21 Mkr.

184

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Noter till hållbarhetsförklaringar

Följande kompletterande noter innehåller administrativ information och särskilda detaljer om processer och metoder som hänvisas till

från andra delar av Hållbarhetsförklaringar för förbättrad läsbarhet.

Utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna

Konsoliderade hållbarhetsförklaringar

Hållbarhetsförklaringarna upprättas på koncernbasis och omfattningen

motsvarar koncernens finansiella rapporter om inget annat anges.

Omfattning av uppströms och nedströms värdekedja

Klimat

Omfattningen av klimatrapporteringen baseras på GHG-protokollets

standarder för företag. Inventeringen omfattar scope 1 och 2 och

alla 15 kategorier av scope 3. Rapporten över växthusgasutsläpp

inkluderar individuell rapportering av scope 1, scope 2, scope 3.11

och scope 3.1 som tillsammans utgör över 99% av det totala

inventeringen av växthusgasutsläpp.

Föroreningar

Väsentlighetsbedömningen har beaktat föroreningar från material,

leverantörer och produkter, inklusive hantering av uttjänta produkter.

Avfall

Väsentlighetsbedömningen har beaktat de huvudsakliga avfalls-

strömmarna relaterade till vår värdekedja där vi har inflytande. I de

konsoliderade hållbarhetsredovisningarna ingår endast avfall från

den egna verksamheten.

Egen arbetskraft

Vår personal består av direktanställda och konsulter som rapporterar

till en chef i Volvokoncernens linjeorganisationen. Entreprenörer som

arbetar på Volvokoncernens anläggningar ingår i hälso- och säkerhets-

måtten som specificeras i avsnittet om olycksfall.

Mänskliga rättigheter

De huvudsakliga upplysningarna om mänskliga rättigheter finns i

avsnittet om Medarbetare i värdekedjan och Berörda samhällen.

I bedömning av sociala frågor i värdekedjan har vi identifierat delar

med högre sannolikhet att negativa konsekvenser inträffar. Bedöm-

ningar innefattar leverantörer närmare Volvokoncernen och hos sam-

riskbolag, människor som arbetar inom logistik, hos importörer och

exportörer, distributörer, samt privata återförsäljare och service-

verkstäder. Bedömningar innefattar även de som arbetar längre

uppströms i värdekedjan och i samhällen omkring verksamheten.

Tidshorisonter

Hållbarhetsförklaringarna använder de tidshorisonter som antagits i

koncernens riskhanteringsprocess för företagsrisker (ERM). Kort sikt

är upp till ett år, medellång är upp till tre år och lång sikt upp till tio

år. I vissa fall använder koncernen ännu längre tidshorisonter, t.ex.

utarbetande av färdplaner på längre sikt. Anledningen med att

använda tre år som medellång sikt är relaterat till koncernens

investeringsplan som har en tidshorisont på tre år.

Mätetal som innehåller uppskattningar

För flera mätvärden och datapunkter relaterade till konsekvenser

i värdekedjans förlitar sig rapporten på proxydata för att utföra

bedömningar om tillbörlig aktsamhet.

Avseende utfallsmått används vissa uppskattningar vid beräkningen

av växthusgasutsläpp. Under 2025 har vi arbetat för att förbättra

noggrannheten i scope 3 kategori 1. Tidigare estimerades utsläpp

från inköpta varor och tjänster med hjälp ekonomisk utgiftsallokering.

Koncernen har arbetat med att implementera en mer förfinad metod

och stödjande system för att ytterligare specificera data om växthus-

gasutsläpp i uppströms värdekedjan. Detta baseras på inköpta

volymer i kombination med specifika utsläppsfaktorer per material

enligt vad som anges i varje materialdatablad. Se avsnitt Klimat,

sidan 158 för detaljerade förklaringar om metod för att beräkna

växthusgasutsläpp.

Förändringar, korrigeringar och omräkningar

Historiska data om växthusgasutsläpp på sidan 157 har räknats om

för att återspegla ändrade utgångsvärden till följd av avyttringar.

Standarder för hållbarhetsrapportering

Hållbarhetsförklaringen upprättas i enlighet med de europeiska

standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS).

Ämnen relaterade till rapporten

Kompletterande information finns tillgänglig på

volvogroup.com/se/report2025. Detta inkluderar:

• Länder där organisation är verksam

• Medlemskap i organisationer

• Uppförandekod och aktuella policyer.

Externt bestyrkande

Volvokoncernens hållbarhetsförklaringar har varit föremål för ett

begränsat bestyrkande enligt RevR19. Se Revisorns rapport över

översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen på sidan 213.

Uppgifter om organisationen

Organisationens namn

Namnet på bolaget som utfärdar denna rapport är AB Volvo (publ).

Bolaget är moderbolag i Volvokoncernen.

Ägarstruktur och juridisk form

AB Volvo (publ) är ett börsnoterat bolag, och dess aktier är upptagna

till handel på Nasdaq Stockholms huvudmarknad

Kontaktuppgifter

Se sidan 229.

Rapportperiod och frekvens

Redovisningscykeln är årlig. Rapportperioden är från den 1 januari

2025 till den 31 december 2025. Datum för den senaste rapporten

var den 27 februari 2025.

185

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Detaljerad information om väsentlighetsbedömningen

Det här avsnittet återger information om metod och arbetssätt för

att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter i väsentlighets-

bedömningen och kompletterar den illustrativa versionen på sidan

149.

Risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har

identifierats genom att analysera faktiska risker och överväga olika

teorier om framtida utveckling. Analysen omfattar kort, medellång

och lång sikt. För områden med hög osäkerhet har scenarier om

potentiella utfall använts. Dessa teorierna om risker och möjligheter

har utvecklats med hjälp av ett nätverk av hållbarhetsspecialister

från olika områden inom Volvokoncernen. Detta arbete är en del

av koncernens riskhanteringsprocess.

I vissa fall, huvudsakligen relaterade till påverkan på mänskliga

rättigheter i värdekedjan uppströms och nedströms, är sannolikheten

för faktisk påverkan mycket osäker. I dessa fall prioriteras allvarlighets-

graden av potentiella konsekvenser framför andra faktorer i väsentlig-

hetsbedömningen. Ett konkret exempel är tvångsarbete och barnarbete

i värdekedjan. Faktiska fall är är utmanande att identifiera men vi har

bedömt att det finns en viss sannolikhet att de kan förekomma. Även

om sannolikheten för en sådan händelse är osäker, gör ämnets allvar

detta prioriterat. Ett annat exempel är negativa effekter på säkerhet

för slutanvändare som har låg sannolikhet att inträffa, men kan leda

till allvarliga konsekvenser om de skulle inträffa.

Storleken på finansiella eller strategiska effekter har kategoriserats

i en fyragradig skala av låg, medel, hög och mycket hög. Där kvanti-

fiering inte varit möjlig eller lämplig har en kvalitativ utvärdering

använts utifrån effekternas karaktär. Detta har gjort det möjligt att

bedöma kvantitativa och kvalitativa effekter för flera olika frågor i en

gemensam skala.

Sannolikhet har bedömts för alla identifierade risker och möjligheter

efter att ha bedömt en teoretisk storleksordning. Bedömningen av

sannolikhet kan användas för att bekräfta eller diskvalificera risker

och möjligheter från att vara väsentliga. I denna process kan konsekv-

enser på människa eller miljö vara förknippade med flera risker och

möjligheter med olika sannolikheter att inträffa.

För att avgöra om en fråga är av väsentlig betydelse tillämpas

generellt tröskelvärdena medelhög och hög. Dock kompletteras

dessa kvantitativa bedömningar alltid med kvalitativa bedömningar

av påverkan, relation till konsekvenser samt graden av risk och

möjlighet som frågan innebär.

Beslutsfattande och procedurer med intern kontroll

Processen för att bedöma väsentlighet innehåller många kvalitativa

och kvantitativa datapunkter och är inte en strikt matematisk process.

Matematisk bedömning används dock för att undvika partiskhet i

den övergripande väsentlighetsbedömningen.

Som en del av bedömningen utför vi interna kontroller för att

säkerställa att både kvantitativ och kvalitativ data är relevant och korrekt.

Beslut om frågor som behandlas som väsentliga för koncernen tas

sedan i en styrgrupp med representanter från koncernledningen.

Processen överses av revisionskommittén vid AB Volvos styrelse.

Integrering i den övergripande riskhanteringsprocessen

Processen med att identifiera och bedöma risker och möjligheter

är integrerad i koncernens övergripande riskhanteringsprocess.

Bedömningen görs som en delprocess till koncernens riskhanterings-

process (ERM-processen). Denna process stöds av ett tvärfunktionellt

forum med representanter från koncernens lastbilsdivisioner och

affärsområden som är ansvariga för att hantera risker och möjligheter för

respektive område. Prioriterade risker och möjligheter sammanställs

av strategiska funktioner i koncernen som rapporterar till koncern-

ledningen om föreslagna prioriterade konsekvenser, risker och

möjligheter.

Parametrar som använts i bedömningen av konsekvenser

Volvokoncernens arbete för tillbörlig aktsamhet är baserat på en

rad olika processer. Vissa processer är etablerade på koncernnivå

genom policyer och implementeras på ett koncerngemensamt sätt,

medan andra andra är unika för delar av organisationen. En mängd

bedömningsverktyg används för att identifiera risker och påverkan

med avsikten att prioritera aktiviteter för att undvika och mildra,

utbilda och upplysa, åtgärda och avhjälpa och redovisa utveckling.

I processen för utvärdering av konsekvenser har vi beaktat

faktiska uppmätta konsekvenser, såväl som potentiella effekter

som sannolikt kan inträffa i vår verksamhet eller värdekedja.

Klimatrelaterade frågor innefattar data från inventering av växt-

husgaser, scenarioanalys av finansiella risker och exponering för

väderrelaterade fysiska risker.

Föroreningsrelaterade frågor inkluderar inventeringar och

bedömningar av användning och risker för ämnen som inger

betänkligheter, mätningar av faktiska utsläpp och tillhörande risker.

Resursrelaterade frågor innefattar livscykelbedömningar som

fokuserar på återvinningsbarhet, mätningar av avfallshantering

och återvinning samt genomgångar av använda material.

Alla miljörelaterade frågor inkluderar även input från leverantörs-

revisioner och självbedömningar och vid behov kompletterade med

vanligt förekommande risker från öppen data.

Bedömning av vattenrelaterade konsekvenser inkluderade mätning

av vattenanvändning och vattenförbrukning, bedömningar av vatten-

risker kopplat till tillgång eller utsläpp och bedömningar om vatten-

risker i produktens livscykel.

Konsekvenser på frågor om biologisk mångfald har bedömts genom

att se till landområden som direkt används, verksamhetens närhet till

skyddade områden och koppling till olika drivkrafter för förlust av

biologisk mångfald i de olika stadierna av produktens livscykel.

För sociala konsekvenser relaterade till den egna arbetsstyrkan

har vi som huvudsakliga parametrar använt statistik om personal-

styrkan, täckning av kollektiva förhandlingar och tillgång till social

dialog, olyckor och sjukdomar, ersättningsfrågor, rapporter om

visselblåsning och utredningar.

För effekter relaterade till medarbetare i värdekedjan har vi använt

primärdata från granskningar på platsbesök. Vi har även inkluderat

data från riskkartläggning i relation till mänskliga rättigheter i

värdekedjan, vilket innehåller såväl geografiska som tematiska

områden med förhöjda risker, uppströms i leverantörsnätverket såväl

som nedströms hos importörer, serviceverkstäder och distributörer.

Konsekvenser på samhällen har utvärderats från insamlad kunskap

som erhållits i de senaste industrialiseringsprojekten, aktiviteter

inom samhällsengagemang, NGO-rapporter och dialoger med

företrädare för potentiellt påverkade människor.

Konsekvenser för kunder och slutanvändare har utvärderats

genom att se till primärdata från olycksforskning, effekter av med

aktiva och passiva fordonssäkerhetsfunktioner och öppen data om

fordons- och trafiksäkerhet.

Bedömningar relaterade till affärsetik inkluderade utredning och

riskbedömning om anti-korruption och andra efterlevnadsrelaterade

ämnen, betalningsmetoder och antal sena betalningar till leverantörer,

186

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

samt aktiviteter och konsekvenser kopplade till påverkansarbete

rörande lagstiftning och regelutveckling.

Sammantaget, för risker och möjligheter, har vi utvärderat

pågående marknads- och regulatoriska färdplaner för att komma

fram till om och när vår exponering för risker och möjligheter kan bli

väsentlig. I denna process bedöms utvecklingen av regleringar med

kortare tidshorisont ha högre sannolikhet att implementeras. Där det

är utmanande att sätta ett monetärt värde på risker och möjligheter

används intressenternas återkoppling och uttryck om förväntningar

för att bedöma ryktesrisker och möjligheter på ett kvalitativt sätt.

Förändringar jämfört med tidigare rapporteringsperiod

Under 2025 uppdaterades väsentlighetsbedömningen genom att

fokusera på koncernens sammanställning av riskhantering inom

företagsrisker, händelser och incidenter som förutsatts kunnat leda

till ny riskexponering, samt ny kunskap från uppdaterade bedömningar

för tillbörlig aktsamhet. Dessutom, som beskrivs på sidan 148, har

vi identifierat ett nytt underämne under berörda samhällen. Detta

kommer från en mer detaljerad uppföljning av faktiska positiva

effekter. Processen för väsentlighetsbedömning kommer fortsätta

att utvecklas över tid, vilket kan leda till att ytterligare effekter, risker

och möjligheter identifieras som väsentliga och inkluderas i

hållbarhetsredovisningen.

Intressenters roll i väsentlighetsbedömningen

Vi har identifierat en mängd intressenter till Volvokoncernens håll-

barhetsarbete och samlar in deras åsikter på olika sätt beroende på

vilken typ av relation de har till koncernen.

För vissa frågor har det varit lämpligt att söka direkt återkoppling

från berörda parter. Viktiga intressenter inom denna kategori är

anställda, personer som arbetar i värdekedjan, samt representanter

från miljöorganisationer och andra organisationer.

Medarbetarnas input har samlats in från revisioner på plats och

formella dialoger med arbetstagarrepresentanter, samt utredningar

från fall rapporterade till koncernens visselblåsarfunktion. Input

från arbetare i värdekedjan samlas in under revisioner på plats hos

leverantörer, såväl som genom externt tillgänglig data kring förhöjda

människorättsrisker.

Utöver sådana ämnesspecifika dialoger har vi också organiserat

ett antal rundabordssamtal med experter från fristående organisationer

för att fånga in synpunkter från intressenter som inte nödvändigtvis

vänder sig direkt till Volvokoncernen för råd eller eskalering av klago-

mål, men som kan beröras av konsekvenser.

Dialoger organiseras på olika sätt beroende på ämne och förklaras

även i de ämnesspecifika förklaringarna. Vissa konsultationer och

dialoger är med formaliserade medan andra förs för ett särskilt

ändamål eller vi ett särskilt tillfälle.

Genom att följa och bidra till akademisk forskning inom miljö,

mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsfrågor, och genom

användning av externa bedömningsverktyg och riskkartor har vi

definierat kvalitativa och kvantitativa kategorier för att bedöma

allvarlighetsgrad och prioriteringar.

Tillsynsmyndigheter anses vara en viktig intressentgrupp vid

bedömningen av risker och möjligheter. Koncernen för löpande

dialoger med beslutsfattare och vill ta en aktiv roll i utvecklingen

av policyer inom strategiska områden.

Bedömningen av väsentlig information inkluderar nyanser från

intressenter om förväntningar kopplade till Volvokoncernens

inflytande och koppling till effekter, såväl som sannolikheten att

konsekvenser uppstår eller exponering för risker och möjligheter.

Finjustering av materiella ämnen och underämnen baseras på

insikter som vi fått genom samråd med intressenter, dialoger,

förfrågningar och betyg.

Återkoppling från rapportanvändare har samlats in genom direkta

dialoger med investerare och analytiker. Koncernen bevakar även

förfrågningar och bedömningar från kunder och investerare som

löpande utvärderar Volvokoncernens arbete som en del av sitt

beslutsunderlag i inköps- och investeringsbeslut. Denna typ av

återkoppling används i slutsatsen kring vilka upplysningar som ska

prioriteras i den slutliga redovisningen (processen för att fastställa

upplysningar inom ramen för ESRS).

