Kommentar från redaktören: Den här artikeln var ursprungligen publicerad av European Transport Forum (ETF), en plattform för öppen debatt om den europeiska transportsektorns framtid, för att sprida kunskap om aktuella mobilitetrelaterade ämnen. De åsikter som uttrycks här speglar nödvändigtvis inte Volvos officiella ställning i frågan.
Dessutom var den ursprungliga artikeln publicerad den 9 december 2020. Innehållet har omarbetats beträffande dess riktighet och omfattning.
Enligt Europeiska järnvägsgemenskapen (CER) har järnvägarna i Europa gått miste om intäkter på 50 miljarder euro som en följd av pandemin. För att hjälpa branschen att återhämta sig efter de stora förlusterna utnämnde EU-kommissionen 2021 till ”Europeiska järnvägsåret”. Flera initiativ och evenemang under året skulle uppmuntra människor och företag att välja tåget i stället för transportmedel som genererar större föroreningar och på så sätt hjälpa Europa att nå sina klimatmål enligt den europeiska gröna given.
Även om ”Det europeiska järnvägsåret” inte fick så stort genomslag som man hade hoppats på hjälpte det ändå till att lyfta fram den nya långfärdstrafiken med tåg i Europa och hur viktig järnvägssektorn är för att EU ska fullgöra sitt åtagande om att nå klimatneutralitet till år 2050.
Järnvägstransporten är helt avgörande för ett hållbart resande med låga koldioxidutsläpp i Europa. Och som Frans Timmermans, verkställande vice ordförande med ansvar för den europeiska gröna given, uttrycker det: ”Om vi ska nå våra klimatmål måste utsläppen från transportsektorn ha en tydligt nedåtgående trend.” EU-kommissionen har därför insett behovet av investeringar i järnvägar och beslutat att fördubbla trafiken med höghastighetståg i Europa fram till år 2030 och godstrafiken på järnväg fram till år 2050.
Tåg är ett hållbart, säkert och bekvämt transportmedel och skulle kunna ha en mycket större betydelse för EU:s övergång till mobilitet med låga koldioxidutsläpp. Men i dagsläget står tåg tyvärr endast för 7 % av personresandet och 11 % av godstrafiken i hela EU.
Pandemin har gjort människor mer miljömedvetna vilket skulle kunna gynna järnvägssektorn. Oavsett så måste den europeiska järnvägssektorn verkligen satsa stort för att leva upp till kommissionens åtaganden och utnyttja denna positiva trend till att få fler att se tåget som ett attraktivare alternativ som färdmedel.
Fokus måste vara att garantera säkerhet och hälsa, utökad linjekapacitet och konkurrenskraftiga priser samt bättre anslutningar och ett kontinuerligt återinförande av nattågen. Till sist behöver all planering av järnvägsinvesteringar i Europa stöttas upp av parallella statliga åtgärdsprogram och järnvägsindustrin på både nationell nivå och EU-nivå.
ORIGINALARTIKEL 2020-12-09: Järnvägen var redan beredd på en renässans som det bästa transportalternativet för miljömedvetna resenärer och fraktbolag. Klimatkrisen har ändrat människors sätt att se på sitt resande och kör mindre bil – inte bara för utsläppen utan också för att slippa frustrationen över att sitta fast i trafikstockningar. Coronaviruset kan ge detta ytterligare ett uppsving.
Järnvägsåret
Europeiska unionen vill att tåget ska representera själva sinnebilden av den europeiska gröna given. I juni kom EU:s regeringar överens om att 2021 ska vara det ”Europeiska järnvägsåret” med flera event och kampanjer för att locka fler människor och fraktbolag att välja tåget.
Syftet med järnvägsåret är inte bara att uppmuntra till att använda tåget utan också att öka järnvägsinfrastrukturens kapacitet, stödja passagerarnas rättigheter och främja direktbiljettsystem. Detta hör tätt samman med EU:s fjärde järnvägspaket som syftar till att effektivt skapa en inre marknad för järnvägen och ge operatörerna större frihet att erbjuda tjänster i andra medlemsstater. Tanken är att det ska främja konkurrensen, öka antalet tåg som trafikerar järnvägen och sänka biljettpriserna.
Alltfler resurser satsas på järnvägen. Äntligen börjar regeringarna vilja satsa de miljarder som krävs för att kunna hantera den extra trafiken. Järnvägen är ett prioriterat område i EU:s återhämtningspaket efter pandemin med extra stödpengar till fler höghastighetståg och nattåg om de ersätter flyget. Den statliga räddningspaketet för Air France innehåller villkoret att de inte längre konkurrerar med järnvägen på vissa sträckor.
Ett attraktivt alternativ
Tyskland har sjösatt ett åtgärdsprogram på 86 miljarder euro för att modernisera och bygga ut det eftersatta järnvägssystemet. En lång järnvägstunnel under Finska viken för 15 miljarder euro ska börja byggas för att skapa en länk mellan Finland och Estland. I juni enades 24 europeiska länder om att samarbeta angående internationella järnvägstransporter och göra det till ”ett attraktivt alternativ” på sträckor där det just nu inte är konkurrenskraftigt.
Så hur har coronaviruset förändrat den här ekvationen? Det finns så mycket vi ännu inte vet och förstår om vilka konsekvenserna egentligen blir av covid-19, som skakat om vår värld så.
Vad transporter beträffar talade alla nedstängningar och direktiv om att jobba hemifrån inledningsvis för att människors resande totalt skulle minska, i varje fall vad gäller pendling och arbetsrelaterade resor.
Den tendensen ser ut att ha befästs. I en rapport som UBS-banken nyligen publicerade framhålls att pandemin skulle kunna bidra till att resenärer avstår från att flyga och i stället väljer tåget. Vidare konstateras att medan flygplanen står på marken och flygbolagen kämpar för sin överlevnad upplever järnvägsmarknaden förbättrade förutsättningar och en förändrad inställning till tågresande.
Fem miljoner ton mindre utsläpp av koldioxid
Enligt rapporten ”By train or by plane?” från UBS Evidence Lab borde ”en liberalisering leda till förbättrad frekvens och mer överkomliga prisnivåer. 2019 och 2020 markerar en vändning för branschen.” Den förutspår att järnvägssektorn kommer växa med 10 % årligen decenniet ut samtidigt som omkring 800 fler höghastighetståg kommer sättas i trafik i Europa. Om omställningen från flyg och bilkörning till tåg håller i sig menar UBS att detta kan innebära så mycket som fem miljoner ton lägre utsläpp av koldioxid de närmaste tio åren.
Det återstår ännu en hel del när det gäller att förbättra järnvägssystemen, framförallt för att lösa problemen med infrastruktur, trafik och tidtabeller över landsgränserna. Trots att 17 % av all varutransport och 8 % av all persontransport i EU sker med tåg står branschen endast för 3 % av transportutsläppen (vägtransporter ansvarar för mer än 70 %). Men i likhet med själva tågen börjar förändringen till en större och bättre järnväg – om än något trögstartad – äntligen komma i gång.