– Energilagringssystem för fordon är oerhört intressanta, eftersom de är så komplexa. Många discipliner måste arbeta tillsammans i utvecklingen av sådana system, säger Susanne Bjärsvik, Director Energy Storage System inom Volvokoncernen.
Hon har arbetat med batterier i tolv år och var pionjär inom området när hon och hennes team utvecklade batteriet till Volvo Cars första plug-in-hybridbil. Nu när hon leder teamet för energilagringssystem inom Volvokoncernen är utmaningarna ännu fler. För det första är det många olika typer av fordon som elektrifieras: bussar, lastbilar, anläggningsmaskiner, båtar och industriella applikationer. Alla med olika behov.
Att minska vikten är ett prioriterat område. Batterier för stora fordon är fortfarande väldigt tunga. De kan väga runt 500 kg, och en lastbil har i genomsnitt sex sådana batterier. Räckvidden är uppenbarligen också viktig, och ju längre räckvidd desto högre vikt.
Ett lastbilsbatteri har tusentals litiumjonceller och med sex sådana batterier har man ett ganska stort antal celler som behöver övervakas för att säkerställa prestanda och livslängd.
Litiumjoncellerna är lite som spädbarn. Man måste skydda dem från stötar, värme och kyla – och de föredrar en temperatur på cirka 25–30 °C. Man måste ge dem rätt förutsättningar, så att de håller så länge som möjligt med hög prestanda.
Batterierna har styrsystem på olika nivåer för att optimera prestandan efter kundens behov. En fördel som Volvokoncernen har jämfört med tillverkarna av personbilsbatterier är att Volvokoncernen har mycket information om kunderna – vilka rutter de kör, var de vill ladda sina batterier, temperatur och topografi på deras rutter och mycket mer. Detta gör det enklare att kalibrera programvaran för att optimera batteriernas livslängd och prestanda.
– Utvecklingen av styrsystem är verkligen spännande. Det här är också ett område där vi i framtiden kommer att få se mer av maskininlärning och artificiell intelligens, tillägger Susanne Bjärsvik.