187

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

Index med innehåll för ESRS-efterlevnad


Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas
		Page
BP1	Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen	184
BP2	Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter	184
Gov 1	Styrelsens roll	193-194
Gov 2	Hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelsen	194
Gov 3	Hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem	123
Gov 4	Förklaring om tillbörlig aktsamhet	147
Gov 5	Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering	206
SBM1	Strategi, affärsmodell och värdekedja	145
SBM2	Intressenters intressen och synpunkter	149
SBM3	Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell	186
IRO1	Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter	148
IRO2	ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring	187
ESRS E1
E1-1	Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna	152
E1-2	Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	153
E1-3	Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer	154
E1-4	Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna	153
E1-5	Energianvändning och energimix	157
E1-6	Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp	157
ESRS E2
E2-1	Policyer relaterade till förorening	160
E2-2	Åtgärder och resurser relaterade till förorening	160
E2-4	Förorening av luft, vatten och mark	160
ESRS E5
E5-1	Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi	162
E5-2	Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi	162
E5-5	Resursutflöden	162
ESRS S1
S1-1	Policyer för den egna arbetskraften	167
S1-2	Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser	171
S1- 3	Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem	173
S1-4	Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	167


Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas
		Page
S1-5	Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras	167
S1-6	Uppgifter om företagets anställda	172
S1-7	Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda	172
S1-8	Kollektivavtalstäckning och social dialog	171
S1-9	Mångfaldsindikatorer	170
S1-14	Mått för arbetsmiljö	168
S1-17	Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter	182
ESRS S2
S2-1	Policyer för medarbetare i värdekedjan	174
S2-2	Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser	174
S2-3	Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem	175
S2-4	Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	175
ESRS S3
S3-1	Policyer för berörda samhällen	177
S3-2	Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående konsekvenser	177
S3-3	Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem	177
S3-4	Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller berörda samhällen och dessa åtgärders och strategiers ändamålsenlighet	178
ESRS S4
S4-1	Policyer för konsumenter och slutanvändare	179
S4-2	Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser	179
S4-3	Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem	179
S4-4	Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet	179-180
ESRS G1
G1-1	Affärsetiska policyer och företagskultur	181
G1-3	Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor	181
G1-5	Politiskt inflytande och lobbyverksamhet	183

188

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning
Upplysningskrav	Datapunkt		Sida
ESRS 2 GOV-1	21 (d)	Jämnare könsfördelning i styrelserna	170
ESRS 2 GOV-1	21 (e)	Procentandel oberoende styrelseledamöter	193
ESRS 2 GOV-4	30	Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet)	147
ESRS 2 SBM-1	40 (d) i	Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen	*
ESRS 2 SBM-1	40 (d) ii	Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalie- produktion	*
ESRS 2 SBM-1	40 (d) iii	Inblandning i verksamheter anknytning till kontroversiella vapen	*
ESRS 2 SBM-1	40 (d) iv	Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak	*
ESRS E1-1	14	Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050	151-154
ESRS E1-1	16 (g)	Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet	*
ESRS E1-4	34	Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser	153
ESRS E1-5	38	Energiförbrukning från fossila källor	156
ESRS E1-5	37	Energiförbrukning och energimix	157
ESRS E1-5	40-43	Energiintensitet	157
ESRS E1-6	44	Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3	157
ESRS E1-6	53-55	Intensitet för växthusgasutsläpp	158
ESRS E1-7	56	Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter	158
ESRS E1-9	66	Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker	*
ESRS E1-9	66 (a), 66 (c)	Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk	*
ESRS E1-9	67 (c)	Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighets- tillgångar efter energi- effektivitetsklasser	*
ESRS E1-9	69	Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter	*


Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning
Upplysningskrav	Datapunkt		Sida
ESRS E2-4	28	Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till E-PRTR-förordningen som släpps ut i luft, vatten och mark	*
ESRS E3-1	9	Vattenresurser och marina resurser	*
ESRS E3-1	13	Särskild strategi	*
ESRS E3-1	14	Hållbara oceaner och hav	*
ESRS E3-4	28 (c)	Totalt återvunnet och återanvänt vatten	*
ESRS E3-4	29	Total vattenförbrukning i m³ per nettoinkomst av egen verksamhet	*
ESRS 2 SBM-3 E4	16 (a) i	Aktiviteter med negativ påverkan på känsliga områden avseende biologisk mångfald	*
ESRS 2 SBM-3 E4	16 (b)	Markförstöring, ökenspridning eller hårdgörning av mark	*
ESRS 2 SBM-3 E4	16 (c)	Verksamhet som påverkar hotade arter	*
ESRS E4-2	24 (b)	Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer	*
ESRS E4-2	24 (c)	Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven	*
ESRS E4-2	24 (d)	Policyer för att behandla avskogning	*
ESRS E5-5	37 (d)	Icke-återvunnet avfall	162
ESRS E5-5	39	Farligt avfall och radioaktivt avfall	*
ESRS 2-SBM 3 S1	14 (f)	Risk att utsättas för tvångsarbete	*
ESRS 2-SBM 3 S1	14 (g)	Risk att utsättas för barnarbete	*
ESRS S1-1	20	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	149,173
ESRS S1-1	21	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8	149
ESRS S1-1	22	Processer och åtgärder för att förhindra människohandel	*
ESRS S1-1	23	Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana	168
*Icke väsentligt eller ej relevant

189

VOLVOKONCERNEN 2025

HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR


Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning
Upplysningskrav	Datapunkt		Sida
ESRS S1-3	32 (c)	Mekanismer för klagomålshantering	173
ESRS S1-14	88 (b), 88 (c)	Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor	169
ESRS S1-14	88 (e)	Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom	169
ESRS S1-16	97 (a)	Ojusterad löneklyfta mellan könen	*
ESRS S1-16	97 (b)	Överdrivet hög VD-lön	172
ESRS S1-17	103 (a)	Fall av diskriminering	173
ESRS S1-17	104 (a)	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	*
ESRS 2-SBM 3 S2	11 (b)	Risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan	174
ESRS S2-1	17	Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter	149,174
ESRS S2-1	18	Policyer för medarbetare i värdekedjan	175
ESRS S2-1	19	Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	*
ESRS S2-1	19	Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8	149
ESRS S2-4	36	Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led	175-176


Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning
			Page
ESRS S3-1	16	Människorättsåtaganden	149,177
ESRS S3-1	17	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer	*
ESRS S3-4	36	Människorättsfrågor och incidenter	*
ESRS S4-1	16	Policyer för konsumenter och slutanvändare	179-180
ESRS S4-1	17	Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer	*
ESRS S4-4	35	Människorättsfrågor och incidenter	*
ESRS G1-1	10 (b)	FN:s konvention mot korruption	*
ESRS G1-1	10 (d)	Skydd för visselblåsare	182
ESRS G1-4	24 (a)	Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor	*
ESRS G1-4	24 (b)	Standarder för bekämpning av korruption och mutor	181-182

*Icke väsentligt eller ej relevant

190

VOLVOKONCERNEN 2025

00-Volvo-Arsredovisning-2025-Corporate-Governance-Report-Intro.jpg

Bolagsstyrnings-

rapport

Volvokoncernen värdesätter sund bolagsstyrning som en viktig grund för

att uppnå sina långsiktiga strategiska mål och uppnå en förtroendefull

relation till aktieägarna och andra viktiga parter. En hög standard när det

gäller öppenhet, tillförlitlighet och etiska värderingar är vägledande

principer för Volvokoncernens verksamhet.

AB Volvo, moderbolaget i Volvokoncernen, är ett

svenskt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel

på Nasdaq Stockholm. AB Volvo tillämpar svensk

kod för bolagsstyrning (Koden). Koden publiceras på

www.bolagsstyrning.se, där en beskrivning av den

svenska bolagsstyrningsmodellen återfinns.

Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats

i enlighet med årsredovisningslagen och Koden.

Bolagsstyrningsrapporten har granskats av Volvos

revisorer.

191

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING

Aktier och aktieägare

Röstar på bolagsstämma

AB VOLVO

Bolagsstämma

Väljer revisor

Utser val-

beredning

Föreslår styrelse, revisor

och valberedning för

nästkommande årsstämma

Revisionskommitté

Ersättningskommitté

Valberedning

Revisor

Väljer styrelse

Transformation Committee

Bereder delar

av styrelsens

arbete

Styrelse

Revisorerna genomför

en översiktlig granskning

av halvårsrapporten samt

reviderar årsredovisningen

och koncernredovisningen

Utser VD/koncernchef

VD/Koncernchef

Internrevision

Intern kontroll avseende finansiell- och

hållbarhetsrapportering

Koncernledning och

utökad ledningsgrupp

Löpande verksamhet

192

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING



	1		Aktier och aktieägare

Volvo har gett ut aktier av två slag: A-aktier och B-aktier. En A-aktie

medför rätt till en röst och en B-aktie medför rätt till en tiondels röst

vid röstning på bolagsstämma. De två aktieslagen medför samma

rätt till bolagets tillgångar och vinst. Ägare av A-aktier har enligt ett

särskilt omvandlingsförbehåll i bolagsordningen rätt att begära

omvandling av sina A-aktier till B-aktier. Genomförande av sådana

omvandlingar sker regelbundet och innebär att det totala antalet

röster i AB Volvo minskar.

Vid utgången av 2025 hade Volvo 423 776 aktieägare enligt

den av Euroclear förda aktieboken. Aktieinnehav i AB Volvo som

representerar minst en tiondel av rösterna av samtliga aktier i

bolaget är AB Industrivärden med 28,1 procent av rösterna och

Geely Holding med 14,7 procent av rösterna.

Mer information om Volvos aktie och dess aktieägare återfinns

i årsredovisningens förvaltningsberättelse på sidorna 58-59.



	2		Bolagsstämma

Aktieägarna får utöva sin rösträtt vid bolagsstämmor i AB Volvo.

Bolagsstämman är Volvos högsta beslutande organ.

Volvos årsstämma kommer att hållas den 8 april 2026 på World

of Volvo, Göteborg, Sverige med möjlighet för aktieägare att även

utöva sin rösträtt genom att rösta på förhand, så kallad poströstning.

Utöver tillämpliga lagar om aktieägares rätt att delta vid bolags-

stämmor föreskriver AB Volvos bolagsordning att aktieägare ska

(i) anmäla sig (inom viss i kallelsen angiven tid) och (ii) anmäla om

aktieägaren avser att ha med sig biträde. Dokumenten från bolags-

stämmorna publiceras på Volvos hemsida.



	3		Valberedning

Valberedningen utses av bolagsstämman. Valberedningen ska

fullgöra de uppgifter som åligger valberedningen enligt dess

instruktioner från bolagsstämman samt Koden.

I enlighet med instruktionen för Volvos valberedning (antagen

av årsstämman 2019) ska årsstämman välja fem ledamöter till val-

beredningen, varav fyra ska representera de röstmässigt största

aktieägarna i bolaget som uttalat sin vilja att delta i valberedningen.

Därutöver ska en av ledamöterna vara styrelseordföranden i AB

Volvo.

Följande personer ingår i valberedningen som lägger fram förslag

till årsstämman 2026:

• Fredrik Persson, AB Industrivärden

• Anders Oscarsson, AMF och AMF Fonder

• Carina Silberg, Alecta

• Anders Algotsson, AFA Försäkring

• Pär Boman, styrelsens ordförande

Valberedningen utsåg Fredrik Persson till valberedningens

ordförande.

Valberedningen ska ta fram förslag till årsstämman 2026 för

val av styrelseledamöter, styrelseordförande, val av revisorer samt

arvoden till styrelsen och revisorerna. Valberedningens förslag och

motiverande yttrande publiceras på koncernens hemsida inför

årsstämman.

193

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING



	4		Styrelse

Styrelsen har det yttersta ansvaret för Volvos organisation och förvalt-

ningen av Volvos verksamhet. Styrelsen ansvarar för koncernens

långsiktiga utveckling och strategi, för att fortlöpande kontrollera

och utvärdera koncernens verksamhet samt för de övriga uppgifter

som följer av aktiebolagslagen och Koden.

Sammansättning

Under 2025 bestod AB Volvos styrelse av elva stämmovalda leda-

möter, samt av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter utsedda

av arbetstagarorganisationerna.

Inga förändringar i styrelsens sammansättning gjordes under

2025. Under avsnittet ”Styrelsens ledamöter” på sidorna 198–199

framgår en mer detaljerad presentation av varje styrelseledamot.

Inför årsstämman 2025 meddelade valberedningen att valbered-

ningen, i fråga om styrelsens sammansättning, tillämpat vad som

föreskrivs i punkten 4.1 i Koden som mångfaldspolicy. Målsätt-

ningen är att styrelsen som helhet ska besitta erforderlig bredd

avseende såväl bakgrund som kunskap, varvid vikten av en jämn

könsfördelning särskilt beaktas. Resultatet av valberedningens

tillämpning av mångfaldspolicyn är en styrelse som representerar

en bredd avseende såväl yrkesmässiga erfarenheter och kunskaper

som geografisk och kulturell bakgrund. 36 procent (fyra av elva)

av de stämmovalda ledamöterna är kvinnor. Ingen ändring i köns-

fördelningen i styrelsen har gjorts under året.

Oberoendekrav

Styrelsen i AB Volvo är föremål för de oberoendekrav som följer

av Koden.

Inför årsstämman 2025 presenterade valberedningen följande

bedömning avseende oberoende för de styrelseledamöter som

valdes på årsstämman 2025.

Matti Alahuhta, Bo Annvik, Jan Carlson, Eric Elzvik, Martha Finn

Brooks, Kurt Jofs, Kathryn V. Marinello och Martina Merz bedömdes

samtliga vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen

samt i förhållande till bolagets större aktieägare. Detta motsvarar

73 procent (åtta av elva) av de styrelseledamöter som valts av

årsstämman.

Pär Boman bedömdes vara oberoende i förhållande till bolaget

och bolagsledningen men inte i förhållande till en av bolagets större

aktieägare i sin egenskap av vice styrelseordförande i AB Industri-

värden.

Martin Lundstedt bedömdes, såsom verkställande direktör för

AB Volvo och koncernchef för Volvokoncernen, vara oberoende

i förhållande till bolagets större aktieägare men inte i förhållande

till bolaget och bolagsledningen. Martin Lundstedt är den enda

styrelseledamoten som också ingår i koncernledningen och den

utökade ledningsgruppen.

Helena Stjernholm bedömdes vara oberoende i förhållande till

bolaget och bolagsledningen men inte i förhållande till en av

bolagets större aktieägare i sin egenskap av verkställande direktör

och koncernchef för AB Industrivärden.

Styrelsens arbete under 2025

Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning för styrelsearbetet.

Av arbetsordningen framgår bland annat hur styrelsens arbete

ska fördelas, inklusive ordförandens särskilda roll och uppgifter,

instruktioner rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och

koncernchefen samt hur den finansiella rapporteringen, hållbar-

hetsfrågor och andra ärenden till styrelsen ska ske. Styrelsen har

dessutom antagit särskilda instruktioner för styrelsens respektive

kommittéer, som knyter an till arbetsordningen.

Styrelsens arbete bedrivs i första hand inom ramen för formella

styrelsemöten samt möten i styrelsens kommittéer. Därutöver

upprätthålls en löpande kontakt mellan styrelsens ordförande och

koncernchefen för att diskutera den pågående verksamheten och

säkerställa att styrelsens beslut verkställs.

Under 2025 hölls tio ordinarie styrelsemöten, ett extramöte och

ett konstituerande styrelsemöte. Styrelseledamöternas närvaro vid

styrelsemötena 2025 framgår av tabellen på sidan 197. Bolagets

revisor närvarade vid ett styrelsemöte under året.

Under 2025 har styrelsen fokuserat på koncernens och de

respektive affärsområdenas strategi samt på genomförandet av

beslutade prioriteringar, mot bakgrund av svagare efterfrågan i

flera viktiga regioner, geopolitiska osäkerheter och en omställning

mot nettonollutsläppslösningar som går långsammare än förväntat.

Styrelsen har också noggrant följt resultatutvecklingen och verk-

samhetens lönsamhet liksom utvecklingen på marknaden, däribland

den ökade regionaliseringen av värdekedjorna och dess affärsmässiga

och organisatoriska konsekvenser.

Den nordamerikanska regionen har varit högt prioriterad på

styrelsens agenda, med fokus på att säkra långsiktig konkurrens-

kraft. Styrelsen har beaktat utmanande marknadsförhållanden men

också möjligheter relaterade till bland annat produktlanseringar,

däribland den helt nya VNL-lastbilen som lanserades av Volvo under

andra halvåret 2024 samt den helt nya Pioneer-lastbilen som

lanserades av Mack Trucks i april 2025. Därutöver har styrelsen

ägnat tid åt diskussioner om affärsmöjligheter och risker kopplade

till disruptiva teknologier, med särskilt fokus på autonoma tjänster,

elektrifiering, digitalisering och artificiell intelligens. Vidare har

styrelsen fortsatt följa de strategiska partnerskap och joint ventures

som etablerats under de senaste åren, liksom förvärvs- och

avyttringsmöjligheter. Till de transaktioner som behandlats hör

avtalet om förvärv av Swecon och avyttringen av koncernens

ägarandel på 70 procent i det kinesiska bolaget SDLG, båda inom

anläggningsmaskinverksamheten.

Styrelsens ambition är att hålla sig nära verksamheten och styrelsen

får löpande uppdateringar avseende utvecklingen av koncernens

resultat. Under 2025 har styrelsen, utöver att fokusera på att stärka

lönsamheten i Nordamerika och ovan nämnda strategiska inriktningar,

även ägnat särskild uppmärksamhet åt flera kärnområden och frågor:

• Viktiga investeringar: Översyn och godkännande av investeringar i

produkter, produktion samt Digital & IT, inklusive granskning av de

långsiktiga investeringsplanerna och deras finansiella hållbarhet

framåt.

• Hållbarhet: Genomgång av Volvokoncernens hållbarhetsarbete och

målsättningar, med avvägning mellan koncernens ambitioner och

kundernas efterfrågan.

• People Growth: Utvärdering av talang- och successionsplanering

inom organisationen, särskilt med beaktande av förändringarna i

koncernledningen under 2025.

• Compliance & visselblåsarprogram: Tillsyn av produktregulatorisk

efterlevnad samt arbetet med hälsa och säkerhet.

• Makromiljö: Översyn av konkurrenssituationen och bevakning av

makroekonomiska och geopolitiska förändringar.

194

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING

Styrelsen gör vanligtvis regelbundna besök till bolagets

verksamheter runt om i världen för att träffa den lokala ledningen,

kunder och leverantörer och för att lära sig mer om de specifika

marknadsförutsättningarna i den besökta regionen. Under 2025

besökte styrelsen USA.

Under 2025 beslutade styrelsen om en övergripande finansiell

plan och investeringsram för koncernens verksamheter. Dessutom

följer styrelsen regelbundet upp koncernens resultat och finansiella

ställning och har fortlöpande fokus på riskrelaterade frågor såsom

övergripande riskhantering och pågående legala tvister och utred-

ningar. Styrelsen föreslog en ordinarie utdelning med 8,00 kronor

per aktie och en extra utdelning med 10,50 kronor per aktie som

beslutades av årsstämman 2025. Vidare utvärderar styrelsen

regelbundet ledningens kort- och långsiktiga incitamentsprogram

för att säkerställa att de är ändamålsenliga och främjar önskade

beteenden i rådande affärsläge.

Hållbarhet

Som en del av sitt övergripande ansvar för bolagets verksamhet

utövar styrelsen tillsyn över koncernens hållbarhetsrelaterade

påverkan, risker och möjligheter. Styrelsen granskar och följer

upp strategiska initiativ, större investeringar och utgifter samt

andra väsentliga frågor, och beaktar därvid hållbarhetsrelaterade

risker och möjligheter, när så är relevant, och som en integrerad

del av den löpande uppföljningen av verksamhetens resultat, till

exempel i samband med produktplanering och investeringsbeslut

samt översyn av hälsa och säkerhet. Styrelsen är också utfärdare

av koncernens uppförandekod, som utgör det övergripande

styrdokumentet för hur koncernen och alla anställda ska bedriva

verksamheten på ett ansvarsfullt sätt och även för vissa andra

hållbarhetsrelaterade policyer. Hållbarhetsrelaterade presentationer

och uppföljningsrapporter är en återkommande punkt på styrelsens

agenda, i enlighet med styrelsens arbetsordning. Styrelsen erhåller

därutöver årligen uppdateringar avseende koncernens framsteg

i förhållande till utvalda hållbarhetsmål, däribland vetenskapliga

utsläppsmål och arbetsrelaterade mål. Revisionskommittén

informeras löpande om de centrala aktiviteterna inom koncernens

complianceprogram och ansvarar för tillsynen av koncernens

processer för hållbarhetsrapportering (se avsnitt 5 nedan för

ytterligare information om revisionskommitténs uppgifter). Hela

styrelsen, tillsammans med koncernledningen, är också ansvarig

för granskning och godkännande av koncernens årliga hållbarhets-

rapport (se hållbarhetsförklaringar på sidorna 144-189).

