Menar inte EU allvar när de talar om en framtid med nettonollutsläpp?

Av Martin Lundstedt, verkställande direktör och koncernchef Volvokoncernen och ordförande i ACEA Commercial Vehicle Board
Martin Lundstedt
Martin Lundstedt, verkställande direktör och koncernchef Volvokoncernen och ordförande i ACEA Commercial Vehicle Board

Vi är rustade och på väg mot en snabb utfasning av de fossila bränslen inom vägtransporten i Europa – den största omställningen någonsin i Europa och en historisk teknisk vändpunkt. De växande beståndet av batteridrivna ellastbilar rullar nu överallt på Europas vägar. Pendlare reser genom våra städer i elbussar. Och utsläppsfria anläggningsmaskiner kör nästan knäpptysta omkring på byggplatser mitt i staden. Vi är på god väg att göra Europa till den första och enda regionen i världen som är helt fossilfri år 2040.

Men den här utvecklingen och vår ambition befinner sig just nu i ett politiskt limbo i och med Euro Vll-förslaget om nya utsläppsnormer för lastbilar och bussar. Som ledare för en global tillverkare av lastbilar och bussar – och som företrädare för EU:s nyttofordonsindustri i min roll som ordförande för ACEA (European Automobile Manufacturers’ Association) – är jag djupt bekymrad.
 

Låt oss ta en titt på varför vi tror att Euro VII i sin nuvarande form faktiskt kommer bromsa in omställningen till utsläppsfria transporter och klimatneutralitet.

Som det ser ut i dagsläget tar förslaget ingen som helst hänsyn till den snabbt accelererande omställningen till utsläppsfria fordon och bortser helt från effekten av de kommande framtida koldioxidmålen för tunga fordon. Enligt nyligen genomförda studier där man beaktat vår industris utstakade utfasning av fossila drivmedel kommer Euro Vll gynna luftkvaliteten endast mycket marginellt.

Euro Vll lägger ut stora hinder i vägen för tillverkarna – och för våra samarbetspartner inom försörjningskedjan – att fortsätta sin snabba omställning till nollutsläpp. Om lastbilstillverkarna ska leva upp till förslaget tvingas de flytta betydande tekniska och ekonomiska resurser från batteridrivna och bränslecellsdrivna elfordon tillbaka till förbränningsmotorn. Det skulle inte bara trycka på bromsen för vår snabbt fortskridande färdplan för elektromobilitet utan också potentiellt lägga i backen för den. Det här är inte bra för industrin och inte bra för klimatet och absolut inte bra för människors hälsa och välbefinnande.

I sin motivering till Euro Vll-förslaget anger EU-kommissionen att endast 1 av 10 av alla nya lastbilar kommer vara utsläppsfria år 2030 och inte ens varannan ny lastbil kommer vara en batteridriven eller bränslecellsdriven ellastbil 2040. Men vi i branschen har mycket högre ambitioner än så. Vi på Volvokoncernen har åtagit oss att alla våra lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och marina lösningar ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser 2040. Vi har redan gått från ord till handling i och med serieproduktionen av elektriska lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner. Faktum är att samtliga lastbilstillverkare inom ACEA-organisationen har kommit fram till samma sak: för att koldioxidneutralitet ska vara möjlig till år 2050 måste alla nya nyttofordon som säljs 2040 vara fossilfria och den nya utsläppsfria drivlinetekniken måste utgöra själva ryggraden i godstransporterna på väg.

Det har alltid varit så att tekniken i sig – oavsett om vi talar om batteridrivna, bränslecellsdrivna eller vätgasdrivna ellastbilar – bara är den ena sidan av lösningen för att transportsektorn ska bli hållbar. Den andra är en enhetlig och konsekvent politik. Vår omställning till hållbara transporter – och hur snabbt den kan genomföras – är helt beroende av att det finns tydligt formulerade politiska ramar som innefattar rätt ladd- och tankningsinfrastruktur, hållbara och väl harmonierade fordonsbestämmelser och en omfattande mekanism för prissättning av koldioxid.

Vi behöver ta ett rationellt helhetsgrepp om den massiva omställningen till nollutsläpp som vår bransch har åtagit sig att genomföra. Euro Vll och koldioxidstandarder för tunga fordon kan inte isoleras från varandra. Faktum är att koldioxidstandarden för lastbilar kommer kräva enorma investeringar i elektrifiering, vilket i sin tur kommer lösa problemen med partikel- och kväveoxidutsläppen.

Medan det i andra delar av världen ges kraftfulla incitament för att påskynda denna omställning försöker Europa reglera sig fram mot utsläppsfri mobilitet, och i EU gör man inte ens detta på ett harmonierat sätt.

Euro Vll kommer vid en tidpunkt då stora marknader som USA håller på att inrätta ett politiskt ramverk som syftar till att påskynda omställningen till fossilfria alternativ genom att skapa en attraktiv investeringsmiljö. Inflation Reduction Act (IRA) i USA ger starka incitament att satsa på batteridrivna och vätgasdrivna elfordon.

Lastbilstillverkare i ACEA är i sann mening globala företag med sina hemmabaser i Europa. Det är därför vi vill att Europa också ska leda denna omställning.
 

Så hur ser vägen framåt ut?

Vår nettonollframtid hänger på en tunn tråd – och det positiva momentum som först fanns där i och med den europeiska gröna given håller på att stanna av – allt medan beslutsfattarna är fullt upptagna med att debattera ett förslag som hotar att lämna oss utan någon effektiv politisk strategi för att fasa ut vägtransporternas beroende av fossila bränslen.

Nu är det upp till Europaparlamentet och medlemsstaterna att ta ställning om Euro Vll-förslaget. De har möjligheten att stödja Europas lastbilstillverkare genom att inrätta ett politiskt ramverk som hjälper oss och våra kunder att påskynda vår omställning med fokus på en snabbare förnyelse av fordonsbestånden och genom att prioritera investeringar i utsläppsfria fordon, vilket kommer ge betydligt större effekt på såväl luftkvalitet som koldioxidutsläpp. Vi litar på att de kommer säkerställa en väl avvägd strategi och stötta transportsektorn på vägen mot fordon med nollutsläpp.

 

De beslut som fattas kommer få konsekvenser. Låt oss se till att de blir positiva för Europa.

Senaste pressmeddelandet

Latest Press Release