Nyhet

Därför skulle den europeiska gröna given faktiskt kunna liknas vid att skicka en ”människa till månen”

2020-05-06

UPPDATERING APRIL 2022: När kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kungjorde den europeiska gröna given 2019 jämförde hon den med bedriften att skicka en ”människa till månen”. På den tiden kände ingen till att vägen till ”månen” inte var kantad av rosor utan snarare full med stenblock.

Därför skulle den europeiska gröna given faktiskt kunna liknas vid att skicka en ”människa till månen”

Kommentar från redaktören: Den här artikeln var ursprungligen publicerad av European Transport Forum (ETF), en plattform för öppen debatt om den europeiska transportsektorns framtid, för att sprida kunskap om aktuella mobilitetrelaterade ämnen. De åsikter som uttrycks här speglar nödvändigtvis inte Volvos officiella ställning i frågan.

Dessutom publicerades den ursprungliga artikeln den 6 maj 2020. Innehållet har omarbetats beträffande dess riktighet och omfattning.

I inledningen av pandemin och trots alla de störningar den orsakade deklarerade kommissionens ordförande att den europeiska gröna given bör vara ”motorn” i Europas återhämtning. Med den utfästelsen arbetade kommissionen vidare på viktiga förslag och lade så småningom fram ett ambitiöst paket för ekonomisk återhämtning efter covid-19 och framhöll samtidigt att det rörde sig om en ”grön och rättvis återhämtning”.

Som svar på pandemin stärkte kommissionen upp EU:s budget med ytterligare 806,9 miljarder euro genom NextGenerationEU som ett temporärt instrument för att påskynda EU:s återhämtning. EU meddelade investeringar på över två miljarder euro enbart i 140 nyckeltransportprojekt för att snabbt sparka i gång ekonomin igen och främja hållbara transporter, skapa arbetstillfällen och bygga upp de transportförbindelser som saknas över kontinenten.

2021 presenterade kommissionen 55 %-paketet som en del den europeiska gröna given. Syftet med paketet är att bereda möjlighet för en minskning av koldioxidutsläppen med 55 % redan till år 2030 så att EU:s plan att fasa ut användandet av fossila bränslen helt fram till år 2050 skulle kunna påskyndas. Det innehåller hundratals sidor med lagförslag varav några är avsedda att få in transport- och byggsektorerna i EU:s process för utfasning av fossila bränslen. Transporten är central i paketet. Det är en sektor som fortfarande har högre utsläpp än 1990 och står inför den enorma utmaningen att minska sina utsläpp med 90 % till år 2050 för att kunna bli klimatneutral.

Den europeiska gröna given och 55 %-paketet utgör tillsammans redan en imponerande lagstiftning. Frågan är om allt detta blir till en stor utmaning för en livskraftig framtid eller bara ett halsbrytande projekt. I dagsläget måste EU ta tag i trängande frågor som stigande kostnader med anledning av utsläppshandelsåtaganden, energiskattehöjningar och risken att de alternativa drivmedlen till slut blir för dyra på grund av en rådande brist på dem.

Under 2022 kommer kommissionen, rådet och parlamentet arbeta outtröttligt med de här förslagen och vi hoppas att alla diskussioner resulterar i ett samstämt och balanserat ramverk som är rimligt och socialt rättvist, upprätthåller och stärker den europeiska industrins innovations- och konkurrenskraft och främjar EU:s ledande ställning i den globala kampen mot klimatförändringar. Först då kan vi säga att vi har lyckats skicka en ”människa till månen”.

Till sist finns det mycket att följa på andra sidan Atlanten. Den nya amerikanska administrationen kunde återansluta USA till Parisavtalet och lägga upp en plan för att ta tag i klimatkrisen både på hemmaplan och utomlands med nettonollutsläpp i hela ekonomin senast 2050 som mål. Dessutom har Bidenadministrationen satt upp mål för minskade växthusgasföroreningarna till år 2030, vilket snabbar på utsläppsminskningarna i USA i förhållande till de historiska nivåerna. Samtidigt understöds de redan befintliga målen för en koldioxidfri kraftproduktion till 2035 och en ekonomi med nettonollutsläpp senast år 2050.