De frågor som styrelsen behandlat under 2025 redogörs närmare

för under avsnittet ”Styrelsens arbete under 2025” ovan.

Utveckling och kompetens inom hållbarhet och affärsetiska frågor

Styrelsen besitter sammantaget den erfarenhet och kompetens som

krävs för att på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter och

har tillgång till såväl interna som externa experter. Styrelseleda-

möterna för regelbundna dialoger med olika externa experter och

auktoriteter för att hålla sig informerade om utvecklingen inom

områden som är relevanta för branschen och bolaget. Interna

experter bidrar därutöver löpande med presentationer av viktiga

trender och framtidsutsikter inom olika områden, inklusive hållbarhet

och affärsetik. Bolaget anlitar även återkommande extern expertis.

Resultatet av detta arbete utgör en del av beslutsunderlaget för

styrelsen och koncernledningen i olika frågor, bland annat med

avseende på hållbarhet och affärsetik.

Utvärdering av styrelsen

Styrelsen genomförde under 2025 den årliga utvärderingen av

sitt arbete under föregående år. Syftet med utvärderingen är att

vidareutveckla styrelsens effektivitet och arbetsmetoder och att

bestämma huvudinriktningen för styrelsens kommande arbete.

Utöver detta fungerar utvärderingen som ett verktyg för att fast-

ställa kraven för den kompetens som behövs i styrelsen, och för att

analysera den kompetens som redan finns i den nuvarande styrelsen.

En sammanfattning av utvärderingen utgör vidare underlag för

valberedningens arbete med att föreslå styrelseledamöter till

årsstämman.

195

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING

Vid genomförandet av den årliga utvärderingen ombads styrelse-

ledamöterna att, utifrån sitt eget perspektiv, fylla i frågeformulär och

bedöma olika områden som rör styrelsens arbete. De områden som

utvärderades för 2025 avsåg bland annat styrelsens sammansättning,

hantering av och fokus på styrelsemöten, styrelsestöd och kommittéer

samt styrelsens hantering av frågor gällande strategiska prioriteringar,

styrning, risk och processer för finansiell rapportering. Områdena

som omfattas av utvärderingen återspeglar utvecklingen av styr-

elsens arbete och Volvokoncernen och prioriteringarna framgent.

Separata utvärderingar genomfördes för styrelsen som helhet,

styrelseordföranden, revisionskommittén, ersättningskommittén och

för Transformation Committee. En sammanfattning av resultatet av

utvärderingen avseende styrelsen som helhet och av styrelsens

ordförande diskuterades av styrelsen, och en sammanfattning av

resultatet av utvärderingen av kommittéerna diskuterades av varje

berörd kommitté.

Ersättning till styrelsens ledamöter

Årsstämman beslutar om de stämmovalda styrelseledamöternas

arvoden. För ytterligare information om styrelsens arvode, som

beslutades av årsstämman 2025 återfinns i årsredovisningens

not 27 ”Personal” i koncernens noter.


Ersättning till styrelsen 2025 (från årsstämman den 2 april 2025)	SEK
Styrelsens ordförande	4.265.000
Ledamot¹	1.280.000
Ordförande i revisionskommittén	648.000
Ledamot i revisionskommittén	351.000
Ordförande i ersättningskommittén	182.000
Ledamot i ersättningskommittén	135.000
Ordförande i Transformation Committee	334.000
Ledamot i Transformation Committee	219.000

1 Med undantag för VD.

Hållbarhetsrelaterade mål i incitamentsprogram

Styrelseledamöter valda av årsstämman erhåller fast arvode för

sina uppdrag (se tabellen ovan för mer information). Den rörliga

ersättningen till koncernchefen och övriga medlemmar i koncern-

ledningen är kopplad till i förväg fastställda och mätbara kriterier,

som kan vara finansiella eller icke-finansiella. Se not 27 i årsredo-

visningen på sidorna 121-125 för mer information om gällande

kriterier.

01-Volvo-Arsredovisning-2025-Corporate-Governance-Report.jpg

196

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING

STYRELSENS KOMMITTÉER

Styrelsen har inrättat kommittéer och styrelsekommittéerna är

revisionskommittén, ersättningskommittén och Transformation

Committee. Valberedningens bedömning av kommittéledamöternas

oberoende framgår ovan under avsnittet ”Oberoendekrav”.

Kommittéerna rapporterar regelbundet resultatet av sitt arbete

genom respektive ordförande till samtliga styrelseledamöter.



	5		Revisionskommitté

Uppgifter

Styrelsen har en revisionskommitté, främst i syfte att utöva tillsyn över

koncernens redovisning och processerna för finansiell rapportering

och hållbarhetsrapportering samt att granska koncernens revisorer.

Revisionskommitténs uppgifter fastställs i kommitténs arbets-

ordning, som antas av styrelsen varje år. Arbetet innefattar bland

annat att förbereda styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten

och integriteten i koncernens finansiella rapportering och hållbarhets-

rapportering genom att granska delårsrapporter, årsredovisning och

koncernredovisning samt utöva tillsyn över rapporteringsprocesser

och väsentliga redovisningsfrågor. Revisionskommittén har även till

uppgift att granska och övervaka juridiska och skattemässiga frågor

inom koncernen inklusive fullgörandet av lagar och föreskrifter, som

kan ha en väsentlig inverkan på den finansiella rapporteringen.

Ytterligare en uppgift för revisionskommittén är att granska och

övervaka bolagets revisorers opartiskhet och självständighet.

Kommittén har också ansvar för att utvärdera såväl interna som

externa revisorers arbete samt i förekommande fall hantera upp-

handlingen av revisorstjänster. Revisionskommittén godkänner

även i förväg vilka andra tjänster än revision som får upphandlas

av bolagets revisorer. Revisionskommittén fastställer vidare riktlinjer

för transaktioner med till Volvo närstående bolag och personer.

Revisionskommittén ska vidare utvärdera kvaliteten, relevansen

och effektiviteten i koncernens system för intern kontroll av den

finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt

avseende internrevision och riskhantering. I revisionskommitténs

arbete med riskhantering ingår att övervaka koncernens över-

gripande processer för riskhantering (se sidorna 60-67 för mer

information), koncernens process för dubbel väsentlighetsanalys

avseende hållbarhetsrapportering och koncernens compliance-

program samt att granska specifika risker, inklusive cyber- och

informationssäkerhetsrisker och efterlevnaden av produktrelaterade

krav. Revisionskommittén fullgör även de uppgifter som i övrigt

åligger en revisionskommitté enligt lag eller dess instruktioner.

Slutligen övervakar revisionskommittén den regulatoriska och

annan utveckling av finansiell rapportering och hållbarhetsstandarder.

Sammansättning och arbete under 2025

Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025

utsågs följande styrelseledamöter till ledamöter i revisionskommittén:

• Eric Elzvik, ordförande i revisionskommittén

• Pär Boman

• Martha Finn Brooks

• Helena Stjernholm

Revisionskommittén träffade de externa revisorerna utan ledningens

närvaro vid två tillfällen under 2025 i samband med kommitté-

mötena. Revisionskommittén har även träffat chefen för intern-

revisionen regelbundet i samband med mötena.

Revisionskommittén och de externa revisorerna diskuterade bland

annat den externa revisionsplanen och synen på riskhantering. Under

2025 höll revisionskommittén tio ordinarie möten och tre extramöten.

Ledamöternas närvaro vid kommittémötena framgår av tabellen på

sidan 197.



	6		Ersättningskommitté

Uppgifter

Styrelsen har en ersättningskommitté i syfte att bereda och besluta

i frågor om ersättning till högre chefer i koncernen. Kommitténs

uppgifter fastställs i kommitténs arbetsordning, som antas av

styrelsen varje år. Uppgifterna omfattar bland annat att lämna

rekommendationer till styrelsen avseende styrelsens beslut om

anställnings- och ersättningsvillkor för koncernchefen i AB Volvo,

principerna för ersättningar, inklusive pensioner och avgångsvederlag,

till övriga medlemmar i koncernledningen, samt principerna för

system beträffande rörlig lön, aktiebaserade incitamentsprogram,

pensioner och avgångsvederlag för andra högre chefer i koncernen.

Ersättningskommittén ska även följa och utvärdera pågående och

under året avslutade program för rörliga ersättningar till ledningen,

tillämpningen av riktlinjerna avseende ersättning för Volvokoncernens

ledning och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer

i koncernen.

Styrelsen ska för varje räkenskapsår upprätta en rapport över den

ersättning som omfattas av riktlinjerna. Ersättningsrapporten ska

innehålla den totala ersättningen, det vill säga både ersättning som

har betalats ut och den som återstår att betalas ut, samt redogöra

för hur sådan ersättning står i relation till riktlinjerna.

Ersättningsrapporten ger också information om ersättningen till

AB Volvos koncernchef. Ersättningsrapporten ska överlämnas till

årsstämman för godkännande.

Sammansättning och arbete under 2025

Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025

utsågs följande styrelseledamöter till ledamöter i

ersättningskommittén:

• Pär Boman, ordförande i ersättningskommittén

• Matti Alahuhta

• Kurt Jofs

Under 2025 höll ersättningskommittén fyra ordinarie möten.

Ledamöternas närvaro vid kommittémötena framgår av tabellen

på sidan 197.

197

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING



	7		Transformation Committee

Uppgifter

Styrelsen har en Transformation Committee som fokuserar på

affärsområdet Volvo Construction Equipments strategiska riktning

och transformation. Kommitténs huvudsakliga syfte är att säkerställa

att Volvo Construction Equipment blir framgångsrika i

transformationen.

Sammansättning och arbete under 2025

Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025

utsågs följande styrelseledamöter till ledamöter i Transformation

Committee:

• Kurt Jofs, ordförande i Transformation Committe

• Matti Alahuhta

• Lars Ask

• Pär Boman

• Therese Koggdal

• Martin Lundstedt

• Helena Stjernholm

Under 2025 höll Transformation Committee fyra ordinarie

möten och ett extramöte. Ledamöternas närvaro vid kommitté-

mötena framgår av tabellen nedan.

Styrelsens sammansättning samt närvaro under möten 1 januari 2025 – 31 december 2025


Ledamot	Styrelse- möten (12 inkl. konsti- tuerande)	Revi- sions- kommit- tén (13)	Ersätt- nings- kommittén (4)	Transfor- mation Committee (5)
Pär Boman	12	13	4	5
Martin Lundstedt	12			5
Matti Alahuhta	12		4	5
Bo Annvik	12
Jan Carlson	12
Eric Elzvik	12	13
Martha Finn Brooks	12	13
Kurt Jofs	12		4	5
Kathryn V. Marinello	12
Martina Merz	12
Helena Stjernholm	12	13		5
Totalt antal möten	12	13	4	5


Ledamot	Styrelse- möten (12 inkl. konsti- tuerande)	Revi- sions- kommit- tén (13)	Ersätt- nings- kommittén (4)	Transfor- mation Committee (5)
Lars Ask, representant för de anställda¹	12			4
Therese Koggdal, representant för de anställda	12			3
Urban Spännar, representant för de anställda	11
Danny Bilger, representant för de anställda	12
Camilla Johansson, representant för de anställda	12
Erik Svensson, representant för de anställda	11
Totalt antal möten	12	13	4	5

1 Lars Ask deltog delvis vid styrelsemötet i mars 2025

198

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING

Styrelsens ledamöter


Styrelseledamöter valda av årsstämman

Pär Boman Styrelseordförande Ordförande i ersättningskommittén Ledamot i revisionskommittén Ledamot i Transformation Committee	Matti Alahuhta Ledamot i ersättningskommittén Ledamot i Transformation Committee	Bo Annvik	Jan Carlson	Eric Elzvik Ordförande i revisionskommittén	Martha Finn Brooks Ledamot i revisionskommittén
Vald
2024	2014	2023	2022	2018	2021
Födelseår
1961	1952	1965	1960	1960	1959
Utbildning
Ingenjörs- och ekonomexamen, Ek dr hc	Civilingenjör, fil dr, Helsinki University of Technology	Civilekonom, Handelshögskolan, Göteborgs universitet	Civilingenjör, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet	Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm	BA Economics and Political Science, Yale University. MBA International Business from Yale School of Management, Yale University
Nuvarande befattningar
Styrelseordförande: Svenska Handelsbanken AB Vice styrelseordförande: AB Industrivärden Styrelseledamot: Skanska AB Övrigt: Styrelseordförande i Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening och Handelsbankens forskningsstiftelser	Styrelseordförande: DevCo Partners Styrelseledamot: Kone Corporation Styrelseledamot (tillsynsstyrelse): Finska Kulturfonden	Verställande direktör och koncernchef: Indutrade AB Styrelseledamot: Indutrade AB	Styrelseordförande: Autoliv Inc. och Telefonaktiebolaget LM Ericsson	Styrelseordförande: Global Connect Group Ordförande i rådgivande styrelse: Deutsche Glasfaser Group Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Landis+Gyr Group AG Övrigt: Senior branschrådgivare till EQT	Medordförande: RMI Styrelseledamot: Constellium Styrelseledamot emeritus: CARE USA
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information
Styrelseordförande: Essity AB och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Verkställande direktör och koncernchef: Svenska Handelsbanken AB	Styrelseordförande: Aalto University, IMD, Finlands Näringsliv EK och finländska Teknologi Industrin Vice styrelseordförande: Metso Outotec Styrelseledamot: ABB Ltd., UPM och British Telecom Verkställande direktör och koncernchef: Kone Corporation Verkställande direktör: Nokia Telecommunications och Nokia Mobile Phones Övrigt: Flertalet chefsbefattningar inom Nokiakoncernen, inklusive Chief Strategy Officer	Verkställande direktör och koncernchef: Haldex Styrelseledamot: SSAB Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Volvo Car Corporation, SKF och Outokumpu	Styrelseordförande: Veoneer Inc. Verkställande direktör och koncernchef: Autoliv Inc och Veoneer Inc. Verkställande direktör: Autoliv Europe, Autoliv Electronics, Saab Combitech och Swedish Gate Array Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Autoliv Group, inklusive vice verkställande direktör Engineering, samt hedersdoktor vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet	Styrelseledamot: Fenix Marine Services och VFS Global Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom ABBs finansfunktion, inklusive Group CFO, CFO för divisionerna Discrete Automation & Motion och Automation Products samt chef för M&A och New Ventures och Corporate Development	Verkställande direktör och koncernchef: Rolled Products och SVP i Alcan Inc. Verkställdande direktör och COO: Novelis Inc. Styrelseledamot: HarleyDavidson, International Paper, Bombardier, Jabil, CARE Enterprise Inc. och privatägda Algeco Scotsman Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Cummins lastbils- och bussverksamhet, inklusive Global VP of Truck and Bus business
Innehav i AB Volvo, eget och närståendes
20.000 B-aktier och 300.000 köpoptioner i B-aktier	146.100 B-aktier	45 A-aktier och 1.757 B-aktier	10.000 B-aktier	7.475 B-aktier	25.500 amerikanska depåbevis kopplade till Volvo B-aktier (ADRs)


Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer
	Lars Ask Representant för de anställda, ordinarie ledamot Ledamot i Transformation Committee Utsedd: 2016 (suppleant 2009-2016) Födelseår: 1959 Huvudsaklig arbetslivs- erfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 1982 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 116 B-aktier	Therese Koggdal Representant för de anställda, ordinarie ledamot Ledamot i Transformation Committee Utsedd: 2024 Födelseår: 1976 Huvudsaklig arbetslivs- erfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 2008 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 1 A-aktier och 6 B-aktier	Urban Spännar Representant för de anställda, ordinarie ledamot Utsedd: 2023 Födelseår: 1967 Huvudsaklig arbetslivs- erfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 1997 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 1.007 A-aktier och 1.790 B-aktier

199

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING


Styrelseledamöter valda av årsstämman

Kurt Jofs Ordförande i Transformation Committee Ledamot i ersättningskommittén	Martin Lundstedt Verkställande direktör och koncernchef	Kathryn V. Marinello	Martina Merz	Helena Stjernholm Ledamot i revisionskommittén Ledamot i Transformation Committee
Vald
2020	2016	2014	2015	2016
Födelseår
1958	1967	1956	1963	1970
Utbildning
Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm	Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola	BA från State University of New York at Albany, MBA & doktorsexamen från Hofstra University	BS från University of Cooperative Education, Stuttgart	Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm
Nuvarande befattningar
Styrelseledamot: Arjeplog Hotel Silverhatten AB	Styrelseordförande: Permobil Holding AB Styrelseledamot: Autoliv Inc., Industrikraft i Sverige AB, Svenskt Näringsliv, Internationella handelskammaren (ICC), Sverige och European Automobile Manufacturers’ Association (ACEA CV BOD) Medlem: European Round Table of Industry (ERT) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)	Styrelseordförande: Concentrix	Styrelseledamot: Robert Bosch GmbH och Umicore	Verkställande direktör och koncernchef: AB Industrivärden Ordförande: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Styrelseledamot: AB Industrivärden, Sandvik AB och Svenskt Näringsliv Medlem: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information
Styrelseordförande: Tieto, Vesper Holding AB och Höganäs AB Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Feal AB Verkställande direktör: Segerström & Svensson och Linjebuss Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Telefonaktiebolaget LM Ericsson, inklusive vice verkställande direktör (med ansvar för Telefonaktiebolaget LM Ericsson´s Networks verksamhet) och ABB	Ordförande: FN:s rådgivande panel för hållbara transporter Verkställande direktör och koncernchef: Scania AB Styrelseledamot: Concentric AB Övrigt: Ledande befattningar inom Scania	Styrelseordförande: Ceridian Corporation och Stream Global Services, Inc. Styrelseledamot: Nielsen, RealPage, General Motors Co., MasterCard US och Ares Acquisition Corporation Verkställande direktör och koncernchef: PODS, Ceridian Corporation, Stream Global Services, Inc. och Hertz Global Holdings Övrigt: Flertalet ledande befattningar på Citibank, Chemical Bank New York (nu JP Morgan Chase), First Bank Systems, First Data Corporation, General Electric (inklusive divisionschef General Electric Financial Assurance Partnership Marketing och divisionschef General Electric Fleet Services) och senior rådgivare för Ares Management, LLC	Verkställande direktör och koncernchef: thyssenkrupp AG Koncernchef: Chassis Brakes International Verkställande direktör: Bosch Closure Systems Styrelseledamot: Siemens AG och Rio Tinto Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Robert Bosch GmbH, inklusive Executive Vice President Sales and Marketing för divisionen Chassis System Brakes kombinerat med ansvar för regionerna Kina och Brasilien samt medlem av ledningsgruppen i Brose Fahrzeugteile GmbH & Co	Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson Other: Partner på private equitybolaget IK Partners, konsult för Bain & Company samt flertalet styrelseuppdrag i onoterade bolag
Innehav i AB Volvo, eget och närståendes
57.941 B-aktier	373.762 B-aktier och 300.000 köpoptioner i B-aktier	10.000 amerikanska depåbevis kopplade till Volvo B-aktier (ADRs)	10.636 B-aktier	8.000 B-aktier


Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer				Styrelsens sekreterare
	Danny Bilger Representant för de anställda, suppleant Utsedd: 2023 Födelseår: 1965 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo mellan 1983–1999 och sedan 2007 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 736 A-aktier och 655 B-aktier	Camilla Johansson Representant för de anställda, suppleant Utsedd: 2016 Födelseår: 1966 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 1997 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 643 A-aktier och 508 B-aktier	Erik Svensson Representant för de anställda, suppleant Utsedd: 2023 Födelseår: 1989 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 2016 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 414 B-aktier		Nina Aresund Styrelsens sekreterare Jur kand. Utsedd: 2023 Födelseår: 1974 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Chef för Legal & Compliance Volvo Construction Equipment, chef för Corporate Legal AB Volvo och Corporate Legal Counsel AB Volvo Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 22.329 B-aktier

200

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING



	8		Revision

Volvos revisorer väljs av årsstämman. Revisorerna genomför en

översiktlig granskning av halvårsrapporten samt reviderar årsredo-

visningen och koncernredovisningen. Revisorerna granskar vidare

bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten, som delar

av den årliga finansiella rapporteringen. Revisorerna rapporterar

resultatet av sin revision genom revisionsberättelsen samt till-

handahåller ett särskilt yttrande om riktlinjerna för ersättningar till

koncernledningen har följts, som de lägger fram för årsstämman.

På årsstämman 2025 omvaldes det registrerade revisionsbolaget

Deloitte AB till revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2026.

Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Fredrik Jonsson.

Information om ersättning som Volvo betalade till revisorerna

återfinns i årsredovisningens not 28 ”Ersättning till revisorer” i

koncernens noter.



	9		Internrevision

Volvos funktion för internrevision, Group Internal Audit, ger

styrelsen samt koncernledningen och den utökade lednings-

gruppen oberoende, riskbaserad och objektiv säkerhet avseende

effektiviteten och ändamålsenligheten i koncernens bolagsstyrning,

riskhantering och kontroll. Group Internal Audit bistår även med

rådgivning från tid till annan. Group Internal Audit stödjer koncernen

i att uppnå sina mål genom att tillämpa ett systematiskt och

disciplinerat tillvägagångssätt för att utvärdera och förbättra

effektiviteten i processerna för riskhantering, kontroll- och

bolagsstyrning.

Group Internal Audit utför internrevisioner inom utvalda fokus-

områden som identifierats genom en oberoende riskbedömning,

vilken involverar viktiga intressenter, underlag från tidigare revisioner

samt från andra kontrollfunktioner, inklusive de externa revisionerna.

Denna revisionsplan är godkänd av revisionskommittén. Därutöver

kan Group Internal Audit utföra särskilda uppdrag som efterfrågas

av ledningen och revisionskommittén. Revisionerna omfattar bland

annat bedömningar av ändamålsenligheten och effektiviteten i

koncernens processer för att kontrollera verksamheten och hantera

risker samt utvärderingar avseende efterlevnaden av policyer och

direktiv.

Chefen för Group Internal Audit rapporterar funktionellt till

revisionskommittén och till den verkställande direktören för AB

Volvo. För den dagliga verksamheten och administrativa uppgifter

rapporterar chefen till bolagsjuristen.

För ytterligare information om den interna kontrollen avseende

den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, se

sidorna 206–207.

201

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING



	10		Styrningsrapporter och organisationsstruktur

Styrdokument

En viktig del i styrningen av koncernen är koncernens policyer och

direktiv, inklusive Koden och policyer som rör investeringar, finans-

iella risker, redovisning, finansiell kontroll och internrevision. Dessa

dokument fastställer enhetliga operationella och finansiella regler för

koncernens verksamhet samt ansvars- och befogenhetsstrukturer.

Organisationsstruktur

Volvokoncernen är uppdelad i fem koncernfunktioner, Trucks

Technology & Industrial (TTI)-divisionen och nio affärsområden.

De fem koncernfunktionerna (Group Finance, Group Legal &

Compliance, Group People & Culture, Group Communication och

Chief Digital Office Organization) har till uppgift att stödja hela

organisationen med expertis inom respektive koncernfunktion,

att utveckla standarder genom policyer, direktiv och riktlinjer samt

att tillhandahålla tjänster och/eller produkter till hela koncernen.

TTI-divisionen etablerades den 1 januari 2026 genom samman-

slagningen av de tre lastbilsdivisionerna:

Group Trucks Technology (GTT), Group Trucks Purchasing (GTP)

och Group Trucks Operations (GTO) och fortsätter att stödja

koncernens lastbilsverksamhet och, inom vissa områden, även andra

affärsområden inom teknologi och tillverkning. Volvokoncernens

affärsverksamhet är organiserad i nio affärsområden: Volvo

Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks, Volvo Construction

Equipment, Volvo Energy, Volvo Bussar, Volvo Penta, Volvo

Financial Services (VFS) och Volvo Autonomous Solutions (VAS).

Därutöver drivs Nova Bus och Proterra som separata juridiska och

operativa enheter inom Volvokoncernen.

För att stödja strategisk och affärsmässig utveckling har varje

affärsområde och TTI-divisionen regelbundna möten (s.k. ”Business

Review Meetings (BRM)”), där viktiga beslut fattas av koncern-

ledningen och den utökade ledningsgruppen. Dessutom säkerställer

tvärfunktionella beslutsforum som People Board, Digital Board,

Product Board, Quality Board, Service Board och Sales and

Operational Planning samarbete och likriktning.

Denna styrningsmodell gör det möjligt för Volvo att dra nytta

av globala resurser inom produktutveckling, inköp och tillverkning

samtidigt som tydligt ledarskap och ansvar bibehålls inom respektive

affärsområde. Målsättningen är enhetliga affärsprinciper som optimerar

resultatutvecklingen och kassaflödesgenereringen på kort och lång

sikt inom alla affärsområden.

Volvokoncernens organisationsstruktur

Per den 1 januari 2026

VD och koncernchef

Head of the office of the

President and CEO

Chief Digital Office Organization

Group Finance

Group People & Culture

Group Legal & Compliance

Group Communication

AFFÄRSOMRÅDEN

Volvo

Lastvagnar

Renault

Trucks

Mack

Trucks

Volvo

Energy

Volvo

Bussar

Volvo

Penta

Volvo

Autonomous

Solutions

Volvo

Financial

Services

BUSINESS UNITS/ENTITIES

TTI

Medlemmar av koncernledningen

Medlemmar av den utökade

ledningsgruppen

Trucks Technology &

Industrial Division

Business Units

Business Entities

202

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING



	11		Koncernledning och utökad ledningsgrupp

Koncernchefen ansvarar för den löpande förvaltningen av Volvo-

koncernens verksamhet och har befogenhet att fatta beslut i frågor

som inte kräver godkännande av AB Volvos styrelse. Koncernchefen

leder Volvokoncernens verksamhet, bland annat genom att vara

ordförande för koncernledningen, den utökade ledningsgruppen,

Lastbilsverksamheten och affärsområdenas samt Trucks Technology

& Industrial (TTI)-divisionens BRM-möten och de tvärfunktionella

forumen.

I den ovan beskrivna operativa styrningsmodellen är koncern-

ledningen och den utökade ledningsgruppen koncernchefens högsta

operativa beslutsforum. Koncernledningen utgörs av cheferna för

koncernfunktionerna, cheferna för affärsområdena Volvo Lastvagnar,

Renault Trucks, Mack Trucks och Volvo Construction Equipment

samt chefen för TTI-divisionen. TTI-divisionen etablerades den

1 januari 2026 genom sammanslagningen av lastbilsdivisionerna

Group Trucks Technology (GTT), Group Trucks Purchasing (GTP)

och Group Trucks Operations (GTO).

Medlemmarna i den utökade ledningsgruppen består av, förutom

medlemmarna i koncernledningen, cheferna för Volvo Bussar, Volvo

Penta, Volvo Autonomous Solutions (VAS) och Volvo Financial

Services (VFS). Samtliga medlemmar i den utökade lednings-

gruppen rapporterar direkt till koncernchefen. Koncernledningen

och den utökade ledningsgruppen sammanträder regelbundet för

att samordna koncernövergripande frågor.

Ersättning till koncernledningen

Årsstämman i AB Volvo ska, åtminstone vart fjärde år, besluta

om riktlinjer för ersättning till koncernledningen, efter förslag från

styrelsen. Information om de riktlinjer som antogs av årsstämman

2023 återfinns i not 27 ”Personal” i koncernens noter i årsredo-

visningen.

Förändringar i koncernledningen och den utökade

ledningsgruppen

Den 18 maj 2025 meddelades att Andrea Fuder, Chief Purchasing

Officer och medlem av Volvos koncernledning sedan 2017, tragiskt

hade gått bort efter en kort tids sjukdom.

Den 27 juni 2025 meddelades att Lars Stenqvist hade beslutat

att lämna sin roll som medlem av Volvos koncernledning och Group

Chief Technology Officer efter nio års tjänstgöring. Han ersattes av

Jens Holtinger, tidigare Executive Vice President Group Trucks

Operations, från och med den 1 september 2025.

Per Ekeblad, CFO för Group Trucks Operations, och Carl-Gunnar

Carlsson, CFO för Group Trucks Purchasing, tjänstgjorde som

tillförordnade chefer för Group Trucks Operations respektive Group

Trucks Purchasing till och med slutet av 2025.

Den 1 oktober 2025 meddelades att Bruno Blin hade beslutat att

lämna sin roll som medlem av Volvos koncernledning och President

Renault Trucks efter tio års tjänstgöring. Han ersattes av Antoine

Duclaux från och med den 1 november 2025.

03-Volvo-Arsredovisning-2025-Corporate-Governance-Report-Intro.jpg

Verkställande direktör och koncernchef Martin

Lundstedt tillsammans med styrelseordföranden Pär

Boman, styrelsen och delar av koncernledningen

under ett besök vid produktionsanläggningen Lehigh

Valley Operations (LVO) i Macungie, Pennsylvania.

203

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING

Hållbarhetsarbete

Hållbarhet är en integrerad del av Volvokoncernens strategi och verk-

samhet, och koncernen tillämpar ett integrerat tillvägagångssätt för

att säkerställa att miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade frågor

beaktas i alla relevanta beslutsprocesser. Ansvaret för hållbarhets-

relaterade frågor följer i stort koncernens allmänna ledningsstruktur.

Medlemmarna i koncernledningen och den utökade lednings-

gruppen hanterar koncernens väsentliga hållbarhetsrelaterade

påverkan, risker och möjligheter som en del av den löpande

styrningen och ledningen av koncernens verksamhet. Koncern-

ledningen är ytterst ansvarig för koncernens huvudsakliga hållbar-

hetspolicyer (om inte annat fastställts av styrelsen) och följer

löpande upp koncernens åtgärder och framsteg. Detta omfattar

bland annat centrala hållbarhetsmål såsom vetenskapliga utsläpps-

mål och arbetsrelaterade mål samt genomförandet av koncernens

complianceprogram.

Varje affärsområde, TTI-divisionen samt respektive koncern-

funktion ansvarar för genomförande och uppföljning av koncernens

strategi, policyer och mål, inklusive hållbarhetsrelaterade mål, inom

sina respektive ansvarsområden. Koncernens Chief Sustainability

Officer ansvarar för att samordna koncernens hållbarhetsarbete och

rapporterar till Executive Vice President Group Communications,

som är medlem av koncernledningen.

På koncernnivå samordnas hållbarhetsarbetet genom tvärfunk-

tionella forum och arbetsgrupper med representanter från TTI-

divisionen och affärsområden, när så är relevant. Dessa forum är

tilldelade specifika ämnen vilka inkluderar:

• Product Board, under ledning av koncernens Chief Technology

Officer, övervakar utvecklingen och implementeringen av

koncernens centrala produktplaner, där klimatrelaterade

möjligheter och risker främst hanteras som ett led i omställningen

till fossilfria transporter.

• People Board, under ledning av Executive Vice President People &

Culture, som fokuserar på viktiga medarbetarrelaterade frågor

såsom utbildning, hälsa och säkerhet, mångfald, inkludering och

talangutveckling.

• Environmental Committee, där representanter för koncernfunk-

tionerna, TTI-divisionen och affärsområden samordnar miljöarbetet

med uppdraget att säkerställa ett effektivt arbete med Volvo-

koncernens miljöpolicy och miljöledningssystem.

• Human Rights Board, under ledning av Executive Vice President

Group Communication och medlemmar ur koncernledningen, som

samordnar implementeringen av koncernens policy och arbete

med mänskliga rättigheter.

För mer information om implementeringen av koncernens håll-

barhetsstrategi och hantering av hållbarhetsrisker och möjligheter,

se hållbarhetsförklaringar, sidorna 144-189.

Hållbarhetsrelaterad riskhantering

Hållbarhetsrelaterade risker ingår i koncernens ERM‑ramverk

och övriga riskhanteringsprocesser. För mer information, se

hållbarhetsförklaringar på sidan 148.

Hållbarhetsrapporteringsrisker och interna kontroller

Koncernens hållbarhetsrapportering omfattas av samma interna

kontrollprocesser som den finansiella rapporteringen, inklusive en

regelbunden bedömning av risker kopplade till rapporterings-

processen. Revision och kontrollprocesser samt tillhörande rutiner

beskrivs i avsnittet Intern kontroll avseende finansiell rapportering

och hållbarhetsrapportering, se sidorna 206-207.

02-Volvo-Arsredovisning-2025-Corporate-Governance-Report-Intro.jpg

Styrelseordföranden Pär Boman och

verkställande direktör och koncernchef

Martin Lundstedt under ett besök i

Macungie, Pennsylvania.

204

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING

Koncernledning



Martin Lundstedt Verkställande direktör och koncernchef	Roger Alm Executive Vice President Volvo Group och President Volvo Lastvagnar	Nina Aresund Executive Vice President Group Legal & Compliance och General Counsel	Mats Backman Executive Vice President Group Finance och CFO	Antoine Duclaux Executive Vice President Volvo Group och President Renault Trucks	Jens Holtinger Executive Vice President Trucks Technology & Industrial Division och Volvo Group Chief Technology Officer
Anställd sedan
2015	1989	2007	2023	2020	1995
Medlem i koncernledningen sedan
2015	2019	2023	2023	2025	2020
Födelseår
1967	1962	1974	1968	1971	1970
Utbildning
Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola		Jur kand.	Civilekonom	Civilingenjör, École des Mines i Paris, och Advanced Executive Program, Kellogg	Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers tekniska högskola
Nuvarande befattningar
Styrelseordförande: Permobil Holding AB Styrelseledamot: Autoliv Inc., Industrikraft i Sverige AB, Svenskt Näringsliv, Internationella handelskammaren (ICC), Sverige och European Automobile Manufacturers’ Association (ACEA CV BOD) Medlem: European Round Table of Industry (ERT) och Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien (IVA))		Sekreterare i AB Volvos styrelse	Styrelseledamot: Gränges AB		Styrelseledamot: Teknikföretagen
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information
Ordförande: FN:s rådgivande panel för hållbara transporter Verkställande direktör och koncernchef: Scania AB Styrelseledamot: Concentric AB Övrigt: Ledande befattningar inom Scania	Senior Vice President Volvo Trucks Europe, Senior Vice President Volvo Group Trucks Northern Europe, President Volvo Group Trucks Latin America, President Volvo Trucks Latin America och Managing Director Volvo Trucks, Region East	Chef för Legal & Compliance Volvo Construction Equipment, chef för Corporate Legal AB Volvo och Corporate Legal Counsel AB Volvo	Operating Partner i Triton, CFO för Autoliv Inc. och, därefter, Veoneer Inc., flertalet ledande befattningar inom Sandvik (bland annat som CFO), Outokumpu, Nordea och Boliden	Senior Vice President Renault Trucks International, Chef för Group Risk Management & Internal Audit AB Volvo, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Holcim och McKinsey	Executive Vice President Group Trucks Technology, Executive Vice President Group Trucks Operations, Senior Vice President Europe & Brazil Manufacturing Group Trucks Operations, Vice President Powertrain Production Skövde Plant, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Volvokoncernen
Innehav i AB Volvo, eget och närståendes
373.762 B-aktier och 300.000 köpoptioner i B-aktier	398 A-aktier och 60.450 B-aktier	22.329 B-aktier	15.000 B-aktier	22.902 B-aktier	45.018 B-aktier

205

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING



Melker Jernberg Executive Vice President Volvo Group och President Volvo Construction Equipment	Diana Niu Executive Vice President Group People & Culture	Scott Rafkin Executive Vice President och Volvo Group Chief Digital Officer	Stephen Roy Executive Vice President Volvo Group och President Mack Trucks	Kina Wileke Executive Vice President Group Communication
Anställd sedan
2018	2005	2001	1996	2008
Medlem i koncernledningen sedan
2018	2019	2020	2023	2018
Födelseår
1968	1966	1969	1963	1974
Utbildning
Civilingenjör maskinteknik	MBA och kandidatexamen i ekonomi	BBA (Bachelors in Business Administration)	BSA (Bachelor of Science in Agriculture) MBA Wake Forest University	Magisterexamen i journalistik
Nuvarande befattningar
				Styrelseledamot: Internationella Handelskammaren (ICC), Sverige
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information
Verkställande direktör och koncernchef: Höganäs AB Övrigt: Executive Vice President, Business Area EMEA på SSAB, Senior Vice President Buses and Coaches på Scania AB, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar på Scania AB	Senior Vice President HR Trucks Asia Pacific, Senior Vice President HR Volvo Construction Equipment, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Telefon- aktiebolaget LM Ericsson	President Volvo Financial Services, CFO Chief Volvo Financial Services, Senior Vice President Global Operations Volvo Financial Services, Senior Vice President Risk Volvo Financial Services, flera ledande befattningar inom Volvo Car Finance North America, och dessförinnan, Business Assurance och Capital Markets Manager Coopers & Lybrand LLC	Styrelseordförande: Association of Equipment Manufactures, CE Sector Övrigt: Regionchef North America, Volvo Construction Equipment och, dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Volvokoncernen, inklusive inom Mack Trucks och koncernens nordamerikanska lastbilsorganisation	Senior Vice President Brand, Communication & Marketing Volvo Penta, Senior Vice President External Corporate Communication Volvo Group, CEO Communication Volvo Group, och dessförinnan, flertalet befattningar inom TV4- Gruppen
Innehav i AB Volvo, eget och närståendes
66.176 B-aktier	97.562 B-aktier	58.633 B-aktier	45.487 B-aktier	344 A-aktier och 38.766 B-aktier

206

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING

Utökade ledningsgruppen



Nils Jaeger President Volvo Autonomous Solutions	Anna Müller President Volvo Penta	Marcio Pedroso President Volvo Financial Services	Anna Westerberg President Volvo Bussar
Medlem i den utökade ledningsgruppen sedan
2020	2023	2020	2021
Födelseår
1969	1967	1968	1975
Nuvarande befattningar
	Styrelseledamot: Alfa Laval AB		Styrelseledamot: Stena AB
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information
President Volvo Financial Services EMEA, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Deere & Company	Senior Vice President Europe North & Central Volvo Trucks, flertalet ledande befattningar på Volvo Trucks, och dessförinnan, Managing Director Ford Motor Company AB	Senior Vice President, Americas, Managing Director Brazil and Chile, och Vice President Latin America Markets på Volvo Financial Services, ytterligare ledande befattningar och särskilda uppdrag inom Volvokoncernen i Amerika och Europa, och dessförinnan, flera ledande befattningar, inom försäkrings- och corporate finance	Styrelseledamot: Munters Group AB Övrigt: Senior Vice President Volvo Group Connected Solutions, President för Volvo Group Venture Capital och Vice President, Product Management Industrial, Volvo Penta, och dessförinnan, Management Consultant, Applied Value Group och Managing Director, Infocandy Group



	12		Intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden

för den interna kontrollen. Syftet med detta avsnitt är att ge aktieägarna

och övriga intressenter en förståelse för koncernens interna kontroll

avseende finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering.