Oavsett lär alla globala hållbarhetssatsningar redan ha massor av utmaningar framför sig. I EU är den europeiska gröna given på väg att tappa lite styrfart på grund av den ryska invasionen av Ukraina. Den nuvarande geopolitiska situationen i Ukraina ge upphov till diskussioner i EU om tidtabellen för vissa åtgärdsprogram. De första ovissheterna rör jordbrukssektorns planerade klimatomställning där vissa intressenter avser att tona ned EU:s ambitioner. Fler frågor dyker upp allteftersom situationen utvecklas med rädsla för att den europeiska gröna given och andra globala utfästelser kraftigt kan påverkas av situationen i Ukraina.

ORIGINALARTIKEL 2020-05-06: EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skrädde inte orden när hon skulle beskriva den europeiska gröna given och hennes plan för hur klimatneutralitet till år 2050 ska bli möjlig att uppnå genom att bygga upp blockets ekonomi på nytt. ”Det här ögonblicket då Europa skickar en ’människa till månen’, sade hon när hon presenterade den gröna given. ”Den gamla tillväxtmodellen som bygger på fossila bränslen och föroreningar är utdaterad och hör inte hemma på vår planet.”

Vidden är enorm

Det må låta drastiskt för vissa öron. Men sanningen är att planen är gigantisk. Och inte bara inom transportsektorn och när det gäller resandet, som står för mer än en fjärdedel (27 %) av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Ursula von der Leyen underströk att den gröna given går ut på mer än att bara minska utsläppen. Det är också en ny europeisk tillväxtstrategi. Hon lovade att ”inte glömma någon” eftersom hennes mål är att få ”vår ekonomi i harmoni med vår planet”.

Enligt planen hänger Europas hela ekonomiska framtid på en miljösanering som ska genomlysa företag och handelsförbindelser. Vidden är enorm. Planen innehåller förslag som en EU-klimatlag som ska sätta ett mål för nettonollutsläpp till 2050, en gränsskatt på koldioxid, en ny handlingsplan för en cirkulär ekonomi, en nollföroreningsambition och en strategi för hållbar och smart mobilitet.

Och kostnaderna är svindlande. För att nollutsläppsmålet ska nås kan upp till 290 miljarder euro årligen behöva satsas på extra investeringar i energisystem och infrastruktur vilket motsvarar runt 1,5 % av BNP 2018.

Klimatnödläget är verklighet

Kommissionen säger att den gröna given är definitiv eftersom klimatnödläget är verklighet. Det handlar inte heller bara om pengar utan om att förändra ett helt system. Given innehåller konkreta åtgärder för transportsektorn, till exempel en plan för att avskaffa undantagsreglerna för flygets punktskatter, säkerställa att sjöfrakten betalar för sina utsläpp och förordna användning av rena drivmedel och ren teknik. Subventionerna för de fossila drivmedlen kommer försvinna så att oljebolagen kan komma att betala tiotals miljarder mer i skatt.

Planen är att helt övergå till utsläppsfria personbilar och transportbilar genom en kombination av nya standarder, en heltäckande laddinfrastruktur och gröna batterier. Den innehåller också planer på de slutliga standarderna för förorenande utsläpp från personbilar, transportbilar, bussar och lastbilar med förbränningsmotorer (Euro 7).

Den gröna given kommer granskas av regeringar, parlamentsledamöter och intressenter allteftersom de olika delarna av den ska igenom EU:s regelmaskineri. Och om att utmana Europa till förändring inte vore nog så krävs också stöd från resten av världen för att få till en genomgripande förändring av utsläpps- och temperaturnivåer.

Våga stå upp för klimatet

Men detta kommer också efter att hundratals miljoner människor gett sig ut på gatorna under det senaste årets klimatstrejker. En del av denna aldrig tidigare skådade politiska rörelse kan förklaras av ”Gretaeffekten”, efter den svenska skolstrejkande klimataktivisten Greta Thunberg som kommit att symbolisera folkets oro för klimatnödläget. Samma dag som den gröna given tillkännagavs utsågs hon till årets person av den amerikanska tidskriften Time för att hon blivit den starkaste rösten i den största fråga planeten står inför.

Det finns mäktiga politiska krafter bakom den gröna given. Det är nu som EU känner sitt ansvar att ta till storsläggan för att visionen om låga koldioxidutsläpp och hållbarhet ska bli verklighet. Det må ta tid. Men det kommer få en effekt som absolut skulle kunna slå bedriften att skicka en ”människa till månen”.