Inledning

Volvo har en intern kontrollfunktion som har till syfte att stödja

ledningen avseende intern kontroll över rapportering, både finansiell-

och hållbarhetsrapportering. Kontrollfunktionens huvudfokus är att

säkerställa efterlevnad av direktiv och policyer och att skapa goda

förutsättningar för kontrollaktiviteter i väsentliga processer rela-

terade till den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapportering.

Detta uppnås genom att stötta ledningen i att skapa och upprätt-

hålla en effektiv kontrollmiljö som täcker riskfaktorer i processer och

kontrollaktiviteter relaterade till finansiell rapportering och hållbar-

hetsrapportering. Revisionskommittén informeras regelbundet om

resultatet av det arbete som funktionen för intern kontroll bedriver

avseende risker och kontrollaktiviteter.

Kontrollmiljö

Grundläggande för koncernens kontrollmiljö är den företagskultur

som har etablerats inom koncernen och i vilken ledare och anställda

verkar i. Volvo arbetar aktivt med kommunikation och utbildning

avseende bolagets värderingar, som beskrivs i Koden, för att säker-

ställa att verksamheten som bedrivs i organisationen kännetecknas

av god etik och integritet och är i enlighet med lag.

Grunden för processen för intern kontroll över den finansiella

rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen bygger på koncernens

riktlinjer, policyer och instruktioner samt organisationens ansvars-

fördelning och befogenhetsstruktur. Styrdokument finns samlade

i Volvo Group Management System, ett koncernövergripande

ledningssystem som bland annat innehåller koncernens

instruktioner, regler och principer.

Riskbedömning

Risker relaterade till den finansiella rapporteringen och hållbarhets-

rapporteringen utvärderas och följs upp av koncernledningen och

den utökade ledningsgruppen samt av styrelsen genom revisions-

kommittén, baserat på ledningens bedömningar, bland annat genom

att identifiera risker som kan anses vara väsentliga, samt genom

de övergripande riskreducerande kontrollerna. Riskbedömningen

baseras på flera kriterier, såsom påverkan på rapporteringen, sanno-

likheten för väsentliga felaktigheter, komplexa och/eller föränderliga

affärsförhållanden samt noggrannhet och fullständighet i data.

Riskerna, tillsammans med övergripande riskreducerande kontroller,

samlas i ett ramverk för intern kontroll av finansiell rapportering och

hållbarhetsrapportering, Volvo Internal Control Standard (VICS).

Kontrollaktiviteter

Styrelsen och dess revisionskommitté, ledningsgrupperna och

andra beslutsorgan inom koncernen utgör övergripande kontroll-

organ. Kontrollaktiviteter som motsvarar de generiska kontrollerna

i VICS‑ramverket är implementerade för att säkerställa att potentiella

fel eller avvikelser i rapporteringen förebyggs, upptäcks och korri-

geras. Exempel på kontrollaktiviteter är validering och godkännande

av data, avstämning av data samt analytisk granskning av rapport-

erad information. Interna kontroller avseende finansiell rapportering

är mer utvecklade än för hållbarhetsrapportering. Under 2025 har

arbete pågått med att formalisera och införa interna kontroller för att

stödja fullständighet, aktualitet och riktighet i data för hållbarhets-

rapporteringen.

207

VOLVOKONCERNEN 2025

BOLAGSSTYRNING

Information och kommunikation

Styrdokument relaterade till finansiell rapportering och hållbar-

hetsrapportering uppdateras och kommuniceras regelbundet från

ledningen till alla berörda medarbetare. Koncernens funktioner

för redovisning och kommunikation övervakar den dagliga interna

rapporteringen, inklusive identifiering och kommunikation av brister

och föreslagna förbättringar i processerna. Dessa integreras i

relevanta operativa funktioner för finansiell rapportering och håll-

barhetsrapportering.

Uppföljning

Det löpande ansvaret för att övervaka risker och kontroller är fördelat

på olika nivåer i organisationen. Group Internal Audit och funktionen

för intern kontroll genomför gransknings- och uppföljningsaktiviteter

i enlighet med vad som beskrivs i inledningen av denna rapport. Mer

specifikt övervakar och samordnar funktionen för intern kontroll

utvärderingsaktiviteter genom ”Volvo Group Internal Control Program”,

i syfte att årligen och systematiskt utvärdera kvaliteten på den interna

kontrollen över den finansiella rapporteringen och hållbarhets-

rapporteringen. En årlig utvärderingsplan upprättas och presenteras

för revisionskommittén. Resultatet av utvärderingsaktiviteterna

rapporteras till redovisningskommittén samt till koncernledningen

och den utökade ledningsgruppen.

Resultat av utvärderingsaktiviteter rapporteras till koncernledningen,

den utökade ledningsgruppen samt till revisionskommittén. Under

2025 har funktionen för intern kontroll avlagt rapport till revisions-

kommittén vid två tillfällen avseende årsplan, uppföljning av utestående

punkter och slutlig bedömning av kontrollmiljön.

Göteborg den 25 februari 2026

AB Volvo (publ)

Styrelsen

208

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Förslag till vinstfördelning


AB Volvo	Kronor
Kvarstående vinstmedel	34.790.790.855,68
Tillkommer nettoresultat för 2025	27.227.477.551,00
Summa fritt eget kapital	62.018.268.406,68
Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande:
	Kronor
Till aktieägarna utdelas 8,50 kronor per aktie och en extra utdelning med 4,50 kronor per aktie, totalt	26.434.877.092,00
Till nästa år överföres	35.583.391.314,68
Summa	62.018.268.406,68

Som avstämningsdag för rätt att erhålla vinstutdelning föreslås

fredagen den 10 april 2026.

Med anledning av att styrelsen föreslår att årsstämman den

8 april 2026 beslutar om en ordinarie utdelning med 8,50 kronor

per aktie och en extra utdelning med 4,50 kronor per aktie, får

styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap 4 §

aktiebolagslagen.

Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna egna

kapital efter föreslagen utdelning. Styrelsen finner även att den

föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de parametrar

som anges i 17 kap 3 § andra och tredje styckena i aktiebolags-

lagen. Styrelsen vill därvid framhålla följande:

Föreslagen utdelning reducerar bolagets soliditet från 58,7% till

47,3% och koncernens soliditet från 27,5 % till 24,4%, beräknat

per 31 december 2025. Styrelsen anser denna soliditet vara betrygg-

ande med beaktande av den bransch koncernen är verksam inom.

Enligt styrelsens uppfattning kommer den föreslagna utdelningen

inte att påverka bolagets och koncernens förmåga att infria sina

betalningsförpliktelser och bolaget och koncernen har god beredskap

att hantera såväl förändringar med avseende på likviditeten som

oväntade händelser.

Styrelsen anser att bolaget och koncernen har förutsättningar att

ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Föreslagen

utdelning förväntas inte att negativt påverka bolagets och koncernens

förmåga att göra ytterligare affärsmässigt motiverade investeringar

i enlighet med styrelsens planer.

Utöver vad som ovan anförts har styrelsen övervägt andra kända

förhållanden vilka kan ha betydelse för bolagets och koncernens

finansiella ställning. Ingen omständighet har därvid framkommit som

gör att föreslagen utdelning inte framstår som försvarlig.

Om årsstämman fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag

kommer 35.583.391.314,68 kronor att återstå av fritt eget kapital,

beräknat per 31 december 2025. Enligt styrelsens bedömning

kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen

utdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art,

omfattning och risker.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredo-

visningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed,

respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med

de internationella redovisningsstandarder som avses i Europa-

parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av

den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings-

standarder, ger en rättvisande bild av företagets respektive

koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen

respektive koncern-förvaltningsberättelsen ger en rättvisande

översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens

verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker

och osäkerhetsfaktorer som företaget respektive de företag som

ingår i koncernen står inför.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar även att håll-

barhetsrapporten har upprättats i enlighet med de Europeiska

standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) såsom de antagits

av EU.


Årsredovisningen är daterad den 25 februari 2026

	Pär Boman Styrelseordförande
Matti Alahuhta Styrelseledamot	Bo Annvik Styrelseledamot	Jan Carlson Styrelseledamot
Eric Elzvik Styrelseledamot	Martha Finn Brooks Styrelseledamot	Kurt Jofs Styrelseledamot
Martin Lundstedt Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot	Kathryn V. Marinello Styrelseledamot	Martina Merz Styrelseledamot
Helena Stjernholm Styrelseledamot	Lars Ask Styrelseledamot	Therese Koggdal Styrelseledamot
	Urban Spännar Styrelseledamot
Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 februari 2026 Deloitte AB
	Fredrik Jonsson Auktoriserad revisor

209

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i AB Volvo (publ)

organisationsnummer 556012-5790

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH

KONCERNREDOVISNINGEN

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo-

visningen för AB Volvo (publ) för räkenskapsåret 2025-01-01–

2025-12-31 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna

144–189 och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 190-207.

Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna

28–143 och 208 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden

rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den

31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde

för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har

upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla

väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella

ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat

och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som

de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen

är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga

delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen

och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern-

redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande

rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i

enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing

(ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa

standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap

och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisors-

förordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det

granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag

eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som

enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för

revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den

aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för

revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen

och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata

uttalanden om dessa områden.

Avsättningar för förluster avseende anspråk från kunder och andra

externa parter - EU:s konkurrensutredning

Riskbeskrivning

I juli 2016 träffade Europeiska Unionen och Volvokoncernen

en uppgörelse avseende anklagelser om konkurrensbrott från

Europeiska Unionen mot bolaget och andra bolag inom lastvagns-

tillverkningsindustrin. Som en följd av förlikningsbeslutet har bolaget

mottagit och kan komma att fortsätta att motta ett väsentligt antal

skadeståndsanspråk från externa parter och kunder avseende

hävdade förluster, direkta eller indirekta, med anledning av det

förfarande som förlikning har ingåtts för.

Redovisningsprinciperna och ledningens kritiska bedömningar för

avsättningar för juridiska tvister beskrivs närmare i not 21 ”Övriga

avsättningar” samt not 24 ”Eventualförpliktelser” till koncern-

redovisningen. Redovisningen och värderingen av avsättningar

eller kvantifiering av eventualförpliktelser som bör upplysas om

för sådana juridiska tvister är komplicerade, kräver involvering

av juridiska experter, och beror på potentiella framtida resultat

av skadeståndsanspråk, vilka i nuläget är osäkra. Med anledning

av denna komplexitet, är värderingen av denna typ av avsättning

eller eventualförpliktelse till stor del påverkad av företagsledningens

slutliga bedömningar och uppskattningar. Per 31 december 2025,

har bolaget inte kunnat tillförlitligt uppskatta beloppet av en sådan

total framtida förpliktelse som skulle kunna uppstå från dessa

anspråk, förutom för de avsättningar som gjorts och som beskrivits

av Volvo.

Granskningsåtgärder

Våra granskningsåtgärder innefattade, men var inte begränsade till:

• Utvärdera utformning och implementation av relevanta interna

kontroller.

• Föra diskussioner med ledningen och granska dokumentationen

för att bedöma hur bolagets ledning och styrelse utvärderat dessa

skadeståndsanspråk och andra frågor som är relevanta för

skadeanspråken.

• Föra diskussioner med bolagets interna juridikavdelning och med

bolagets externa juridiska rådgivare och advokater i syfte att skapa

oss en förståelse för fakta, utveckling och bedömning.

• Granska domstolsbeslut i relevanta jurisdiktioner.

• Granska interna protokoll och dokumentation framtagen för

ledning och styrelse för att fastställa förenligheten i all mottagen

information.

• Utvärdera lämpligheten i bolagets redovisade avsättning.

• Bedöma att erforderliga upplysningar lämnats avseende de

juridiska processerna.

210

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen

och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–27, 144–207

och 215–229. Den andra informationen består också av ersättnings-

rapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisions-

berättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo-

visningen omfattar inte denna information och vi gör inget

uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern-

redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som

identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig

utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern-

redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kun-

skap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om

informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna

information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller

en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har

inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att

de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller

koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som

de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar

även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att

upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen

ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen

av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten.

De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka

förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet

om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte

om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget,

upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ

till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens

ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets

finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida

årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte

innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse

som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av

säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt

ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en

väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå

på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga

om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de

ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredo-

visningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av

årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspek-

tionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar.

Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA

FÖRFATTNINGAR

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har

vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning för AB Volvo (publ) för år 2025-01-01–2025-12-31

samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller

förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget

i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk-

ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar

enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är

oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar

enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner

beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning

innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är

försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens

verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av

moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov,

likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av

bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande

bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att

tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen,

medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i

övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören

ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och

anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för

att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och

för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt

uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med

en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot

eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon

försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot

bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen,

årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

211

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av

bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta,

är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt

med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti

för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid

kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda

ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till disposi-

tioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolags-

lagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av

förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats:

www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning

är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS UTTALANDE OM ESEF-RAPPORTEN

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande

direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen

i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering

(Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden för AB Volvo (publ) för räkenskapsåret

2025-01-01–2025-12-31.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade

kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format

som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18

Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi

är oberoende i förhållande till AB Volvo (publ) enligt god revisorssed

i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa

krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-

enliga som grund för vårt uttalande

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen

(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en

sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören

bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i

allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap.

4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval

av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings-

åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad

i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti

för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed

i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en

sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter

eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare

fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality

Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar

och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller

rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för

yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis

om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör

enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncern-

redovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland

annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i

rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna

kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande

direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransknings-

åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,

men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna

kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamåls-

enligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens

antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av

att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en

avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den

granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida

koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödes-

analys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet

med vad som följer av Esef-förordningen.

212

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

REVISORNS GRANSKNING AV

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på

sidorna 190–207 och för att den är upprättad i enlighet med

årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att

vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning

och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International Standards on

Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna

granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet

med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen

samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredo-

visningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överens-

stämmelse med årsredovisningslagen.

Deloitte AB, utsågs till AB Volvo (publ)s revisor av bolagsstämman

2025-04-02 och har varit bolagets revisor sedan 2018-04-05.

Göteborg den 25 februari 2026

Deloitte AB

Fredrik Jonsson

Auktoriserad revisor

213

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

REVISORNS GRANSKNINGSBERÄTTELSE AV AB VOLVO (PUBL)’S LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORT

Till bolagsstämman i AB Volvo (publ), org nr 556012-5790

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för AB

Volvo (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på

sidorna 144–189 i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet

Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter

som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt

väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket

inbegriper

• om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European Sustainability

Reporting Standards (ESRS),

• om den process som företaget har genomfört för att identifiera rap-

porterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i

hållbarhetsrapporten, och

• efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi-

förordning artikel 8 (EU-taxonomin).

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19

Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets-

rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs

närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls-

enliga som grund för vår slutsats.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets-

rapporten och återfinns på sidorna 1–143, 190–208 samt 216–

229. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret

för denna andra information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna

information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende

denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten

är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och

överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med

hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den

kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen

samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga

felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna

information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller

en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har

inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret

för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap.

12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan

intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer

nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga

felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Övriga upplysningar

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit

föremål för översiktlig granskning enligt FARs rekommendation

RevR 19 och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhets-

rapporten för år 2024 har därmed inte utförts enligt den rekom-

mendationen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om

hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ års-

redovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen

har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns över-

siktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna

rekommendation kräver att vi planerar och utför våra gransknings-

åtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten

är upprättad i enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är

mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig

säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för

ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att

det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir

medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit

identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet

utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on

Quality Management), som kräver att företaget utformar, imple-

menterar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive rikt-

linjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, stand-

arder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra

författningar.

Vi är oberoende i förhållande till AB Volvo (publ) enligt god revisors-

sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt

dessa krav.

214

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag

till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,

bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter

i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller

misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den

interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande

direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma gransk-

ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständig-

heterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den

interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i

första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbar-

hetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra

översiktliga granskningsåtgärder.

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget

har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera

inkluderade, men var inte begränsade till följande:

• Erhålla en förståelse för processen genom att:

• Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den

information som används av företagsledningen, och

• Granska företagets interna dokumentation av sin process

• Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om

den process som implementerats av företaget överensstämmer

med beskrivningen av processen på sidorna 147–150 samt

185–186 i hållbarhetsrapporten

• Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten

inkluderade, men var inte begränsade till följande:

• Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna

kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informations-

systemen som är relevanta för upprättandet av informationen i

hållbarhetsrapporten

• Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom

den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet i

hållbarhetsrapporten också ingår i hållbarhetsrapporten

• Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten

är förenlig med kraven i ESRS

• Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska

granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhets-

rapporten

• Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på stickprov på

utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten

• Genom förfrågningar och analytisk granskning utvärdera metoder,

data och betydelsefulla antaganden som har använts för att göra

uppskattningar i hållbarhetsrapporten är lämpliga och tillämpas

konsekvent

• Våra granskningsåtgärder avseende EU-taxonomin inkluderade

men var inte begränsade till följande:

• Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska

verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU-taxonomin

och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten

• Utvärdera att aktiviteter enligt EU-taxonomin stämmer överens

med de finansiella rapporterna och tillhörande noter

• Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av

omfattning och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och

tekniska granskningskriterier inom ramen för EU-taxonomin

• Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EU-taxonomin

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS

måste styrelsen och verkställande direktören för AB Volvo (publ)

förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden

om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida

aktiviteter av företaget. Faktiska utfall kommer sannolikt att vara

annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som

förväntat.

Göteborg den 25 februari 2026

Deloitte AB

Fredrik Jonsson

Auktoriserad revisor

215

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

216

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Nyckeltal

Volvokoncernen använder nyckeltal i syfte att tillhandahålla värdefull

information till företagsledning, investerare och analytiker vid analys

av koncernens trender och resultatutveckling. Nyckeltalen är inte

definierade av IFRS, om inget annat anges, och kan skilja sig från

liknande mått som används av andra företag och är därför inte alltid

jämförbara. Måtten ska ses som ett komplement till, och inte en

ersättning för, den finansiella information som presenteras i enlighet

med IFRS. Definitioner, avstämningar samt anledning till använd-

ningen av väsentliga nyckeltal presenteras i årsredovisningen. Om

en avstämning inte direkt framgår i de finansiella rapporterna visas

en separat avstämning nedan.

Rörelseresultat, rörelsemarginal, justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal



Definition – rörelseresultat		Anledning till användning – rörelseresultat
Nettoomsättning minskat med samtliga kostnader hänförligt till affärsverksamheten, exklusive finansiella poster och inkomstskatt, även kallat EBIT (Earnings before interest and tax). För avstämning se Volvokoncernens Resultaträkning.		Rörelseresultat är ett mått av resultatet från affärsverksamheten och är en indikation av hur effektivt Volvokoncernen genererar intäkter och hanterar rörelsekostnader.


Definition – rörelsemarginal		Anledning till användning – rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.		Rörelsemarginal mäter den andel av nettoomsättning som återstår efter att kostnader relaterade till affärsverksamheten har täckts. Rörelsemarginalen är ett finansiellt mått för Volvokoncernen. Ett tydligt och enkelt mål för rörelsemarginalen stödjer ansträng- ningarna med att öka lönsamheten i Volvokoncernen genom konjunkturcykeln.


Definition – justerat rörelseresultat		Anledning till användning – justerat rörelseresultat
Rörelseresultat justerat för väsentliga intäkter och kostnader av engångskaraktär.		Justerat rörelseresultat är ett mått av resultatet från ordinarie affärsverksamhet, justerat för poster av engångskaraktär. Det är en indikation av hur effektivt Volvokoncernen genererar intäkter och hanterar rörelsekostnader inom den ordinarie affärsverk- samheten. Poster av engångskaraktär är inte direkt relaterade till den underliggande affärsverksamheten, de uppstår oregelbundet och med begränsad förutsägbarhet. Exempel på väsentliga poster av engångskaraktär är resultat från försäljning av verksamheter, omstruktureringskostnader eller nedskrivningar.


Definition – justerad rörelsemarginal		Anledning till användning – justerad rörelsemarginal
Justerat rörelseresultat i procent av nettoomsättning.		Justerad rörelsemarginal mäter den andel av nettoomsättning som återstår efter att kostnader hänförligt till ordinarie affärs- verksamheten, justerat för poster av engångskaraktär, har täckts.


Rörelseresultat, rörelsemarginal, justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal
2025	Kvartal	Lastbilar	Anläggnings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elim.	Industriverk- samheten	Financial Services	Eliminer- ingar	Volvo- koncernen
Mkr	Kvartal	Lastbilar	Anläggnings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elim.	Industriverk- samheten	Financial Services	Eliminer- ingar	Volvo- koncernen
Nettoomsättning		323.463	81.641	25.072	20.597	6.736	457.509	26.469	-4.795	479.183
Rörelseresultat		28.783	11.436	2.192	3.373	-1.405	44.379	3.869	258	48.506
Övergången till nollutsläppsfordon	2	-3.936	-230	-80	-218	–	-4.464	-47	–	-4.512
Etableringen av joint venture Coretura	2	989	–	–	–	–	989	–	–	989
Avyttring av SDLG	3	–	811	–	–	–	811	–	–	811
	År	-2.947	581	-80	-218	–	-2.665	-47	–	-2.712
Justerat rörelseresultat		31.730	10.856	2.272	3.590	-1.405	47.043	3.916	258	51.218
Rörelsemarginal, %		8,9	14,0	8,7	16,4	–	9,7	–	–	10,1
Justerad rörelsemarginal, %		9,8	13,3	9,1	17,4	–	10,3	–	–	10,7

217

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION


Rörelseresultat, rörelsemarginal, justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal
2024	Kvartal	Lastbilar	Anläggnings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elim.	Industriverk- samheten	Financial Services	Eliminer- ingar	Volvo- koncernen
Mkr	Kvartal	Lastbilar	Anläggnings- maskiner	Bussar	Volvo Penta	Koncern- funktioner och övrigt inkl. elim.	Industriverk- samheten	Financial Services	Eliminer- ingar	Volvo- koncernen
Nettoomsättning		360.610	88.305	24.544	19.852	11.665	504.975	26.982	-5.140	526.816
Rörelseresultat		45.966	12.737	2.433	3.419	-2.357	62.198	4.042	371	66.611
Tidigare meddelad avsättning för tidigt åldrande av en komponent i avgasefterbehandlingssystemet	2	140	–	–	–	–	140	–	–	140
Omstruktureringskostnader avseende den europeiska bussverksamheten	2	–	–	200	–	–	200	–	–	200
Omstruktureringskostnader avseende bussproduktionen i USA för Nova Bus	2	–	–	–	–	372	372	–	–	372
Finansiell påverkan relaterat till avyttringen av Arquus	2	–	–	–	–	181	181	–	–	181
	År	140	–	200	–	553	893	–	–	893
Justerat rörelseresultat		45.826	12.737	2.233	3.419	-2.910	61.305	4.042	371	65.718
Rörelsemarginal, %		12,7	14,4	9,9	17,2	–	12,3	–	–	12,6
Justerad rörelsemarginal, %		12,7	14,4	9,1	17,2	–	12,1	–	–	12,5

Organisk försäljningstillväxt



Definition		Anledning till användning
Organisk försäljningstillväxt är förändringen av årets nettoomsättning, justerat för valutakursförändringar och väsentliga förvärvade och avyttrade verksamheter, i procent av nettoomsättning för föregående år.		Organisk försäljningstillväxt mäter förändringen av netto- omsättningen relaterat till volym, pris- och produktmix, utan effekt från valutakursförändringar och väsentliga förvärvade och avyttrade verksamheter.


Organisk försäljningstillväxt
	Industriverksamheten		Volvokoncernen
Mkr	2025	2024	2025	2024
Nettoomsättning	457.509	504.975	479.183	526.816
Ökning/minskning av årets nettoomsättning	-47.466	-28.294	-47.634	-25.435
Valutakursförändringar	27.743	6.439	29.595	6.962
Väsentliga förvärvade och avyttrade verksamheter	5.022	–	5.022	–
Justerad ökning/minskning av årets nettoomsättning	-14.701	-21.855	-13.017	-18.474
Organisk försäljningstillväxt, %	-2,9	-4,1	-2,5	-3,3

Bruttomarginal



Definition		Anledning till användning
Bruttoresultat (nettoomsättning minskat med kostnad för sålda produkter) i procent av nettoomsättning.		Bruttomarginal mäter den andel av nettoomsättningen som återstår efter att kostnader för sålda produkter har täckts.


Bruttomarginal
	Industriverksamheten		Volvokoncernen
Mkr	2025	2024	2025	2024
Nettoomsättning	457.509	504.975	479.183	526.816
Bruttoresultat	108.258	135.303	116.869	144.049
Bruttomarginal, %	23,7	26,8	24,4	27,3

218

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

EBITDA och EBITDA-marginal



Definition – EBITDA		Anledning till användning – EBITDA
Rörelseresultat före avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar, även kallat EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization).		EBITDA mäter resultatet från ordinarie affärsverksamhet exklusive effekter av finansiering, skatter och ej kassapåverkande poster såsom avskrivningar. Det är en indikation av den underliggande kassagenererande förmågan från ordinarie affärsverksamhet.


Definition – EBITDA marginal		Anledning till användning – EBITDA-marginal
EBITDA i procent av nettoomsättning.		EBITDA-marginal mäter den andel av nettoomsättning som återstår efter att kostnader från ordinarie affärsverksamhet, exklusive effekter av finansiering, skatter och ej kassapåverkande poster såsom avskrivningar har täckts.


EBITDA och EBITDA-marginal
	Industriverksamheten
Mkr	2025	2024
Nettoomsättning	457.509	504.975
Rörelseresultat	44.379	62.198
Avskrivningar produkt- och programvaruutveckling	3.591	3.416
Avskrivningar övriga immateriella anläggningstillgångar	392	697
Avskrivningar materiella anläggningstillgångar	14.589	13.266
Totala avskrivningar	18.573	17.379
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA)	62.951	79.576
EBITDA-marginal, %	13,8	15,8

Avkastning på operativt kapital



Definition		Anledning till användning
Rörelseresultat, 12 månader rullande, i procent av ett vägt genom- snitt av de fyra senaste kvartalsgenomsnitten av operativt kapital. Operativt kapital består av allt kapital som behövs för den dagliga verksamheten, dvs. rörelsekapital och anläggningstillgångar. Operativt kapital exkluderar finansiella räntebärande tillgångar och skulder, pensioner, skattefordringar och skulder relaterade till inkomstskatter och finansiella tillgångar.		Avkastning på operativt kapital, även kallat ROOC (Return on operating capital), mäter hur effektivt Industriverksamheten genererar vinst från kapitalet direkt kopplat till den ordinarie affärsverksamheten, oberoende av finansiering.


Avkastning på operativt kapital
	Industriverksamheten
Mkr	2025	2024
Rörelseresultat	44.379	62.198
Operativt kapital
Immateriella anläggningstillgångar	46.428	44.189
Materiella anläggningstillgångar	119.830	116.797
Andelar i joint ventures och intressebolag	21.111	22.496
Övriga aktier och andelar	1.080	1.089
Varulager	65.104	77.121
Kundfinansieringsfordringar	1.504	2.456
Kundfordringar	29.333	40.005
Övriga fordringar	20.832	26.580
Operativt kapital tillgångar	305.222	330.733
Övriga avsättningar	-25.101	-31.896
Leverantörsskulder	-67.265	-77.607
Övriga skulder	-118.699	-127.251
Operativt kapital skulder	-211.065	-236.754
Operativt kapital, vid periodens slut	94.157	93.979
Viktat genomsnittligt operativt kapital	99.694	88.415
Avkastning på operativt kapital, %	44,5	70,3

219

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Avkastning på sysselsatt kapital



Definition		Anledning till användning
Rörelseresultat plus ränteintäkter och liknande resultatposter, 12 månader rullande, i procent av ett viktat genomsnitt av de senaste fyra kvartalsgenomsnitten av sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital består av totala tillgångar och totala skulder, minus pensionstillgångar och -skulder, obligationslån, övriga lån och interna finansierings- skulder, samt orealiserade vinster och förluster från finansiella instrument.		Avkastning på sysselsatt kapital, även kallat ROCE (Return on capital employed), är ett finansiellt mått som används för att mäta Industriverksamhetens effektivitet i att generera vinst från sitt kapital, oberoende av finansiering.


Avkastning på sysselsatt kapital
	Industriverksamheten
Mkr	2025	2024
Rörelseresultat	44.379	62.198
Ränteintäkter och liknande resultatposter	2.167	3.060
Rörelseresultat samt ränteintäkter och liknande resultatposter	46.546	65.258
Sysselsatt kapital
Totala tillgångar	401.461	451.684
Minus: Pensionstillgångar, netto	-1.828	-2.115
Minus: Orealiserade finansiella instrument vinster (främst övriga fordringar)	-6.713	-4.741
Sysselsatt kapital tillgångar	392.921	444.829
Totala skulder	-250.448	-278.154
Minus: Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	8.604	12.606
Minus: Obligationslån, Övriga lån och Interna finansieringsskulder	21.670	21.681
Minus: Orealiserade finansiella instrument förluster (övriga skulder)	727	1.124
Sysselsatt kapital skulder	-219.446	-242.742
Sysselsatt kapital, vid periodens slut	173.474	202.087
Viktat genomsnittligt sysselsatt kapital	184.159	182.340
Avkastning på sysselsatt kapital, %	25,3	35,8

Avkastning på eget kapital



Definition		Anledning till användning
Periodens resultat, 12 månader rullande, i procent av ett vägt genomsnitt av de senaste fyra kvartalsgenomsnitten av eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare, exklusive innehav utan bestämmande inflytande.		Avkastning på eget kapital, även kallat ROE (Return on Equity) är ett finansiellt mål för Financial Services. Ett tydligt och enkelt mål för avkastning på eget kapital stödjer ansträngningarna med att öka lönsamheten i Volvokoncernen genom konjunkturcykeln.


Avkastning på eget kapital
	Financial Services		Volvokoncernen
Mkr	2025	2024	2025	2024
Periodens resultat	2.853	2.949	34.707	50.576
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare, vid periodens slut	27.464	23.831	178.395	194.049
Viktat genomsnittligt eget kapital	27.416	22.604	181.495	177.737
Avkastning på eget kapital, %	10,4	13,0	19,1	28,5

Soliditet



Definition		Anledning till användning
Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.		Soliditet visar andelen av Volvokoncernens tillgångar som är finan- sierade av eget kapital och indikerar långsiktig betalningsförmåga.


Soliditet
	Industriverksamheten		Financial Services		Volvokoncernen
Mkr	2025	2024	2025	2024	2025	2024
Totalt eget kapital	151.013	173.530	27.464	23.831	178.477	197.361
Totala tillgångar	401.461	451.684	274.699	297.830	648.590	714.564
Soliditet, %	37,6	38,4	10,0	8,0	27,5	27,6

220

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter, netto



Definition		Anledning till användning
Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter för nya produkter och mjukvaror, med avdrag för avskrivningar på tillgångar i bruk.		Kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader förväntas ge framtida ekonomiska fördelar genom nya produkter och tekniker, och ger insikt i Volvokoncernens innovation och potentiella tillväxt. Kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader netto visar effekten på rörelseresultatet.


Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter, netto
	Volvokoncernen
Mkr	2025	2024
Kapitalisering	7.553	4.262
Avskrivning	-3.527	-3.310
Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter, netto	4.026	951

Penetrationsgrad



Definition		Anledning till användning
Andelen enheter som finansieras av Financial Services i procent av totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader där finansiering erbjuds.		Penetrationsgraden är ett mått på i vilken utsträckning Financial Services (VFS) fångar försäljning genom finansiella erbjudanden. Den visar hur stor andel av Volvokoncernens försäljning som VFS finansierar på de marknader där VFS är verksamt. Det är strate- giskt viktigt vid analys och uppföljning av tillväxtpotential, marknads- jämförelser, konkurrentanalyser samt effekterna av kommersiella aktiviteter på marknaderna.


Penetrationsgrad
	Financial Services
Antal enheter	2025	2024
Antal finansierade enheter	66.682	65.250
Antal sålda enheter med erbjudande om finansiering	222.068	224.225
Penetrationsgrad, %	30	29

Finansiell nettoställning



Definition		Anledning till användning
Finansiell nettoställning inkluderar likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande finansiella fordringar med avdrag för räntebärande skulder, leasingskulder samt avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Finansiell nettoställning presenteras även exklusive avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder. För avstämning se tabell Finansiell nettoställning, vilken presenteras efter Volvokoncernens balansräkning.		Finansiell nettoställning i Industriverksamheten är ett finansiellt mål för Volvokoncernen. En skuldfri balansräkning i Industri- verksamheten, exklusive pensions- och leasingskulder, möjliggör för Volvokoncernen att bättre hantera konjunkturcyklerna i en kapitalintensiv bransch och att säkerställa konkurrenskraftiga upplåningskostnader för Financial Services-verksamheten.

Operativt kassaflöde



Definition		Anledning till användning
Operativt kassaflöde i Industriverksamheten inkluderar kassaflöde från den löpande verksamheten och kassaflöde från investeringar och försäljningar av immateriella och materiella tillgångar. För avstämning se Volvokoncernens kassaflödesanalys.		Operativt kassaflöde i Industriverksamheten mäter hur mycket likvida medel som har genererats av ordinarie affärsverksamhet, inklusive investeringar och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar.

221

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

11-årsöversikt

I 11-årsöversikten är redovisningen baserad på IFRS. Respektive år redovisas med då gällande generellt accepterade redovisningsprinciper.

Tidigare år räknas inte om när nya principer införs.


Koncernens resultaträkning
Mkr	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Nettoomsättning	479.183	526.816	552.764	473.479	372.216	338.446	431.980	390.834	334.748	301.914	312.515
Kostnad för sålda produkter	-362.314	-382.767	-403.443	-361.741	-282.463	-259.319	-326.895	-303.478	-254.581	-231.602	-240.653
Bruttoresultat	116.869	144.049	149.321	111.737	89.753	79.127	105.085	87.357	80.167	70.312	71.862
Forsknings- och utvecklingskostnader	-26.242	-30.957	-26.645	-22.526	-18.027	-16.798	-18.539	-15.899	-16.098	-14.631	-15.368
Försäljningskostnader	-32.820	-34.688	-33.675	-29.044	-23.959	-26.510	-33.037	-30.890	-28.582	-26.867	-27.694
Administrationskostnader	-7.229	-7.801	-7.356	-5.880	-4.870	-4.621	-5.901	-5.798	-5.642	-5.121	-5.769
Övriga rörelseintäkter och kostnader	-430	-1.844	-12.280	-7.374	246	-5.459	-221	-2.273	-1.061	-3.135	-4.179
Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag	-1.630	-2.166	-2.568	-1.333	-54	1.749	1.859	1.948	1.407	156	-143
Resultat från övriga aktieinnehav	-12	18	-14	132	-15	-3	285	33	135	112	4.609
Rörelseresultat	48.506	66.611	66.784	45.712	43.074	27.484	49.531	34.478	30.327	20.826	23.318
Ränteintäkter och liknande resultatposter	1.909	2.688	2.690	1.008	358	299	320	199	164	240	257
Räntekostnader och liknande resultatposter	-1.819	-1.592	-1.167	-1.205	-1.167	-1.349	-1.674	-1.658	-1.852	-1.847	-2.366
Övriga finansiella intäkter och kostnader	-1.204	-497	-1.581	-437	926	-518	-1.345	-870	-385	11	-792
Resultat efter finansiella poster	47.391	67.210	66.726	45.077	43.190	25.917	46.832	32.148	28.254	19.230	20.418
Inkomstskatter	-12.685	-16.634	-16.794	-12.108	-9.947	-5.843	-10.337	-6.785	-6.971	-6.008	-5.320
Periodens resultat	34.707	50.576	49.932	32.969	33.243	20.074	36.495	25.363	21.283	13.223	15.099
Hänförligt till:
AB Volvos aktieägare	34.456	50.389	49.825	32.722	32.787	19.318	35.861	24.897	20.981	13.147	15.058
Innehav utan bestämmande inflytande	251	186	107	247	456	755	635	466	302	75	41


Resultaträkning Industriverksamheten
Mkr	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Nettoomsättning	457.509	504.975	533.269	459.703	361.062	326.472	418.361	378.320	323.809	291.459	303.582
Kostnad för sålda produkter	-349.251	-369.672	-391.576	-354.682	-277.048	-252.933	-319.055	-296.109	-248.382	-225.797	-236.311
Bruttoresultat	108.258	135.303	141.693	105.021	84.013	73.539	99.306	82.210	75.428	65.662	67.271
Forsknings- och utvecklingskostnader	-26.242	-30.957	-26.645	-22.526	-18.027	-16.798	-18.539	-15.899	-16.098	-14.631	-15.368
Försäljningskostnader	-29.645	-31.245	-30.380	-26.066	-21.575	-24.284	-30.483	-28.642	-26.495	-24.946	-25.857
Administrationskostnader	-7.213	-7.784	-7.342	-5.867	-4.859	-4.611	-5.887	-5.756	-5.602	-5.081	-5.728
Övriga rörelseintäkter och kostnader	874	-971	-11.687	-4.498	300	-3.673	230	-1.828	-640	-2.531	-3.473
Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag	-1.630	-2.166	-2.568	-1.333	-54	1.749	1.859	1.948	1.407	156	-143
Resultat från övriga aktieinnehav	-24	18	-9	132	-15	-4	285	33	135	112	4.610
Rörelseresultat	44.379	62.198	63.063	44.862	39.783	25.919	46.771	32.067	28.135	18.740	21.312

222

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION


Koncernens balansräkning
Mkr	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Immateriella anläggningstillgångar	46.559	44.340	42.512	41.544	37.070	34.577	36.668	38.104	35.893	37.916	36.416
Fastigheter, maskiner och inventarier	83.829	79.629	68.449	63.162	54.405	49.113	53.496	55.673	53.348	55.875	53.618
Tillgångar i operationell leasing	40.485	45.501	41.910	43.518	39.969	37.962	43.326	43.103	37.166	34.693	32.531
Aktier och andelar	22.217	23.603	20.039	22.188	21.225	13.436	13.113	11.875	11.225	12.420	12.050
Varulager	65.963	78.359	76.863	75.689	63.916	47.625	56.644	65.783	52.701	48.287	44.390
Fordringar i kundfinansierings- verksamhet	234.098	257.282	232.203	193.928	151.504	128.531	142.982	126.927	109.378	110.821	102.583
Räntebärande fordringar	8.449	7.702	6.170	7.466	3.702	5.880	2.743	3.393	3.501	2.393	2.938
Övriga fordringar	73.487	92.378	90.548	97.590	81.772	73.982	81.432	82.509	72.961	70.814	61.932
Likvida medel	73.503	85.389	83.415	83.979	62.293	85.419	61.660	47.093	36.270	25.172	24.393
Tillgångar som innehas för försäljning	–	381	11.960	–	–	34.296	32.773	203	51	525	3.314
Tillgångar	648.590	714.564	674.068	629.064	515.856	510.821	524.837	474.663	412.494	398.916	374.165
Eget kapital¹	178.477	197.361	180.739	166.236	144.118	148.142	141.678	125.831	109.011	97.764	85.610
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	8.669	12.706	11.219	8.745	12.177	18.430	19.988	16.482	14.476	14.669	13.673
Övriga avsättningar	25.261	31.983	32.602	30.987	28.095	27.335	30.835	32.165	25.477	26.408	27.207
Räntebärande skulder	248.059	263.607	236.791	210.948	153.624	153.424	157.752	135.857	127.676	141.048	132.607
Övriga skulder	188.123	208.895	204.559	212.148	177.842	152.204	164.171	164.328	135.854	118.879	114.495
Skulder som innehas för försäljning	–	13	8.157	–	–	11.286	10.413	–	–	148	573
Eget kapital och skulder	648.590	714.564	674.068	629.064	515.856	510.821	524.837	474.663	412.494	398.916	374.165
¹varav innehav utan bestämmande inflytande	83	3.312	2.948	3.519	3.073	2.847	3.083	2.452	1.941	1.703	1.801
Ställda säkerheter	22.761	14.994	7.924	3.582	6.742	14.960	21.220	15.988	12.791	10.592	9.428
Eventualförpliktelser	14.447	16.969	15.907	18.201	17.971	13.832	13.732	14.247	15.242	16.056	15.580


Balansräkning Industriverksamheten
Mkr	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Immateriella anläggningstillgångar	46.428	44.189	42.378	41.471	36.971	34.423	36.467	37.889	35.716	37.768	36.314
Fastigheter, maskiner och inventarier	83.758	79.571	68.393	63.112	54.356	49.045	53.411	55.631	53.308	55.812	53.554
Tillgångar i operationell leasing	36.072	37.226	35.154	34.109	32.150	29.460	33.794	32.700	24.051	22.752	20.616
Aktier och andelar	22.191	23.585	20.020	22.169	21.209	13.421	13.095	11.866	11.215	12.409	12.042
Varulager	65.104	77.121	75.958	75.382	63.715	47.273	56.080	65.366	52.231	48.080	44.194
Fordringar i kundfinansierings- verksamhet	1.504	2.456	2.632	3.031	2.537	1.695	1.570	1.560	1.358	1.698	11
Räntebärande fordringar	8.462	9.225	6.189	12.918	3.723	6.301	4.916	3.882	4.966	4.415	3.738
Övriga fordringar	69.925	97.208	98.176	103.481	96.758	84.413	99.082	101.347	85.822	75.759	68.223
Likvida medel	68.017	80.723	78.947	76.098	59.603	82.186	57.675	43.907	32.447	20.875	21.210
Tillgångar som innehas för försäljning	–	381	11.960	–	–	29.362	28.427	203	51	525	3.314
Tillgångar	401.461	451.684	439.807	431.771	371.022	377.579	384.517	354.351	301.165	280.093	263.216
Eget kapital	151.013	173.530	159.119	147.439	129.619	135.127	127.150	113.144	97.790	86.579	75.151
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	8.604	12.606	11.138	8.690	12.095	18.282	19.850	16.374	14.391	14.608	13.621
Övriga avsättningar	25.101	31.896	32.511	28.485	24.918	23.794	27.055	28.476	22.680	22.545	23.936
Räntebärande skulder	21.670	21.681	19.641	29.735	19.919	35.017	32.326	25.328	27.001	33.944	32.562
Övriga skulder	195.073	211.958	209.239	217.422	184.471	158.721	172.209	171.029	139.303	122.269	117.374
Skulder som innehas för försäljning	–	13	8.157	–	–	6.638	5.927	–	–	148	573
Eget kapital och skulder	401.461	451.684	439.807	431.771	371.022	377.579	384.517	354.351	301.165	280.093	263.216

223

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION


Koncernens kassaflödesanalys
Mdr kr	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Rörelseresultat	48,5	66,6	66,8	45,7	43,1	27,5	49,5	34,5	30,3	20,8	23,3
Avskrivningar	23,5	22,5	21,2	20,7	18,7	20,6	20,6	18,4	16,9	16,7	16,8
Övriga ej kassapåverkande poster	1,9	2,8	13,8	7,0	-1,0	1,2	-2,8	9,7	1,4	-0,4	-0,5
Förändringar i rörelsekapital	-17,1	-28,3	-55,8	-28,7	-17,5	-13,7	-18,2	-23,7	-4,7	-13,9	-9,0
Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag	0,2	0,2	0,1	0,1	0,8	1,1	0,5	–	–	–	–
Finansiella poster och inkomstskatt	-11,4	-17,3	-19,5	-11,6	-10,4	-5,0	-10,1	-7,7	-6,3	-5,7	-4,6
Kassaflöde från den löpande verksamheten	45,6	46,4	26,7	33,2	33,6	30,6	39,0	31,2	37,6	17,5	25,9
Investeringar i im-/materiella anläggningstillgångar	-26,1	-18,4	-18,4	-16,7	-12,5	-8,8	-12,0	-10,7	-7,7	-9,5	-8,8
Investeringar i leasingtillgångar	–	–	-10,3	-9,2	-9,3	-8,6	-10,0	-10,1	-11,5	-10,8	-10,5
Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar	0,7	0,5	5,7	5,6	5,8	6,3	7,4	6,2	5,4	9,0	6,0
Förvärv och försäljningar av aktier och andelar, netto	-2,1	-4,9	-1,2	-0,9	-7,4	-0,5	0,1	1,0	2,2	0,2	-2,0
Förvärv och försäljningar av verksamheter, netto	0,8	-0,6	-2,4	-0,1	22,0	0,4	1,3	-0,2	0,9	1,4	0,4
Räntebärande fordringar inklusive kortfristiga placeringar, netto	-0,7	-0,7	-0,3	-0,2	-0,1	1,1	-1,0	0,1	1,6	2,5	3,6
Kassaflöde efter nettoinvesteringar	18,1	22,3	-0,2	11,8	32,2	20,7	24,9	17,4	28,5	10,4	14,5
Nettoförändring av lån	12,3	14,8	31,0	34,0	-7,0	7,3	9,3	1,9	-9,0	-2,2	-13,2
Utdelning till AB Volvos aktieägare	-37,6	-36,6	-28,5	-26,4	-49,8	–	-20,3	-8,6	-6,6	-6,1	-6,1
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	–	–	-0,5	–	-0,6	-0,8	–	–	–	-0,2	–
Övrigt	-0,1	-0,1	-0,1	–	-0,1	-0,1	0,2	–	–	–	–
Förändring av likvida medel exkl. valutakursförändringar	-7,3	0,4	1,7	19,2	-25,4	27,1	14,0	10,7	12,8	1,9	-4,8
Effekt av valutakursförändringar på likvida medel	-4,5	1,4	-2,2	2,5	2,3	-3,4	0,5	0,1	-0,7	1,0	-0,4
Förändring av likvida medel	-11,8	1,8	-0,6	21,8	-23,1	23,7	14,5	10,8	12,1	2,9	-5,2


Operativt kassaflöde Industriverksamheten
Mdr kr	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Rörelseresultat	44,4	62,2	63,0	44,9	39,8	25,9	46,8	32,1	28,1	18,7	21,3
Avskrivningar	18,6	17,4	16,2	15,9	14,3	15,9	15,8	13,8	12,6	12,6	12,6
Övriga ej kassapåverkande poster	0,3	1,7	12,7	3,4	-1,4	-0,8	-3,6	8,9	0,9	-1,1	-1,1
Förändringar i rörelsekapital	-5,9	-2,4	-10,2	-2,5	-2,3	-11,0	-0,5	-11,0	-0,2	-14,7	-1,9
Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag	0,2	0,2	0,1	0,1	0,8	1,1	0,5	–	–	–	–
Finansiella poster och inkomstskatt	-10,3	-15,9	-18,3	-10,3	-9,5	-4,2	-9,5	-7,5	-5,6	-5,6	-4,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten	47,3	63,1	63,4	51,4	41,7	25,9	49,0	36,4	35,8	9,9	26,7
Investeringar i im-/materiella anläggningstillgångar	-26,1	-18,3	-18,3	-16,6	-12,5	-8,7	-11,9	-10,7	-7,7	-9,4	-8,8
Investeringar i leasingtillgångar	–	–	–	–	–	–	-0,1	–	-0,1	-0,1	-0,3
Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar	0,7	0,5	0,7	0,6	0,4	1,4	1,4	0,9	0,4	3,2	0,7
Operativt kassaflöde	21,8	45,3	45,8	35,3	29,4	18,5	38,3	26,6	28,4	3,5	18,3

224

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION


Nyckeltal
	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Bruttomarginal, %¹	23,7	26,8	26,6	22,8	23,3	22,5	23,7	21,7	23,3	22,5	22,2
Forsknings- och utvecklingskostnader i % av nettoomsättning¹	5,7	6,1	5,0	4,9	5,0	5,1	4,4	4,2	5,0	5,0	5,1
Försäljningskostnader i % av nettoomsättning¹	6,5	6,2	5,7	5,7	6,0	7,4	7,3	7,6	8,2	8,6	8,5
Administrationskostnader i % av nettoomsättning¹	1,6	1,5	1,4	1,3	1,3	1,4	1,4	1,5	1,7	1,7	1,9
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA), Mkr¹	62.951	79.576	79.237	60.790	54.080	41.847	62.568	45.858	40.732	31.373	33.886
EBITDA-marginal, %¹	13,8	15,8	14,9	13,2	15,0	12,8	15,0	12,1	12,6	10,8	11,2
Kapitaliserad forskning och utveckling, netto, Mkr	4.026	951	2.021	2.072	552	-385	1.006	791	-876	90	-550
Avkastning på sysselsatt kapital från Industri- verksamheten, %	25,3	35,8	36,7	27,4	25,3	14,7	28,4	22,4	—	—	—
Avkastning på rörelsekapital från Industriverksamheten, %	44,5	70,3	71,3	50,8	51,9	29,4	52,3	39,0	32,5	21,5	25,0
Avkastning på eget kapital, %	19,1	28,5	28,7	20,7	23,4	13,8	27,0	21,3	20,8	14,9	18,4
Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, Mkr¹	63.040	85.871	83.407	73.897	66.227	74.691	62.596	43.926	26.339	-1.151	349
Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, Mkr¹	48.405	67.238	66.687	61.303	50.356	50.959	37.267	29.101	12.200	-15.679	-13.237
Soliditet, %	27,5	27,6	26,8	26,4	27,9	29,0	27,0	26,5	26,4	24,5	22,9
Soliditet Industri- verksamheten, %	37,6	38,4	36,2	34,1	34,9	35,8	33,1	31,9	32,5	30,9	28,6

1 Avser Industriverksamheten.


Tillsvidareanställda¹ vid årets slut
Antal	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Lastbilar	58.113	58.458	55.607	54.046	50.974	56.483	59.142	58.891	55.026	52.154	54.668
Anläggningsmaskiner	10.638	14.193	15.028	14.797	13.847	13.404	13.756	13.419	12.788	13.397	13.889
Bussar	5.371	4.988	5.637	5.325	5.117	6.608	8.324	8.178	7.943	7.353	7.270
Volvo Penta	2.202	2.180	2.167	2.022	1.832	1.798	1.800	1.713	1.622	1.530	1.470
Koncernfunktioner och övrigt	10.091	9.937	10.697	9.900	9.224	7.688	8.015	8.527	8.362	8.277	9.827
Financial Services	1.583	1.616	1.599	1.596	1.546	1.511	1.538	1.401	1.363	1.328	1.340
Volvokoncernen	87.998	91.372	90.735	87.686	82.540	87.492	92.575	92.129	87.104	84.039	88.464


Tillsvidareanställda¹ vid årets slut
Antal	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Sverige	26.092	25.660	24.361	22.964	21.022	20.598	21.094	20.887	19.965	19.235	20.412
Europa, exklusive Sverige	25.921	25.905	28.205	28.056	27.378	27.678	29.033	28.807	27.596	26.955	27.662
Nordamerika	19.085	19.943	18.624	17.815	16.956	15.559	17.750	17.845	15.882	14.245	15.534
Sydamerika	6.951	7.037	6.964	6.665	5.860	5.448	5.466	5.228	4.774	4.762	5.380
Asien	7.452	10.618	10.318	9.990	9.305	16.121	16.863	16.888	16.526	16.469	17.046
Afrika och Oceanien	2.497	2.209	2.263	2.196	2.019	2.088	2.369	2.474	2.361	2.373	2.430
Volvokoncernen	87.998	91.372	90.735	87.686	82.540	87.492	92.575	92.129	87.104	84.039	88.464

1 Exklusive konsulter och tillfälligt anställda.

225

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION


Leveranser
Antal	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Lastbilar
Tunga lastbilar (>16 ton)	173.193	183.661	198.383	197.249	170.295	140.652	201.092	193.886	171.963	158.025	176.589
Medeltunga lastbilar (7–16 ton)	11.549	15.567	18.863	15.475	13.907	10.736	12.700	14.065	14.331	15.691	14.749
Lätta lastbilar (<7 ton)	18.169	20.149	29.026	19.834	18.256	15.453	18.977	18.539	16.108	16.708	16.137
Varav helektriska	4.006	3.717	3.523	1.211	371	67	–	–	–	–	–
Totalt Lastbilar	202.911	219.377	246.272	232.558	202.458	166.841	232.769	226.490	202.402	190.424	207.475
Anläggningsmaskiner
Större anläggningsmaskiner	38.158	42.364	45.494	58.110	73.144	65.959	64.558	62.143	48.139	33.054	–
Kompakta anläggningsmaskiner	13.476	13.679	14.570	22.799	26.727	27.802	22.327	20.511	15.988	11.252	–
Varav helektriska	2.746	2.067	895	598	321	12	–	–	–	–	–
Totalt Anläggningsmaskiner	51.634	56.043	60.064	80.909	99.871	93.761	86.885	82.654	64.127	44.306	–
Volvo Penta
Marinmotorer	10.604	11.733	16.858	17.924	17.149	14.842	18.135	20.006	19.565	18.016	19.503
Industrimotorer	28.939	23.918	27.479	27.360	24.839	20.444	21.324	28.499	21.432	19.251	18.635
Varav helektriska	54	113	104	24	39	–	–	–	–	–	–
Totalt Volvo Penta	39.543	35.651	44.337	45.284	41.988	35.286	39.459	48.505	40.997	37.267	38.138


Antal		2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Lastbilar	Europa	105.664	106.981	129.016	113.245	98.600	79.814	104.145	110.349	105.432	97.909	86.448
	Nordamerika	48.408	56.931	60.782	56.535	47.629	32.056	62.308	53.877	37.941	39.193	64.507
	Sydamerika	23.991	29.629	22.036	31.958	28.718	17.684	23.729	16.146	11.073	9.442	11.069
	Asien	15.877	15.817	21.991	19.066	17.842	27.009	29.435	32.276	35.476	31.502	31.979
	Afrika och Oceanien	8.971	10.019	12.447	11.754	9.669	10.278	13.152	13.842	12.480	12.378	13.472
	Totalt	202.911	219.377	246.272	232.558	202.458	166.841	232.769	226.490	202.402	190.424	207.475
	Varav helelektriska	4.006	3.717	3.523	1.211	371	67	–	–	–	–	–
Anläggnings- maskiner	Europa	11.896	10.694	16.278	16.767	20.453	15.762	21.420	19.567	17.519	14.700	12.539
Anläggnings- maskiner	Nordamerika	5.701	7.116	9.549	7.663	6.217	5.025	7.278	7.218	5.685	5.105	5.710
	Sydamerika	2.415	2.381	2.271	4.875	4.263	2.335	2.004	2.023	1.372	1.175	2.036
	Asien	28.094	32.567	28.073	48.153	65.635	68.232	53.664	50.716	36.254	21.072	22.339
	Afrika och Oceanien	3.528	3.285	3.893	3.451	3.303	2.406	2.519	3.130	3.297	2.254	2.094
	Totalt	51.634	56.043	60.064	80.909	99.871	93.760	86.885	82.654	64.127	44.306	44.718
	Varav helelektriska	2.746	2.067	895	598	321	12	–	–	–	–	–
Bussar	Europa	1.104	1.270	1.476	1.424	1.388	1.565	2.350	2.142	2.645	2.676	2.431
	Nordamerika	1.868	1.853	1.590	1.134	1.118	1.644	3.084	2.796	2.973	2.659	2.398
	Sydamerika	1.116	1.395	1.043	1.957	726	1.152	1.917	973	784	1.149	1.415
	Asien	815	777	875	819	585	1.097	1.465	1.451	2.186	1.849	1.656
	Afrika och Oceanien	1.102	979	789	481	705	797	915	1.064	805	1.220	925
	Totalt	6.005	6.274	5.773	5.815	4.522	6.215	9.731	8.426	9.393	9.553	8.825
	Varav helelektriska	511	330	363	240	211	223	–	–	–	–	–
	Varav hybrider	–	69	165	127	232	83	–	–	–	–	–

226

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION


Redovisning per rörelsesegment
Nettoomsättning
Mkr		2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Lastbilar	Europa	157.288	165.594	175.203	137.177	107.798	92.127	112.125	111.237	99.642	91.468	83.767
	Nordamerika	89.279	105.546	107.975	92.582	65.308	52.038	85.731	70.233	52.405	51.849	73.017
	Sydamerika	34.179	44.182	36.897	38.254	23.569	15.830	23.753	16.021	12.789	10.613	11.624
	Asien	24.711	25.019	30.617	23.988	21.359	35.441	37.610	36.664	36.998	33.464	31.589
	Afrika och Oceanien	18.007	20.268	22.356	18.535	12.846	12.826	17.427	16.203	14.646	13.256	13.982
	Totalt	323.463	360.610	373.048	310.536	230.881	208.262	276.647	250.358	216.480	200.650	213.978
Anläggnings- maskiner	Europa	27.761	26.934	34.228	30.194	29.524	23.191	30.300	27.291	22.977	19.739	17.732
Anläggnings- maskiner	Nordamerika	19.301	23.459	29.590	22.294	16.583	13.020	17.404	15.575	12.234	10.724	11.843
	Sydamerika	3.939	4.099	4.101	6.491	3.951	2.245	2.532	2.304	1.760	1.414	2.207
	Asien	23.419	26.604	28.150	34.228	36.427	39.095	33.932	33.781	25.058	15.765	16.424
	Afrika och Oceanien	7.221	7.208	8.912	7.054	5.546	3.902	4.437	5.287	4.468	3.088	2.802
	Totalt	81.641	88.305	104.981	100.261	92.031	81.453	88.606	84.238	66.497	50.731	51.008
Bussar	Europa	6.578	6.547	7.007	6.034	5.886	5.765	7.369	7.036	7.753	7.861	7.284
	Nordamerika	11.291	10.979	9.200	6.521	4.089	8.302	15.543	13.244	12.512	11.345	10.635
	Sydamerika	2.170	2.248	2.207	3.154	882	1.793	3.281	1.393	1.148	1.363	1.425
	Asien	1.770	1.821	1.601	1.372	1.371	2.397	2.617	2.094	3.135	3.067	2.557
	Afrika och Oceanien	3.263	2.949	2.408	1.502	1.423	1.535	2.209	2.060	1.530	1.749	1.678
	Totalt	25.072	24.544	22.423	18.583	13.652	19.791	31.019	25.826	26.078	25.386	23.580
Volvo Penta	Europa	9.622	9.580	10.787	9.417	7.464	6.064	6.671	7.487	5.727	4.973	4.462
	Nordamerika	4.586	4.036	4.070	3.695	2.949	2.532	3.180	2.912	2.456	2.191	2.161
	Sydamerika	834	854	783	635	474	345	319	299	289	291	365
	Asien	4.336	4.008	3.950	3.302	2.698	2.228	2.439	2.443	2.082	1.891	1.855
	Afrika och Oceanien	1.220	1.375	1.417	1.054	851	691	679	599	566	546	562
	Totalt	20.597	19.852	21.006	18.102	14.437	11.891	13.287	13.741	11.119	9.893	9.406
Koncernfunktioner och övrigt inkl. elimineringar		6.736	11.665	11.811	12.221	10.061	5.074	8.802	4.157	3.635	4.799	5.610
Industriverksamheten		457.509	504.975	533.269	459.703	361.062	326.472	418.361	378.320	323.809	291.459	303.582
Financial Services	Europa	9.938	9.861	8.727	6.705	5.929	6.116	6.279	6.063	5.431	5.116	5.278
Financial Services	Nordamerika	8.707	9.025	7.775	5.752	4.519	4.907	5.534	4.600	4.234	4.202	4.033
	Sydamerika	5.675	5.581	5.374	3.338	1.618	1.380	1.555	1.276	1.368	1.235	1.116
	Asien	1.016	1.190	1.027	788	843	1.022	1.010	800	543	476	548
	Afrika och Oceanien	1.133	1.324	1.108	772	528	535	492	332	235	213	224
	Totalt	26.469	26.982	24.012	17.355	13.437	13.960	14.870	13.070	11.812	11.242	11.199
Elimineringar		-4.795	-5.140	-4.518	-3.579	-2.283	-1.987	-1.252	-555	-873	-787	-2.265
Volvokoncernen totalt		479.183	526.816	552.764	473.479	372.216	338.446	431.980	390.834	334.748	301.914	312.515
Varav:¹
Fordon²		355.167	397.193	425.301	367.234	282.666	247.397	332.558	299.356	252.063	223.996
Service		124.016	129.624	127.463	92.469	78.396	79.075	85.804	78.963	71.747	67.463
Financial Services		–	–	–	17.355	13.437	13.960	14.870	13.070	11.812	11.242
Elimineringar		–	–	–	-3.579	-2.283	-1.987	-1.252	-555	-873	-787

1 Från och med 2023 inkluderas Financial Services i Services.

2 Inklusive anläggningsmaskiner och Volvo Penta-motorer.

227

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION


Rörelseresultat
Mkr	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Lastbilar	28.783	45.966	48.893	31.976	27.349	15.764	31.552	19.541	20.383	15.020	19.517
Anläggningsmaskiner	11.436	12.737	16.383	12.907	12.228	9.583	11.910	12.125	7.917	2.246	2.044
Bussar	2.192	2.433	-380	353	78	-522	1.337	575	928	911	860
Volvo Penta	3.373	3.419	3.230	2.527	2.092	1.402	1.876	2.341	1.439	1.269	1.086
Koncernfunktioner och övrigt	-1.446	-2.389	-5.117	-2.912	-2.017	-322	111	-2.503	-2.534	-679	-2.189
Elimineringar	41	32	55	12	53	12	-14	-13	2	-28	-6
Industriverksamheten	44.379	62.198	63.063	44.862	39.783	25.919	46.771	32.067	28.135	18.740	21.312
Financial Services	3.869	4.042	3.719	848	3.289	1.564	2.766	2.411	2.192	2.086	2.006
Elimineringar	258	371	2	2	2	2	-6	–	–	–	–
Volvokoncernen	48.506	66.611	66.784	45.712	43.074	27.484	49.531	34.478	30.327	20.826	23.318


Rörelsemarginal
%	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Lastbilar	8,9	12,7	13,1	10,3	11,8	7,6	11,4	7,8	9,4	7,5	9,1
Anläggningsmaskiner	14,0	14,4	15,6	12,9	13,3	11,8	13,4	14,4	11,9	4,4	4,0
Bussar	8,7	9,9	-1,7	1,9	0,6	-2,6	4,3	2,2	3,6	3,6	3,6
Volvo Penta	16,4	17,2	15,4	14,0	14,5	11,8	14,1	17,0	12,9	12,8	11,5
Industriverksamheten	9,7	12,3	11,8	9,8	11,0	7,9	11,2	8,5	8,7	6,4	7,0
Volvokoncernen	10,1	12,6	12,1	9,7	11,6	8,1	11,5	8,8	9,1	6,9	7,5


Miljö och sociala mätetal
Mer detaljerad information och hållbarhetsstyrning beskrivs vidare i Hållbarhetsförklaringar på sidorna 144-189.
Absoluta värden; samt relaterade till omsättningen där det är relevant	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Energiförbrukning (GWh)¹	2.224	2.250	2.345	2.367	2.437	2.158	2.372	2.196	2.068	2.076	2.077
Energiförbrukning (GWh/Mdr kr)¹	4,9	4,5	4,4	5,1	6,8	6,6	5,7	5,8	6,4	7,1	6,8
Direkta utsläpp, CO₂e scope 1 (1.000 ton)¹	203	209	228	243	252	211	250	223	207	211	220
Direkta utsläpp, scope 1 (tCO₂e/Mdr kr)¹	0,4	0,4	0,4	0,5	0,7	0,6	0,6	0,6	0,6	0,7	0,6
Indirekta utsläpp, CO₂e scope 2 (1.000 ton)¹	54	60	66	81	115	121	125	198	192	196	192
Indirekta utsläpp, CO₂e scope 2 (tCO₂e/Mdr kr)¹	0,1	0,1	0,1	0,2	0,3	0,4	0,3	0,5	0,6	0,7	0,6
Indirekta utsläpp, CO₂e scope 3 användning av sålda produkter (Mton)	228	249	272	294	291	249	331
Farligt avfall (ton)	34.372	40.860	39.076	36.800	53.314	51.712	50.909	38.601	31.941	27.649	27.824
Farligt avfall (ton/Mdr kr)	75	81	73	80	148	159	122	102	99	95	92
Nettoomsättning, Industriverksamheten (Mdr kr)	457,5	505,0	533,3	459,7	361,1	326,5	418,4	378,3	323,8	291,5	303,6
Olycksfallsfrekvens (Antal olyckor per 1.000.000 timmar)	3,95	4,50	5,40	5,00	5,15	4,50	6,10	6,10	5,00	5,30	6,90
Könsrepresentation total arbetsstyrka, (% Män)	76	77	78	78	79	81	81	81	81	82	–
Könsrepresentation total arbetsstyrka, (% Kvinnor)	24	23	22	22	21	19	19	19	19	18	–
Könsrepresentation bland chefer (% Män)	73	74	75	76	77	80	80	81	81	82	–
Könsrepresentation bland chefer (% Kvinnor)	27	26	25	24	23	20	20	19	19	18	–

1 I den här 11-årsöversikten sammanfattas historiskt redovisade siffror från Årsredovisningen respektive år utan omräkningar.

På sidan 157 är datapunkter omräknade för att beakta förändrad omfattning som påverkar utgångsvärden för Koncernens klimatmål.

228

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Aktiestatistik


Data per aktie
	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Resultat, kr¹	16,94	24,78	24,50	16,09	16,12	9,50	17,64	12,25	10,08	6,47	7,42
Ordinarie utdelning, kr⁸	8,50	8,00	7,50	7,00	6,50	6,00	–	5,00	4,25	3,25	3,00
Extra utdelning, kr⁸˒ ⁹	4,50	10,50	10,50	7,00	16,00	9,00	–	5,00	–	–	–
Aktiekurs vid årets slut, (B-aktien), kr	295,90	268,60	261,70	188,48	209,65	193,80	156,90	115,95	152,70	106,40	79,10
Direktavkastning, (B-aktien), %²	4,4	6,9	6,9	7,4	10,7	7,7	–	8,6	2,8	3,1	3,8
Effektiv avkastning, (B-aktien), %³	17	8	46	1	16	24	44	-21	47	38	-3
P/E-tal (kurs/resultat), (B-aktien)⁴	17,5	10,8	10,7	11,7	13,0	20,4	8,9	9,5	14,8	16,4	10,7
EBIT-multipel⁵	1110,0	6,9	6,7	7,2	8,3	12,5	6,1	6,5	9,9	11,7	7,7
Utdelningsandel, %⁶	76,7	74,7	73,5	87,0	140,0	158,0	–	82,0	41,0	50,0	40,0
Eget kapital, kr⁷	87.749.433	95	87	80	69	72	68	61	52	47	41
Avkastning på eget kapital, %	19,1	28,5	28,7	20,7	23,4	13,8	27,0	21,3	20,5	14,9	18,4

1 Resultat per aktie är beräknat som nettoresultat delat med genomsnittligt

antal utestående aktier.

2 Föreslagen utdelning i kronor per aktie dividerad med börskurs vid årets slut.

3 Kursförändring under året plus utdelning dividerad med börskurs vid årets

ingång.

4 Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie före utspädning.

5 Marknadsvärde vid årets slut plus finansiell nettoskuld och innehav utan

bestämmande inflytande dividerat med rörelseresultat.

6 Kontant utdelning dividerad med resultat per aktie före utspädning.

7 Eget kapital för aktieägare i AB Volvo dividerat med antalet utestående

aktier vid årets slut.

8 2025 avser styrelsens förslag till årsstämman 2026.

9 För 2021 avser 6,50 kronor per aktie räkenskapsåret 2021 och 9,50 kronor

per aktie utdelning av försäljningslikviden för UD Trucks utbetalad i juli 2021.


Övriga aktiedata
	2025	2024	2023	2022	2021	2020	2019	2018	2017	2016	2015
Antal ägare vid årets slut	423.717	396.699	382.200	374.185	362.144	283.731	250.798	245.663	240.521	237.654	234.989
Antal utestående A-aktier vid årets slut, miljoner	444	445	445	445	445	448	456	457	459	472	485
Antal utestående B-aktier vid årets slut, miljoner	1.589	1.588	1.588	1.588	1.588	1.585	1.577	1.576	1.573	156	1.546
Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner	2,033	2.033	2.033	2.033	2.033	2.033	2.033	2.032	2.032	2.031	–
Årlig omsättning A-aktier, Stockholm, miljoner	58,7	31,7	36,7	41,1	88,1	65,7	43,8	51,8	46,7	67,2	51,7
Årlig omsättning B-aktier, Stockholm, miljoner	845,0	745,1	820,2	967,5	1.065,9	1.407,6	1.146,1	1.293,8	1.341,3	1.667,9	2.052,1


De största aktieägarna i AB Volvo
31 december 2025	Antal aktier	Röstandel, %	Kapitalandel, %
Industrivärden	195.600.000	28,1	9,6
Geely Holding	88.474.625	14,7	4,4
AMF Försäkring & Fonder	73.649.558	5,6	3,6
Alecta	44.483.112	3,9	2,2
Vanguard	77.864.972	2,6	3,8
AFA Försäkring	15.913.773	2,3	0,8
Norges Bank Investment Management	15.501.101	1,9	0,8
Fjärde AP-fonden	19.554.701	1,7	1,0
Swedbank Robur Fonder	87.548.792	1,7	4,3
Blackrock	81.215.947	1,5	4,0
Totalt	699.806.581	64,0	34,5

Källa: Modular Finance


Aktiefördelning
31 december 2025	Antal aktieägare	Röstandel, %	Kapitalandel, %
1–1.000 aktier	366.178	2,8	3,3
1.001–10.000 aktier	52.750	7,1	8,9
10.001–100.000 aktier	4.220	3,3	5,0
100.001–	569	86,8	82,8
Totalt	423.717	100,0	100,0

Källa: Euroclear

229

VOLVOKONCERNEN 2025

ÖVRIG INFORMATION

Årsstämma den 8 april 2026

AB Volvos årsstämma hålls onsdagen den 8 april 2026. För ytterligare

information om årsstämman 2026, se Volvos webbplats,

www.volvogroup.se.

Volvos valberedning

Följande personer är ledamöter i Volvos valberedning:

• Fredrik Persson, ordförande i valberedningen,

AB Industrivärden

• Anders Oscarsson AMF och AMF Fonder

• Carina Silberg Alecta

• Anders Algotsson AFA Försäkring

• Pär Boman, styrelsens ordförande.

Samtliga ledamöter utsågs av årsstämman 2025. Valberedningen

har bland annat till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av

styrelse, av styrelsens ordförande och i förekommande fall revisorer.

Valberedningen föreslår också arvoden till styrelsen.

Preliminär finansiell kalender

Årsstämma 20268 april 2026

Rapport över det första kvartalet 202624 april 2026

Kapitalmarknadsdag10 juni 2026

Rapport över det andra kvartalet 202617 juli 2026

Rapport över det tredje kvartalet 202623 oktober 2026

Rapporterna finns tillgängliga på www.volvogroup.se samt på

www.volvogroup.com vid publiceringstillfället och sänds också

elektroniskt till de aktieägare som anmält att de vill ha

Volvokoncernens finansiella information.

Historiska tidsserier över Volvokoncernens marknadsinformation

och aktiedata publiceras regelbundet på www.volvogroup.se samt

på www.volvogroup.com.

Kontaktuppgifter

Investor Relations:

Johan Bartler+46 739 02 21 93

Anders Christensson +46 765 53 59 66

E-mail: investorrelations@volvo.com

Corporate Responsibility:

Jonas André +46 739 02 63 80

E-mail: csr@volvo.com

Aktiebolaget Volvo (publ) 556012-5790

Investor Relations, VGHQ

SE-405 08 Göteborg

Sweden

Tel +46 31 66 00 00